Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)"

Susanne Månsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning Olof Akre, leg läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 1 2 Exponering Utfall (Outcome) 3 4

befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning Olof

2 EXPERIMENT 300 C-vitamin 30 förkylda = 10% Kliniskt experiment (Interventionsstudie) - grundbultar 600 friska Randomisering Riskkvot = 0,6 Randomisering Placebo till oexponerade Blindade försökspersoner och undersökare 300 placebo 50 förkylda = 17% 5 6 Randomisering är tänkt att medföra en jämn fördelning mellan exponeringsgrupperna av andra risk-/skyddsfaktorer 7 8

Blindade försökspersoner och undersökare 300 placebo 50 förkylda = 17% 5 6 Randomisering är

3 Ett samband beror på: Slumpen Förvanskat resultat p g a mätfel/metodfel, kallas bias eller validitetsproblem En randomiserad, placebokontrollerad, dubbelblind studie (RCT) är guldstandard i klinisk forskning Perfekt utförd och med tillräckligt stora undersökningsgrupper kan den ge ett övertygande stöd för ett orsakssamband Orsakssamband 9 10 Experimentet ofta ogenomförbart p g a: Etiska aspekter Utfallet är ovanligt Latenstid exponering utfall är lång Kostnaderna höga Observationella studier Naturens experimentet observeras (Motsats: interventionell/experimentell) 11 12

undersökningsgrupper kan den ge ett övertygande stöd för ett orsakssamband Orsakssamband 9 10 Experimentet ofta ogenomförbart p g a: Etiska

4 Obs studier 1: Kohortstudie Kohortstudie Oexponerade och exponerade följs upp och jämförs med avseende på ett (eller flera) utfall utfall = exponerad = oexponerad Andel utfall beroende av exponeringsgrad? ,000 friska KOHORTSTUDIE 10,000 HPV lungcancerfall Expomätning Riskkvot=3 Kaffe Confounding bias? Lungcancer 10,000 HPV lungcancerfall Rökning 15 16

5 Observationella studier Exponeringar är inte jämnt spridda i befolkningen - risk för bias större än i experimentet Randomiseringen (i experimentella studier) fördelar i idealfallet confoundingfaktorer lika, oavsett om man känner till dem eller ej Bias kan kontrolleras på olika sätt, men det kräver kännedom om confoundingfaktorerna Kohortstudier - fördelar Exponeringsmätning sker före utfall = rätt ordning Många olika utfall kan studeras för samma kohort Kohortstudier - nackdelar Ovanliga utfall svårstuderat Lång latenstid mellan expo-utfall svårstuderat (om ej exponeringsdata redan är registrerade i t ex register el biobank) Stora studiepopulationer som ger stora kostnader och orimliga väntetider 19 20

Kohortstudier - fördelar Exponeringsmätning sker före utfall = rätt ordning Många olika utfall kan studeras för samma kohort Kohortstudier - nackdelar Ovanliga utfall svårstuderat

6 Obs studier 2: Fallkontrollstudier Individer med specifik sjukdom jämförs med en kontrollgrupp med avseende på tidigare förekomst av exponering(ar) Kohortstudien = exponerad = oexponerad fall Fall-kontrollstudien -kontroller väljs ur kohorten kontroller Fall-kontrollstudien Andel exponerade jämförs mellan fall och kontroller kontroller fall fall Andel exponerade? 23 24

fall 21 22 Fall-kontrollstudien -kontroller väljs ur kohorten kontroller Fall-kontrollstudien

7 Fall-kontrollstudier - problem Retrospektiv design kan ge risk för omvänd kausalitet Hur uppnå representativ kontrollgrupp? = ökad biasrisk Obs studier 3: Tvärsnittsstudier Exponerings- och utfallsmätning genomförs vid samma tidpunkt ex: nikotin i blod mäts och lungrtg görs för att finna lungcancer Exponeringsmätningen kan påverkas av fall-/kontrollstatus = ökad biasrisk Tvärsnittsstudie Problem tvärsnittsstudier cross-sectional studies Omvänd kausalitet! Fallen är prevalenta, dvs fallrekryteringen påverkas av sjukdomsduration Med mera v g se (fall-kontrollstudier) Mätning av exponering och utfall 27 Räknas ibland inte ens till hypotestestande, utan till hypotesgenererande eller deskriptiva studier 28

Exponeringsmätningen kan påverkas av fall-/kontrollstatus = ökad biasrisk 25 26 Tvärsnittsstudie Problem tvärsnittsstudier cross-sectional studies Omvänd kausalitet!

8 Deskriptiva studier -beskrivande och hypotesgenererande Incidens-/prevalensstudier Ekologiska studier Studiedesign Ekologiska (korrelations-) studier Tvärsnittsstudier Fallserier/fallrapporter lungcancer Tyskland USA Sverige Frankrike Finland Bulgarien Ryssland 29 rökning 30 Fallserier/-rapporter Kontrollgrupp saknas inget bevisvärde avseende orsakssamband, endast hypotesgenererande Randomisering Placebo Blindning srelation expo - utfall Kontrollgrupp Rankning av bevisvärde Experiment (Observationella studier) kohortstudier Fall-kontrollstudier (tvärsnittsstudier) Guldstandard Fallrapporter/-serier Hypotesgenererande 31 32

Kontrollgrupp saknas inget bevisvärde avseende orsakssamband, endast hypotesgenererande Randomisering Placebo Blindning srelation expo - utfall Kontrollgrupp

Relevanta dokument

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor: