Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt"

Transkript

1 1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning av artikel med hjälp av granskningsmallar. HTA-O 3 Processen för en systematisk översikt Inkluderade studier granskas och värderas Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt. Mål Att lära sig använda granskningsmallar som hjälp för att bli bra på att värdera/designa kliniska studier. Fråga ställs Litteraturen dammsugs Slutsatser från tillräckligt välgjorda studier Systematisk översikt Processen Fråga/frågor som ska besvaras Inklusions- och exklusionskriterier PICO litteratursökning minst två oberoende granskare studiekvalitet (granskningsmallar) resultat tabeller slutsatser - GRADE externa granskare färdig rapport Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt Mål Att lära sig använda granskningsmallar som hjälp att bli bra på att värdera/designa kliniska studier Mejàre nov

2 7 8 Vilken roll spelar studiedesignen? RCT, CCT Observationsstudie Registerstudie Kohortstudie Tvärsnittsstudie Fall-kontrollstudie Prospektiv - retrospektiv studie Säkraste fakta om Sjukdomsförekomst kommer från Tvärsnittsstudier (antal sjuka) Kohortstudier (antal nyinsjuknade) 9 10 Säkraste fakta om kommer från Säkraste fakta om kommer från Bästa behandlingsmetod, effekt av behandling RCT/CCT Bästa diagnosmetod, screeningmetod RCT eller tvärsnittstudier med konsekutivt insamlande Riskfaktorer för ett tillstånd Kohortstudier Prognos Kohortstudier Fall-kontrollstudier (sällsynta tillstånd) Granskningsmallar- en nödvändighet för systematisk granskning! 11 Granskningsmallar - nödvändiga för systematisk och transparent granskning. 12 Systematiska översikter Relevans RCT Observationsstudier med jämförelsegrupp Quality of life skattningsskalor Quality of life intervjuer Diagnostik Etik Hälsoekonomi Systematiska översikter Relevans RCT Observationsstudier med jämförelsegrupp Quality of life skattningsskalor Quality of life intervjuer Diagnostik Etik Hälsoekonomi Mejàre nov

3 13 14 Granskningsmall för relevans 15 Vad krävs för tillförlitliga resultat? 16 Extern validitet: I vilken utsträckning resultaten kan överföras från studiens population till andra Intern validitet: I vilken utsträckning resultatet avspeglar förhållandet i den undersökta populationen Populationen relevant? Är populationen relevant för frågan? Är populationen väl beskriven? Hur valdes populationen? (annons, remittering etc) Mejàre nov

4 19 20 Behandlingen relevant? Är interventionen relevant för frågan? Är interventionen väl beskriven? Utfallsmått (Effektmått) 1. Relevanta för patienten! Dödlighet Livskvalitet Sjuklighet Lidande Funktionsnedsättning Vad patienten/personen anser är relevant! 2. Surrogatmått Mätbara faktorer som i någon mån är relaterade till utfall som är relevanta för patienten Blodfetter Blodtryck Bentäthet Effektmått Vad ska mätas? Kliniskt viktigt effektmått? Kliniskt relevant effektstorlek? Diskutera: Diskutera: Huvudeffektmått Sekundära effektmått Surrogatmått En studie där man undersöker effekten av implantatstödda broar Patienttillfredsställelse Förlust av implantat Förlust av kronor Hur lång bör studien vara? 1. En studie där man undersöker effekten av implantatstödda broar 2. En studie där man undersöker effekten av fyllningar Mejàre nov

5 Granskning av randomiserade studier Syftet med randomisering är att grupperna ska vara likvärdiga Kontrollerad studie med matchade grupper RCT med enkla former av slumpvis lottning RCT med avancerade former av slumpvis lottning En god randomisering ska inte kunna manipuleras! - minskar de systematiska felen - minskar betydelsen av förväxlingsfaktorer (både kända och okända) Diskutera: Vad kan randomiseras? En studie där man undersöker två olika läkemedel En studie där man undersöker effekten av implantatstödda broar i jämförelse med helproteser En studie där man undersöker effekten av två olika fyllningsmaterial Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier Hur gjordes randomiseringen? Blindning? Mejàre nov

6 31 32 Blindning minskar risken för snedvridning Diskutera! Enkelblind, dubbelblind, trippelblind Ju högre grad av blindning, desto bättre (i princip) Minskar de systematiska felen Blinda det som går att blinda! Enkelblindning, dubbelblindning, trippelblindning 1. En studie där man undersöker två olika läkemedel 2. En studie där man undersöker effekten av implantatstödda broar i jämförelse med helproteser 3. En studie där man undersöker effekten av olika implantattyper 34 Hur bedömdes resultatet? -risk för subjektiv bedömning? -risk för partiskhet? Resultaten ska vara sanna och korrekt redovisade! Hur stort var bortfallet? -vilka föll bort? -analyserades orsaker till bortfall? Redovisning av effektmåtten! Finns det angivet vad som är minsta kliniskt relevanta effekt? Är det relevant? Redovisas effekten av det primära effektmåttet? Ett stort bortfall begränsar studiens värde < 10 %: påverkar inte bevisvärdet 30 %: studien kan inte användas Bortfallet är sällan slumpmässigt, risk för att tolka resultatet fel. Redovisas utfallsmått på ett adekvat sätt? Mättes biverkningar/komplikationer på ett systematiskt sätt? Finns det risk för intressekonflikter? Mejàre nov

7 37 38 Jäv Sammanvägning av risk för bias Intressekonflikter kan finnas om en forskare får ekonomisk ersättning från en part med intressen i vad gruppen kommit fram till Eller om allt arbete är betalt av någon/ett företag Delikatessjäv! Samlad bedömning av studiekvaliteten Hög kvalitet Inga försvagande faktorer Medelhög kvalitet Några försvagande faktorer Låg kvalitet Flera försvagande faktorer Workshop Granska med mallar för: - relevans - randomiserade studier Ju högre kvalitet, desto mindre sannolikt är det att redovisade resultat kommer att påverkas av nya forskningsrön inom överskådlig framtid Relevans Ja Nej Oklart Ej tillämpligt 1. Studiepopulation a) Är den population som deltagarna togs från tydligt beskriven och relevant? b) Är sättet att rekrytera deltagare acceptabelt? c) Är studiens inklusionskriterier adekvata? d) Är studiens exklusionskriterier adekvata? 2. Undersökt intervention a) Är den undersökta interventionen relevant? b) Är den undersökta interventionen administrerad/ utförd på ett korrekt sätt? c) Är den undersökta interventionen administrerad/ utförd på ett reproducerbart sätt? Mejàre nov

8 43 44 Relevans forts. Ja Nej Oklart Ej tillämpligt Relevans forts. Ja Nej Oklart Ej tillämpligt 3. Jämförelseintervention a) Är jämförelseinterventionen relevant? b) Kan man utesluta att val av jämförelseintervention, dos eller administrationssätt/utförande medfört ett systematiskt fel till förmån för endera interventionen? 4. Effektmått a) Har undersökta effektmått klinisk relevans? 5. Studielängd a) Är studiens längd adekvat? b) B) Är uppföljningstiden adekvat? Total bedömning av relevans Relevant Ej relevant Total bedömning av studierelevans Relevant Inte relevant Kvalitetsgranskning av randomiserade studier A. Granskning av studiens begränsningar eventuella systematiska fel (bias) Ja Nej Oklart Ej tillämpligt A1. Selektionsbias a) Användes en lämplig randomiseringsmetod? b) Om studien har använt någon form av begränsning i randomiseringsprocessen (t ex block, strata, minimisering), är skälen till detta adekvata? c) Var grupperna sammansatta på ett tillräckligt likartat sätt? d) Om man har korrigerat för obalanser i baslinjevariabler, har det skett på ett adekvat sätt? Bedömning av risk för selektionsbias: Låg/Medelhög/Hög 45 A. Granskning av studiens begränsningar eventuella systematiska fel (bias) Ja Nej Oklart Ej tillämpligt A2. Behandlingsbias a) Var studiedeltagarna blindade? b) Var behandlare/prövare blindade? c) Var följsamhet i grupperna acceptabel enligt tillförlitlig dokumentation? d) Har deltagarna i övrigt behandlats/ exponerats på samma sätt bortsett från interventionen? Bedömning av risk för behandlingsbias: Låg/Medelhög/ Hög 46 A. fortsättning Ja Nej Oklart Ej tillämpligt A3. Bedömningsbias (per utfallsmått) a) Var utfallsmåttet okänsligt för bedömningsbias? b) Var de personer som utvärderade resultaten blindade för vilken intervention som gavs? c) Var personerna som utvärderade utfallet opartiska? d) Var utfallet definierat på ett lämpligt sätt? e) Var utfallet identifierat/diagnostiserat med validerade mätmetoder? f) Har utfallet mätts vid optimala tidpunkter? g) Var valet av statistiskt mått för rapporterat utfall lämpligt? h) Var den analyserade populationen (ITT eller PP) lämplig för den fråga som är föremål för studien? Risk för bedömningsbias: 47 Låg/Medelhög/Hög A. fortsättning Ja Nej Oklart Ej tillämpligt A4. Bortfallsbias (per utfallsmått) a) Var bortfallet tillfredsställande lågt i förhållande till populationens storlek? b) Var bortfallet tillfredsställande lågt i förhållande till storleken på utfallet? c) Var bortfallets storlek balanserad mellan grupperna? d) Var relevanta baslinjevariabler balanserade mellan de som avbryter sitt deltagande och de som fullföljer studien? e) Var den statistiska hanteringen av bortfallet adekvat? f) Var orsakerna till bortfallet analyserade? Bedömning av risk för bortfallsbias: Låg/Medelhög/Hög 48 Mejàre nov

9 49 50 A. fortsättning Ja Nej Oklart Ej tillämpligt A5. Rapporteringsbias a) Har studien följt ett i förväg publicerat studieprotokoll? b) Angavs vilket/vilka utfallsmått som var primära respektive sekundära? c) Redovisades alla i studieprotokollet angivna utfallsmått på ett fullständigt sätt? d) Mättes biverkningar/komplikationer på ett systematiskt sätt? e) Redovisades enbart utfallsmått som angivits i förväg i studieprotokollet? f) Var tidpunkterna för analys angivna i förväg? Bedömning av risk för rapporteringsbias: Låg/Medelhög/Hög A. fortsättning Ja Nej Oklart Ej tillämpligt A6. Intressekonfliktbias a) Föreligger, baserat på författarnas angivna bindningar och jäv, låg eller obefintlig risk att studiens resultat har påverkats av intressekonflikter? b) Föreligger, baserat på uppgifter om studiens finansiering, låg eller obefintlig risk att studien har påverkats av en finansiär med ekonomiskt intresse i resultatet? c) Föreligger låg eller obefintlig risk för annan form av intressekonflikt (t ex att författarna har utvecklat interventionen)? Bedömning av risk för intressekonfliktbias: Låg/Medelhög/Hög 51 Sammanvägning av risk för bias (per utfallsmått) Låg Medelhög Hög A1. Selektionsbias A2. Behandlingsbias A3. Bedömningsbias A4. Bortfallsbias A5. Rapporteringsbias A6. Intressekonfliktbias Total bedömning av risk för systematiska fel (bias): Låg/Medelhög/Hög Mejàre nov

Bilaga till rapport 1 (7)

Bilaga till rapport 1 (7) Bilaga till rapport 1 (7) Skakvåld en systematisk litteraturöversikt, rapport nr 255 Appendix 5 Evaluation protocols/bilaga 5 granskningsmallar Checklista för bedömning av relevans sidan 2 3 Modifierad

Läs mer

Bilaga 2. Granskningsmallar

Bilaga 2. Granskningsmallar Bilaga 2. Granskningsmallar Diagnostik Författare: Journal: År: Volym: Sidor: Granskad av: Datum: 1. Var sammansättningen av patientgruppen (spektrum) representativ för de patienter som kommer att få testet

Läs mer

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning Sammanfattning av granskningen Författare, år alternativt SBU:s identifikationsnummer: Total bedömning av studiekvalitet: Hög o Medelhög o Låg o Granskningsmall

Läs mer

Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier

Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier reviderad 2014 Granskningen av en studie gäller i första hand studiekvalitet, det vill säga risk för systematiska fel och risk för intressekonflikter

Läs mer

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar Mall för gallring av abstrakt Ett abstrakt gallras om ett eller flera av nedanstående villkor är uppfyllda. Sjukdom/besvär ej relevant Studien har annat fokus

Läs mer

Författare: År: Artikelnummer:

Författare: År: Artikelnummer: . Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier version 2012:2 Granskningen av en studie gäller i första hand studiekvalitet, dvs risk för systematiska fel och risk för intressekonflikter (A).

Läs mer

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier reviderad 2014 Granskningen av en studie gäller i första hand studiekvalitet, det vill säga risk för systematiska fel och risk för intressekonflikter

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK Sofia Tranæus docent, avdelningschef SBU Alert och Vetenskapliga kunskapsluckor Varför behövs utvärdering/systematiska

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Gallring av abstrakt - Tester

Gallring av abstrakt - Tester Bilaga 3. Gallrings- och granskningsmallar 3.1 Mall för gallring av abstrakt Gallring av abstrakt - Tester Projektets frågeställning Berör studien frågeställningen: Vilka tester är tillförlitliga för att

Läs mer

Kvalitetsgranskning av vetenskapliga originalartiklar om behandling

Kvalitetsgranskning av vetenskapliga originalartiklar om behandling Kvalitetsgranskning av vetenskapliga originalartiklar om behandling För att värdera en artikel måste man först och främst begripa vad författarna avsåg att göra. Ibland kan det vara svårt att få en klar

Läs mer

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar 2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest

Läs mer

Bilaga 5 till SBU-rapport

Bilaga 5 till SBU-rapport 1 (9) Bilaga 5 till SBU-rapport Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär, rapport 253 (2016) 1 (9) Bilaga 5 Gallrings- och granskningsmallar 2 (9) Mall för gallring av artikelsammanfattningar (abstrakt)

Läs mer

Gradering av evidensstyrka ABCD

Gradering av evidensstyrka ABCD Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och

Läs mer

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt

Läs mer

strukturera och avgränsa översiktens frågor

strukturera och avgränsa översiktens frågor reviderad 2017 3 Strukturera och avgränsa översiktens frågor Den första delen av projektet består i att besluta dels vilka frågor som ska besvaras inom projektets ram, dels projektets avgränsningar. Projektgruppens

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Strukturera och avgränsa

Strukturera och avgränsa Strukturera och avgränsa 3 översiktens frågor reviderad 2014 Den första delen av projektet består i att besluta dels vilka frågor som ska besvaras inom projektets ram, dels projektets avgränsningar. Projektgruppens

Läs mer

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen 2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen Sammanfattning Rapporten redovisar resultatet av en systematisk sökning och genomgång av litteraturen om kariesförebyggande åtgärder. Sökningen har

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2016 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom. 8 Ordlista Alveolit Anamnes Bortfall Confounder Distans Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, oftast visdomständer. Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Mall och manual för granskning av interventionsstudier Mall och manual för granskning av interventionsstudier Denna granskningsmall är modifierad efter original från SBU (5), 2002-12-12. En vetenskaplig artikel är oftast indelad i följande avsnitt: introduktion,

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING ATT UTVÄRDERA STUDIER - OM LIKHET OCH OLIKHET - NON-INFERIORITY Malmö 6 maj 2015 Paracetamol eller ibuprofen för vrickade anklar? Ibuprofen ger bättre smärtlindring

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna 2016-10-03 Forskningsdesign och begrepp Studiedesign Huvudgrupper Undergrupper

Läs mer

Effekt av gluten- och mjölkproteinfri kost på gastrointestinala symtom hos barn med autismspektrumtillstånd

Effekt av gluten- och mjölkproteinfri kost på gastrointestinala symtom hos barn med autismspektrumtillstånd Effekt av gluten- och mjölkproteinfri kost på gastrointestinala symtom hos barn med autismspektrumtillstånd En systematisk översiktsartikel Isabell Stahlén och Mikaela Thelander Självständigt arbete i

Läs mer

kvalitetsgranskning av studier

kvalitetsgranskning av studier reviderad 2017 6 Kvalitetsgranskning av studier Detta kapitel beskriver olika upplägg av behandlingsstudier, vilka metodologiska problem som är förknippade med respektive studietyp och hur man granskar

Läs mer

Så gör du en systematisk översikt

Så gör du en systematisk översikt Godkänd för publicering 18 april 2016. Så gör du en systematisk översikt guide från ax till limpa Ett sätt att hålla sig uppdaterad inom sitt verksamhetsområde kan vara att läsa en systematisk litteraturöversikt.

Läs mer

SVK i barnkirurgi i samarbete med VetU termin 10: Instruktion för projektarbete och examination

SVK i barnkirurgi i samarbete med VetU termin 10: Instruktion för projektarbete och examination 2015-03-01 Tina Granholm SVK i barnkirurgi i samarbete med VetU termin 10: Instruktion för projektarbete och examination Examinationen på denna kurs består av ett projektarbete som skall utföras enligt

Läs mer

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

Studietyper, inferens och konfidensintervall

Studietyper, inferens och konfidensintervall Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär

Läs mer

Kvalitetsgranskning. av behandlingsstudier

Kvalitetsgranskning. av behandlingsstudier Kvalitetsgranskning 6 av behandlingsstudier reviderad 2014 Detta kapitel beskriver olika upplägg av behandlingsstudier, vilka metodologiska problem som är förknippade med respektive studietyp och hur man

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Evidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg

Evidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg Evidensbaserad medicin Daniel Sjöberg Artiklar registrerade på Medline varje år Cochrane-sammanställningar (kumulativt) 800 000 5000 1995 2014 Att vara en informationsmästare Är det viktigt för min patient?

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Bilaga 7. Checklista för bedömning av hälso- ekonomiska studiers kvalitet/bevisvärde

Bilaga 7. Checklista för bedömning av hälso- ekonomiska studiers kvalitet/bevisvärde Bilaga 7. Checklista för bedömning av hälso- ekonomiska studiers kvalitet/bevisvärde Baserad på Drummond s checklista 1 (fråga 1 10) med komplettering för modellstudier (fråga 11) samt en generell fråga

Läs mer

Alkoholintag efter träning och dess inverkan på muskeluppbyggnad och återhämtning hos vuxna män

Alkoholintag efter träning och dess inverkan på muskeluppbyggnad och återhämtning hos vuxna män 1 Alkoholintag efter träning och dess inverkan på muskeluppbyggnad och återhämtning hos vuxna män En systematisk litteraturöversikt Puck Jansson och Frida Carlstedt Självständigt arbete 15 hp Dietistprogrammet

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Projektplan. Mat vid fetma. 17 maj 2011

Projektplan. Mat vid fetma. 17 maj 2011 Projektplan Mat vid fetma 17 maj 2011 1 Mat vid fetma 1. Bakgrund SBU publicerade år 2002 rapporten Fetma problem och åtgärder. Rapporten inkluderade många olika metoder för såväl prevention och behandling

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

2. Metodbeskrivning. Frågeställningar

2. Metodbeskrivning. Frågeställningar 2. Metodbeskrivning Målgrupper för denna rapport är i första hand tandvårdspersonal som arbetar med både tand- och implantatstödd kron- och broprotetik, dvs allmäntandläkare och specialisttandläkare i

Läs mer

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2016-10-03 Studiedesigner Huvudgrupper

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten En systematisk litteraturöversikt Mars 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Vad beror skillnaden på?

Vad beror skillnaden på? Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Råd och tips vid ansökan om klinisk läkemedelsprövning

Råd och tips vid ansökan om klinisk läkemedelsprövning Råd och tips vid ansökan om klinisk läkemedelsprövning Cecilia Ahlin, Med Dr, specialistläkare onkologi och gynekologisk onkologi Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser Läkemedelsverket, Uppsala

Läs mer

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson. Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin

Läs mer

2 Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen

2 Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen 2 Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen Projektgruppen har gjort en systematisk sökning och genomgång av den vetenskapliga litteraturen om tobaksbrukets inverkan på slemhinna i mun och svalg,

Läs mer

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal

Läs mer

Intro studiedesign med kvantitativ metodik

Intro studiedesign med kvantitativ metodik Intro studiedesign med kvantitativ metodik Catharina Gustavsson Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2017-09-25 Kännetecken för kvantitativ forskningsmetodik

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 9 SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läs mer

Liten grundkurs i för läkemedelsförskrivare

Liten grundkurs i för läkemedelsförskrivare Liten grundkurs i för läkemedelsförskrivare 1 Författare och ansvarig för innehållet: Kerstin Nilsson, överläkare Kvinnokliniken, USÖ och Centrum för evidensbaserad medicin och uvärdering av medicinsk

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Kommentarer: Allt är inte guld som glimmar. Checklista, fråga 1: Randomiserades patienterna?

Kommentarer: Allt är inte guld som glimmar. Checklista, fråga 1: Randomiserades patienterna? Allt är inte guld som glimmar Kritisk granskning av kliniska studier Februari 2013 BFU 1 BFU 2 Checklista, fråga 1: Randomiserades patienterna? BFU 3 BFU 4 Undvika bias Bästa sättet få jämföra grupper

Läs mer

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd 1 (5) Datum 2013-09-18 Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd Tack för era kommentarer. Vi skulle först och främst vilja klargöra att SBU inte ger

Läs mer

KAPITEL 8 ordförklaringar och förkortningar

KAPITEL 8 ordförklaringar och förkortningar 8. Ordförklaringar och förkortningar ACCORD ADVANCE AHRQ Analoger Antidiabetika Asymtomatisk ATC AUP Baslinjedata Action to control cardiovascular risk in diabetes Action in diabetes and vascular disease:

Läs mer

Diagnostik och GRADE. Ingegerd Mejàre Malmö

Diagnostik och GRADE. Ingegerd Mejàre Malmö Diagnostik och GRADE Ingegerd Mejàre Malmö 2014-10-01 1 SBU:s vision: oberoende utvärderingar för bättre hälsa Hur ställer man diagnos på bästa sätt? Vilken behandling är bäst? Hur ska resurserna användas

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar: En introduktion Jessica Bah Rösman Avd för farmakologi jessica.bah-rosman@pharm.gu.se Kort sammanfattning Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar de olika

Läs mer

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi Kvantitativ metod och grundläggande statistik Varför Sjuksköterskans yrkesutövning skall vila på vetenskaplig grund Kritiskt förhållningssätt, att kunna läsa artiklar och bedöma om slutsatser är rimliga

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Patientutbildning i egenvård har en central roll i diabetesvården och ingår som en rutinmässig del i vården av personer med diabetes. Patientutbildning kan ges individuellt

Läs mer

Evidensgradering. reviderad 2014

Evidensgradering. reviderad 2014 Evidensgradering 10 reviderad 2014 Det sista steget i utvärderingen är att bedöma hur starkt det samlade vetenskapliga underlaget är. SBU använder det internationellt utarbetade GRADE-systemet [1,2] för

Läs mer

5. Nytta av hörapparat

5. Nytta av hörapparat 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? Ätande baseras på vetenskapligt underlag och beprövad erfarenhet. Evidensbaserat ätande bygger på bästa

Läs mer

Värdering av effektivitet i klinisk vardag

Värdering av effektivitet i klinisk vardag sbu bereder rapport 256/2016 Värdering av effektivitet i klinisk vardag Statistiska strategier för att hantera skillnader i behandlingseffektivitet mellan randomiserade kliniska prövningar och praktik

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens Definitioner Evidens Begreppet evidens Helena Rosén Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i detta sammanhang kan översättas med bevis om (eller vetenskapligt stöd för)

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och

Läs mer

Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser

Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Publicerad 13 aug 2014 Mona Näreskog Lärare, läkare och specialist i barn- och ungdomspsykiatri Dagens presentation: Kort om SBU Hur vi arbetar för att

Läs mer