Studiedesign: Observationsstudier

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Studiedesign: Observationsstudier"

Ingvar Lindberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se

2 Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie Tvärsnittsstudie Ekologisk studie Namn Efternamn 17 januari

3 Introduktion En viktig del av epidemiologin är försöka identifiera sjukdomsorsaker. Det kan göras i experimentella studier och observationsstudier. I observationsstudier observerar vi exponering och utfallstatus (sjukdom) för varje studiedeltagare. Om utfallet är vanligare bland de exponerade än de oexponerade, finns en samvariation mellan exponering och utfall. Namn Efternamn 17 januari

I observationsstudier observerar vi exponering och utfallstatus (sjukdom) för varje studiedeltagare.

4 Samvariation Samvariation mellan exponering (E) och sjukdom (S) kan uppstå på tre sätt: 1. E S 1. E är en orsak till S. 2. E X S 2. E och S har en gemensam orsak (X) 3. S är en orsak till E. 3. E S Om E uppträder före S så är bara 1 och 2 aktuella och E är en riskindikator på S. Men bara i 1 är E en kausal riskfaktor för S. Namn Efternamn 17 januari

5 Kohortstudie I en kohortstudie startar vi med en grupp sjukdomsfria individer och mäter deras exponering. Vi definierar vilka som är exponerade och oexponerade. Dessa följs sedan över tid med avseende på sjukdom. Friska Sjuka Exponerade Oexponerade Namn Efternamn 17 januari

Vi definierar vilka som är exponerade och oexponerade.

6 Sammanställning av kohort data kumulativ incidens Ja Insjuknade a b Antal vid observationsperiodens start Kumulativ incidens Nej RR = KI exp / KI oexp RD = KI exp - KI oexp Namn Efternamn 17 januari

start Kumulativ incidens Nej RR = KI exp / KI oexp

7 Exempel kohortstudie - kumulativ incidens Risken för hjärntumör bland olika typer av specialistsjuksköterskor Yrke Röntgensjuksköterskor Hjärntumör under 15 år 8 2 Alla Barnmorskor Kumulativ incidens 0,0039 0,0009 RR=? RD=? Namn Efternamn 17 januari

Röntgensjuksköterskor Hjärntumör under 15 år 8 2 Alla 2034 2135

8 Exempel kohortstudie - kumulativ incidens Risken för hjärntumör bland olika typer av specialistsjuksköterskor Yrke Röntgensjuksköterskor Hjärntumör under 15 år 8 2 Alla Barnmorskor Kumulativ incidens 0,0039 0,0009 RR=? RD=? RR= 0,0039/0,0009= 4,3 RD= 0,0039-0,0009=0,003 Namn Efternamn 17 januari

15 år 8 2 Alla 2034 2135 Barnmorskor Kumulativ incidens 0,0039 0,0009 RR=? RD=?

9 Sammanställning av kohortdata - incidens Exponerad Oexponerad Insjuknade a b Personår R exp R oexp Incidens a/r exp b/r oexp RR = I exp / I oexp RD = I exp - I oexp Namn Efternamn 17 januari

10 Exempel kohortstudie - incidens Associationen mellan fet mat och åderförkalkning i en population av män i 60-årsåldern. Arterosklerositska förändringar Fet kost Ja Nej Personår Incidens 0,050 0,022 RR? RD? Namn Efternamn 17 januari

Arterosklerositska förändringar Fet kost Ja Nej 400 200 Personår

11 Exempel kohortstudie - incidens Associationen mellan fet mat och åderförkalkning i en population av män i 60-årsåldern. Fet kost Ja Nej Arterosklerositska förändringar under 10 år Personår Incidens 0,050 0,022 RR? RD? RR = 0,05/0,022= 2,25 RD = 0,05-0,022 = 0,028 Namn Efternamn 17 januari

Fet kost Ja Nej Arterosklerositska förändringar under 10 år 400 200 Personår

12 Kohortstudie - fördelar Eftersom kohort studier utgår från friska människor är det möjligt att studera en mängd olika utfall. (I motsats till fall-kontroll studier) Kohortstudier ger det mest direkta måttet på risken att utveckla sjukdomen. Lämplig för att studera sällsynta exponeringar t.ex. kemikalier på en arbetsplats. Namn Efternamn 17 januari

(I motsats till fall-kontroll studier) Kohortstudier ger det mest direkta måttet på

13 Kohortstudie - nackdelar Mätning av exponering och andra variabler för en mkt stor grupp individer. Lång tid innan resultat kan beräknas, om lång uppföljningstid behövs. Dyrt och tidskrävande. Problem med loss-to-follow up : Deltagare försvinner ut ur kohorten under uppföljnignen. Ej lämplig för sjukdomar med lång latenstid och/eller sällsynta sjukdomar. Ingen randomisering. Selektionsproblematik? Namn Efternamn 17 januari

Problem med loss-to-follow up : Deltagare försvinner ut ur kohorten under uppföljnignen.

14 Fall-kontrollstudie Omfattar en grupp individer med en sjukdom samt en kontrollgrupp. Jämförs med avseende på exponering. Jfr kohortstudier: exponerade och oexponerade jämförs med avseende på sjukdom. Friska Sjuka Exponerade Oexponerade Namn Efternamn 17 januari

Jfr kohortstudier: exponerade och oexponerade jämförs med avseende

15 Val av fall Viktigt med en tydlig definition av vad som utgör ett fall. Om ej felklassifcering av fallstatus = bias Incidenta fall är att föredra framför prevalenta fall. Prevalenta fall kan medföra oklar tidsordning på sjukdom och exponering (t.ex. alkoholkonsumtion och diabetes). Fallen kan sökas upp i register eller genereras i t.ex. en kohortstudie. Viktigt att fallen väljs oberoende av exponering. Namn Efternamn 17 januari

Prevalenta fall kan medföra oklar tidsordning på sjukdom och exponering (t.ex. alkoholkonsumtion och diabetes).

16 Val av kontroller Kontrollerna skall representera exponeringsförekomsten i studiebasen från vilken fallen kommer. Kontrollerna skall ha samma teoretiska chans att bli klassificerade som fall om de hade utvecklat sjukdomen. Ju fler kontroller desto tydligare bild av exponeringsförekomsten i populationen som genererat fallen bättre precision. Men marginellt bättre om fler än 4 kontroller per fall. Namn Efternamn 17 januari

Kontrollerna skall ha samma teoretiska chans att bli klassificerade som fall om de hade utvecklat sjukdomen.

17 Val av kontroller Typ av kontroller: Populationskontroller (vanligt i Sverige) Dragna direkt från den sanna populationen som genererat fallen. Patientkontroller: exponeringen kan vara associerad med den sjukdom patientkontrollerna har. Kan ge bättre svarsfrekvens. Kan ge mindre kvalitetsskillnad. Namn Efternamn 17 januari

Patientkontroller: exponeringen kan vara associerad med den sjukdom

18 Sammanställning av fall-kontrolldata - oddskvot I en fall-kontroll studie kan vi inte beräkna RR, eftersom förhållandet mellan antalet sjuka och icke-sjuka är konstruerat, det är vi som har samplat fall och kontroller. Istället skattas RR genom oddskvoten (OR) Exponering Ja Nej Fall a b Kontroller c d OR = (a/b)/(c/d) Odds för exponering bland fall: a/b Odds för exponering bland kontroller: c/d Namn Efternamn 17 januari

19 Exempel fall-kontrollstudie Hjärtinfarkt Antal cigarettpaket per dag 0 (oexp) 1/2 1 2 Fall Kontroller Vad är den relativa risken att insjukna i hjärtinfarkt för dem som röker 1 paket om dagen, i jämförelse med ickerökarna? Namn Efternamn 17 januari

relativa risken att insjukna i hjärtinfarkt för dem som röker 1 paket

20 Exempel fall-kontrollstudie Hjärtinfarkt Antal cigarettpaket per dag 0 (oexp) 1/2 1 2 Fall Kontroller Vad är den relativa risken att insjukna i hjärtinfarkt för dem som röker 1 paket om dagen, i jämförelse med ickerökarna? OR= (39/31)/(1825/2706) = 1,87 Tolkning? Namn Efternamn 17 januari

insjukna i hjärtinfarkt för dem som röker 1 paket om dagen, i jämförelse med

21 Fall-kontrollstudie - fördelar Billigare och snabbare än kohortstudier. Passar extra bra för sjukdomar med låg incidens. Många riskfaktorer kan studeras samtidigt. Kräver oftast mindre urvalstorlekar än en kohortstudie. Namn Efternamn 17 januari

22 Fall-kontroll studie - nackdelar Förlitar sig på retrospektiv information om exponering om denna information är bättre eller sämre för fall resp kontroller leder detta till recall bias. Kan vara svårt att välja lämpliga kontroller. Kan bara användas för att studera ett utfall. Namn Efternamn 17 januari

23 Tvärsnittsstudie Exponering och utfall mäts vid samma tillfälle. Mäter förekomsten av ett/flera utfall och kallas därför ibland prevalensstudier. Om man vet att uppgifterna om exponering representerar exponering innan utfall uppstår, kan informationen behandlas som en kohortstudie. Används ofta för att undersöka långvariga eller kroniska sjukdomar samt exponeringar som är konstanta karaktäristika t.ex. etnicitet eller blodgrupp. Namn Efternamn 17 januari

24 Ekologisk studie Studie där man inte studerar individer utan grupper. När man inte har information om exponering eller sjukdom på individnivå. Beräkningar baseras på genomsnittlig exponering och sjuklighet i en population. Lågt beivsvärde. Användbara för att generera hypoteser. Exempel: Minskar bilbältesanvändning trafikdödligheten? Ej lag om bilbälte - Lag om bilbälte Hög trafikdödlighet Låg trafikdödlighet Namn Efternamn 17 januari

25 Sammanfattning av epidemiologiska studier Syfte Ekologisk Tvärsnitt Fall-kontroll Kohort Undersökning av sällsynta utfall Undersökning av sällsynta exponeringar Studera flera utfall Studera flera exponeringar Mätning av incidens (om populationsbaserad) Studera sjukdom med lång latenstid Namn Efternamn 17 januari

26 Vilken studiedesign passar? Har fattiga länder högre spädbarnsdödlighet? Vad är förekomsten av hepatit B i Stockholm? Har personer med ryggbesvär utnyttjat akupunktur i högre utsträckning än personer utan ryggbesvär? Är diabetes en riskfaktor för hjärtinfarkt? Drabbas personer med låg social klass oftare av hjärtinfarkt? Vilka konsekvenser har psykisk ohälsa för unga i ett treårsperspektive? Namn Efternamn 17 januari

Relevanta dokument

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen