Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Transkript

1 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL

2 I korthet: Japp! Mellan 5 och 8 miljoner kr per år om man lyckas förbättra fyra riskfaktorer/levnadsvanor med en enda procent. (Det dubbla vid förbättring på 2%)

3 Det kanske skulle löna sig även ekonomiskt att försöka minska inflödet istället för att bara ösa den läckande båten? Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården Möjliga scenario Slutversion Pia Johansson, Karolinska Institutet, Inst folkhälsovetenskap Inna Feldman, Landstinget i Uppsala län Om man kunde minska riskfaktorerna fetma (BMI>30), dagligrökning, fysisk inaktivitet och riskkonsumtion alkohol med 1% (en procent) i ett femårsperspektiv skulle man i Uppsala (låg riskfaktorförekomst) spara 7,4 MKR och i Sörmland (hög riskfaktorförekomst) 6,0 MKR. Jämtlandssiffror på gång!

4 Nu är uppsatsen klar & godkänd! Folkhälsovetenskap AV, Vetenskapligt arbete 15 hp Ekonomiska besparingar i landstingen genom mera hälsosamma levnadsvanor. En studie baserad på Jämtlands län. Annika Johansson Institutionen för hälsovetenskap Handledare: Thomas Ljung

5 RHS-modellen (Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader) Ingående variabler Fasta parametrar Relativ risk för 10 sjukdomar vid förekomst av 4 riskfaktorer/levnadsvanor Incidens för 10 sjukdomar Årliga hälso- o sjukvårdskostnader för en person med någon av de 10 sjukdomarna Input-parametrar Antal personer i fyra åldersgrupper Nuvarande förekomst av de 4 riskfaktorerna Önskad förekomst av de 4 riskfaktorerna Resultatet som blir av beräkningar med dessa parametrar är förändringar av antal nyinsjuknande personer ett år, samt förändringar i hälso- och sjukvårdskostnader under ett år.

6 Fyra riskfaktorers påverkan på 10 sjukdomar Fetma; BMI>30 Daglig tobaksrökning Fysisk inaktivitet Diabetes X X X IHD X X X Stroke X X X Riskkons. alkohol Colonca. X X X X Lungca. Bröstca. X X X X Prostataca. X X KOL Depression X X X X Höftfraktur X X X X

7 Riskfaktorförekomst i % nuläge Jämtlands län År M Fet K Fet M Rök K Rök M Fys K Fys M Alko K Alko ,8 6,7 4,9 9,0 37,3 40,0 28,0 23, ,9 15,2 6,4 7,6 46,3 48,9 17,4 6, ,3 21,6 11,8 18,1 50,7 49,2 12,4 5, ,1 20,5 8,8 10,4 45,5 52,5 3,8 1,0

8 Relativ risk Relativ risk är ett mått på den ökande risken för sjukdom, exempelvis stroke, bland personer med en viss riskfaktor, exempelvis rökare jämfört med ickerökare. Exempelvis så är den relativa risken för rökare (kvinnor 45-64) att få stroke 3,15 vilket betyder att det är drygt tre gånger så hög risk för rökare jämfört med icke-rökare att utveckla stroke. Den relativa risken är således den extra risk som är förknippad med en viss riskfaktor.

9 Impact fraction p1 är riskfaktorns förekomst i nuläget, t.ex. för kvinnor år är andelen feta 15,2 procent. p2 är riskfaktorns förekomst i önskat läge, t.ex. 14,2% feta kvinnor i åldern år. RR är relativ risk. Med en relativ risk för BMI>30 för kvinnor i åldern på 13,68 ger beräkningen en IF på 0,0433. Detta innebär att en reduktion av andelen feta från 15,2 till 14,2 procent minskar incidensen i diabetes med 4,33 procent i gruppen kvinnor år. ((p2-p1)-rr(p1-p2)) IF= ((1-p1)+RR x p1)

10 RESULTAT Det är inte självklart vilka siffror för relativ risk och incidens man ska använda, så därför har vi räknat på två olika sätt: ALTERNATIV I: strikt enligt Feldman/Johansson-rapporten. ALTERNATIV II: enligt andra (lika relevanta) studier som angett andra siffror för relativ risk och incidens.

11 ALTERNATIV I Besparingar Kostnad för hälsoo sjukvård Fetma; BMI>30 Daglig tobaksrökning Fysisk inaktivitet Riskkons. alkohol Diabetes IHD Stroke Colonca Lungca Bröstca Prostataca KOL Depression Höftfraktur TOTALT Sammanlagd besparing kr

12 ALTERNATIV II Besparingar Kostnad för hälsoo sjukvård Fetma; BMI>30 Daglig tobaksrökning Fysisk inaktivitet Riskkons. alkohol Diabetes IHD Stroke Colonca Lungca Bröstca Prostataca KOL Depression Höftfraktur TOTALT Sammanlagd besparing kr

13 Besparingarna fördubblas ifall man räknar med 2% förbättrade levnadsvanor.

14 Många patienter vet vad de borde göra många patienter har viljan det är nog inte flera goda råd som behövs det som behövs är fungerande metoder som hjälper patienten över gapet! KNOWING GAP DOING

15 Vi föreslår att en specialiserad enhet, arbetsnamn Livsstil Jämt, tillskapas Tar emot patienter med livsstilsrelaterade besvär Genomför behandlingsstudier och utvärderar såväl effekt som process (dvs patienter behandlas samtidigt som vi utvecklar effektiva metoder) Tvärprofessionellt Tvärvetenskapligt I nära samarbete med primärvård, övriga JLL och universitet

16 Livsstil Jämt kombinerar behandling och forskning! samt uppbyggnad av expertkunskap utbildning och praktiskt genomförandestöd till Hälsocentraler i hela länet!

17 Man kan väl inte TVINGA folk?! Nej, det behövs inte. Många vill ha hjälp att förbättra sin livsstil. I Jämtland vill 77% öka sin fysiska aktivitet, av dessa önskar personer stöd i denna livsstilsförändring vill ha hjälp att sluta röka vill ha hjälp med kostvanor Tvärtemot vad man kan tro - många människor vill ändra sin livsstil willing and able to participate in a demanding intervention program if it is made available to them. ( Diabetes prevention study ; 58%!)

18 Våra slutsatser Alltför många har levnadsvanor som ökar risken för sjukdom. Många vill ha stöd o hjälp med att förbättra sina levnadsvanor. Med effektiva sjukdomsförebyggande metoder skulle många sjukdomsfall kunna undvikas. Detta skulle förutom bättre hälsa ge ekonomiska besparingar.