Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?"

Transkript

1 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL

2 I korthet: Japp! Mellan 5 och 8 miljoner kr per år om man lyckas förbättra fyra riskfaktorer/levnadsvanor med en enda procent. (Det dubbla vid förbättring på 2%)

3 Det kanske skulle löna sig även ekonomiskt att försöka minska inflödet istället för att bara ösa den läckande båten? Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården Möjliga scenario Slutversion Pia Johansson, Karolinska Institutet, Inst folkhälsovetenskap Inna Feldman, Landstinget i Uppsala län Om man kunde minska riskfaktorerna fetma (BMI>30), dagligrökning, fysisk inaktivitet och riskkonsumtion alkohol med 1% (en procent) i ett femårsperspektiv skulle man i Uppsala (låg riskfaktorförekomst) spara 7,4 MKR och i Sörmland (hög riskfaktorförekomst) 6,0 MKR. Jämtlandssiffror på gång!

4 Nu är uppsatsen klar & godkänd! Folkhälsovetenskap AV, Vetenskapligt arbete 15 hp Ekonomiska besparingar i landstingen genom mera hälsosamma levnadsvanor. En studie baserad på Jämtlands län. Annika Johansson Institutionen för hälsovetenskap Handledare: Thomas Ljung

5 RHS-modellen (Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader) Ingående variabler Fasta parametrar Relativ risk för 10 sjukdomar vid förekomst av 4 riskfaktorer/levnadsvanor Incidens för 10 sjukdomar Årliga hälso- o sjukvårdskostnader för en person med någon av de 10 sjukdomarna Input-parametrar Antal personer i fyra åldersgrupper Nuvarande förekomst av de 4 riskfaktorerna Önskad förekomst av de 4 riskfaktorerna Resultatet som blir av beräkningar med dessa parametrar är förändringar av antal nyinsjuknande personer ett år, samt förändringar i hälso- och sjukvårdskostnader under ett år.

6 Fyra riskfaktorers påverkan på 10 sjukdomar Fetma; BMI>30 Daglig tobaksrökning Fysisk inaktivitet Diabetes X X X IHD X X X Stroke X X X Riskkons. alkohol Colonca. X X X X Lungca. Bröstca. X X X X Prostataca. X X KOL Depression X X X X Höftfraktur X X X X

7 Riskfaktorförekomst i % nuläge Jämtlands län År M Fet K Fet M Rök K Rök M Fys K Fys M Alko K Alko ,8 6,7 4,9 9,0 37,3 40,0 28,0 23, ,9 15,2 6,4 7,6 46,3 48,9 17,4 6, ,3 21,6 11,8 18,1 50,7 49,2 12,4 5, ,1 20,5 8,8 10,4 45,5 52,5 3,8 1,0

8 Relativ risk Relativ risk är ett mått på den ökande risken för sjukdom, exempelvis stroke, bland personer med en viss riskfaktor, exempelvis rökare jämfört med ickerökare. Exempelvis så är den relativa risken för rökare (kvinnor 45-64) att få stroke 3,15 vilket betyder att det är drygt tre gånger så hög risk för rökare jämfört med icke-rökare att utveckla stroke. Den relativa risken är således den extra risk som är förknippad med en viss riskfaktor.

9 Impact fraction p1 är riskfaktorns förekomst i nuläget, t.ex. för kvinnor år är andelen feta 15,2 procent. p2 är riskfaktorns förekomst i önskat läge, t.ex. 14,2% feta kvinnor i åldern år. RR är relativ risk. Med en relativ risk för BMI>30 för kvinnor i åldern på 13,68 ger beräkningen en IF på 0,0433. Detta innebär att en reduktion av andelen feta från 15,2 till 14,2 procent minskar incidensen i diabetes med 4,33 procent i gruppen kvinnor år. ((p2-p1)-rr(p1-p2)) IF= ((1-p1)+RR x p1)

10 RESULTAT Det är inte självklart vilka siffror för relativ risk och incidens man ska använda, så därför har vi räknat på två olika sätt: ALTERNATIV I: strikt enligt Feldman/Johansson-rapporten. ALTERNATIV II: enligt andra (lika relevanta) studier som angett andra siffror för relativ risk och incidens.

11 ALTERNATIV I Besparingar Kostnad för hälsoo sjukvård Fetma; BMI>30 Daglig tobaksrökning Fysisk inaktivitet Riskkons. alkohol Diabetes IHD Stroke Colonca Lungca Bröstca Prostataca KOL Depression Höftfraktur TOTALT Sammanlagd besparing kr

12 ALTERNATIV II Besparingar Kostnad för hälsoo sjukvård Fetma; BMI>30 Daglig tobaksrökning Fysisk inaktivitet Riskkons. alkohol Diabetes IHD Stroke Colonca Lungca Bröstca Prostataca KOL Depression Höftfraktur TOTALT Sammanlagd besparing kr

13 Besparingarna fördubblas ifall man räknar med 2% förbättrade levnadsvanor.

14 Många patienter vet vad de borde göra många patienter har viljan det är nog inte flera goda råd som behövs det som behövs är fungerande metoder som hjälper patienten över gapet! KNOWING GAP DOING

15 Vi föreslår att en specialiserad enhet, arbetsnamn Livsstil Jämt, tillskapas Tar emot patienter med livsstilsrelaterade besvär Genomför behandlingsstudier och utvärderar såväl effekt som process (dvs patienter behandlas samtidigt som vi utvecklar effektiva metoder) Tvärprofessionellt Tvärvetenskapligt I nära samarbete med primärvård, övriga JLL och universitet

16 Livsstil Jämt kombinerar behandling och forskning! samt uppbyggnad av expertkunskap utbildning och praktiskt genomförandestöd till Hälsocentraler i hela länet!

17 Man kan väl inte TVINGA folk?! Nej, det behövs inte. Många vill ha hjälp att förbättra sin livsstil. I Jämtland vill 77% öka sin fysiska aktivitet, av dessa önskar personer stöd i denna livsstilsförändring vill ha hjälp att sluta röka vill ha hjälp med kostvanor Tvärtemot vad man kan tro - många människor vill ändra sin livsstil willing and able to participate in a demanding intervention program if it is made available to them. ( Diabetes prevention study ; 58%!)

18 Våra slutsatser Alltför många har levnadsvanor som ökar risken för sjukdom. Många vill ha stöd o hjälp med att förbättra sina levnadsvanor. Med effektiva sjukdomsförebyggande metoder skulle många sjukdomsfall kunna undvikas. Detta skulle förutom bättre hälsa ge ekonomiska besparingar.

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Självständigt arbete på avancerad nivå

Självständigt arbete på avancerad nivå Självständigt arbete på avancerad nivå Independent degree project second cycle Folkhälsovetenskap Public Health Science Ekonomiska besparingar i landstingen genom mera hälsosamma levnadsvanor. En studie

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Kan man påverka risken för sjukdom med levnadsvanor? Vilken sjukdomsförebyggande potential finns i mera hälsosamma levnadsvanor?

Kan man påverka risken för sjukdom med levnadsvanor? Vilken sjukdomsförebyggande potential finns i mera hälsosamma levnadsvanor? Redovisning SJUKDOMSFÖREBYGGANDE UTVECKLINGSUPPDRAG JLL 2013-03-13 Kan man påverka risken för sjukdom med levnadsvanor? Vilken sjukdomsförebyggande potential finns i mera hälsosamma levnadsvanor? Vad behövs

Läs mer

Dyr samhällsnota för osunda levnadsvanor

Dyr samhällsnota för osunda levnadsvanor Dyr samhällsnota för osunda levnadsvanor Vi vill ge alla chansen till ett rikare liv Ett rikt liv är så mycket mer än ekonomi. Hälsa, sysselsättning, trygghet och samhörighet är också viktiga komponenter.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Vår fråga Hur lönar det sig att jobba med sjukdomsförebyggande metoder även med en åldrande befolkning i ett glesbygdslän?

Vår fråga Hur lönar det sig att jobba med sjukdomsförebyggande metoder även med en åldrande befolkning i ett glesbygdslän? Minnesanteckning från 31 januari 2014 Vår fråga Hur lönar det sig att jobba med sjukdomsförebyggande metoder även med en åldrande befolkning i ett glesbygdslän? Datum: 31 januari 2014, Gamla teatern Närvarande:

Läs mer

Prevention och folkhälsoarbete

Prevention och folkhälsoarbete Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

Utdrag ur utredningen för det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården

Utdrag ur utredningen för det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården Utdrag ur utredningen för det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården Uppdraget Biträdande landstingsdirektör Nina Fållbäck Svensson har givit Folkhälsocentrum i uppdrag att i samverkan med primärvården

Läs mer

Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälsooch sjukvården

Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälsooch sjukvården 0(25) Sjukdomsförebyggande insatser och ekonomiska konsekvenser för hälsooch sjukvården Möjliga scenario Slutversion 2012 06 13 Pia Johansson Karolinska Institutet, Inst folkhälsovetenskap Inna Feldman

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-04 Dnr 1600618 1 (7) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012 HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013 HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 13 Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).

Läs mer

Psykisk ohälsa inom första linjens vård

Psykisk ohälsa inom första linjens vård Psykisk ohälsa inom första linjens vård St: Gertrud i Malmö 2013-03-22 Stefan Jutterdal Förbundsordförande Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund www.sjukgymnastforbundet.se www.facebook.com/sjukgymnastforbundet

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor

Läs mer

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Regionala forskningsrådet

Regionala forskningsrådet Regionala forskningsrådet Katarina Wijk, docent, föreståndare 2 juni 2016 Forskning utan gränser Exempel på pågående forskningsprojekt över regiongränserna Samarbete med fokus på förebyggande av livmoderhalscancer

Läs mer

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner) Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi

Läs mer

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland Förebygga eller bota vad kostar mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland 1 Trender och problem Trots att folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården

Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (4) 2012-12-06 p 14 Handläggare: Anna Jakobsson Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL , STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL PROJEKTLEDARE RITA SJÖSTRÖM ARB GRUPP: MARIANNE PERSSON DISTRIKTSSKÖTERSKA, MARTIN BÄVERGREN PSYKOLOG, HENRIK KARLSSON LEG SJUKGYMNAST OCH AGNETA WESTBERG ASSISTENT Bakgrund Historiskt

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Folkhälsoatlas koloncancer

Folkhälsoatlas koloncancer Folkhälsoatlas koloncancer Befolkningens hälsa Folkhälsa - uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Modellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte?

Modellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte? Modellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte? Andreas J. Weser, BWB andreas@weser-online.com Malin Carlsson, Regionförbundet Jämtlands län malin.carlsson@regionjamtland.se PODD-RA Varför

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik Erik Stomrud ST-läkare Emmaboda hälsocentral Forskare, med dr Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen. Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer