Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar"

Transkript

1 Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat

2 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar... 1 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Studiedesign... 3 Resultat... 3 Patientdata... 3 Hälsoekonomisk modell... 4 Modellskattningar... 5 Kostnadseffektivitet... 6 Sammanfattning och slutsats... 7

3 Bakgrund År genomförde Landstinget Västmanland en studie Hälsoundersökningar för 55-åringar. Studiens syfte är att undersöka om hälsosamtal som intervention har positiv effekt på hälsoutveckling. Studiepopulation, metod och resultat beskrivs i en rapport Hälsoundersökningar för 55-åringar Syfte Syftet med hälsoekonomisk utvärdering är att undersöka potentiella samhällsbesparingar av interventionen. I analysen inkluderas förebyggande effekter i form av minskad risk för framtida sjuklighet i hjärtkärlsjukdom och diabetes. Studiedesign Studien är genomförd som en före och efter studie, där data vid projektets start jämförs med data vid uppföljning Patientdata består av medicinska värden. I studien inkluderas 172 patienter från både interventionoch kontrollgrupp som hade fullständiga data för skattningar av framtida sjuklighet vid start och uppföljning. För analyserna krävs ett antagande om hur länge projektets effekter kan förväntas bestå hos patienterna, Varaktigheten. Vi antog patienter behåller de uppmätta riskfaktorsnivåerna vid uppföljning i ytterligare ett år, dvs totalt 2 år, varefter effekterna avtar successivt under de följande två åren, så att de återfick ursprungsvärdena, dvs de uppmätta vid starten, under år 5. För att beräkna Den förebyggande effekten delas projektets patienter upp i två grupper: riskpatienter (intervention + kontroll) och icke-risk patienter (intervention + kontroll) för respektive män och kvinnor. Riskfaktorvärdena för patienter i varje grupp vid start och vid uppföljning, kombinerat med antagandet om varaktigheten, används därefter för att skatta den framtida sjukligheten och dess konsekvenser i en Markov-modell. Modellen använder tidigare Publicerade studier och Svenska registerdata för att skatta riskgruppernas framtida insjuknande och dödlighet i diabetes och hjärtkärlsjukdom inklusive stroke, genom Sjukdoms- och dödsrisker. Den skattade framtida sjukligheten påverkar Samhällskostnader och Livskvalitet. Modellen skattar samhällskostnaderna och livskvaliteteten mätt i QALYs vid start och vid uppföljning, och Skillnaderna antas utgöra Den förebyggande effekten av projektet. Analysen jämför därefter kostnaderna för projektet med skillnaderna i framtida samhällskostnader och vunna QALYs på grund av projektet. Resultat Patientdata I analysen inkluderas patienter som har fullständiga data vid start och uppföljning vad det gäller följande variabler: BMI (m/kg2), Fastande plasma glukos (FPG, (mmol/l), Total kolesterol (KOL, mmol/l), HDL-kolesterol (HDL, mmol/l) och systoliskt blodtryck (SBT, mm/hg). Dessa variabler används i simuleringsmodellen. Gruppen riskpatienter består av patienter från intervention- och kontrollgrupper som har minst två av tre faktorer:

4 BMI>30,FPG>6, SBT>130. Resten betraktas som icke-risk patienter. Patientdata som används i analysen för de två patientgrupperna presenteras i tabell 1. Tabell 1 Medelvärde för modellparameter, patientgrupper. Risk (minst två riakfaktorer: BMI>30, FPG>6, SBT >130), Icke- risk, int+kontr int+kontr Modellparameter Totalt män kvinnor Totalt män kvinnor Åldrar Antal BMI start 25,94 26,51 25,47 30,84 30,94 30,70 upp 25,88 26,60 25,29 30,33* 30,46 30,13 SBT start 126,34 129,55 123,69 145,00 146,93 141,94 upp 125,89 129,91 122,56 142,98 144,78 140,12 HDL start 1,45 1,26 1,61 1,24 1,08 1,48 upp 1,43 1,21 1,62 1,25 1,08 1,52 KOL start 6,09 5,77 6,35 5,82 5,36 6,55 upp 5,98 5,64 6,26 5,53 5,06 6,27 FPG start 5,73 5,95 5,56 6,61 6,84 6,23 upp 5,72 5,89 5,57 6,33* 6,50 6,05 * Markeras signifikanta skillnader Hälsoekonomisk modell Den förebyggande effekten är en skattning av hur de framtida kostnaderna och hälsoeffekterna förändras på grund av projektet. Denna skattning genomförs i en sk Markov-modell, se figur 1, som innehåller data om risker, kostnader och livskvalitet Riskfaktor Sjukdomsrisk Sjuklighet Levnadsår Livskvalitet Samhällskostnader Fig.1. Skattning av förebyggande effekt i Markov-modell. Markov-modellen inkluderar de vanligaste sjukdomarna till följd av förhöjda livstidsrisker; hjärtkärlsjukdom inklusive stroke och diabetes, se figur 2. Hjärtkärlsjukdom är uppdelad i akut hjärtinfarkt, hjärtsvikt, andra ischemiska hjärtsjukdomar och plötslig död samt stroke. Endast diabetes typ 2 är inkluderad, inte typ 1. I modellen ingår även vanliga komplikationer från diabetes uppdelade på makrovaskulära och mikrovaskulära komplikationer. Makrovaskulära komplikationer inkluderar hjärtkärlsjukdom, stroke och perifera cirkulationsrubbningar, medan mikrovaskulära komplikationer inkluderar njursvikt, synnedsättning och bensår. Båda typerna av komplikationer samtidigt är också möjligt. Till varje hälsotillstånd är sjukdomsspecifika kostnader och hälsoeffekter (mätta i QALYs)

5 kopplade. Risken att drabbas av sjukdomarna beror på ett antal riskfaktorer som presenteras i tabell 1. Modellen beskrivs i detalj i en teknisk rapport i. Fig. 2. Markov-modellens struktur. I Monte Carlo-simuleringar skattar modellen utfallet för en individ åt gången, givet ålder, kön och riskfaktornivåer, som hämtas från gruppernas värden. Skattningarna pågår tills individen når 60 år eller dör, dvs under närmaste fem år. En simulering består av ett stort antal individuella skattningar, i denna studie, genom stokastiskt urval för de specificerade individ-värdena. Utfallet i sjuklighet, dödlighet, sjukdomskostnader och QALYs för olika jämförs därefter utanför modellen. Skattningarna görs för patienter från respektive grupp med 3% diskontering. Modellskattningar I tabell 3 presenteras modellskattningar för olika patientgrupper. Hälso- och sjukvårdskostnader inkluderar läkemedelskostnader. Samhällskostnader inkluderar hälso-och sjukvårdskostnader, kommunala kostnader och kostnader för produktionsbortfall. Skattningarna visar att det inte förväntas ngn hälsovinst i QALY för varken den risk eller icke risk patientgrupper. Man kan inte heller se potentiella kostnadsbesparingar för män i den icke risk gruppen. Däremot kommer en genomsnittlig kvinna från icke risk gruppen minska hälso- och sjukvårdskostnaderna under kommande fem år med ca 1000 kronor. Genomsnittlig minskning bedöms som ca 600 kr/person Vad det gäller riskgruppen uppstår det hälsovinster i QALY, för både män och kvinnor, i genomsnitt med 0,01 QALY/patient. Skattningarna visar påtagliga kostnadsbesparingar under de kommande fem år, ca kr/patient. Samafattning av hälsovinster/kostnadsbesparingar presenteras i tabell 4.

6 Tabell 3. Modellskattningar för olika patientgrupper. Patient grupp Män Kvinnor Total start upp diff. start upp diff. diff QALYs Antal Antal Icke risk (int+kontr) 58 3,76 3,76 0, ,66 3,67 0,0036 0,00 Risk (int+kontr), (minst två riakfaktorer: BMI>30, FPG>6, SBT>130) 27 3,75 3,76 0, ,66 3,66 0,002 0,01 Hälso- och sjukvårdskostnader (Kronor) Icke risk (int+kontr) Risk (int+kontr), (minst två riakfaktorer: BMI>30, FPG>6, SBT>130) Samhällskostnader (Kronor) Icke risk (int+kontr) Risk (int+kontr), (minst två riakfaktorer: BMI>30, FPG>6, SBT>130) Tabell 4. Sammanfattning av 5 års hälsovinst/kostnadsbesparingar, 55 åringar uppdelat på olika patientgrupper. Grupp Vunna QALY Besparingar HSV (Kr.) Besparingar, samhälle (Kr.) Icke riskgrupp 0, Riskgrupp (minst två riskfaktorer: BMI>30, FPG>6, SBT>130) 0, Kostnadseffektivitet För att uppskatta kostnadseffektivitet av interventionen måste interventionskostnaderna uppskattas. Planerade kostnader per en person räknas som 1000 kr/hälsoundersökning kr/administrativa kostnader. I analysen utgör riskgruppen ca 25 % av den totala interventionsgruppen (44 av 177). Enligt en svensk epidemiologisk studier ii och utifrån skattningar från befolkningsundersökningen iii uppskattas andel personer med minst två av tre faktorer, förhöjd blodtryck, förhöjd sockernivå eller kraftig övervikt, som ca procent av alla 55 åringar. I beräkningar används prevalensen 40 %.

7 Enligt SCB är antal 55-åringar i Västmanland lika med person varav ca 1099 tillhör till riskgruppen. Om interventionen verkligen når de 1099 personer kan man uppskatta kostnadsbesparingar i ca kronor (1099 x 9 600kr) för hälso- och sjukvård under de kommande fem år. Om projektkostnaderna är ca 1000 kr/pers och även administrationskostnader är ca 20 % kan de totala investeringskostnaderna uppskattas som kronor. Ytterligare administrativa kostnader, oberoende om antal personer, kan uppstå. Vi antar att de inte överstiger kronor. Det betyder att den totala vinsten under kommande fem år kan skattas som = kronor. I tabell 5 presenteras olika varianter av kostnadseffektivitetsberäkningar beroende på hur stor andel av befolkningen man når. Tabell 5. Kostnadseffektivitet beroende på en del av befolkningen som får hälsoundersökningen. Antal 55- åringar Antal personer i riskgr. (40%) Adm. Kostnader (kr.) Kostnader för interventio nen.1200 kr/pers Besparingar (Kr.) 9 600kr/person i riskgruppen Vinst (Kr.) 100% av befolkningen 70% av befolkningen 50% av befolkningen 30% av befolkningen kr kr kr kr Som framgår från tabell 5 får man för varje satsad krona ca tre kronor tillbaka under de kommande fem år. Sammanfattning och slutsats Hälsoekonomiska analys visar att interventionen kan leda till besparingar i hälso-och sjukvårdkostnader för 55 åringar med högre nivå av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes Besparingar beror på om man kan nå patienter från riskgruppen Kostnadseffektivitet beror på hur stor del av befolkningen tillhör till riskgruppen

8 i Feldman I., Johansson, P., Lund, C., Jeppsson K. A model for economic evaluations of metabolic syndrome interventions. Technical report (revised 2011). ii Liv och Hälsa HLV 2012, CDUT iii Hellénius et al, Atherosclerosis 2000;151:276

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Metabola projektet i Kalmar län

Hälsoekonomisk utvärdering av Metabola projektet i Kalmar län METABOLA PROJEKTET I KALMAR LÄN Arbetsmaterial Hälsoekonomisk utvärdering av Metabola projektet i Kalmar län Kjell Ola Engman, Inna Feldman, Lars Hagberg, Lennart Hellström, Göran Henriksson, Pia Johansson

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

BIOSTATISTIK att hantera slumpmässiga variationer BIO STATISTIK. data handlar om levande saker

BIOSTATISTIK att hantera slumpmässiga variationer BIO STATISTIK. data handlar om levande saker BIOSTATISTIK att hantera slumpmässiga variationer BIO data handlar om levande saker STATISTIK beskriva slumpmässiga variationer modellera slumpmässiga variationer dra slutsatser från observerade data förutsäga

Läs mer

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? 2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Hälsoekonomiskt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Hälsoekonomiskt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Hälsoekonomiskt underlag Bilaga Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Metod för den hälsoekonomiska bedömningen... 4 Metodologiska utgångspunkter...

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:5

Policy Brief Nummer 2015:5 Policy Brief Nummer 2015:5 Samhällskostnader för fem livsmedelsburna sjukdomar i Sverige I denna Policy Brief presenteras beräkningar av samhällets kostnader för fem av de vanligaste livsmedelsburna sjukdomarna

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)

Läs mer

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av

Läs mer

Värdet av forskning för hjärt-kärlsjukdom En studie genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.

Värdet av forskning för hjärt-kärlsjukdom En studie genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Värdet av forskning för hjärt-kärlsjukdom En studie genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Förord I Sverige lider över en miljon människor av hjärt-kärlsjukdom. Förutom det mänskliga lidandet för drabbade

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Att satsa på folkhälsa en god affär

Att satsa på folkhälsa en god affär Att satsa på folkhälsa en god affär Stockholm 26 april 2012 Lars Hagberg, med dr, Örebro läns landsting Hur prioritera? 200 miljarder satsas på hälso- och sjukvård varje år. Vilka insatser ska dessa pengar

Läs mer

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland Får r vi tillräckligt med läkemedel l påp äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland 80-åringar och äldre använder

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd Anna Månsdotter, docent FHI/KI 2013-10-13 Sid 1 EKONOMI the art of household management Våra behov & önskemål är oändliga På vilken grund nyttja begränsade

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010 Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Mtrl från Inna Feldman, hälsoekonom, Uppsala universitet 1 Hälsoekonomisk analys Kostnadsberäkningar av 18 av de

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

SVENSKA FH-RAPPORTEN En lägesrapport om familjär hyperkolesterolemi, FH

SVENSKA FH-RAPPORTEN En lägesrapport om familjär hyperkolesterolemi, FH SVENSKA FH-RAPPORTEN 2016 En lägesrapport om familjär hyperkolesterolemi, FH 1 AV 20 FH-PATIENTER HAR DIAGNOS IDAG 1 Ärftligt höga blodfetter = familjär hyperkolesterolemi, FH VI HAR 47 000 TICKANDE BOMBER

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

188/16 Motionssvar - Screening för typ 2- diabetes

188/16 Motionssvar - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-09-20 LS-LED15-1651-8 188/16 Motionssvar - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer: LS-LED15-1651 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Praktisk handledning för livsstilsprogram i Primärvården Göteborg

Praktisk handledning för livsstilsprogram i Primärvården Göteborg Hur gör man hälsoekonomiska utvärderingar? Praktisk handledning för livsstilsprogram i Primärvården Göteborg Katarina Ericson Kerstin Ahnberg Pia Johansson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

HEMTENTAMEN. Fråga 1. a) Vad är en produktionsmöjlighetskurva? b) Vad betyder alternativkostnad? Ge två exempel från verkligheten.

HEMTENTAMEN. Fråga 1. a) Vad är en produktionsmöjlighetskurva? b) Vad betyder alternativkostnad? Ge två exempel från verkligheten. HEMTENTAMEN Hemtentan består av 10 frågor som ger 10 poäng var. För att få Godkänd (G) måste man uppnå minst 65 poäng. För Väl godkänd (VG) krävs minst 85 poäng. Skriv så tydligt som möjligt. Motivera

Läs mer

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända

Läs mer

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Sid 2. 2014-09-04

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Subventionen av preventivmedel inom Landstinget Sörmland - underlag för en hälsoekonomisk bedömning.

Subventionen av preventivmedel inom Landstinget Sörmland - underlag för en hälsoekonomisk bedömning. 1(12) v3/3 Subventionen av preventivmedel inom Landstinget Sörmland - underlag för en hälsoekonomisk bedömning. April 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Subvention av preventivmedel och hälsoekonomi....2 1 Bakgrund...2

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

Aterosklerosens olika ansikten

Aterosklerosens olika ansikten Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB David Nathanson Diabetescentrum Södersjukhuset AB Utveckling av diabetessjukdomen och dess komplikationer Progression of Type 2 Diabetes Mellitus Insulin resistance Hepatic glucose production Insulin level

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister

Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2016 Christina Agvald-Öhman, Svenska Intensivvårdsregistret Ola Rolfson, Svenska Höftprotesregistret Rut Öien,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2016-08-25 Vår beteckning SÖKANDE AstraZeneca AB Legal Department 151 85 Södertälje SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer