Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin."

Transkript

1 Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

2 Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The study of the distribution and determinants of health-related states or events in specified populations and the application of this study to control of health problems." Vilka användningsområden ser ni inom medicin?.

3 Vad används dermatoepidemiologin till? Ger kunskap om förekomst ( prevalens och incidens ) av sjukdomar (SD). Ger kunskap om riskfaktorer och möjliga orsaker till sjukdomar Ger kunskap om behandlingseffekter

4 Vad behöver man veta om en studie Vilka är inkluderade Var är studien utförd När gjordes studien

5 Begrepp: Fall Hur identifierar vi ett fall Gränser Måttenheter Studiepopulation Ur vilken befolkningsgrupp rekryterar vi deltagarna Tänk gärna över dessa begrepp.

6 Prevalens Definition Andel personer med en viss sjukdom i en population. Beräknas: sjuka/alla i populationen Kan anges som punktprevalens, eller periodprevalens t. ex. livtidsprevalens eller ett års prevalens.

7 Incidens Definition Antalet personer som har tidigare varit friska från en viss sjukdom och som nyinsjuknat i en viss sjukdom under en viss period i en population. Beräknas: Incidens: antal personer som insjuknar under en viss tidsperiod/den tid som individerna tillsammans löper risk att insjukna. Anges som t. ex. 7/ personår. Kumulativ incidenstal: antal personer som insjuknar under en viss tidsperiod/antal personer som är friska i början av perioden. Anges som proportion, t. ex. 3% under sista året.

8 Exempel 1 Vi vill veta hur många barn som har atopiskt eksem vid inskolning. År 2015 gör vi en studie. Det finns en fråga som kan fånga AE hos barn och skolsköterskan ställer den.

9 Exempel 1 Skolsköterskan frågar alla föräldrar med barn som ska skolas in år 2015: Har eller har Ditt barn haft ett rodnat utslag/eksem som kan ha kommit och gått? Har detta rodnade utslag/eksem funnits under de senaste 12 månader?

10 Exempel 1 På frågan: Har eller har Ditt barn haft ett rodnat utslag/ eksem som kan ha kommit och gått? svarar barn utav total barn ja.

11 Exempel 1 Utav de deltagande barnen hade aldrig haft eksem före På frågan Har detta rodnade utslag/eksem funnits under de senaste 12 månaderna? svarar 500 utav totalt barn som aldrig haft eksem förut ja.

12 Exempel 1 Vad är prevalens? Prevalens (förekomst) av atopiskt eksem är..hos barn. Vad är ett års incidenstal (antal nya fall under ett år)? Ett års incidenstal (insjuknandet) av atopiskt eksem är..hos barn.

13 Svar: Exempel 1 Vad är prevalens? Ja: Prevalens (förekomst) av atopiskt eksem är 20% hos barn. Vad är ett års incidenstal (antal nya fall under ett år)? Ja: Incidenstal (insjuknandet) av atopiskt eksem är 3% hos barn.

14 Svar: Exempel 1 Vad är prevalens? Nej: Prevalens (förekomst) av atopiskt eksem är 0.2 eller 20% hos barn. 4000/20000=0.2 Vad är ett års incidenstal (antal nya fall under ett år)? Nej: Incidenstal (insjuknandet) av atopiskt eksem är 0.3 eller 3% hos barn. 500/16500=0.3

15 Exempel skillnad mellan prevalens och incidens Psoriasis Löss i håret Prevalens 2-4% 1% till 20% Är incidens ungefär samma, högre eller lägre för Psoriasis Löss i håret?

16 Exempel skillnad mellan prevalens och incidens Prevalens 2-4% Incidenstal Psoriasis Ja, den är lägre Löss i håret Ja, den är ungefär samma

17 Exempel skillnad mellan prevalens och incidens Psoriasis Prevalens 2-4% Incidenstal Nej, den är lägre samma Löss i håret Nej, den är ungefär

18 Exempel skillnad mellan prevalens och incidens Psoriasis Löss i håret Prevalens 2-4% 1% till 20% Ett års incidenstal % 1% till 20% (0.48% to 22.4%)

19 Exempel på prevalens av olika dermatologiska sjukdomar hos unga vuxna i Sverige Akne 40% Rosacea 0.09% till 22% Handeksem 10% Atopiskt eksem 5-10% Mjälleksem 5% Psoriasis 2-4% Lichen planus 0.3-1% Kronisk urtikaria 2%

20 Exempel på incidens av olika dermatologiska sjukdomar hos äldre vuxna (60 +) i Sverige Malignt melanom 3500 personer 0.03% per år Eller 30/ personår Skivepitelcarcinom 5000 fall per år 0.07% per år Eller 70/ personår Basaliom fall per år 0.8?? 1% per år Eller 80/ personår

21 Varför använda dermatoepidemiologi? Epidemiologer tittar på sjukdomar oftast på gruppnivå. De frågar oftast vad är nämnare vilket betyder ur vilken befolkning kommer fallen? Om vi räknar hur många hälso-relaterade händelser eller fall förekommer inom en specifisk tid inom olika befolkningar så kan vi skatta t. ex. mortalitet orsakad av malignt melanom och jämföra utfallet i olika länder.

22 Mortalitet pga malignt melanom UK Australien 2.5/ personår 60/10000 personår

23 Population: exempel Är mortalitet pga malignt melanom högre eller lägre hos äldre jämfört med ungdomar eller unga vuxna?

24 Population: ålder Mortalitet pga malignt melanom är högre hos äldre jämfört med ungomar eller unga vuxna.

25 Population: ålder Nej. Mortalitet pga malignt melanom är högre hos äldre jämfört med ungomar eller unga vuxna.

26 Mortalitet pga malignt melanom per åldersgrupp i UK

27 Studiepopulation Kunskap om studiepopulationen är viktig för att tolka resultatet. Val av lämplig studiepopulation är avgörande även när man vill jämföra populationer Med rätt urval kan man dra slutsatser om befolkningen man vill veta något om.

28 Varför använda dermatoepidemiologi? Ger kunskap om riskfaktorer Vem blir sjuk?

29 Varför använda dermatoepidemiologi? Att jämföra grupper är viktigt inom epidemiologin. Man kan även få kunskap om möjliga orsaker/faktorer till en viss sjukdom.

30 Varför använda dermatoepidemiologi? Exempel: I Wien under 1840-talet noterade Ignaz Semmelweis att många kvinnor dog pga feber efter förlossning. Det var stora skillnader i mortalitet mellan två sjukhus, i ett var det mest barnmorskor som tog hand om kvinnorna, i det andra mest läkarstudenter. Studenterna undersökte kvinnorna ofta i undervisningssyfte och tvättade inte händerna. Semmelweiss misstänkte pga sina iakttaganden att studenterna eventuellt överförde någonting via händerna som utlöste febern. Han testade denna hypotes och introducerade anstiseptiskt handtvätt på sjukhuset; mortaliteten sjönk avseevärt.

31 Exempel 2: Hur skulle prevalensen av AE ändras om definitionen av fall skulle bli: Har eller har Ditt barn haft ett rodnat utslag/eksem som kan ha kommit och gått? och IgE skulle vara förhöjd?

32 Exempel 2 Det skulle bli oförändrat antal fall Det skulle bli högre antal fall Det skulle bli mindre antal fall

33 Exempel 2 Det skulle bli oförändrat antal fall -nej, det är osannolikt att alla med AE har förhöjd IgE Det skulle bli högre antal fall -nej, det är osannolikt att alla med AE har förhöjd IgE Det skulle bli mindre antal fall -Ja, det är osannolikt att alla med AE har förhöjd IgE

34 Exempel 3 Ett fall med skivepitelcancer definieras som patient med skivepitelcancer. I USA får ungefär 2.2 million patienter diagnosen. Hur skulle denna siffra ändras om fall blir definierad som skivepitelcancer?

35 Exempel 3 Antal skulle öka eftersom samma patient kan ha flera tumörer. 3.5 millioner skivepitelcancer blir diagnostiserade varje år i USA.

36 Exempel 3 Nej. Antal skulle öka eftersom samma patient kan ha fler tumörer. 3.5 million skivepitelcancer blir diagnostiserad varje år I USA.

37 Vem blir sjuk? Atopiskt eksem förekommer oftare hos barn med förälder som har allergisjukdom än hos barn med föräldrar utan allergisjukdom. Kunskap om riskgrupper är bra när man möter patienter!

38 Vilka är riskfaktorerna? Kvinnor har större sannolikheten att ha handeksem. Rökare har större sannolikhet att ha handeksem. Montnemery et al. 2005

39 Om ni själva vill bidra

40 Imagination is more important than knowledge. -Albert Einstein Varför behövs då epidemiologisk forskning?

41 Den magiska effekten av siffror A finding is more likely to be accepted if quantified (expressed in numbers) than if not. Black. J Epidemiol Comm Health, 1994

42 Innan man börjar Forskning bör beakta etiska principer. Dessa hittar man i:

43 Etik International Ethical Guidelines for Biomedical Research Involving Human Subjects Council for International Organizations of Medical Sciences (CIOMS) 2002 World Medical Association Declaration of Helsinki (2000)

44 Hur kan man börja?

45 Frågeställning Klart definierad fråga som kan besvaras. Innehåller: Vilka är inkluderade, var är studien utförd, när gjordes studien, typ av studie, (exponering, outcome)

46 Vad finns redan undersökt? Är frågeställningen besvarad? Hur har andra gjort?

47 Översikt Olika studiedesigner & fel som kan uppstå Introduktion av begrepp

48 Validitet och reliabilitet

49 Validitet mäter man det som man vill mäta?

50 Reliabilitet är resultatet reproducerbart?

51 Studiepopulation Vilket urval har vi? Från: t. ex. sjukhuset Vårdcentral Skola Alla som bor i en viss område? Hur kan denna grupp beskrivas? Ålder Kön Etc?

52 Olika typer av studier En kort inledning:

53 Experimentella studier Interventionsstudier Randomiserad kontrollerad intervention Intervention Kontroll outcome ja/nej outcome ja/nej

54 Deskriptiva studier Kohort: Exponering Icke exponering Outcome ja/nej? Fall-kontroll: Outcome Icke outcome Tidigare exponerad ja/nej? Tvärsnitt: exponering och/eller outcome samtidigt

55 Fel som kan uppstå

56 Bias Fel i design eller utförandet av en studie som resulterar i slutsatser som är avvikande från sanningen De viktigaste typer av bias är:

57 Selektion (urval) bias Fel i urval av studiepopulation som leder till att: Deltagarna är icke representativa för referenspopulationen Grupperna är ej jämförbara

58 Informationsbias Fel i mätningarna av exponering eller outcome som resulterar i systematiska skillnader i exakthet av insamlad information mellan grupper Rapporteringsfel (t. ex. recall bias ) Observationsfel

59 Konfounder Samband mellan exponering och outcome beror helt eller partiellt på en annan exponering Konfounder (Exponering 0ll sol) Exponering av intresse (Solkkräm) U<all av intresse (Malignt melanom)

60 Konfounder Konfounding är en situation där en association mellan en exponering och ett utfall (outcome) helt eller delvis uppstår/eller försvinner pga en annan exponering. En konfounder kan förstärka eller förminska ett samband!! En konfounder MÅSTE: Vara associerad med exponeringen Vara associerad med utfall/outcome Avvika från kausala samband (causal pathway) mellan exponering och utfall

61 Studiedesign Detaljer Fördelar och nackdelar

62 Fallbeskrivning Ingen kontroll Sällsynta sjukdomar Första steg

63 Pragmatiska studier Kan vara värdefulla Real life

64 Tvärsnittsstudie Mäter frekvens av exposition och/eller outcome vid en tidpunkt Deskriptiv Analytisk

65 Exempel Prevalensen av atopiskt eksem är 3%.

66 Tvärsnitt *+*+**+*+**+*+*+*+*+***+*+*+*+**+ * +**+ *+**+ *+**+* *+**+**+* *+*+***+**+**+**+**+**+**+**+**+** +* *+*+* *+**+**+**+**+**+**+** +**+ *+**+**+**+**+**+**+** +**+* Prevalens bland exponerade = 57% Prevalens bland icke- exponerade = 30% Prevalens ra0o=1.9

67 Exempel Handeksem har samband med amningstiden

68 Pro/con tvärsnitt Pro Enkelt och ekonomisk Ge viktig information på förekomst/frekvens Första steg Con Prevalens Ingen tidsperspektiv Recall bias

69 Kohortstudie 1) Kohort initialt utan outcome 2) Klassificera kohort i exponerad/icke exponerad 3) Följ kohorten och jämför incidens (nya fall) av outcome mellan exponerade/icke exponerade

70 Kohort *+*+**+*+**+*+*+*+*+** *+*+*+*+**+ *+**+ *+**+ *+**+* *+**+**+* *+*+***+**+**+**+**+** +**+**+**+**+* *+**+**+**+** +**+**+**+**+ *+**+**+**+** +**+**+**+**+ * ***** ***** *+**+ Utfall Ej utfall ***** ***** Utfall Ej utfall

71 Exempel Barn med svårare eksem har lägre sannolikhet att tillfriskna från AE tills skolåldern (6-års ålder)

72 Pro/con kohort Pro Exponering mäts innan outcome uppstår (ej influerad av outcome) Tidssamband Flera outcome kan mätas Exponeringar som är sällsynta kan mätas Con Tar tid Oftast dyrt Ineffektiv för outcome som är sällsynta Exponering kan ändra sig Retrospektiv kohort beroende på datakvalitet av tidigare insamlade data Bortfall Diagnoskriterier kan ändras

73 Fall-kontroll studie 1) Identifiera fall med outcome 2) Identifiera representativ grupp av kontroll utan outcome 3) Jämför fall och kontroll avseende tidigare exponering avseende en eller flera riskfaktorer

74 Fall-kontroll Exponerad Ej exponerad Exponerad Ej exponerad ** *** *** *** * ** *** *** *** * Fall Fall ** *** *** *** * Kontroll ****** **** Kontroll

75 Fall-kontroll Population därifrån kontrollerna kommer ska vara samma som populationen därifrån fall kommer

76 Bullös hudsjukdom Exempel

77 Pro/con fall-kontroll Pro Snabb och ekonomisk Sällsynta sjukdomar Sjukdomar med lång tid mellan exponering och outcome Flera exponeringar Con Selektionsbias Informationsbias Reverse causation Ingen skattning av incidens/prevalens

78 Intervention 1) a) Randmiserar intervention (behandling) till en av studiegrupperna. b) De som inte får intervention utgör kontrollgrupp 2) Följer grupperna över tid 3) Jämför frekvens av outcome mellan interventions-och kontrollgrupp

79 Studiedeltagarnas urval Kriterier för inklusion & exklusion behövs En kontrollgrupp är viktig för att undvika tidseffekter och placeboeffekter

80 Randomisering

81 Intervention Intervention *********** *********** ******** Blinding No intervention *********** *********** ******** ****** ****** ****** ***** ****** ****** Outcome No outcome Outcome No outcome

82 Intention to treat vs. on treatment Ny behandling Standardbehandling ****** ** ***** ** ******** *** Mer allvarlig sjukdom ****** ** ***** ** ******** *** Mindre allvarlig sjukdom ************* ***** *** * ** ** *** ** ** * ** ** *** + + ******* ** ** ** * ** ** * ** ** Utfall Inget utfall Utfall Inget utfall

83 Intention to treat vs. on treatment Om vi skulle analysera data avseende vem som har verkligen fått behandling skulle vi se att "standardbehandling" har sämre utfall eftersom denna grupp innehåller patienter med svårare sjukdom.

84 Behandlingseffekt Utfallsmått bör vara valida och kliniskt meningsfulla DVS En patient med eksem som har lite mindre rodnad efter behandling, men som inte sover på natten pga klåda bör inte räknas som förbättrad.

85 Problem med RCT Sällsynta biverkningar upptäcks sällan Kan vara svårt att genomföra eller oetiskt

86 Pro/con RCT Pro En väl genomförd RCT randomiserar för obekanta och bekanta felkällor (bias & konfounder) Con Selektionsbias - Reporting bias & observer bias - Performance bias Systematiska skillnader i den givna behandlingen utöver intervention För kort Power problem

87 Tänk på Lång, stor, fullständig Meningsfulla jämförelser Representativt urval Randomisering Blinding Datainsamling: objektiv

88 Dermatoepidemiologi ger en struktur!

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Vad beror skillnaden på?

Vad beror skillnaden på? Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13 Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas

Läs mer

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna 2016-10-03 Forskningsdesign och begrepp Studiedesign Huvudgrupper Undergrupper

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi

Läs mer

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar

Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Alexandra Jauhiainen Early Clinical Biometrics AstraZeneca R&D Mölndal, Sverige Statistikerträffen 2015 En klinisk

Läs mer

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Fel och fel slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Varför? En hjälp då man kri4skt granskar studier - andras. och egna! A> ta fram e> es4mat

Läs mer

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom. 8 Ordlista Alveolit Anamnes Bortfall Confounder Distans Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, oftast visdomständer. Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina

Läs mer

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt 1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Atopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01

Atopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01 Atopiskt eksem Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö Vård av eksembarn; En trestegsraket: Vårdpersonal Föräldrar Barn Atopi och atopisk eksem (AE) Atopi; från grekiskan; märklig sjukdom, på fel plats ;

Läs mer

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna:

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: Tentamen i vetenskaplig artikel 25 april 2013 Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: I. Belshe RB et al. Efficacy results of a trial of a herpes simplex vaccine. N Engl J Med

Läs mer

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal

Läs mer

Strukturera och avgränsa

Strukturera och avgränsa Strukturera och avgränsa 3 översiktens frågor reviderad 2014 Den första delen av projektet består i att besluta dels vilka frågor som ska besvaras inom projektets ram, dels projektets avgränsningar. Projektgruppens

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Introduktion till Klinisk Epidemiologi. Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016

Introduktion till Klinisk Epidemiologi. Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016 Introduktion till Klinisk Epidemiologi Katja Fall Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016 16-09-14 Katja Fall 2016 1 Epidemiologi Studier av sjukdomars förekomst och riskfaktorer (Rothman) Komponenter:

Läs mer

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2016-10-03 Studiedesigner Huvudgrupper

Läs mer

Vad är statistik? Kapitel 1 handlar om. Praktisk statistik kapitel 1. Vad är statistik? Grundbegrepp

Vad är statistik? Kapitel 1 handlar om. Praktisk statistik kapitel 1. Vad är statistik? Grundbegrepp Vad är statistik? Praktisk statistik kapitel 1 Lars Wahlgren 1 Kapitel 1 handlar om Vad är statistik? Grundbegrepp population, individ, stickprov variabel, datanivåer olika urvalsmetoder LWn 2 1 Vad är

Läs mer

Lärare 2. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum

Lärare 2. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Att utföra undersökningar Sneda statistiska underlag

Läs mer

TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI

TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset 2004-03-12 Namn: Personnummer: Kursnummer: E-mail: D T+T S:a Lycka till! Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ange den mest

Läs mer

Studietyper, inferens och konfidensintervall

Studietyper, inferens och konfidensintervall Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen

Kliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar: En introduktion Jessica Bah Rösman Avd för farmakologi jessica.bah-rosman@pharm.gu.se Kort sammanfattning Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar de olika

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund 1. INTRODUKTION...2 2. ATT MÄTA HÄLSA OCH SJUKDOM...3 2.1. Grundläggande begrepp...3 2.2. Sjukdomsmått...3

Läs mer

Intro studiedesign med kvantitativ metodik

Intro studiedesign med kvantitativ metodik Intro studiedesign med kvantitativ metodik Catharina Gustavsson Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2017-09-25 Kännetecken för kvantitativ forskningsmetodik

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och

Läs mer

Propensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014

Propensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Propensity Scores Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Jämföra två behandlingar Randomiserad studie A B Inte alltid etiskt försvarbart Dyrt Restriktioner på studiepopulationen (generaliserbart?) Real

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Kausalitet 2012-03-26. Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i:

Kausalitet 2012-03-26. Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i: Seminariets agenda Vad är kausal inferens? nna Ekman rbets- och miljömedicin Kausalitet Statistiska samband kontra kausalitet Konfounding DG ett grafiskt stöd Inverse propability weights Kausalitet ounterfactual

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar F1 Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar Kursupplägg 12 föreläsningar 7 seminarieövningar (Ö1 och Ö7 är obligatoriska) 1 inlämningsuppgift (i grupp) Del 1: tillämpa stickprovsteori

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH11 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2010-11-09 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2015-06-11 Sid 2 (7)

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

POPULATION OCH BORTFALL

POPULATION OCH BORTFALL RAPPORT POPULATION OCH BORTFALL En teknisk rapport om populationen och bortfallet i den internetbaserade Örebro-undersökningen om mobbning vid mätningarna 2012 och 2013. Björn Johansson Working Papers

Läs mer

Evidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg

Evidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg Evidensbaserad medicin Daniel Sjöberg Artiklar registrerade på Medline varje år Cochrane-sammanställningar (kumulativt) 800 000 5000 1995 2014 Att vara en informationsmästare Är det viktigt för min patient?

Läs mer

2. Metoder för litteratursökning och granskning

2. Metoder för litteratursökning och granskning 2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,

Läs mer

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Bo Burström, professor/överläkare i socialmedicin Karolinska institutet/centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Varför är det viktigt att utvärdera?

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

Epidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning

Epidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning Epidemiologi del 2 Anders Beckman MD, PhD Lunds Universitet 1 Studieanvisning Kunskap och förståelse Efter genomförd utbildning skall studenten kunna redogöra för metoder som används vid insamling, bearbetning,

Läs mer

2. Nämn 4 patogenetiska faktorer som bidrar till uppkomsten av acne (2p)

2. Nämn 4 patogenetiska faktorer som bidrar till uppkomsten av acne (2p) 1 Tentamensnummer: TEORI- OCH TERAPIFRÅGOR (MAX 37 P) 1. En 30 årig nageltekniker med långvarigt handeksem söker dig på vårdcentralen. Eksemet vätskar och verkar vara sekundärinfekterat. Ge förslag på

Läs mer

Kausalitet: grafiska modeller. Anna Myléus MD PhD Allmänmedicin Epidemiologi and global hälsa Umeå University

Kausalitet: grafiska modeller. Anna Myléus MD PhD Allmänmedicin Epidemiologi and global hälsa Umeå University Kausalitet: grafiska modeller Anna Myléus MD PhD Allmänmedicin Epidemiologi and global hälsa Umeå University Innehåll Begreppet kausalitet Epidemiologisk design Störfaktorer Grafisk modell som stöd Kausalitet

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI

TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset 2004-10-22 Namn: Personnummer: Kursnummer: E-postadress: D S:a Lycka till! Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ange den

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar

Läs mer

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? Ätande baseras på vetenskapligt underlag och beprövad erfarenhet. Evidensbaserat ätande bygger på bästa

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

Folkhälsoatlas koloncancer

Folkhälsoatlas koloncancer Folkhälsoatlas koloncancer Befolkningens hälsa Folkhälsa - uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS

Läs mer

Läkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT?

Läkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT? Läkemedelsepidemiologi Pia Frisk, leg apotekare, doktorand, Institutionen för farm biovetenskap, Uppsala universitet och Utvecklingsavdelningen, SLL Kurs i läkemedelsvärdering Kalmar, 13 oktober 2015 Varför

Läs mer

Nyckeltal 2014. Rapport Hudsjukvård

Nyckeltal 2014. Rapport Hudsjukvård Nyckeltal 2014 Rapport Hudsjukvård Maj 2015 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Befolkningsdata...4 3 Profilbeskrivning...5 4 Nyckeltalsgrafer...7 5 Länsprofilgrafer...33 6 Nyckeltal...37 Copyright

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

ungdomar i en västsvensk population med IBD

ungdomar i en västsvensk population med IBD Nedsatt bentäthet thet hos barn och ungdomar i en västsvensk population med IBD Susanne Schmidt Örebro 2008-10 10-1616 Studiedesign (1) Samarbetsprojekt Göteborg-Borås Barn och ungdomar 5-19 år med IBD

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Knäkontroll - Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast Forskningsstudie om förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare - Knäkontroll

Knäkontroll - Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast Forskningsstudie om förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare - Knäkontroll Forskningsstudie om förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare - Knäkontroll Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast Bakgrund och syfte Knäkontroll - Arbetsbeskrivning studiesjukgymnast

Läs mer

Kirkegaard. Epidemiologi del 1. Agenda. Etymologi. Vad är Epidemiologi? Epidemiologi vs klinik

Kirkegaard. Epidemiologi del 1. Agenda. Etymologi. Vad är Epidemiologi? Epidemiologi vs klinik Kirkegaard Epidemiologi del 1 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Anders Beckman MD, PhD, GP Lunds Universitet 1

Läs mer

SkadeFri 2015-10- 18. Innehåll. Undvika skador och sjukdomar inom idron. Förebygga skador relaterade Ill idron

SkadeFri 2015-10- 18. Innehåll. Undvika skador och sjukdomar inom idron. Förebygga skador relaterade Ill idron Innehåll SkadeFri Jenny Jacobsson, Sjukgymnast, PhD Athletics Research Center, Linköpings Universitet, Svensk Friidrott, Stockholm Bakgrund ü Hur förebyggs skador? Projekt SkadeFri 1.0 ü Design ü Resultat

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Epidemiologi Epidemiologi. Epidemiologi. Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare. Kartläggning och analys

Epidemiologi Epidemiologi. Epidemiologi. Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare. Kartläggning och analys Epidemiologi Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Läran om det som är bland folk Kartläggning och analys Epidemiologi Bygger på observationer

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

Epilepsi i Stockholms län. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:8. På uppdrag av Stockholms läns landsting

Epilepsi i Stockholms län. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:8. På uppdrag av Stockholms läns landsting Epilepsi i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:8 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband med

Läs mer

Namn: Pers.nr: G: Minst 65 % Kod: T5V16 -

Namn: Pers.nr: G: Minst 65 % Kod: T5V16 - TENTAMEN TEORI - EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, VT 2016 2016-04-19 Kl. 09.00-11.00 Namn: Pers.nr: Ma: 63 poäng G: Minst 65 % Kod: T5V16 - Poäng: VIKTIGT! Skriv ovannämnda kodkombination överst

Läs mer

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi epi=bland demos=folk logos=läran om Läran om det som är bland" folk Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi är: Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd

Läs mer

Bilaga 5 till SBU-rapport

Bilaga 5 till SBU-rapport 1 (9) Bilaga 5 till SBU-rapport Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär, rapport 253 (2016) 1 (9) Bilaga 5 Gallrings- och granskningsmallar 2 (9) Mall för gallring av artikelsammanfattningar (abstrakt)

Läs mer

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting 2016-12-09 Maria Feychting 1 Traditional health risk assessment process Hazard Identification Exposure-

Läs mer