Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Epidemiologi 1. Ragnar Westerling"

Transkript

1 Epidemiologi 1 Ragnar Westerling

2 Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om

3 Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas av sjukdom? Är sjukdomen lika vanlig överallt? Har sjukdomen blivit vanligare eller minskat i förekomst? Man letar efter skillnader i sjukdomsförekomst

4 Epidemiologiska undersökningar, exempel Kraftig nedgång i hjärtinfarkt i norra Sverige Deskriptiv studie Lätt övervikt ökar risken för hjärtinfarkt Analytisk studie

5 Epidemiologins mål är att Komplettera klinisk bild från enskilda personer Studera sjukdomsmönstret i befolkningen Finna orsakssamband till sjukdom

6 Komplettera den kliniska bilden Enskilda läkaren ser ofta en orepresentativ bild Beskriva sjukdomars naturalförlopp Värdering av symtom i olika populationer Svårt dra slutsatser om samband i enskilda fall

7 Studera sjukdomsmönstret i befolkningen Epidemiologisk bevakning Beskriva sjukdomsutbredningen i olika befolkningsgrupper Studera sjukdomsutnyttjande och vårdbehov

8 Finna orsakssamband till sjukdom Ger statistiska samband Viktigt med mer kunskap om sjukdomsmekanismer Ofta flera orsaker till sjukdom

9 Sjukdomsmått Prevalens: Antalet sjuka vid en viss tidpunkt i en viss befolkningsgrupp Incidens: Antalet nyinsjuknade under en viss tidsperiod i en viss befolkningsgrupp

10 Var kan man få uppgifter om förekomst av sjukdomar - Hälsoregister - Sjukvårdens journaler - Enkätundersökningar - Hälsoundersökningar

11 Hälsoregister Patientregistret (fr.a slutenvård) Cancerregistret Andra obligatoriska register Medicinska födelseregistret Missbildningsregistret Dödsorsaksregistret

12 Förekomst av diabetes i ett sjukvårdsdistrikt Bakgrund Underlag för vårdprogram/planering Underlag för att följa diabetessjukdomen över tid Underlag för utvärdering av vården för diabetiker Syfte Att studera förekomsten av diabetes i en kommun

13 Förekomsten av diabetes forts:material och metod Register över diagnoser vid läkarbesök på vårdcentral Register över läkemedelsrecept Statistikuppgifter från långvård Slutenvårdsregister Klinikvisa register Enkäter till privatläkare Journalgenomgång för diabetiker utan läkemedel

14 Resultat antal personer med diabetes» Besöksformulär vårdcentral 480 personer» Receptformulär 441 personer»» Summa 921 pers.» Återfanns i båda materialen personer»» Summa 616 personer» Andra källor gav ytterligare 42 personer»» Summa 658 personer» Journalgenomgång - 48 personer»» Summa 610 personer» Döda under året - 30 personer»» Summa 580 personer

15 Resultat prevalensen för diabetes Antalet diabetiker vid årets slut 580 pers. Befolkningen vid årets slut pers. Prevalensen diabetiker vid årets slut: 580/20871= 2.8 procent

16 Incidenstal Under en femårsperiod inträffade 200 fall av magsår bland vuxna män i en kommun Antalet vuxna män var vid periodens början och vid periodens slut Beräkning:» Antalet nya fall 200» Poulationen: Medelfolkmängden ( )/2 = » Tidsperioden 5 år» Risktid för insjuknande: personer under 5 år = personår» Antalet nya fall/risktid för insjuknande: 200 fall/ personår = fall/personår Incidenstalet: Antalet nyinsjuknade under viss tid/ sammanlagda antalet personår

17 Kumulativ incidens Mätningen av antalet nyinsjuknade sker i en mer exakt definierad grupp av personer Exempel: 1980 arbetade 3000 personer i en plastindustri. Under åren insjuknade 15 personer i hjärntumör.beräkning:» Antalet nya fall: 15» Populationen vid periodens början: 3000 personer» Observationstidens längd: 5 år» Antalet nyinsjuknade under 5 år: 15/3000=0.005 Kumulativ incidens: Antalet personer som insjuknar under viss tid/antalet friska personer vid periodens början

18 Den kumulativa incidensen Besvarar frågan: Hur stor andel av en frisk befolkning insjuknar under viss tid? Påverkas av observationstidens längd denna ska därför anges Används ofta vid jämförelse mellan olika grupper

19 Mått på dödlighet Mortalitet: Andelen döda i en viss sjukdom i befolkningen under viss tid, oftast ett år Antalet personer i befolkningen Antalet döda i viss sjukdom

20 Mått på dödlighet Letalitet: Andelen döda i en viss sjukdom bland dem som har sjukdomen under viss tid, oftast ett år Antalet personer som har en viss sjukdom Antalet döda i viss sjukdom

21 Studier av förändringar i folkhälsan över tid Viktigt för att ge varningssignaler om folkhälsan Används också i utvärderingar Se upp med ändringar i befolkningens sammansättning ändringar i diagnosrutiner

22 Folkhälsan kartläggs ofta i olika befolkningsgrupper Geografiska skillnader Socioekonomiska skillnader Etniska skillnader Könsskillnader

23 Geografiska skillnader,exempel Mortaliteten i lungcancer i åldrar upp till 64 år är högre än riket i Stockholms län 130 Malmöhus län 130 Malmö kommun 178 Göteborg 120 SMR (Standardised Mortality Ratio)

24 Geografiska skillnader För varningssignaler För planering av förebyggande program För planering av vård För utvärdering För att få hypoteser om sjukdomsorsaker Se upp med Slumpen vid små områden och/eller ovanliga sjukdomar Skillnader i befolkningens sammansättning, ex. ålder,kön Skillnader i diagnosrutiner mellan olika områden

25 Egenskaper hos prevalens- och incidencemåtten Prevalens Tvärsnittstudie möjlig Bra vid kroniska sjukdomar Incidens Studeras för viss tidsperiod Bra vid akuta sjukdomar/komplikatio-ner Används då risker för insjuknande i sjukdom studeras Tiden mellan sjukdomens egentliga start och diagnos kan variera (lead time bias)

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi

Läs mer

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi epi=bland demos=folk logos=läran om Läran om det som är bland" folk Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi är: Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Kvantitativa metoder del 2. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11

Kvantitativa metoder del 2. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Kvantitativa metoder del 2 Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Disposition Kvantitativa metoder, enkätmetodik, epidemiologi, biostatistik Syfte/målformulering Undersökningsplan Urvalsram/urval

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Hjärtinfartkter 1990-2013 2014 HS0114

Hjärtinfartkter 1990-2013 2014 HS0114 Statistik och jämförelser/statistik 2 20141215 1(5) Hjärtinfartkter 19902013 2014 HS0114 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Läkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT?

Läkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT? Läkemedelsepidemiologi Pia Frisk, leg apotekare, doktorand, Institutionen för farm biovetenskap, Uppsala universitet och Utvecklingsavdelningen, SLL Kurs i läkemedelsvärdering Kalmar, 13 oktober 2015 Varför

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och

Läs mer

Analys av proportioner

Analys av proportioner Analys av proportioner Innehåll Proportion konfidensintervall Jämförelse av två proportioner Två oberoende stickprov Relativ risk Parvisa observationer Jämförelse av tre eller flera proportioner x² (chi-två)

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I BERGSLAGEN BILAGAN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I BERGSLAGEN BILAGAN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I BERGSLAGEN 1 BILAGAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 URVAL AV SJUKDOMAR OCH SJUKDOMSGRUPPER 7 Statistikkällor 7 Dödlighet 7 Cancer incidens 7 Vårdade i sluten vård Återstående

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer

Läs mer

Introduktion till Klinisk Epidemiologi. Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016

Introduktion till Klinisk Epidemiologi. Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016 Introduktion till Klinisk Epidemiologi Katja Fall Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016 16-09-14 Katja Fall 2016 1 Epidemiologi Studier av sjukdomars förekomst och riskfaktorer (Rothman) Komponenter:

Läs mer

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner) Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Folkhälsoatlas koloncancer

Folkhälsoatlas koloncancer Folkhälsoatlas koloncancer Befolkningens hälsa Folkhälsa - uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara

Läs mer

Kirkegaard. Epidemiologi del 1. Agenda. Etymologi. Vad är Epidemiologi? Epidemiologi vs klinik

Kirkegaard. Epidemiologi del 1. Agenda. Etymologi. Vad är Epidemiologi? Epidemiologi vs klinik Kirkegaard Epidemiologi del 1 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Anders Beckman MD, PhD, GP Lunds Universitet 1

Läs mer

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)

Läs mer

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret

Läs mer

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa SKL, 5 december 2014 Åsa Ljungvall Det finns många skillnader

Läs mer

Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak?

Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak? Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak? Ingegerd Mejàre HTA-O 1 Innehåll Bakgrund Typ av studier Vad innebär effectiveness-studier, ekologiska studier, naturalistiska

Läs mer

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Hjärtinfarkt bland manliga och kvinnliga läkare i Stockholm

Hjärtinfarkt bland manliga och kvinnliga läkare i Stockholm Hjärtinfarkt bland manliga och kvinnliga läkare i Stockholm 1977-1996 Per Gustavsson 1,2 Kristina Jakobsson 3 Niklas Hammar 3,4 1. Arbets- och Miljömedicin, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 2.

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Journal- och registerstudier

Journal- och registerstudier Journal- och registerstudier Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Informationens väg hälsodataregister LiÖ-data kvalitetsregister Patientregistret

Läs mer

Områdesskillnader i sjukdomsförekomst

Områdesskillnader i sjukdomsförekomst Områdesskillnader i sjukdomsförekomst Stockholms län 2006 2011 Förekomsten av diabetes bland kvinnor år 2011 uppdelat på område och ålder Antal /100 invånare 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 30 32 34 36 38

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund 1. INTRODUKTION...2 2. ATT MÄTA HÄLSA OCH SJUKDOM...3 2.1. Grundläggande begrepp...3 2.2. Sjukdomsmått...3

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Lungcancer.doc 1 Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Lungcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod

Läs mer

Cortiment , version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Cortiment , version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Cortiment 26.11.2013, version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Ulcerös kolit Ulcerös kolit är

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

GEOMAPPING. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD.

GEOMAPPING. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOMAPPING GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD. ULF STRÖMBERG, SAHLGRENSKA ANDERS HOLMÉN F&U REGION HALLAND MEF

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Cancerregistret 2001 HS0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hälso och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Hjärtsjuklighet i Östergötland

Hjärtsjuklighet i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:2 Hjärtsjuklighet i Östergötland 1988 1997 Linköping september 2001 Rolf Wiklund Johan Byrsjö Inger Hagström Öwe Löfman Helle Noorlind Brage HJÄRTSJUKLIGHET

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik www.iffs.se Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg Demografi och hälsa Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality

Läs mer

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Cecilie Hveding Blimark januari 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Cancer i kvinnliga könsorgan

Cancer i kvinnliga könsorgan Gyncancer.doc 1 Cancer i kvinnliga könsorgan Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Gyncancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Min kom-i-håglista Chefer och handledare och seminariedag Pärm, Närvaro och egen Dator Läxor Statistik (=epidemiologi)! Grupparbete och feed-back

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Urinblåsecancer.doc 1 Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Urinblåsecancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2008:7. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2008:7. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården LIF rapport Det finns ingen ursäkt Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården 2008:7 Juli 2008 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 1.

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer