Grunderna i epidemiologi Felkällor.
|
|
- Axel Ivarsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grunderna i epidemiologi Felkällor karin.engstrom@ki.se Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
2 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling Statistisk analys Analys/ utvärdering Rapport Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
3 Tillförlitlighet Validitet systematiska fel mäter det man avser att mäta Precision (reliabilitet) slumpmässiga fel överensstämmelse vid upprepade mätningar Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
4 Precision Precision och validitet Precision (reliabilitet) = avsaknad av slumpmässiga fel Validitet = avsaknad av systematiska fel Hög Validitet Låg Hög Låg Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
5 Precision Övningsuppgift Skriv ner ett exempel på respektive kombination av validitet och precision Hög Validitet Låg Hög Låg Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
6 Felkällor Felkällor Slumpmässiga fel Precision Systematiska fel Validitet Selektionsfel Felklassificering Confounding Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
7 Källor till systematiska fel Selektionsfel Täckningsfel Urvalsfel Svarsfel (bortfall) Felklassificering (mätfel + bearbetningsfel) Mätinstrumentet Respondenten: minnesfel Kodning/dataregistrering/databearbetning Confounding (störfaktor) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
8 Täckningsfel Uppkommer då urvalsramen och den population som skall undersökas skiljer sig åt. Rampopulation Målpopulation Övertäckning Undertäckning Undertäckning - element finns i målpopulationen som inte har någon länk till enheter i ramen Övertäckning - enheter i ramen med länkar till element som inte tillhör målpopulationen Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
9 Exempel Undertäckning Nyinflyttade personer, nystartade företag Övertäckning Utflyttade personer, avlidna personer, företag som gått i konkurs Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
10 Urvalsfel Fel som uppstår på grund av att de personer som väljs att ingå i en undersökning på ett systematiskt sätt avviker från de som inte ingår När man studerar ett urval (stickprov) kan urvalsfel medföra att det resultat man får skiljer sig från det man skulle fått om man hade gjort en totalundersökning Urvalsfel förekommer speciellt i studier på kliniskt material (på sjukhus eller vårdcentral) här saknas t.ex. alla de som inte söker sjukvård av olika skäl (bagatellartade symtom, avstånd, kostnader, död) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
11 Bortfallsfel Fel som uppstår p.g.a. svarsbortfall Uppstår då man av en eller annan anledning inte erhåller avsedd information från individer som ingår i ramen och som utvalts för observation Individbortfall inga svar från individen alls Partiellt bortfall inte svarat på enskilda frågor Orsaker Ej anträffbara Vägrar svara Annan anledning (språksvårigheter, för gammal eller sjuk) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
12 Källor till systematiska fel Selektionsfel Täckningsfel Urvalsfel Svarsfel (bortfall) Felklassificering (mätfel + bearbetningsfel) Mätinstrumentet Respondenten: minnesfel Kodning/dataregistrering/databearbetning Confounding (störfaktor) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
13 Felklassificering: av exponering/sjukdom Sensitivitet Andel sant exp./sjuka som klassificeras som exp./sjuka: a/(a+c) Ex: Andel rökare som klassificeras som rökare Andel sant exp./sjuka som klassificeras som oexp./friska: 1-(a/(a+c)) Ex: Andel rökare som klassificeras som ickerökare Specificitet Andel sant oexp./friska som klassificeras om oexp./friska: d/(b+d) Ex: Andel utan bröstcancer som klassificeras som friska Andel sant oexp./friska som klassificeras om exp./sjuka: 1-(d/(b+d)) Ex: Andel utan bröstcancer som klassificeras som sjuka Sant exponerade Sant oexponerade Exp. enligt mätning a b Oexp. enligt mätning c d Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
14 Felklassificering: av exponering/sjukdom Oberoende felklassificering Felklassificering av exponering är oberoende av sjukdomsstatus Felklassificering av sjukdomsstatus är oberoende av exponering Beroende felklassificering Felklassificering av exponering är beroende av sjukdomsstatus Felklassificering av sjukdomsstatus är beroende av exponering Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
15 Övningsuppgift I en fall-kontrollstudie hämtas information om medfödda missbildningar från ett register Uppgifter om läkemedelsexponering under graviditeten inhämtas från mödrarna Fundera ut en oberoende och en beroende felklassificering av sjukdom eller exponering. Leder det till låg specificitet eller låg sensitivitet? Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
16 Källor till systematiska fel Selektionsfel Täckningsfel Urvalsfel Svarsfel (bortfall) Felklassificering (mätfel + bearbetningsfel) Mätinstrumentet Respondenten: minnesfel Kodning/dataregistrering/databearbetning Confounding (störfaktor) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
17 Confounding (störfaktor) Kriterier Måste vara en riskfaktor för sjukdomen Måste vara korrelerad till exponeringen i befolkningen Är inte en mellanliggande faktor i en kausal kedja mellan exponeringen och sjukdomen Confounder (Rökning) Exponering (Alkoholkonsumtion) Sjukdom (Lungcancer) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
18 Övningsuppgift Lista alla confounders ni kommer på i studien av läkemedelsexponering hos mödrar och medfödd missbildning av deras barn. Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
19 Felkällor Slumpmässiga fel Systematiska fel Selektionsfel Felklassificering Confounding Vem deltar eller ej Rekrytering, bortfall Hur klassificeras exponering resp. sjukdom Oberoende eller beroende felklassificering Faktorer som ej tagits i beaktande Uppfylla 3 kriterier Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december
Enkätmetodik felkällor. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11
Enkätmetodik felkällor Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling Statistisk analys Analys/ utvärdering
Läs merKvantitativa metoder del 2. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11
Kvantitativa metoder del 2 Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Disposition Kvantitativa metoder, enkätmetodik, epidemiologi, biostatistik Syfte/målformulering Undersökningsplan Urvalsram/urval
Läs merEPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Läs merFöreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?
Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att
Läs merEpidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp
Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde
Läs merPopulation. Antal tänder. Urval
Population ID Antal tänder 1 12 2 14 3 15 4 28 5 16 6 11 7 24 8 19 9 23 10 21 Urval ID Antal tänder 2 14 4 28 8 19 10 21 Urvalsmetoder Population Urval Urval Urvalsmetoder Definitioner: Populationen består
Läs merVad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel
Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska
Läs merF1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen
F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Leif Ruckman och Christina Andersson Avdelningen för Nationalekonomi och Statistik Karlstads universitet Vad är statistik? 1. Statistiska uppgifter. T ex som underlag
Läs merSlumpmässiga resp ickeslumpmässiga. urval. Olika feltyper i en undersökning. Förra gången (F6)
F7 Slumpmässiga resp ickeslumpmässiga urval. Förra gången (F6) Standardiseringsmetoder När vi vill jämföra medelvärden i olika grupper/populationer och standardisera dessa utifrån kända faktorer Standardpopulationsmetoden
Läs merHur går en statistisk undersökning till?
Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merUtvärdering av salmonellabekämpning
Bilaga 11 Utvärdering av salmonellabekämpning Kvalitetsdeklaration 499 Bilaga 11 SOU 2010:106 Innehåll 0 INLEDNING...502 1 STATISTIKENS INNEHÅLL...502 1.1 Statistiska målstorheter...502 1.1.1 Undersökningsenhet
Läs merEpidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund
Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal
Läs merStudiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
Läs merAnalys av proportioner
Analys av proportioner Innehåll Proportion konfidensintervall Jämförelse av två proportioner Två oberoende stickprov Relativ risk Parvisa observationer Jämförelse av tre eller flera proportioner x² (chi-två)
Läs merÅr 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.
Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström
1 STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström Skriftlig omtentamen på momentet Statistisk dataanalys I (SDA l), 3 högskolepoäng ingående i kursen Undersökningsmetodik och statistisk
Läs merStatistikens betydelse och nytta för samhället
Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt
Läs merFöreläsning 2 Deskription (forts). Index Deskription: diagram som stapeldiagram, histogram mm (tex spridningsdiagram, Mera om mätnivåer
Föreläsning 2 Deskription (forts). Index Deskription: diagram som stapeldiagram, histogram mm (tex spridningsdiagram, boxplot ) Deskription: lägesmått, spridningsmått Indexserie med bastidpunkt, förändring,
Läs mer2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden
Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merFöreläsning 4. Kapitel 5, sid Stickprovsteori
Föreläsning 4 Kapitel 5, sid 127-152 Stickprovsteori 2 Agenda Stickprovsteori Väntevärdesriktiga skattningar Samplingfördelningar Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen 3 Statistisk inferens Population:
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Enkät till lärare Inledning vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under mars juli 2005 genomfört en enkätundersökning till lärare på uppdrag av Göteborgs universitet. Undersökningen
Läs merS0004M F7 Urval och experiment. Introduktion. Syfte och användning
S0004M F7 Urval och experiment 2016 02 17 Introduktion Den process som har till uppgift att producera de data som kunskapsbildningen behöver kallar vi databildningsprocessen 2 Syfte och användning Dataproducenten
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? Metodbeskrivning
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2018 Metodbeskrivning Innehåll Metodbeskrivning... 3 Statistikens innehåll... 3 Målpopulation... 3 Rampopulation... 3 Mätinstrumentet... 4 Datainsamling... 5 Insamlingsperiod...
Läs merEpidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning
Epidemiologi del 2 Anders Beckman MD, PhD Lunds Universitet 1 Studieanvisning Kunskap och förståelse Efter genomförd utbildning skall studenten kunna redogöra för metoder som används vid insamling, bearbetning,
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merUrval. Varje element i populationen skall ha en känd sannolikhet (chans) som är större än 0 att bli utvald
F11 Repetition Undersökningar Olika slag av undersökningar Syftet Beskrivande Förklarande/utredande Framåtblickande Undersökningsplanering Vem ska undersökas? Målpopulation Rampopulation Vad ska undersökas?
Läs merGrunderna i epidemiologi.
Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merFel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>
Fel och fel slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Varför? En hjälp då man kri4skt granskar studier - andras. och egna! A> ta fram e> es4mat
Läs merEpidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi
Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar
Läs merVad beror skillnaden på?
Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Läs merArbetskraftsbarometern 2008 UF0505
Befolkning och välfärd 2008-12-01 1(9) Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merDelredovisning av regeringsuppdrag
Bilaga 1. Resultatet av genomförd enkätundersökning om arbetet inom verksamheten ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv med kvalitetsdeklaration Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation
Läs merSå tycker de äldre om äldreomsorgen Metodbeskrivning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Metodbeskrivning Innehåll Metodbeskrivning... 5 Statistikens innehåll... 5 Målpopulation... 5 Rampopulation... 5 Mätinstrumentet... 6 Datainsamling... 7 Insamlingsperiod...
Läs merArbetskraftsbarometern 2010 UF0505
BV/PI 2010-12-07 1(9) Arbetskraftsbarometern 2010 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merEpidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Läs mer1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport
Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning
Läs merStatistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D
Statistikens grunder Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D Vad är statistik? Statistik är en gren inom tillämpad matematik som sysslar med insamling, utvärdering, analys och presentation av data eller information.
Läs merInnehållsförteckning. Socialstyrelsen BESKRIVNING AV STATISTIKEN SO Socialtjänstavdelningen/Statistikenheten (7)
Socialtjänstavdelningen/Statistikenheten 2009-11-20 1(7) Hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Statistikår 2007, september (mätmånad) SO0309
Läs mer8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.
8 Ordlista Alveolit Anamnes Bortfall Confounder Distans Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, oftast visdomständer. Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina
Läs merHälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Statistikår: 2008, juni (mätmånad) SO0309 och SO0310
Socialtjänstavdelningen/Statistikenheten 2009-11-20 1(7) Hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Statistikår: 2008, juni (mätmånad) SO0309 och
Läs merOdling av trädgårdsväxter i Sverige
JO 37 SM 0801 Skörd av trädgårdsväxter 2007 Production of horticultural products 2007 I korta drag Odling av trädgårdsväxter i Sverige Skörden av de trädgårdsväxter som visas i detta meddelande skiljer
Läs merEPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund
EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund 1. INTRODUKTION...2 2. ATT MÄTA HÄLSA OCH SJUKDOM...3 2.1. Grundläggande begrepp...3 2.2. Sjukdomsmått...3
Läs merUndersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik
F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas? Hur ska
Läs merIntro studiedesign med kvantitativ metodik
Intro studiedesign med kvantitativ metodik Catharina Gustavsson Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2017-09-25 Kännetecken för kvantitativ forskningsmetodik
Läs merFöretag och företagare i jordbruket 2005 JO0106
Statistikenheten 20060831 1(8) Företag och företagare i jordbruket 2005 JO0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merBortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB
Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB Konsekvenser av Bortfall Introduktion Illustration av hur bortfall påverkar resultaten i en statistisk
Läs merHeltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013
Statistikenheten 2015-01-12 1(11) Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013 JO 0109 Innehållsförteckning A Administrativa och legala uppgifter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistikområde... 2 A.3 SOS-klassificering...
Läs merArbetskraftsbarometern 2011 UF0505
BV/PI 2011-12-05 1(10) Arbetskraftsbarometern 2011 UF0505 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merUpprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland
Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2018-04-11 1 (10) KVALITETSDEKLARATION Analyser och statistik om befolkningens utbildning Ämnesområde Utbildning och forskning Statistikområde Befolkningens utbildning Produktkod UF0549 Referenstid Hösten
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2018-08-20 1 (10) KVALITETSDEKLARATION Analyser och statistik om befolkningens utbildning Ämnesområde Utbildning och forskning Statistikområde Befolkningens utbildning Produktkod UF0549 Referenstid Hösten
Läs merFakta om undersökningen
Medborgarnas attityder 2017 Fakta om undersökning Fakta om undersökningen Population och urval Populationen, d.v.s. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av samtliga invånare i åldern
Läs merSysselsättning i jordbruket 2013
Statistikenheten 2014-11-18 1(9) Sysselsättning i jordbruket 2013 JO1101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merLäkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT?
Läkemedelsepidemiologi Pia Frisk, leg apotekare, doktorand, Institutionen för farm biovetenskap, Uppsala universitet och Utvecklingsavdelningen, SLL Kurs i läkemedelsvärdering Kalmar, 13 oktober 2015 Varför
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2017-04-18 1 (10) KVALITETSDEKLARATION Jordbruksföretagens driftsinriktning Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske Statistikområde Jordbruksföretagens driftsinriktning Produktkod JO0105 Referenstid 2016
Läs merForskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg
Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna 2016-10-03 Forskningsdesign och begrepp Studiedesign Huvudgrupper Undergrupper
Läs merBilaga C Enkät till arbetsförmedlare
bilaga dnr: 31-2012-0817 rir 2013:17 Bilaga C Enkät till arbetsförmedlare Ett steg in och en ny start hur fungerar subventionerade anställningar för nyanlända? (RiR 2013:17) Bilagan består av två delar:
Läs merKausalitet 2012-03-26. Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i:
Seminariets agenda Vad är kausal inferens? nna Ekman rbets- och miljömedicin Kausalitet Statistiska samband kontra kausalitet Konfounding DG ett grafiskt stöd Inverse propability weights Kausalitet ounterfactual
Läs merAtt mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6
Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering
Läs merDrogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län
Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2018-07-03 1 (7) KVALITETSDEKLARATION Sysselsättningsstatistik för det Storskaliga skogsbruket 2017 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske. Statistikområde Sysselsättning i skogsbruket Produktkod JO0501
Läs merFöreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder
Föreläsning 1 Statistiska metoder 1 Kursens uppbyggnad o 10 föreläsningar Teori blandas med exempel Läggs ut några dagar innan på kurshemsidan o 5 räknestugor Tillfälle för individuella frågor Viktigt
Läs merNationella prov årskurs 9: resultat 2016 UF0116
BV/UA 2016-12-01 1(9) Nationella prov årskurs 9: resultat 2016 UF0116 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merExempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13
Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merKVALITETSDEKLARATION. Fruktträd. Ämnesområde Jordbruk, skogsbruk och fiske. Statistikområde Jordbrukets struktur. Produktkod JO 0607.
2018-10-23 1 (9) KVALITETSDEKLARATION Fruktträd Ämnesområde Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistikområde Jordbrukets struktur Produktkod JO 0607 Referenstid 2017 2018-10-23 2 (9) Statistikens kvalitet...
Läs merHöstsådda arealer 2000
Höstsådda arealer 2000 JO0604 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Skördestatistik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare
Läs merElevpaneler för longitudinella studier Läsår 2003/04 UF0501
BV/UA 2017-05-17 1(11) Elevpaneler för longitudinella studier Läsår 2003/04 UF0501 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merHöstsådda arealer 2014 JO0110
Regioner och miljö/lantbruk 2014-11-28 1(7) Höstsådda arealer 2014 JO0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merTeknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder
Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar & Medier medievardagen för barn och unga 2013-04-12 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden
Läs merEpidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning
Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?
Läs merHöstsådda arealer 2015 JO0110
Regioner och miljö/lantbruk 2015-11-30 1(8) Höstsådda arealer 2015 JO0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merJordbruksföretagens kombinationsverksamheter 2013 JO0108
Statistikenheten 2014-09-08 1(10) Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter 2013 JO0108 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merDagersättning sjukförmåner
Dagersättning sjukförmåner Referensår 2005 SF0201 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid sjukdom och handikapp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella
Läs merInnehållsförteckning. Förpackningsstatistik 2014 MI0307
Förpackningsstatistik 2014 MI0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet
Läs merCancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin
Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk
Läs merNystartade företag, fas NV1304
ES/NS 2010-01-26 1(9) Nystartade företag, fas 2 2008 NV1304 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merUndersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) 2008 LE0106
BV/SV 2009-12-21 1(10) Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) 2008 LE0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merDränering av jordbruksmark 2013
Jordbruksverket BESKRIVNING AV STATISTIKEN Statistikenheten 2014-04-01 1(9) Dränering av jordbruksmark 2013 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess
Läs merMark- och arrendepriser 2008 JO1002
Statistikenheten 20090910 1(7) Mark och arrendepriser 2008 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merNationella prov årskurs 3: resultat 2015 UF0125
BV/UA 2015-11-24 1(13) Nationella prov årskurs 3: resultat 2015 UF0125 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merMetod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik
Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala
Läs merHusdjur i juni A. Allmänna uppgifter JO0103
Husdjur i juni 2004 JO0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD- och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig
Läs merHundar, katter och andra sällskapsdjur 2012
Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 2(33) Innehållsförteckning 2 1. Allmän information 3 1.1 Teckenförklaring 3 2. Resultat 4 2.1 Antal hundar och katter 4 Tabell 2.1.1 Antal hundar och katter
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST
Läs merAkademisk frihet i praktiken
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2005-05-20 1(1) Teknisk rapport Akademisk frihet i praktiken Inledning Enheten för utbildning och arbetsmarknadsstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden
Läs merMark- och arrendepriser 2006 JO1002
Statistikenheten 20070219 1(7) Mark och arrendepriser 2006 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merST-fredag epidemiologi och biostatistik 2017
ST-fredag epidemiologi och biostatistik 2017 Emma Larsson. ST-läkare, PhD. PMI, KS Solna Gabriella Jäderling. Överläkare, PhD. PMI KS Solna Mikael Eriksson. Specialistläkare, doktorand. PMI KS Solna. Max
Läs merHöstsådda arealer 2016 JO0110
Regioner och miljö/lantbruk 2016-11-30 1(8) Höstsådda arealer 2016 JO0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merNationella prov årskurs 9: resultat 2015 UF0116
BV/UA 2015-11-24 1(14) Nationella prov årskurs 9: resultat 2015 UF0116 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merSjukfall. Referensår A. Allmänna uppgifter SF0203
Sjukfall Referensår 2005 SF0203 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid sjukdom och handikapp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja
Läs merVANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK
VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)
Läs merMålbeskrivning-frågebank i epidemiologi för grundläggande forskningsmetodik 20p Age adjusted rate, Age specific rate Bias, selektionsfel
Målbeskrivning-frågebank i epidemiologi för grundläggande forskningsmetodik 20p 2002-06-25 Nedanstående är en sammanställning av de skrivningsfrågor i epidemiologi som förekommit tidigare år. Age adjusted
Läs merJORDBRUKSVERKET BESKRIVNING AV STATISTIKEN JO 0103 Statistikenheten (8) Anders Grönvall. Innehållsförteckning 1
Statistikenheten 2015-10-15 1(8) Husdjur 2015 JO 0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merLäs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen
Tentamen i Statistik 1: Undersökningsmetodik Ämneskod S0006M Totala antalet uppgifter: Totala antalet poäng Lärare: 5 25 Mykola Shykula, Inge Söderkvist, Ove Edlund, Niklas Grip Tentamensdatum 2013-03-27
Läs merNamnstatistik 2010 BE0001
BV/BE 2011-01-20 1(8) Namnstatistik 2010 BE0001 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll
Läs merTeknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder
Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Utvärdering av läroplansförtydligande i fritidshem - rektorer 2018-07-20 010-479 40 00 www.scb.se Inledning Enheten för statistik om utbildning
Läs merHusdjur 2006 JO0103. Innehållsförteckning. Statens Jordbruksverk BESKRIVNING AV STATISTIKEN JO0103 Statistikenheten (8) Anders Grönvall
Statistikenheten 2006-10-30 1(8) Husdjur 2006 JO0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs mer