Grunderna i epidemiologi Felkällor.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grunderna i epidemiologi Felkällor."

Transkript

1 Grunderna i epidemiologi Felkällor karin.engstrom@ki.se Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

2 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling Statistisk analys Analys/ utvärdering Rapport Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

3 Tillförlitlighet Validitet systematiska fel mäter det man avser att mäta Precision (reliabilitet) slumpmässiga fel överensstämmelse vid upprepade mätningar Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

4 Precision Precision och validitet Precision (reliabilitet) = avsaknad av slumpmässiga fel Validitet = avsaknad av systematiska fel Hög Validitet Låg Hög Låg Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

5 Precision Övningsuppgift Skriv ner ett exempel på respektive kombination av validitet och precision Hög Validitet Låg Hög Låg Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

6 Felkällor Felkällor Slumpmässiga fel Precision Systematiska fel Validitet Selektionsfel Felklassificering Confounding Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

7 Källor till systematiska fel Selektionsfel Täckningsfel Urvalsfel Svarsfel (bortfall) Felklassificering (mätfel + bearbetningsfel) Mätinstrumentet Respondenten: minnesfel Kodning/dataregistrering/databearbetning Confounding (störfaktor) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

8 Täckningsfel Uppkommer då urvalsramen och den population som skall undersökas skiljer sig åt. Rampopulation Målpopulation Övertäckning Undertäckning Undertäckning - element finns i målpopulationen som inte har någon länk till enheter i ramen Övertäckning - enheter i ramen med länkar till element som inte tillhör målpopulationen Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

9 Exempel Undertäckning Nyinflyttade personer, nystartade företag Övertäckning Utflyttade personer, avlidna personer, företag som gått i konkurs Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

10 Urvalsfel Fel som uppstår på grund av att de personer som väljs att ingå i en undersökning på ett systematiskt sätt avviker från de som inte ingår När man studerar ett urval (stickprov) kan urvalsfel medföra att det resultat man får skiljer sig från det man skulle fått om man hade gjort en totalundersökning Urvalsfel förekommer speciellt i studier på kliniskt material (på sjukhus eller vårdcentral) här saknas t.ex. alla de som inte söker sjukvård av olika skäl (bagatellartade symtom, avstånd, kostnader, död) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

11 Bortfallsfel Fel som uppstår p.g.a. svarsbortfall Uppstår då man av en eller annan anledning inte erhåller avsedd information från individer som ingår i ramen och som utvalts för observation Individbortfall inga svar från individen alls Partiellt bortfall inte svarat på enskilda frågor Orsaker Ej anträffbara Vägrar svara Annan anledning (språksvårigheter, för gammal eller sjuk) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

12 Källor till systematiska fel Selektionsfel Täckningsfel Urvalsfel Svarsfel (bortfall) Felklassificering (mätfel + bearbetningsfel) Mätinstrumentet Respondenten: minnesfel Kodning/dataregistrering/databearbetning Confounding (störfaktor) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

13 Felklassificering: av exponering/sjukdom Sensitivitet Andel sant exp./sjuka som klassificeras som exp./sjuka: a/(a+c) Ex: Andel rökare som klassificeras som rökare Andel sant exp./sjuka som klassificeras som oexp./friska: 1-(a/(a+c)) Ex: Andel rökare som klassificeras som ickerökare Specificitet Andel sant oexp./friska som klassificeras om oexp./friska: d/(b+d) Ex: Andel utan bröstcancer som klassificeras som friska Andel sant oexp./friska som klassificeras om exp./sjuka: 1-(d/(b+d)) Ex: Andel utan bröstcancer som klassificeras som sjuka Sant exponerade Sant oexponerade Exp. enligt mätning a b Oexp. enligt mätning c d Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

14 Felklassificering: av exponering/sjukdom Oberoende felklassificering Felklassificering av exponering är oberoende av sjukdomsstatus Felklassificering av sjukdomsstatus är oberoende av exponering Beroende felklassificering Felklassificering av exponering är beroende av sjukdomsstatus Felklassificering av sjukdomsstatus är beroende av exponering Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

15 Övningsuppgift I en fall-kontrollstudie hämtas information om medfödda missbildningar från ett register Uppgifter om läkemedelsexponering under graviditeten inhämtas från mödrarna Fundera ut en oberoende och en beroende felklassificering av sjukdom eller exponering. Leder det till låg specificitet eller låg sensitivitet? Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

16 Källor till systematiska fel Selektionsfel Täckningsfel Urvalsfel Svarsfel (bortfall) Felklassificering (mätfel + bearbetningsfel) Mätinstrumentet Respondenten: minnesfel Kodning/dataregistrering/databearbetning Confounding (störfaktor) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

17 Confounding (störfaktor) Kriterier Måste vara en riskfaktor för sjukdomen Måste vara korrelerad till exponeringen i befolkningen Är inte en mellanliggande faktor i en kausal kedja mellan exponeringen och sjukdomen Confounder (Rökning) Exponering (Alkoholkonsumtion) Sjukdom (Lungcancer) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

18 Övningsuppgift Lista alla confounders ni kommer på i studien av läkemedelsexponering hos mödrar och medfödd missbildning av deras barn. Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

19 Felkällor Slumpmässiga fel Systematiska fel Selektionsfel Felklassificering Confounding Vem deltar eller ej Rekrytering, bortfall Hur klassificeras exponering resp. sjukdom Oberoende eller beroende felklassificering Faktorer som ej tagits i beaktande Uppfylla 3 kriterier Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december

Enkätmetodik felkällor. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11

Enkätmetodik felkällor. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Enkätmetodik felkällor Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling Statistisk analys Analys/ utvärdering

Läs mer

Kvantitativa metoder del 2. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11

Kvantitativa metoder del 2. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Kvantitativa metoder del 2 Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Disposition Kvantitativa metoder, enkätmetodik, epidemiologi, biostatistik Syfte/målformulering Undersökningsplan Urvalsram/urval

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik? Föreläsning 1: Introduktion Vad är statistik? 1 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Population. Antal tänder. Urval

Population. Antal tänder. Urval Population ID Antal tänder 1 12 2 14 3 15 4 28 5 16 6 11 7 24 8 19 9 23 10 21 Urval ID Antal tänder 2 14 4 28 8 19 10 21 Urvalsmetoder Population Urval Urval Urvalsmetoder Definitioner: Populationen består

Läs mer

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska

Läs mer

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Leif Ruckman och Christina Andersson Avdelningen för Nationalekonomi och Statistik Karlstads universitet Vad är statistik? 1. Statistiska uppgifter. T ex som underlag

Läs mer

Slumpmässiga resp ickeslumpmässiga. urval. Olika feltyper i en undersökning. Förra gången (F6)

Slumpmässiga resp ickeslumpmässiga. urval. Olika feltyper i en undersökning. Förra gången (F6) F7 Slumpmässiga resp ickeslumpmässiga urval. Förra gången (F6) Standardiseringsmetoder När vi vill jämföra medelvärden i olika grupper/populationer och standardisera dessa utifrån kända faktorer Standardpopulationsmetoden

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela

Läs mer

Utvärdering av salmonellabekämpning

Utvärdering av salmonellabekämpning Bilaga 11 Utvärdering av salmonellabekämpning Kvalitetsdeklaration 499 Bilaga 11 SOU 2010:106 Innehåll 0 INLEDNING...502 1 STATISTIKENS INNEHÅLL...502 1.1 Statistiska målstorheter...502 1.1.1 Undersökningsenhet

Läs mer

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Analys av proportioner

Analys av proportioner Analys av proportioner Innehåll Proportion konfidensintervall Jämförelse av två proportioner Två oberoende stickprov Relativ risk Parvisa observationer Jämförelse av tre eller flera proportioner x² (chi-två)

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström Skriftlig omtentamen på momentet Statistisk dataanalys I (SDA l), 3 högskolepoäng ingående i kursen Undersökningsmetodik och statistisk

Läs mer

Statistikens betydelse och nytta för samhället

Statistikens betydelse och nytta för samhället Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt

Läs mer

Föreläsning 2 Deskription (forts). Index Deskription: diagram som stapeldiagram, histogram mm (tex spridningsdiagram, Mera om mätnivåer

Föreläsning 2 Deskription (forts). Index Deskription: diagram som stapeldiagram, histogram mm (tex spridningsdiagram, Mera om mätnivåer Föreläsning 2 Deskription (forts). Index Deskription: diagram som stapeldiagram, histogram mm (tex spridningsdiagram, boxplot ) Deskription: lägesmått, spridningsmått Indexserie med bastidpunkt, förändring,

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Föreläsning 4. Kapitel 5, sid Stickprovsteori

Föreläsning 4. Kapitel 5, sid Stickprovsteori Föreläsning 4 Kapitel 5, sid 127-152 Stickprovsteori 2 Agenda Stickprovsteori Väntevärdesriktiga skattningar Samplingfördelningar Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen 3 Statistisk inferens Population:

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Enkät till lärare Inledning vid Statistiska centralbyrån (SCB) har under mars juli 2005 genomfört en enkätundersökning till lärare på uppdrag av Göteborgs universitet. Undersökningen

Läs mer

S0004M F7 Urval och experiment. Introduktion. Syfte och användning

S0004M F7 Urval och experiment. Introduktion. Syfte och användning S0004M F7 Urval och experiment 2016 02 17 Introduktion Den process som har till uppgift att producera de data som kunskapsbildningen behöver kallar vi databildningsprocessen 2 Syfte och användning Dataproducenten

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Metodbeskrivning

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Metodbeskrivning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2018 Metodbeskrivning Innehåll Metodbeskrivning... 3 Statistikens innehåll... 3 Målpopulation... 3 Rampopulation... 3 Mätinstrumentet... 4 Datainsamling... 5 Insamlingsperiod...

Läs mer

Epidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning

Epidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning Epidemiologi del 2 Anders Beckman MD, PhD Lunds Universitet 1 Studieanvisning Kunskap och förståelse Efter genomförd utbildning skall studenten kunna redogöra för metoder som används vid insamling, bearbetning,

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Urval. Varje element i populationen skall ha en känd sannolikhet (chans) som är större än 0 att bli utvald

Urval. Varje element i populationen skall ha en känd sannolikhet (chans) som är större än 0 att bli utvald F11 Repetition Undersökningar Olika slag av undersökningar Syftet Beskrivande Förklarande/utredande Framåtblickande Undersökningsplanering Vem ska undersökas? Målpopulation Rampopulation Vad ska undersökas?

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Fel och fel slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Varför? En hjälp då man kri4skt granskar studier - andras. och egna! A> ta fram e> es4mat

Läs mer

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar

Läs mer

Vad beror skillnaden på?

Vad beror skillnaden på? Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 Befolkning och välfärd 2008-12-01 1(9) Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Delredovisning av regeringsuppdrag

Delredovisning av regeringsuppdrag Bilaga 1. Resultatet av genomförd enkätundersökning om arbetet inom verksamheten ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv med kvalitetsdeklaration Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Metodbeskrivning

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Metodbeskrivning Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Metodbeskrivning Innehåll Metodbeskrivning... 5 Statistikens innehåll... 5 Målpopulation... 5 Rampopulation... 5 Mätinstrumentet... 6 Datainsamling... 7 Insamlingsperiod...

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2010 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2010 UF0505 BV/PI 2010-12-07 1(9) Arbetskraftsbarometern 2010 UF0505 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Statistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D

Statistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D Statistikens grunder Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D Vad är statistik? Statistik är en gren inom tillämpad matematik som sysslar med insamling, utvärdering, analys och presentation av data eller information.

Läs mer

Innehållsförteckning. Socialstyrelsen BESKRIVNING AV STATISTIKEN SO Socialtjänstavdelningen/Statistikenheten (7)

Innehållsförteckning. Socialstyrelsen BESKRIVNING AV STATISTIKEN SO Socialtjänstavdelningen/Statistikenheten (7) Socialtjänstavdelningen/Statistikenheten 2009-11-20 1(7) Hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Statistikår 2007, september (mätmånad) SO0309

Läs mer

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom. 8 Ordlista Alveolit Anamnes Bortfall Confounder Distans Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, oftast visdomständer. Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina

Läs mer

Hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Statistikår: 2008, juni (mätmånad) SO0309 och SO0310

Hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Statistikår: 2008, juni (mätmånad) SO0309 och SO0310 Socialtjänstavdelningen/Statistikenheten 2009-11-20 1(7) Hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Statistikår: 2008, juni (mätmånad) SO0309 och

Läs mer

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

Odling av trädgårdsväxter i Sverige JO 37 SM 0801 Skörd av trädgårdsväxter 2007 Production of horticultural products 2007 I korta drag Odling av trädgårdsväxter i Sverige Skörden av de trädgårdsväxter som visas i detta meddelande skiljer

Läs mer

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund 1. INTRODUKTION...2 2. ATT MÄTA HÄLSA OCH SJUKDOM...3 2.1. Grundläggande begrepp...3 2.2. Sjukdomsmått...3

Läs mer

Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik

Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas? Hur ska

Läs mer

Intro studiedesign med kvantitativ metodik

Intro studiedesign med kvantitativ metodik Intro studiedesign med kvantitativ metodik Catharina Gustavsson Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2017-09-25 Kännetecken för kvantitativ forskningsmetodik

Läs mer

Företag och företagare i jordbruket 2005 JO0106

Företag och företagare i jordbruket 2005 JO0106 Statistikenheten 20060831 1(8) Företag och företagare i jordbruket 2005 JO0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB Konsekvenser av Bortfall Introduktion Illustration av hur bortfall påverkar resultaten i en statistisk

Läs mer

Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013

Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013 Statistikenheten 2015-01-12 1(11) Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013 JO 0109 Innehållsförteckning A Administrativa och legala uppgifter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistikområde... 2 A.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 2011 UF0505

Arbetskraftsbarometern 2011 UF0505 BV/PI 2011-12-05 1(10) Arbetskraftsbarometern 2011 UF0505 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera

Läs mer

KVALITETSDEKLARATION

KVALITETSDEKLARATION 2018-04-11 1 (10) KVALITETSDEKLARATION Analyser och statistik om befolkningens utbildning Ämnesområde Utbildning och forskning Statistikområde Befolkningens utbildning Produktkod UF0549 Referenstid Hösten

Läs mer

KVALITETSDEKLARATION

KVALITETSDEKLARATION 2018-08-20 1 (10) KVALITETSDEKLARATION Analyser och statistik om befolkningens utbildning Ämnesområde Utbildning och forskning Statistikområde Befolkningens utbildning Produktkod UF0549 Referenstid Hösten

Läs mer

Fakta om undersökningen

Fakta om undersökningen Medborgarnas attityder 2017 Fakta om undersökning Fakta om undersökningen Population och urval Populationen, d.v.s. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av samtliga invånare i åldern

Läs mer

Sysselsättning i jordbruket 2013

Sysselsättning i jordbruket 2013 Statistikenheten 2014-11-18 1(9) Sysselsättning i jordbruket 2013 JO1101 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Läkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT?

Läkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT? Läkemedelsepidemiologi Pia Frisk, leg apotekare, doktorand, Institutionen för farm biovetenskap, Uppsala universitet och Utvecklingsavdelningen, SLL Kurs i läkemedelsvärdering Kalmar, 13 oktober 2015 Varför

Läs mer

KVALITETSDEKLARATION

KVALITETSDEKLARATION 2017-04-18 1 (10) KVALITETSDEKLARATION Jordbruksföretagens driftsinriktning Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske Statistikområde Jordbruksföretagens driftsinriktning Produktkod JO0105 Referenstid 2016

Läs mer

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna 2016-10-03 Forskningsdesign och begrepp Studiedesign Huvudgrupper Undergrupper

Läs mer

Bilaga C Enkät till arbetsförmedlare

Bilaga C Enkät till arbetsförmedlare bilaga dnr: 31-2012-0817 rir 2013:17 Bilaga C Enkät till arbetsförmedlare Ett steg in och en ny start hur fungerar subventionerade anställningar för nyanlända? (RiR 2013:17) Bilagan består av två delar:

Läs mer

Kausalitet 2012-03-26. Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i:

Kausalitet 2012-03-26. Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i: Seminariets agenda Vad är kausal inferens? nna Ekman rbets- och miljömedicin Kausalitet Statistiska samband kontra kausalitet Konfounding DG ett grafiskt stöd Inverse propability weights Kausalitet ounterfactual

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

KVALITETSDEKLARATION

KVALITETSDEKLARATION 2018-07-03 1 (7) KVALITETSDEKLARATION Sysselsättningsstatistik för det Storskaliga skogsbruket 2017 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske. Statistikområde Sysselsättning i skogsbruket Produktkod JO0501

Läs mer

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder Föreläsning 1 Statistiska metoder 1 Kursens uppbyggnad o 10 föreläsningar Teori blandas med exempel Läggs ut några dagar innan på kurshemsidan o 5 räknestugor Tillfälle för individuella frågor Viktigt

Läs mer

Nationella prov årskurs 9: resultat 2016 UF0116

Nationella prov årskurs 9: resultat 2016 UF0116 BV/UA 2016-12-01 1(9) Nationella prov årskurs 9: resultat 2016 UF0116 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13 Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

KVALITETSDEKLARATION. Fruktträd. Ämnesområde Jordbruk, skogsbruk och fiske. Statistikområde Jordbrukets struktur. Produktkod JO 0607.

KVALITETSDEKLARATION. Fruktträd. Ämnesområde Jordbruk, skogsbruk och fiske. Statistikområde Jordbrukets struktur. Produktkod JO 0607. 2018-10-23 1 (9) KVALITETSDEKLARATION Fruktträd Ämnesområde Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistikområde Jordbrukets struktur Produktkod JO 0607 Referenstid 2017 2018-10-23 2 (9) Statistikens kvalitet...

Läs mer

Höstsådda arealer 2000

Höstsådda arealer 2000 Höstsådda arealer 2000 JO0604 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Skördestatistik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare

Läs mer

Elevpaneler för longitudinella studier Läsår 2003/04 UF0501

Elevpaneler för longitudinella studier Läsår 2003/04 UF0501 BV/UA 2017-05-17 1(11) Elevpaneler för longitudinella studier Läsår 2003/04 UF0501 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Höstsådda arealer 2014 JO0110

Höstsådda arealer 2014 JO0110 Regioner och miljö/lantbruk 2014-11-28 1(7) Höstsådda arealer 2014 JO0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Ungar & Medier medievardagen för barn och unga 2013-04-12 Inledning Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Höstsådda arealer 2015 JO0110

Höstsådda arealer 2015 JO0110 Regioner och miljö/lantbruk 2015-11-30 1(8) Höstsådda arealer 2015 JO0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter 2013 JO0108

Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter 2013 JO0108 Statistikenheten 2014-09-08 1(10) Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter 2013 JO0108 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Dagersättning sjukförmåner

Dagersättning sjukförmåner Dagersättning sjukförmåner Referensår 2005 SF0201 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid sjukdom och handikapp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Innehållsförteckning. Förpackningsstatistik 2014 MI0307

Innehållsförteckning. Förpackningsstatistik 2014 MI0307 Förpackningsstatistik 2014 MI0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet

Läs mer

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk

Läs mer

Nystartade företag, fas NV1304

Nystartade företag, fas NV1304 ES/NS 2010-01-26 1(9) Nystartade företag, fas 2 2008 NV1304 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) 2008 LE0106

Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) 2008 LE0106 BV/SV 2009-12-21 1(10) Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) 2008 LE0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Dränering av jordbruksmark 2013

Dränering av jordbruksmark 2013 Jordbruksverket BESKRIVNING AV STATISTIKEN Statistikenheten 2014-04-01 1(9) Dränering av jordbruksmark 2013 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Mark- och arrendepriser 2008 JO1002

Mark- och arrendepriser 2008 JO1002 Statistikenheten 20090910 1(7) Mark och arrendepriser 2008 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Nationella prov årskurs 3: resultat 2015 UF0125

Nationella prov årskurs 3: resultat 2015 UF0125 BV/UA 2015-11-24 1(13) Nationella prov årskurs 3: resultat 2015 UF0125 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Husdjur i juni A. Allmänna uppgifter JO0103

Husdjur i juni A. Allmänna uppgifter JO0103 Husdjur i juni 2004 JO0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD- och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig

Läs mer

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 2(33) Innehållsförteckning 2 1. Allmän information 3 1.1 Teckenförklaring 3 2. Resultat 4 2.1 Antal hundar och katter 4 Tabell 2.1.1 Antal hundar och katter

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST

Läs mer

Akademisk frihet i praktiken

Akademisk frihet i praktiken STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2005-05-20 1(1) Teknisk rapport Akademisk frihet i praktiken Inledning Enheten för utbildning och arbetsmarknadsstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden

Läs mer

Mark- och arrendepriser 2006 JO1002

Mark- och arrendepriser 2006 JO1002 Statistikenheten 20070219 1(7) Mark och arrendepriser 2006 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

ST-fredag epidemiologi och biostatistik 2017

ST-fredag epidemiologi och biostatistik 2017 ST-fredag epidemiologi och biostatistik 2017 Emma Larsson. ST-läkare, PhD. PMI, KS Solna Gabriella Jäderling. Överläkare, PhD. PMI KS Solna Mikael Eriksson. Specialistläkare, doktorand. PMI KS Solna. Max

Läs mer

Höstsådda arealer 2016 JO0110

Höstsådda arealer 2016 JO0110 Regioner och miljö/lantbruk 2016-11-30 1(8) Höstsådda arealer 2016 JO0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Nationella prov årskurs 9: resultat 2015 UF0116

Nationella prov årskurs 9: resultat 2015 UF0116 BV/UA 2015-11-24 1(14) Nationella prov årskurs 9: resultat 2015 UF0116 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Sjukfall. Referensår A. Allmänna uppgifter SF0203

Sjukfall. Referensår A. Allmänna uppgifter SF0203 Sjukfall Referensår 2005 SF0203 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid sjukdom och handikapp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja

Läs mer

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)

Läs mer

Målbeskrivning-frågebank i epidemiologi för grundläggande forskningsmetodik 20p Age adjusted rate, Age specific rate Bias, selektionsfel

Målbeskrivning-frågebank i epidemiologi för grundläggande forskningsmetodik 20p Age adjusted rate, Age specific rate Bias, selektionsfel Målbeskrivning-frågebank i epidemiologi för grundläggande forskningsmetodik 20p 2002-06-25 Nedanstående är en sammanställning av de skrivningsfrågor i epidemiologi som förekommit tidigare år. Age adjusted

Läs mer

JORDBRUKSVERKET BESKRIVNING AV STATISTIKEN JO 0103 Statistikenheten (8) Anders Grönvall. Innehållsförteckning 1

JORDBRUKSVERKET BESKRIVNING AV STATISTIKEN JO 0103 Statistikenheten (8) Anders Grönvall. Innehållsförteckning 1 Statistikenheten 2015-10-15 1(8) Husdjur 2015 JO 0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen Tentamen i Statistik 1: Undersökningsmetodik Ämneskod S0006M Totala antalet uppgifter: Totala antalet poäng Lärare: 5 25 Mykola Shykula, Inge Söderkvist, Ove Edlund, Niklas Grip Tentamensdatum 2013-03-27

Läs mer

Namnstatistik 2010 BE0001

Namnstatistik 2010 BE0001 BV/BE 2011-01-20 1(8) Namnstatistik 2010 BE0001 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Utvärdering av läroplansförtydligande i fritidshem - rektorer 2018-07-20 010-479 40 00 www.scb.se Inledning Enheten för statistik om utbildning

Läs mer

Husdjur 2006 JO0103. Innehållsförteckning. Statens Jordbruksverk BESKRIVNING AV STATISTIKEN JO0103 Statistikenheten (8) Anders Grönvall

Husdjur 2006 JO0103. Innehållsförteckning. Statens Jordbruksverk BESKRIVNING AV STATISTIKEN JO0103 Statistikenheten (8) Anders Grönvall Statistikenheten 2006-10-30 1(8) Husdjur 2006 JO0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer