Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Transkript

1 Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning

2 Kan man mäta m hälsa? h Självrapporterad hälsa h subjektiv hälsah Hur mår m r du? - mycket god hälsoindikator h VAS-skala skala: Mår r mycket bra ---X Mår r dåligtd

3 Mäter snarare sjukdomsförekomst eller avsaknad av sjukdom än n hälsa h i forskningen Livskvalitet mäter m man (t ex SF-36) Jämför r folkhälsan lsan mellan länder l indikatorer som spädbarnsd dbarnsdödlighet, dlighet, förvf rväntad medellivslängd och dödsorsakerd dsorsaker

4 Hur ska man veta hur många m som har vissa sjukdomar? Okända fall Befolkningen Fall med diagnos Hela Befolkningen

5 Hur ska man veta hur många m som har vissa sjukdomar? Nationella eller regionala diagnosregister: t ex Cancerregistret, Vårddatalager Nationella eller regionala hälsoenkh lsoenkäter: ULF-studier, Folkhälsoinstitutet, lsoinstitutet, Landstingsenkäter ter Specialriktade studier: t ex astma och allergier bland barn

6 Det epidemiologiska perspektivet John Snow ( ) 1858) Koleraepidemi i London 1850-talet

7 Londonkartor och vattenpumpar Föreställning om miasma dvs dålig luft orsakar död

8 Avlidna i kvarteret och deras vattenpump Antal avlidna i relation till antal boende

9 Tidig intervention/prevention Pumphandtaget togs bort vad hände?

10 Slutsatser.. Ställde antal fall i relation till population dvs plats och tidssamband Hade bara teori om den verkliga orsaken = bakterier (kolibakterier) okänt förorenat vatten Bröt t en orsakskedja och påvisade samband

11 Epidemiologiska grundbegrepp - att beskriva sjukdomsförekomst - Incidens Insjuknandefekvens, dvs hur många m nya fall som inträffar under en viss tidsperiod i relation till antal individer som finns i befolkningen under samma tid t ex antal nya fall per personår

12 Epidemiologiska grundbegrepp - att beskriva sjukdomsförekomst - Prevalens Hur stor del av en befolkning som vid en tidpunkt har en viss sjukdom t ex procentandel med sjukdomen eller antal fall per invånare nare

13 Hög incidens men låg prevalens t ex förkylning, många insjuknar men går fort över Hög prevalens men låg incidens t ex diabetes, kronisk sjukdom som ackumuleras

14 Urval - Bortfall Totalundersökningar FoB urval Slumpmässigt urval av Definierade populationer Hur många m ska man välja? v (Powerberäkning) Uppstår r alltid ett bortfall population

15 Generaliserbarhet (Vetenskaplig grundföruts rutsättning) ttning) kan man generalisera resultaten så s att de även kan gälla g populationen som urvalet är r hämtat h ifrån dvs är r resultaten giltiga över tid och rum?

16 Hälsorisker En exponering, egenskap eller beteende som utmärker individer som har ökad risk att insjukna i en specifik sjukdom

17 Risken att få f läppcancer fördubblas f med rött r läppstift! l RR = / till 2/ x 4,5 milj = från 45 till 90 personer per år

18 Relativa risker (RR( RR) Risken för f r personer med en viss faktor eller egenskap (exponerad) att utveckla sjukdomen i jämfj mförelse med / i relation till personer utan denna faktor (oexponerad( oexponerad) RR från n 1.00 uppåt Jmfr absoluta risker

19 Resultat från n en studie fyra tre två en

20 Socialt nätverk n och mortalitet bland 60-åriga män m Studien 1913 års mänm Dödlighet år fyra tre två ensamboende

21 Beräkning av relativa risker % avlidna RR 4 personer / personer / personer / ensamboende / Dvs fördubblad risk RR=1.94 att avlida kommande 11 år r om en 60-årig man är ensamboende vid 60 års ålder

22 Hälsoprofil - Självrapporterad hälsa, h levnadsvanor och ohälsosymtom bland Hälsouniversitetets H nya studenter vt 2008 av Tomas Faresjö

23 Deltagare Hälsoprofilenkäten vt 2008 Antal deltagare n = 283 (N = 320) Svarsfrekvens 88,4% Bortfall n = 37 dvs 10,6 % 75 % Kvinnor 25 % MänM 16 % har barn 60 % ogifta 28 % sambo 8 % gifta (ej svar 4%)

24 Livsstilsfr sfrågor - Hälsoprofilenkät vt ) Regelbunden motion minst 1ggr/v 62 ( ) Äter frukt varje dag 53 (53 54) Tänker ofta/alltid på p vad du äter 69 ( ) Feströkare 14 ( ) Dagligrökare 4 ( ) Alkohol nästan n varje vecka/varje vecka 34 ( ) Använder nder cykelhjälm lm nästan n alltid/alltid 7 ( ) Träffar familjen ofta/mycket ofta 70 ( ) Träffar vänner v ofta/mycket ofta 68 ( ) Känner sig ofta/mycket ofta ensam 4 ( ) Känner sig ofta/mycket ofta stressad 42 ( )

25 Hälsoprofil - Självrapporterad sjukdom, medicinering och vårdv Långvarig (kronisk) sjukdom: 19% (17%) Män: 23% Kvinnor: 17% Regelbunden medicinering: 18% Män: 16% Kvinnor: 19% 18% (15%) Läkarbesök k senaste 12 månaderna: m 50% (44%) Män: 40% Kvinnor: 53%

26 Ohälsosymptom vt08 08 ( ) under de senaste 3 månadernam vt! Värk i rygg eller nacke 56! Värk i leder 17! Magbesvär 41! Huvudvärk 69! Sömnbesvär 42! Trötthet 56! Nedstämdhet 33! Koncentrationssvårigheter righeter 31! Allergiska besvär/astma 17! Högt blodtryck 1 ( ) 56 ( ) 17 ( ) 41 ( ) 69 ( ) 42 ( ) 56 ( ) 33 ( ) 31 ( ) 17 ( )

27 Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsa h vt 2008! Män 8.20 ( )! kvinnor 8.08 ( )! Totalt: 8.11 ( ) Subj hälsa

28 Ålder och självrapporterad hälsah m år n år

29 Hur mår m r du? Utbildningsprogram - Självrapporterad hälsah! Sjuksköterskor 7,99! Sjukgymnaster 8,61! Arbetsterapeuter 7,79! Läkare 8,23

30 Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah 2ggr/v 1ggr/v då och då motion aldrig

31 Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah dagligrökare feströkare fd rökare aldrig rökning

32 Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah varje vecka nästan varje v. ngr ggr månad Alkohol ngr ggr år aldrig

33 Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah mkt ofta ofta då och då Tänker på kosten sällan aldrig

34 Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah mkt ofta ofta då och då träffa familj sällan

35 Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah mkt ofta ofta då och då träffa vänner sällan

36 Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah mycket ofta ofta då och då känner sig ensam sällan aldrig

37 Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah mkt ofta ofta då och då Stressad sällan aldrig

38 Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah Ja Långvarig sjukdom Nej

39 Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah Ja Läkarbesök senaste året Nej

40 Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah sämre ngt sämre lika hälsa jmf andra ngt bättre bättre

41 Vilka faktorer förklarar f god självrapporterad hälsa h?! Inte stressad ! Ofta träffa vännerv 0.001! Motionera regelbundet 0.001! Inte känna k sig ensam 0.01! Dagligen äta frukt 0.01! ålder 0.19 n.s! kön (man) 0.32 n.s (Multivariat analys: model adj R2 = 0.21, p = df= 7)

42 Tack och hej!