Differentiell psykologi
|
|
- Rickard Fredriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory
2 Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST och lösningen som GT erbjuder Grundpelarna i teorin utifrån ett exempel Item Response Theory Kritik mot CTT/TST och lösningar som IRT erbjuder Grundpelarna i teorin utifrån exempel Tentamen, inkomna frågor och repetition Petter Gustavsson 19 september
3 Övning: Diagnostisk studie av MDI Diagnos enligt referens-test (DSM IV) Ja (1) Nej (0) Diagnos Ja (1) enligt MDI Nej (0) Petter Gustavsson 19 september
4 Resultat Sant positivt värde= Falskt positivt värde= Falskt negativt värde= Sant negativt värde= Sensitivitet= Specificitet= Positivt prediktivt värde= % Negativt prediktivt värde = LR+= => Odds Det går sjuka på _ falskt alarm LR-= 0,142 => Odds Det går friska på _missat fall Petter Gustavsson 19 september
5 Generalizability Theory (GT) En utveckling av den klassiska testteorins perspektiv på reliabilitet och dess estimering
6 Teorin med stort T Klassisk Test Teori (KTT) = Classical Test Theory (CTT) = True Score Theory (TST) Allt vi tidigare tagit upp har härletts ur denna teori Från hur ett test ska konstrueras Till hur testpoäng ska göras tolkningsbara Till hur test ska utvärderas Men, hur CTT ser på mätfel har kritiserats Petter Gustavsson 19 september
7 G-teorins kritik mot CTT/TST En okänt antal faktorer är orsaken till felvariansen i våra psykologiska mätningar Till exempel. Petter Gustavsson 19 september
8 G-teorins kritik mot CTT/TST En okänt antal faktorer är orsaken till felvariansen i våra psykologiska mätningar Till exempel. Vilka dessa faktorer är och i vilken utsträckning dessa påverkar reliabiliteten studeras sällan Petter Gustavsson 19 september
9 G-teorins kritik mot CTT/TST En okänt antal faktorer är orsaken till felvariansen i våra psykologiska mätningar Till exempel. Vilka dessa faktorer är och i vilken utsträckning dessa påverkar reliabiliteten studeras sällan Detta leder till att vi inte särskiljer systematiska orsaker till fel från slumpmässiga fel Följden blir att vi inte får adekvat ledning i hur vi ska göra våra mätningar mer reliabla Petter Gustavsson 19 september
10 Lösningen på detta problem (enl G-teorin) Genom att utgå från att man teoretiskt eller praktiskt i förhand kan definiera felkällor särskilt förknippade med mätningen av ett visst fenomen så kan man utifrån en experimentell studie av felkällornas betydelse särskilja systematiska orsaker till fel från slumpmässiga fel Utifrån resultatet av en sådan studie kan man få uppfattningar om olika felkällors relativa betydelse och få ledning i hur man effektivast minimerar felkällor. Petter Gustavsson 19 september
11 G-teorin ingen egen mätteori! G-teorin får närmast ses som en vidareutveckling av den klassiska testteorins perspektiv på reliabilitet. Lee Joseph Cronbach ( ); α (1951); G (1972) Petter Gustavsson 19 september
12 Exempel Låt oss utgå från Generalizability theory och närmare studera mätning av depression enligt HADS Petter Gustavsson 19 september
13 Först, Låt oss igen påminna oss om de aspekter av reliabiltet som vi tidigare tagit upp (med HADS som exempel) Petter Gustavsson 19 september
14 Först, Låt oss igen påminna oss om de aspekter av reliabiltet som vi tidigare tagit upp (med HADS som exempel) Vilka två huvudsakliga typer av empiriska estimat på ett tests reliabilitet (baserade på olika estimeringsmetoder och antaganden) har vi tidigare tagit upp? Petter Gustavsson 19 september
15 Estimat av ett tests reliabilitet utifrån CTT/TST Baserat på upprepning av testet Test-retest Baserat på testets internera konsistens Cronbach s alfa Petter Gustavsson 19 september
16 Petter Gustavsson 19 september
17 Petter Gustavsson 19 september
18 Men, Vilka fler källor till fel skulle vi kunna studera (med HADS som exempel) annat än en (osystematisk) studie över tid, eller över ingående item? Petter Gustavsson 19 september
19 Över tid Gör den osystematiska studien av test-retest systematisk Variera systematiskt Petter Gustavsson 19 september
20 Över tid Gör den osystematiska studien av test-retest systematisk Variera systematiskt Tid (morgon-kväll, ett dygn, en vecka) Plats (hemma, väntrum, behandlingsrum) Situation (enskilt vs i närvaro av andra) Petter Gustavsson 19 september
21 Över tid Gör den osystematiska studien av test-retest systematisk Variera systematiskt Tid (morgon-kväll, ett dygn, en vecka) Plats (hemma, väntrum, behandlingsrum) Situation (enskilt vs i närvaro av andra) Konsekvens Systematiska fel som beror på tid, plats och situation kan estimeras och lyftas bort ur estimeringen av slumpmässiga fel Petter Gustavsson 19 september
22 Fler faktorer? Vi har nu systematiserat studien av test-retest och vi har sedan tidigare studiet av intern konsistens. Vilka fler faktorer kan vara värdefulla att studera när det gäller fel i kliniska skattningar? Petter Gustavsson 19 september
23 Faktor: Skattaren Petter Gustavsson 19 september
24 Faktor: Skattaren Patient vs Anhörig Petter Gustavsson 19 september
25 Faktor: Skattaren Patient vs Klinikern Petter Gustavsson 19 september
26 Faktor: Skattaren Kliniker A vs Kliniker B Petter Gustavsson 19 september
27 Inter-rater reliabilitet (jmf med test-retest och interkonsistens) Patient vs Anhörig Patient vs Klinikern Kliniker A vs Kliniker B Petter Gustavsson 19 september
28 Faktorer = Facets Vi har systematiserat studien av test-retest och vi har sedan tidigare studiet av intern konsistens. Vi har nu också granskat skattaren som en felkälla. Petter Gustavsson 19 september
29 Följande faktorer och deras inverkan har vi definierat: Item Tid, plats, situation Skattare (vem som bedömer) Petter Gustavsson 19 september
30 Vad är det vi gör här med alla hypotetiska påverkansfaktorer? Petter Gustavsson 19 september
31 Vad är det vi gör här med alla hypotetiska påverkansfaktorer? Vi försöker särskilja systematiska påverkansfaktorer från slumpmässiga Istället för att klumpa ihop alla fel till en felvarianspott, försöker vi särskilja olika källor till fel Petter Gustavsson 19 september
32 Vad är det för forskningsmetodologisk design som finns bakom detta angreppssätt? Petter Gustavsson 19 september
33 Vad är det för forskningsmetodologisk design som finns bakom detta angreppssätt? Experimentell design Petter Gustavsson 19 september
34 Vad är det för statistisk metod som kan användas till att utreda dessa olika faktorers påverkan? Petter Gustavsson 19 september
35 Vad är det för statistisk metod som kan användas till att utreda dessa olika faktorers påverkan? Variansanalys =ANOVA Petter Gustavsson 19 september
36 Vi kan då summera kännetecken för G-teorin Generalizability theory utgår från att en persons testvärden avviker från sanna värden pga skattare, testet (item), dagsform, testsituationen och en mängd andra systematiska faktorer. Petter Gustavsson 19 september
37 Vi kan då summera kännetecken för G-teorin Generalizability theory utgår från att en persons testvärden avviker från sanna värden pga skattare, testet, dagsform, testsituationen och en mängd andra systematiska faktorer. Generalizability theory tar sin utgångspunkt i en experimentell design för att särskilja systematiska felfaktorer från slumpmässiga felfaktorer Petter Gustavsson 19 september
38 Vi kan då summera kännetecken för G-teorin Generalizability theory utgår från att en persons testvärden avviker från sanna värden pga skattare, testet (item), dagsform, testsituationen och en mängd andra systematiska faktorer. Generalizability theory tar sin utgångspunkt i en experimentell design för att särskilja systematiska felfaktorer från slumpmässiga felfaktorer Med hjälp av variansanalys (ANOVA) studeras olika felfaktorers relativa påverkan på testresultat Petter Gustavsson 19 september
39 G-teorins två faser G-Fasen D-Fasen Petter Gustavsson 19 september
40 G-fasen Via ett experiment studeras inverkan av olika faktorers inverkan på mätningen: Item Situation Skattare Etc Via variansanalytiska beräkningar kan man få grepp om dessa faktorers relativa betydelse. Petter Gustavsson 19 september
41 D-fasen Med kännedom om olika påverkansfaktorers betydelse för mätningen så kan man göra förutsägelser om hur man bäst gör en framtida mätning mer reliabel Hur påverkas reliabiliteten av att fler item läggs till? Hur påverkas reliabiliteten av att testningen sker över fler situationer? Hur påverkas reliabiliteten av att fler skattare gör bedömningar? Vilken av dessa faktorer är mest effektiv för att öka reliabiliteten! Petter Gustavsson 19 september
42 G-teorin bidrag 1. Mer nyanserad bild av felkällor, deras relativa påverkan och konsekvenser för reliabilitet G-studien: Experimintell och Variansanalytisk (ANOVA) ansats Estimerar olika källors bidrag till fel: Items = Intern konsistens skattare = interrater reliabilitet tilfällen och tid= test-retest reliabilitet 2. G-studier skapar underlag för informerade beslut om insatser för att stärka reliabiliteten Petter Gustavsson 19 september
43 Petter Gustavsson 19 september
44 www/ www/ www/
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Torsdag 8 september 2011 Reliabilitet Dagens agenda MDI skattningsövning resultat av kriterietolkning Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort info om kursboken : Personality
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Torsdag 13 september 2012 Reliabilitet Dagens agenda Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort intro till kvalitetsparametrarna: reliabilitet och validitet Reliabilitet
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Frågestund Repetition Agenda Skillnader i definitioner mellan underlagen Statistik Instuderings- och tentamensfrågor Regressionsdiagnostik Fråga om Reliabilitet
Läs merGeneralizability and Item Response Theory. Tisdagen den 21/9 2010
Generalizability and Item Response Theory Tisdagen den 21/9 2010 Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST och lösningen
Läs merExempel på tidigare tentamen
Exempel på tidigare tentamen Fråga 1. Redogör för hur ett typiskt psykologiskt instrument är uppbyggt (=vilka beståndsdelar har testet/ testets anatomi /hur ser instrumentet ut) om det tänks vara uppbyggt
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Fredag 14 september 2012 Validitet Dagens agenda Avstämning och Uppgifter inför idag Valdidtetsbegreppet Sources of validity evidence Evidence based on content Evidence based on
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 20 september 2011 Integrering och frågestund Moment II: Personlighet och intelligens Petter Gustavsson 20 september 20112 Upplägg: Momentansvarig: Petter Första veckan: Intelligens
Läs merPsykometrins grunder. Agenda för dagen
Psykometrins grunder Agenda för dagen Psykometri en kärnkompetens inom psykologyrket Det psykologiska instrumentets anatomi Antaganden och teori bakom psykologiska mätningar Petter Gustavsson 5 september
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndag 5 september 2 Det psykologiska instrumentets anatomi - introduktion Det psykologiska instrumentets anatomi : Introduktion Introduktionens två delar Exponering: mätning in
Läs merTENTAMEN. SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307. Forskningsmetodik 10 poäng (ECTS) Måndag den 13 oktober, 2008
GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik 10 poäng (ECTS) Måndag den 13 oktober, 2008 Tid: 9 00 14 00 Lokal: Viktoriagatan
Läs merDifferentiell psykologi: Moment I: Lärandemål, instuderingsuppgift och instuderingsfrågor
Differentiell psykologi: Moment I: Lärandemål, instuderingsuppgift och instuderingsfrågor Inledning Välkommen till kursen i differentiell psykologi och det första momentet om psykometri och statistik.
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merI PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
Läs merSTATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING
STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd
Läs merTillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Läs merHur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?
Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det
Läs merDiagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola
Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa
Läs merGrunderna i epidemiologi Felkällor.
Grunderna i epidemiologi Felkällor karin.engstrom@ki.se Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 1 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling
Läs merKriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning
Läs mer34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD
6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller
Läs merUtvärdering av tester
Sida 1 av 10 Utvärdering av tester Inom kvantitativ forskning kallar vi ibland våra datainsamlingstekniker för tester. I forskningsprojekt som använder tester är det alltid bra att kunna klargöra hur bra
Läs merEnkätmetodik felkällor. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11
Enkätmetodik felkällor Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling Statistisk analys Analys/ utvärdering
Läs merForskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Läs merStatistik 1 för biologer, logopeder och psykologer
Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Korstabeller Vi har tidigare under kursen redan bekantat oss med korstabeller. I en korstabell redovisar man fördelningen på två
Läs merTENTAMEN. PC1307/1546 Statistik (5 hp) Måndag den 19 oktober, 2009
GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN PC1307/1546 Statistik (5 hp) Måndag den 19 oktober, 2009 Tid: 9 00 13 00 Lokal: Viktoriagatan 30 Hjälpmedel: räknedosa Markera kurs gällande kurs
Läs merMetodikuppgifter (C), Svarsblankett C
Metodikuppgifter (C), Svarsblankett C C Metodikuppgifter Metodikfrågorna besvaras på Svarsblankett C. Metodikuppgifterna baserar sig på boken Kjellberg, A och Sörqvist, P (2015, andra upplagan). Experimentell
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merFörsök att rymma svaren i den platsen som finns. Skriv tydligt! Svara sammanhängande och med enkla, tydliga meningar.
KOD: Kurskod: PC1307, PC1546 Kursnamn: Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Uta Sailer (Tel.: 786 1700) Tentamensdatum:
Läs merTENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik och statistik 10 hp. Tisdag den 18 augusti, 2009
GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik och statistik 10 hp Tisdag den 18 augusti, 2009 Tid: 14 30 19 30 Lokal:
Läs merPC2309, Kurs 9: Metod 1 i psykologi, 15,0 högskolepoäng Research Method 1 in Psychology, 15.0 higher education credits
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PC2309, Kurs 9: Metod 1 i psykologi, 15,0 högskolepoäng Research Method 1 in Psychology, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande
Läs merGHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Läs merAnalytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD.
Analytisk statistik Mattias Nilsson Benfatto, PhD Mattias.nilsson@ki.se Beskrivande statistik kort repetition Centralmått Spridningsmått Normalfördelning Konfidensintervall Korrelation Analytisk statistik
Läs mer1 T1 Introduktion till psykologi (7,5 hp), Grundläggande biologi (7,5 hp), Experimentell psykologi (15 hp)
Välkomna till Klinisk psykologi 1 1 T1 Introduktion till psykologi (7,5 hp), Grundläggande biologi (7,5 hp), Experimentell psykologi (15 hp) T2 Kognitiva processer (15 hp), Socialpsykologi (15 hp) 2 T3
Läs merKvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet
Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Vem/Vad styr oss? 98/79/EG - IVD direktivet Lagen (1993:584)
Läs merProvmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merTidigare kurser. Lärandemål
Tidigare kurser Introduktion till psykologi Experimentell psykologi Grundläggande biologi Kognitiva processer Socialpsykologi Differentiell psykologi Utvecklingspsykologi Hälsopsykologi Klinisk psykologi
Läs merHypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University
Hypotesprövning Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Liksom konfidensintervall ett hjälpmedel för att
Läs merTENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik och statistik 10 hp. Fredag den 24 april, 2009
GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik och statistik 10 hp Fredag den 24 april, 2009 Tid: 9 00 14 00 Lokal: Viktoriagatan
Läs merStatistik och testmetodik
Psykologiska institutionen Anvisningar och schema till delkursen Statistik och testmetodik 7,5 högskolepoäng 17 januari-9 mars 2011 Momentansvarig: Emma Bäck Schema Datum Tid Grupp Lokal Lärare Innehåll
Läs merHur man tolkar statistiska resultat
Hur man tolkar statistiska resultat Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Varför använder vi oss av statistiska tester?
Läs merEpidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp
Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde
Läs merAnnette Lennerling. med dr, sjuksköterska
Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden
Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera
Läs merHandledarsida. Två remisser till arbetsprov
Handledarsida Två remisser till arbetsprov Del 1 Remisstexterna är generellt bra och fokuserade kring patientens besvär. Det finns en tydlig uppdelning mellan anamnes och status. I anamnesdelarna får man
Läs merFrågor som påverkar utvärderingens design
Varför utvärdera? Fördjupa och sprida kunskap om den verksamhet som utvärderas. Kunna säga något om effekten av vad som genomförts Förbättra/förändra en process Frågor som påverkar utvärderingens design
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -
FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation
Läs merBIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11, VT-16, VT2 ÖVNING 1, OCH ÖVNING 2, SAMT INFÖR ÖVNING 3
LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11, VT-16, VT2 ÖVNING 1, 2016-04-01 OCH ÖVNING 2, 2016-04-04 SAMT INFÖR ÖVNING 3 Övningarnas mål: Du ska förstå grundläggande
Läs merDifferentiell psykologi. Kursstart 29 augusti 2011
Differentiell psykologi Kursstart 29 augusti 2011 Dagordning Terminsstart Upprop Ämnet Den differentiella psykologins plats inom psykologin och dess relation till andra kurser i utbildningen Kursen Momenten:
Läs merTentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1
Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Läs merTENTAMEN PC1307 PC1546. Statistik (5 hp) Onsdag den 20 oktober, Ansvarig lärare: Bengt Jansson ( , mobil: )
GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN PC1307 PC1546 Statistik (5 hp) Onsdag den 20 oktober, 2010 Tid: 9 00 13 00 Lokal: Viktoriagatan 30 Hjälpmedel: räknedosa Ansvarig lärare: Bengt
Läs merTillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats
Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)
Läs merTDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2
1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data
Läs merKvantitativa metoder och datainsamling
Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan
Läs merNationella Kataraktregistret och PROM
Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merKliniskt meningsfullt uppföljningssystem
Psykiatrin i fickan Processledare: Peter Jacobsson, Psykiatrin Halland Samarbetspartner: Richard Grönevall, Carmona Verksamhetschef: Aslak Iversen, Psykiatrin Halland Kliniskt meningsfullt uppföljningssystem
Läs merBeteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer
Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra
Läs merPsykologi GR (C), Uppsatskurs, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Uppsatskurs, 30 hp Psychology Ba (C), Bachelor thesis, 30 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merAnhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.
Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar
Läs merSTA101, Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 p Vårterminen 2017
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik STA101, Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 p Vårterminen 2017 Räknestuga 2 Förberedelser: Lyssna på föreläsningarna F4, F5 och
Läs merTentamen i psykologi
Tentamen i psykologi Kurskod: pc1307/pc1546 Kursnamn: Kurs 7 - Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Bengt Jansson (031-7861696; 076-7134527) Tentamensdatum:
Läs merTentamen i psykologi
Tentamen i psykologi Kurskod: pc1307/pc1546 Kursnamn: Kurs 7 - Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Bengt Jansson (031-786 1696; 076-71 345 27) Tentamensdatum:
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merExperimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier
Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen
Läs merForskningsmetodik 2006 lektion 2
Forskningsmetodik 6 lektion Per Olof Hulth hulth@physto.se Slumpmässiga och systematiska mätfel Man skiljer på två typer av fel (osäkerheter) vid mätningar:.slumpmässiga fel Positiva fel lika vanliga som
Läs merAnvisningar till kursen
Anvisningar till kursen TILLÄMPAD ENKÄTMETODIK: Att mäta och validera latenta och manifesta psykologiska begrepp (7,5 p) HT 2014 Kursansvarig: Claudia Bernhard- Oettel Kursanvisningar Kursens innehåll
Läs merNamn: Pers.nr: G: Minst 65 % Kod: T5V16 -
TENTAMEN TEORI - EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, VT 2016 2016-04-19 Kl. 09.00-11.00 Namn: Pers.nr: Ma: 63 poäng G: Minst 65 % Kod: T5V16 - Poäng: VIKTIGT! Skriv ovannämnda kodkombination överst
Läs merCOMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC
Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina
Läs merÖrebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
2013-03-28 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metodik och förbättringskunskap I Omvårdnadsvetenskap A, OM1013, VT 2013 Max 70 poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst på varje
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 2 oktober 2012 Momentintroduktion Det differentialpsykologiska perspektivet Petter Gustavsson 1 oktober 2012 2 Differentiell Psykologi the branch of psychology that studies
Läs merMedicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016
Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016 Jonas Björk E-post: jonas.bjork@med.lu.se Medicinsk statistik III Innehåll och läsanvisningar Statistik för binära utfall Kapitel 12 Dimensionering
Läs merI. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska
Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser
Läs merSTA101, Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 p Vårterminen 2017
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik STA101, Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 p Vårterminen 2017 Räknestuga 2 Förberedelser: Lyssna på föreläsningarna F4, F5 och
Läs merTestteori och kartläggning
Testteori och kartläggning Göteborg 19 maj 2010 Christer Jacobson Läsutveckling Kronoberg Linnéuniversitet, Växjö Vad jag tänker prata om Först något om utredningar på olika nivåer Nivåer inom individen
Läs merData på individ/hushålls/företags/organisationsnivå. Idag större datamänger än tidigare
MIKROEKONOMETRI Data på individ/hushålls/företags/organisationsnivå Tvärsnittsdata och/eller longitudinella data o paneldata Idag större datamänger än tidigare Tekniska framsteg erbjuder möjligheter till
Läs merNr 1 (10p) a) En affär har två kylskåp i lager när den öppnar måndag morgon. Ytterligare skåp kan inte erhållas förrän på onsdagen.
Nr 1 (10p) a) En affär har två kylskåp i lager när den öppnar måndag morgon. Ytterligare skåp kan inte erhållas förrän på onsdagen. Sannolikheten att man efterfrågar 0, 1, 2 skåp på måndagen är respektive
Läs merDelkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen
SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens
Läs merEfter att ha genomgått momentet Statistisk teori III, grundnivå, 7,5 högskolepoäng,
Statistiska Institutionen Kursbeskrivning till STATISTISK TEORI III, grundnivå, 7,5 högskolepoäng, HT 2007 Gebrenegus Ghilagaber Bertil Wegmann (2007 08 28) 1 Innehåll Kursen behandlar: Fördelningar. Momentgenererande
Läs merManual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper
Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper Denna manual är tänkt att användas tillsammans med Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder. Syftet med manualen
Läs merPopulation. Antal tänder. Urval
Population ID Antal tänder 1 12 2 14 3 15 4 28 5 16 6 11 7 24 8 19 9 23 10 21 Urval ID Antal tänder 2 14 4 28 8 19 10 21 Urvalsmetoder Population Urval Urval Urvalsmetoder Definitioner: Populationen består
Läs merEvidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius
Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merVad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)
Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå
Läs merIdag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Exempel: exekveringstid. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment
EDAA35, föreläsning 4 KVANTITATIV ANALYS Idag Kvantitativ analys Kamratgranskning Analys Exempel: exekveringstid Hur analysera data? Hur vet man om man kan lita på skillnader och mönster som man observerar?
Läs merKursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod
KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetod Ansvarig lärare: Magnus Lindwall Tentamensdatum: 2014-02-18 kl. 13:30 17:30 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består
Läs merKunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori
Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap
Läs merGRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete
1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t
Läs merinformation - kunskap - vetenskap - etik
information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att
Läs merFöreläsning 7: Punktskattningar
Föreläsning 7: Punktskattningar Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology April 7, 2014 Projektuppgift Projektet går ut på att genomföra ett statistiskt försök och analysera resultaten.
Läs merHypotestestning och repetition
Hypotestestning och repetition Statistisk inferens Vid inferens använder man urvalet för att uttala sig om populationen Centralmått Medelvärde: x= Σx i / n Median Typvärde Spridningsmått Används för att
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson
1 STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson Skriftlig omtentamen på momentet Statistisk dataanalys III (SDA III), 3 högskolepoäng ingående i kursen Undersökningsmetodik och
Läs merProjektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen
Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne
Läs merDesignförändringar mellan PISA 2012 och PISA 2015 en metodstudie
Designförändringar mellan PISA 2012 och PISA 2015 en metodstudie Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri pdf från Skolverkets webbplats: www.skolverket.se/publikationer ISBN: 978-91-7559-326-5
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merPresentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?
15/09/16 Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv Henrik Bergman Vad är psykologi? Definition vetenskaplig disciplin som söker på ett systematiskt sätt beskriva och förklara
Läs merVetenskaplig metod och statistik
Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på
Läs mer