Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki."

Transkript

1 Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin

2 Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin? Att mäta sjukdomsförekomst Riskpopulationen Prevalens Incidens incidenstalet kumulativ incidens

3 Vad är epidemiologi? Läran om sjukdomars utbredning i en population samt de determinanter som påverkar dem. Ursprungligen inriktat på studier av epidemier dvs övergående utbrott av framförallt smittsamma sjukdomar. Men inom modern epidemiologi studeras även kroniska sjukdomar och hälsorelaterade tillstånd.

4 Vad är epidemiologi? Distribution analyser av utbredningen/förekomsten inom ett geografiskt område, över tidsperioder, inom grupper av individer. deskriptiv process Determinanter (el. riskfaktorer) faktorer som påverkar hälsan, biologiska, fysiska, kemiska, sociala, kulturella. försök att kartlägga etiologin - orsakskedjan Namn Efternamn 17 januari

5 Vad är epidemiologi? Hälsorelaterade tillstånd och händelser sjukdomar, dödsorsaker, beteenden, positiva aspekter av hälsa. Population grupp av individer med identifierbara egenskaper t.ex. åldersgrupp, yrkesgrupp, personer som bor i en geografisk region. Namn Efternamn 17 januari

6 Vad är poängen? Information till beslutsfattare, anställda inom hälso- och sjukvården och allmänheten. För att kunna förbättra det generella hälsotillståndet i befolkningen och subgrupper inom den. Både deskriptiva och etiologiska analyser behövs. Deskriptiva analyser Hur ska medel fördelas inom hälso- och sjukvården? Vilka grupper ska vi rikta preventiva insatser mot? Etiologiska analyser Vad kan vi göra för att minska risken att drabbas av sjukdom? Namn Efternamn 17 januari

7 Att mäta sjukdomsförekomst Population en grupp individer med en gemensam egenskap som bostadsort, ålder, etnicitet eller kön. Två typer av populationer: Fast population (permanent): Överlevande från atombomben. Dynamisk population (övergående): Invånarna i Stockholm. Namn Efternamn 17 januari

8 Riskpopulation Riskpopulation de individer som är mottagliga för en viss sjukdom eller löper risk att drabbas av ett visst utfall. Ex 1. män bör inte inkluderas vid beräkning av frekvensen av cervixcancer. Ex 2. arbetsskador förekommer bara bland arbetande individer. Ibland saknas viktig information om riskpopulationen: Ex: Kvinnor som genomgått hysterektomi ingår inte i riskpopulationen för endometriecancer. Men vet vi hur många i vår population som har genomgått hysterektomi? Alla kvinnor används som närmevärde. Namn Efternamn 17 januari

9 Att mäta sjukdomsfrekvens För att mäta sjukdomsfrekvens behöver vi veta: Antal personer som drabbas av sjukdomen eller tillståndet (antal fall) Antal personer i riskpopulationen Uppföljningstiden Namn Efternamn 17 januari

10 Incidens och prevalens Många av de metoder som finns för att mäta sjukdomsfrekvens baseras på begreppen: Prevalens förekomsten av fall vid en viss tidpunkt Incidens antalet nya fall under en period Sambandet mellan dem varierar beroende på vilken sjukdom det rör sig om. Både prevalens och incidens påverkas av hur lång tid det tar att utveckla sjukdomen, sjukdomsförlopp, tillfrisknadstakt och överlevnad. Namn Efternamn 17 januari

11 Incidens och prevalens Friska Sjuka Totala populationen Sjuka Namn Efternamn 17 januari

12 Översikt Incidens Täljare: Antal nya fall under en given tidsperiod Nämnare: Riskpopulationen. Prevalens Täljare: Antal befintliga fall under en given period. Nämnare: Riskpopulationen. Fokus: Om händelsen är ett nytt fall, tidpunkt för insjuknandet. Fokus: Om fall eller ej, tidpunkten godtycklig, en ögonblicksbild i tiden. Uttrycker risken för att bli sjuk. Det huvudsakliga måttet på akut sjukdom/tillstånd. Uttrycker förekomsten av en sjukdom under tidsperioden. Användbar i studier av den kroniska sjukdomsbördan. Namn Efternamn 17 januari

13 Prevalens Befintliga fall i en definierad riskpopulation vid en given tidpunkt. = ( 10 ) Uttrycks ofta som antal fall per 100 eller per 1000 invånare. Namn Efternamn 17 januari

14 Prevalens Prevalensen är en andel och varierar alltså mellan 0 och 1. (eller mellan 0 och 100 om uttryckt i procent) Två varianter av prevalens: Punktprevalens: antalet individer med sjukdomen vid en viss tidpunkt riskpopulationen Periodprevalens: antalet individer som har sjukdomen någon gång under en viss period riskpopulationen när halva tidsperioden har förflutit Namn Efternamn 17 januari

15 Exempel I stad A med invånare har 6400 personer artrit den 1a januari Prevalensen av artrit är = 6400/ = (eller 9%) Namn Efternamn 17 januari

16 Incidens Sjukdomsincidensen är antalet nya fall under en given tidsperiod i en definierad population. Två typer av incidensmått: Incidenstalet (I) Kumulativ incidens (KI) Namn Efternamn 17 januari

17 Incidens Tar hänsyn till de tidsperioder då individerna är sjukdomsfria och löper risk att utveckla sjukdomen. Incidenstalet (I) beräknas så här: I = ö Incidensen är inte en proportion, utan antalet fall per enhet tid en slags övergånghastighet från frisk till sjuk. Kallas ibland the force of morbitity Men när är man under risk? Namn Efternamn 17 januari

18 Incidens För varje individ är observationstiden den tidsperiod då individen är sjukdomsfri. Varje individ bidrar med ett personår till nämnaren för varje observationsår. Persontid under risk = summan av alla sjukdomsfria persontidsperioder för riskpopulationen. går in i nämnaren Namn Efternamn 17 januari

19 Att beräkna persontid Jan 1996 Jan 2000 Jan 2005 Jan 2010 Person 1 Person 2 Person X X X = personen insjuknar Total persontid = = 30 personår Antal fall = 2 I = 2/30 = 0,07 per personår De ingående enheterna tid och personer, är helt utbytbara: 2 per * 15 år = 1 per*10 år + 4 per*5 år = 3 per*10 år Namn Efternamn 17 januari

20 Att beräkna persontid Ibland kan det vara svårt att mäta persontid under risk skattas med: studiepopulationens genomsnittliga storlek * undersökningsperiodens längd. Detta är någorlunda exakt om populationen är stor och stabil och incidensen är låg. Namn Efternamn 17 januari

21 Exempel Under ett år inträffade i Göteborg 15 fall av hjärtinfarkt bland män i åldern år. Medelfolkmängden under året var män i de aktuella åldrarna. Beräkna incidenstalet Namn Efternamn 17 januari

22 Svar I = 15/29312 = 0, per personår eller 5 per personår. Namn Efternamn 17 januari

23 Kumulativ incidens Kumulativ incidens är andelen av de sjukdomsfria personerna i riskpopulationen som blivit sjuka i slutet av en tidsperiod. = å ö Jfr. Incidens Endast antalet individer ingår i nämnaren för KI. Jfr. Periodprevalens kumulativ incidens handlar om nya fall. Precis som prevalensen kan KI bara variera mellan 0 och 1. Namn Efternamn 17 januari

24 Kumulativ incidens KI ger en uppskattning av den genomsnittliga risken att en individ ska utveckla sjukdomen inom en viss period. KI påverkas av observationstidens längd, men tid är inte en integrerad del av KI därför måste man alltid uttrycka vilken tidsperiod det gäller. Problem: I en dynamisk population är det ofta inte möjligt att följa alla lika länge uppföljningstiden varierar från person till person. Då använder vi incidens istället. Namn Efternamn 17 januari

25 Exempel Population Influensa ht 2011 Ej influensa Ht 2011 Total Folkhälsovetenskapsstudenter Optikerstudenter Beräkna den kumulativa incidensen för influensa under höstterminen 2011 för de två student grupperna. Namn Efternamn 17 januari

26 Svar Folkhälsovetenskapsstudenter: 31/120 = 0,26 (el 26%) Optikerstudenter: 15/48 = 0,31 (el 31%) Namn Efternamn 17 januari

27 Förhållandet mellan incidens och prevalens Prevalensen påverkas både av incidensen och sjukdomens varaktighet. Kan skattas som: P= incidens * sjukdomens duration Förutsättningar: Att populationen är stabil och inte förändras över tid. Att incidensen inte förändras över tid. Sjukdomsperioden inte förändras över tid. Kumulativ incidens beror på incidensen och längden på den aktuella tidsperioden. KI kan användas till att skatta I då I är låg eller då undersökningsperioden är kort. Namn Efternamn 17 januari

28 Två och två: Försök komma på: 1. En sjukdom med hög incidens och låg prevalens? 2. En sjukdom med låg incidens och hög prevalens? 3. En situation där incidensen av en sjukdom minskar men prevalensen ökar? Namn Efternamn 17 januari

29 Allmänna och specifika tal Incidens och prevalens kan beräknas för hela befolkningen (allmän incidens och prevalens) eller för undergrupper av befolkningen (specifik incidens och prevalens). Hälsotillståndens förekomst kan variera mellan grupper. Intressant att tydliggöra. De allmänna måtten beror både på de specifika måtten och på hur befolkningen är fördelad över de olika undergrupperna. Viktigt när man vill jämföra olika befolkningar. Namn Efternamn 17 januari

30 Frågor? Namn Efternamn 17 januari

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering

Läs mer

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi epi=bland demos=folk logos=läran om Läran om det som är bland" folk Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi är: Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd

Läs mer

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Analys av proportioner

Analys av proportioner Analys av proportioner Innehåll Proportion konfidensintervall Jämförelse av två proportioner Två oberoende stickprov Relativ risk Parvisa observationer Jämförelse av tre eller flera proportioner x² (chi-två)

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner) Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Dnr: G213 2383/09 Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Master Programme in Public Health Science with Health Economics 120 higher education credits

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Konsultuppdrag Epidemi 2012

Konsultuppdrag Epidemi 2012 Konsultuppdrag Epidemi 2012 Frågeställning och förutsättningar Undersök hur följande modell för hur en epidemi sprids genom en befolkning: Kända beteckningar: N = antalet individer i populationen M k =

Läs mer

Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study Programme in Public Health Sciences, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2004-09-01.

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Kvantitativa metoder del 2. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11

Kvantitativa metoder del 2. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Kvantitativa metoder del 2 Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Disposition Kvantitativa metoder, enkätmetodik, epidemiologi, biostatistik Syfte/målformulering Undersökningsplan Urvalsram/urval

Läs mer

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Instrument för prognosering av influensaspridning.

Instrument för prognosering av influensaspridning. Instrument för prognosering av influensaspridning. Kaj Lindhé Gimdal Frågeställning: Hur bör en influensa spridas inom en population? Svar: Mitt instrument använder olika faktorer för att kalibrera totalt

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013 Förskrivning av centralstimulantia vid adhd Utvecklingen från 2006 till 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Områdesskillnader i sjukdomsförekomst

Områdesskillnader i sjukdomsförekomst Områdesskillnader i sjukdomsförekomst Stockholms län 2006 2011 Förekomsten av diabetes bland kvinnor år 2011 uppdelat på område och ålder Antal /100 invånare 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 30 32 34 36 38

Läs mer

Epidemiologi Epidemiologi. Epidemiologi. Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare. Kartläggning och analys

Epidemiologi Epidemiologi. Epidemiologi. Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare. Kartläggning och analys Epidemiologi Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Läran om det som är bland folk Kartläggning och analys Epidemiologi Bygger på observationer

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng KURSPLAN Folkhälsovetenskap, 30 hp Nivå: Grundnivå Fastställd av Högskolenämnden 2008-04-04 Reviderad kursplan gällande för studenter i VK - 07 Folkhälsovetenskap

Läs mer

Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak?

Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak? Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak? Ingegerd Mejàre HTA-O 1 Innehåll Bakgrund Typ av studier Vad innebär effectiveness-studier, ekologiska studier, naturalistiska

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS

Läs mer

Socialepidemiologi. Utvecklingsländer. Folkhälsovetenskap 1, Moment 1. Tisdag 2010/09/07

Socialepidemiologi. Utvecklingsländer. Folkhälsovetenskap 1, Moment 1. Tisdag 2010/09/07 Socialepidemiologi Utvecklingsländer Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/07 Vad är socialepidemiologi? den del av epidemiologi som studerar sociala fördelningar och sociala bestämningsfaktorer

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Study Programme in Public Health Sciences, 80 credits (120 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2003-06-04 Utbildningsplan för

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp Processägare Herman Nilsson-Ehle Februari 2017 Innehållsförteckning

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Kirkegaard. Epidemiologi del 1. Agenda. Etymologi. Vad är Epidemiologi? Epidemiologi vs klinik

Kirkegaard. Epidemiologi del 1. Agenda. Etymologi. Vad är Epidemiologi? Epidemiologi vs klinik Kirkegaard Epidemiologi del 1 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Anders Beckman MD, PhD, GP Lunds Universitet 1

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Jämlik hälsa: Teori och praktik för en socialt hållbar samhällsutveckling

Jämlik hälsa: Teori och praktik för en socialt hållbar samhällsutveckling Jämlikt Göteborg hela staden social hållbar Jämlik hälsa: Teori och praktik för en socialt hållbar samhällsutveckling 7,5 poäng www.goteborg.se/jamlikt Jämlik hälsa: teori och praktik för en socialt hållbar

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi 180 högskolepoäng = = d=ont=qpttlms== = Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi 180 högskolepoäng Programme in Public Health Science with Health Economics 180 higher education credits Fastställd

Läs mer

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH11 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2010-11-09 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2015-06-11 Sid 2 (7)

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Examensarbete 2007:19

Examensarbete 2007:19 Matematisk statistik Stockholms universitet Prevalens och förväntad återstående livslängd som funktion av incidens och mortalitet. Utveckling och tillämpning av en modell för demens i en population Tommy

Läs mer

Arv och utveckling Arvet

Arv och utveckling Arvet ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi Kvantitativ metod och grundläggande statistik Varför Sjuksköterskans yrkesutövning skall vila på vetenskaplig grund Kritiskt förhållningssätt, att kunna läsa artiklar och bedöma om slutsatser är rimliga

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa

Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Epidemiologisk uppdatering och Hiv-& STI-prevention bland män som har sex med män (MSM) Torsten Berglund Enheten för hivprevention och sexuell hälsa torsten.berglund@smi.se MSM prioriterad målgrupp i Nationella

Läs mer

TENTAMEN TEORI. EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, HT 2012, , kl

TENTAMEN TEORI. EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, HT 2012, , kl TENTAMEN TEORI. EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, HT 2012, 2012-11-27, kl. 09.00-11.00 Namn: Pers.nr: Bokstavskombination: VIKTIGT: Skriv ovannämnda bokstavskombination plus de fyra sista siffrorna

Läs mer

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN

Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Både arv och miljö bidrar till uppkomsten och förloppet av psykisk ohälsa. Dess interaktion beskrivs i den så kallade stress-sårbarhetsmodellen,

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 Tid: 2016-09-19, kl 08:00-09:30 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 89 Remiss Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Läs mer

Läkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT?

Läkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT? Läkemedelsepidemiologi Pia Frisk, leg apotekare, doktorand, Institutionen för farm biovetenskap, Uppsala universitet och Utvecklingsavdelningen, SLL Kurs i läkemedelsvärdering Kalmar, 13 oktober 2015 Varför

Läs mer

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Denna lektion: och abduktion del 2 Denna föreläsning Deduktion Induktion Logisk positivism Falsifikationism Men vilken

Läs mer

Faktor som påverkar hälsotillståndet. Nedanstående figur används ofta för att beskriva hälsans bestämningsfaktorer.

Faktor som påverkar hälsotillståndet. Nedanstående figur används ofta för att beskriva hälsans bestämningsfaktorer. Centrala begrepp i folkhälsoarbete Arena Bestämningsfaktor I ett hälsofrämjande arbete talar man om olika arenor där människor samlas och kan nås och påverkas till ett mer hälsosamt liv. En arena kan vara

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Kursutvärdering/Kursrapport

Kursutvärdering/Kursrapport Kursutvärdering/Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 25 augusti 2014 Kursfakta Kursens namn Inom program/fristående

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel

Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel Johan Sommar, Wasif Raza och Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Syfte Skatta hälsokonsekvenserna

Läs mer

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund 1. INTRODUKTION...2 2. ATT MÄTA HÄLSA OCH SJUKDOM...3 2.1. Grundläggande begrepp...3 2.2. Sjukdomsmått...3

Läs mer

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Sonia Andersson Professor, överläkare KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Vad jag planerar att diskutera med er idag: Epidemiologi av cervixcancer Vilken roll spelar

Läs mer

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Flyktingsituationen erfarenheter från nationell nivå på FOHM Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Portalparagraf Folkhälsomyndighetens instruktion SFS 2013:1020 Allmänt: 1 Folkhälsomyndigheten

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI THOHN2 Oral Hälsa II, 17 högskolepoäng Oral Health Level II, 17 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2007-04-01

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna

Läs mer