Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.
|
|
- Andreas Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se
2 Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin? Att mäta sjukdomsförekomst Riskpopulationen Prevalens Incidens incidenstalet kumulativ incidens
3 Vad är epidemiologi? Läran om sjukdomars utbredning i en population samt de determinanter som påverkar dem. Ursprungligen inriktat på studier av epidemier dvs övergående utbrott av framförallt smittsamma sjukdomar. Men inom modern epidemiologi studeras även kroniska sjukdomar och hälsorelaterade tillstånd.
4 Vad är epidemiologi? Distribution analyser av utbredningen/förekomsten inom ett geografiskt område, över tidsperioder, inom grupper av individer. deskriptiv process Determinanter (el. riskfaktorer) faktorer som påverkar hälsan, biologiska, fysiska, kemiska, sociala, kulturella. försök att kartlägga etiologin - orsakskedjan Namn Efternamn 17 januari
5 Vad är epidemiologi? Hälsorelaterade tillstånd och händelser sjukdomar, dödsorsaker, beteenden, positiva aspekter av hälsa. Population grupp av individer med identifierbara egenskaper t.ex. åldersgrupp, yrkesgrupp, personer som bor i en geografisk region. Namn Efternamn 17 januari
6 Vad är poängen? Information till beslutsfattare, anställda inom hälso- och sjukvården och allmänheten. För att kunna förbättra det generella hälsotillståndet i befolkningen och subgrupper inom den. Både deskriptiva och etiologiska analyser behövs. Deskriptiva analyser Hur ska medel fördelas inom hälso- och sjukvården? Vilka grupper ska vi rikta preventiva insatser mot? Etiologiska analyser Vad kan vi göra för att minska risken att drabbas av sjukdom? Namn Efternamn 17 januari
7 Att mäta sjukdomsförekomst Population en grupp individer med en gemensam egenskap som bostadsort, ålder, etnicitet eller kön. Två typer av populationer: Fast population (permanent): Överlevande från atombomben. Dynamisk population (övergående): Invånarna i Stockholm. Namn Efternamn 17 januari
8 Riskpopulation Riskpopulation de individer som är mottagliga för en viss sjukdom eller löper risk att drabbas av ett visst utfall. Ex 1. män bör inte inkluderas vid beräkning av frekvensen av cervixcancer. Ex 2. arbetsskador förekommer bara bland arbetande individer. Ibland saknas viktig information om riskpopulationen: Ex: Kvinnor som genomgått hysterektomi ingår inte i riskpopulationen för endometriecancer. Men vet vi hur många i vår population som har genomgått hysterektomi? Alla kvinnor används som närmevärde. Namn Efternamn 17 januari
9 Att mäta sjukdomsfrekvens För att mäta sjukdomsfrekvens behöver vi veta: Antal personer som drabbas av sjukdomen eller tillståndet (antal fall) Antal personer i riskpopulationen Uppföljningstiden Namn Efternamn 17 januari
10 Incidens och prevalens Många av de metoder som finns för att mäta sjukdomsfrekvens baseras på begreppen: Prevalens förekomsten av fall vid en viss tidpunkt Incidens antalet nya fall under en period Sambandet mellan dem varierar beroende på vilken sjukdom det rör sig om. Både prevalens och incidens påverkas av hur lång tid det tar att utveckla sjukdomen, sjukdomsförlopp, tillfrisknadstakt och överlevnad. Namn Efternamn 17 januari
11 Incidens och prevalens Friska Sjuka Totala populationen Sjuka Namn Efternamn 17 januari
12 Översikt Incidens Täljare: Antal nya fall under en given tidsperiod Nämnare: Riskpopulationen. Prevalens Täljare: Antal befintliga fall under en given period. Nämnare: Riskpopulationen. Fokus: Om händelsen är ett nytt fall, tidpunkt för insjuknandet. Fokus: Om fall eller ej, tidpunkten godtycklig, en ögonblicksbild i tiden. Uttrycker risken för att bli sjuk. Det huvudsakliga måttet på akut sjukdom/tillstånd. Uttrycker förekomsten av en sjukdom under tidsperioden. Användbar i studier av den kroniska sjukdomsbördan. Namn Efternamn 17 januari
13 Prevalens Befintliga fall i en definierad riskpopulation vid en given tidpunkt. = ( 10 ) Uttrycks ofta som antal fall per 100 eller per 1000 invånare. Namn Efternamn 17 januari
14 Prevalens Prevalensen är en andel och varierar alltså mellan 0 och 1. (eller mellan 0 och 100 om uttryckt i procent) Två varianter av prevalens: Punktprevalens: antalet individer med sjukdomen vid en viss tidpunkt riskpopulationen Periodprevalens: antalet individer som har sjukdomen någon gång under en viss period riskpopulationen när halva tidsperioden har förflutit Namn Efternamn 17 januari
15 Exempel I stad A med invånare har 6400 personer artrit den 1a januari Prevalensen av artrit är = 6400/ = (eller 9%) Namn Efternamn 17 januari
16 Incidens Sjukdomsincidensen är antalet nya fall under en given tidsperiod i en definierad population. Två typer av incidensmått: Incidenstalet (I) Kumulativ incidens (KI) Namn Efternamn 17 januari
17 Incidens Tar hänsyn till de tidsperioder då individerna är sjukdomsfria och löper risk att utveckla sjukdomen. Incidenstalet (I) beräknas så här: I = ö Incidensen är inte en proportion, utan antalet fall per enhet tid en slags övergånghastighet från frisk till sjuk. Kallas ibland the force of morbitity Men när är man under risk? Namn Efternamn 17 januari
18 Incidens För varje individ är observationstiden den tidsperiod då individen är sjukdomsfri. Varje individ bidrar med ett personår till nämnaren för varje observationsår. Persontid under risk = summan av alla sjukdomsfria persontidsperioder för riskpopulationen. går in i nämnaren Namn Efternamn 17 januari
19 Att beräkna persontid Jan 1996 Jan 2000 Jan 2005 Jan 2010 Person 1 Person 2 Person X X X = personen insjuknar Total persontid = = 30 personår Antal fall = 2 I = 2/30 = 0,07 per personår De ingående enheterna tid och personer, är helt utbytbara: 2 per * 15 år = 1 per*10 år + 4 per*5 år = 3 per*10 år Namn Efternamn 17 januari
20 Att beräkna persontid Ibland kan det vara svårt att mäta persontid under risk skattas med: studiepopulationens genomsnittliga storlek * undersökningsperiodens längd. Detta är någorlunda exakt om populationen är stor och stabil och incidensen är låg. Namn Efternamn 17 januari
21 Exempel Under ett år inträffade i Göteborg 15 fall av hjärtinfarkt bland män i åldern år. Medelfolkmängden under året var män i de aktuella åldrarna. Beräkna incidenstalet Namn Efternamn 17 januari
22 Svar I = 15/29312 = 0, per personår eller 5 per personår. Namn Efternamn 17 januari
23 Kumulativ incidens Kumulativ incidens är andelen av de sjukdomsfria personerna i riskpopulationen som blivit sjuka i slutet av en tidsperiod. = å ö Jfr. Incidens Endast antalet individer ingår i nämnaren för KI. Jfr. Periodprevalens kumulativ incidens handlar om nya fall. Precis som prevalensen kan KI bara variera mellan 0 och 1. Namn Efternamn 17 januari
24 Kumulativ incidens KI ger en uppskattning av den genomsnittliga risken att en individ ska utveckla sjukdomen inom en viss period. KI påverkas av observationstidens längd, men tid är inte en integrerad del av KI därför måste man alltid uttrycka vilken tidsperiod det gäller. Problem: I en dynamisk population är det ofta inte möjligt att följa alla lika länge uppföljningstiden varierar från person till person. Då använder vi incidens istället. Namn Efternamn 17 januari
25 Exempel Population Influensa ht 2011 Ej influensa Ht 2011 Total Folkhälsovetenskapsstudenter Optikerstudenter Beräkna den kumulativa incidensen för influensa under höstterminen 2011 för de två student grupperna. Namn Efternamn 17 januari
26 Svar Folkhälsovetenskapsstudenter: 31/120 = 0,26 (el 26%) Optikerstudenter: 15/48 = 0,31 (el 31%) Namn Efternamn 17 januari
27 Förhållandet mellan incidens och prevalens Prevalensen påverkas både av incidensen och sjukdomens varaktighet. Kan skattas som: P= incidens * sjukdomens duration Förutsättningar: Att populationen är stabil och inte förändras över tid. Att incidensen inte förändras över tid. Sjukdomsperioden inte förändras över tid. Kumulativ incidens beror på incidensen och längden på den aktuella tidsperioden. KI kan användas till att skatta I då I är låg eller då undersökningsperioden är kort. Namn Efternamn 17 januari
28 Två och två: Försök komma på: 1. En sjukdom med hög incidens och låg prevalens? 2. En sjukdom med låg incidens och hög prevalens? 3. En situation där incidensen av en sjukdom minskar men prevalensen ökar? Namn Efternamn 17 januari
29 Allmänna och specifika tal Incidens och prevalens kan beräknas för hela befolkningen (allmän incidens och prevalens) eller för undergrupper av befolkningen (specifik incidens och prevalens). Hälsotillståndens förekomst kan variera mellan grupper. Intressant att tydliggöra. De allmänna måtten beror både på de specifika måtten och på hur befolkningen är fördelad över de olika undergrupperna. Viktigt när man vill jämföra olika befolkningar. Namn Efternamn 17 januari
30 Frågor? Namn Efternamn 17 januari
Studiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
Läs merEpidemiologi 1. Ragnar Westerling
Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas
Läs mer2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden
Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merAllmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.
Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The
Läs merGrunderna i epidemiologi.
Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merEPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Läs merAtt mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6
Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering
Läs merEpidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen
Epidemiologi epi=bland demos=folk logos=läran om Läran om det som är bland" folk Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi är: Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd
Läs merEpidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi
Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi
Läs merEpidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning
Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?
Läs merEpidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Läs merAtt läsa en vetenskaplig artikel
Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merAnalys av proportioner
Analys av proportioner Innehåll Proportion konfidensintervall Jämförelse av två proportioner Två oberoende stickprov Relativ risk Parvisa observationer Jämförelse av tre eller flera proportioner x² (chi-två)
Läs merIntroduktion till Klinisk Epidemiologi. Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016
Introduktion till Klinisk Epidemiologi Katja Fall Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016 16-09-14 Katja Fall 2016 1 Epidemiologi Studier av sjukdomars förekomst och riskfaktorer (Rothman) Komponenter:
Läs merÄldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)
Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi
Läs merKonsultuppdrag Epidemi 2012
Konsultuppdrag Epidemi 2012 Frågeställning och förutsättningar Undersök hur följande modell för hur en epidemi sprids genom en befolkning: Kända beteckningar: N = antalet individer i populationen M k =
Läs merHälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt
Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade
Läs merAllmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.
Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The
Läs merCancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Läs mer2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merEpidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp
Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merUtbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng
Dnr: G213 2383/09 Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Master Programme in Public Health Science with Health Economics 120 higher education credits
Läs merVad är folkhälsovetenskap?
Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?
Läs merUppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merUtbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)
Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study Programme in Public Health Sciences, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2004-09-01.
Läs merInledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.
Inledning Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups. Du kommer att få en introduktion till vad ACG är och information om hur den används för att beskriva hälsotillstånd och beräkna framtida
Läs merMobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade
Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merEpidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund
Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal
Läs merKvantitativa metoder del 2. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11
Kvantitativa metoder del 2 Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11 Disposition Kvantitativa metoder, enkätmetodik, epidemiologi, biostatistik Syfte/målformulering Undersökningsplan Urvalsram/urval
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.
Läs merDemografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017
Demografiska skillnader i län 2018 Liv & Hälsa 2017 1 Liv & Hälsa 2017 CDUST-regionen har regelbundet genomfört befolknings-undersökningar inom ramen för det länsövergripande samarbetet. Undersökningarna
Läs merAnsamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg
Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda
Läs merBenartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT
Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen
Läs merVetenskapligt förhållningssätt och lärande
Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt
Läs merFörskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013
Förskrivning av centralstimulantia vid adhd Utvecklingen från 2006 till 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men
Läs merVÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs merEpidemiologi FoU-kurs för ST-läkare
Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och
Läs merTobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet
Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,
Läs merInstrument för prognosering av influensaspridning.
Instrument för prognosering av influensaspridning. Kaj Lindhé Gimdal Frågeställning: Hur bör en influensa spridas inom en population? Svar: Mitt instrument använder olika faktorer för att kalibrera totalt
Läs merSjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng
Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng KURSPLAN Folkhälsovetenskap, 30 hp Nivå: Grundnivå Fastställd av Högskolenämnden 2008-04-04 Reviderad kursplan gällande för studenter i VK - 07 Folkhälsovetenskap
Läs merEkologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak?
Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak? Ingegerd Mejàre HTA-O 1 Innehåll Bakgrund Typ av studier Vad innebär effectiveness-studier, ekologiska studier, naturalistiska
Läs merEpidemiologi Epidemiologi. Epidemiologi. Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare. Kartläggning och analys
Epidemiologi Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Läran om det som är bland folk Kartläggning och analys Epidemiologi Bygger på observationer
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merSvensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik
Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som
Läs merOmrådesskillnader i sjukdomsförekomst
Områdesskillnader i sjukdomsförekomst Stockholms län 2006 2011 Förekomsten av diabetes bland kvinnor år 2011 uppdelat på område och ålder Antal /100 invånare 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 30 32 34 36 38
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merFolkhälsokalkylator. Bakgrund
Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merUtbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet 80 poäng
Dnr Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet 80 poäng Study programme in Public Health Sciences 80 credits (=120 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2003-06-04, reviderad 2006-03-16
Läs merVårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi
Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten
Läs merWachtelhund Agria Breed Profiles Liv
Wachtelhund Agria Breed Profiles Liv 2011-2016 Agria försäkringsdata Rasstatistik Hund: 2011-2016 Wachtelhund Frekvenser och mått är baserade på data från Agria Djurförsäkring, Sverige. Det primära målet
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet i global hälsa
Utbildningsplan för magisterprogrammet i global hälsa 3GB12 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2007-11-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2011-12-02 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2013-12-13
Läs merGraviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS
Läs merSocialepidemiologi. Utvecklingsländer. Folkhälsovetenskap 1, Moment 1. Tisdag 2010/09/07
Socialepidemiologi Utvecklingsländer Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/07 Vad är socialepidemiologi? den del av epidemiologi som studerar sociala fördelningar och sociala bestämningsfaktorer
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merSå här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.
Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s
Läs merSKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet
Läs merUtbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng
Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Study Programme in Public Health Sciences, 80 credits (120 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2003-06-04 Utbildningsplan för
Läs merOm vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor
Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.
Läs merCancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom
NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är
Läs merför 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merHälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merKronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp Processägare Herman Nilsson-Ehle Februari 2017 Innehållsförteckning
Läs merMedicine masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap med hälsoekonomi
LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap med hälsoekonomi Degree of Master of Medical Science in Public Health (Two Years) with a major in Health Economics Dnr
Läs merFetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merUlla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN
Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Både arv och miljö bidrar till uppkomsten och förloppet av psykisk ohälsa. Dess interaktion beskrivs i den så kallade stress-sårbarhetsmodellen,
Läs merÅr 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.
Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också
Läs merJämlik hälsa: Teori och praktik för en socialt hållbar samhällsutveckling
Jämlikt Göteborg hela staden social hållbar Jämlik hälsa: Teori och praktik för en socialt hållbar samhällsutveckling 7,5 poäng www.goteborg.se/jamlikt Jämlik hälsa: teori och praktik för en socialt hållbar
Läs merKirkegaard. Epidemiologi del 1. Agenda. Etymologi. Vad är Epidemiologi? Epidemiologi vs klinik
Kirkegaard Epidemiologi del 1 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Anders Beckman MD, PhD, GP Lunds Universitet 1
Läs merUtvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman
Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än
Läs merLäkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT?
Läkemedelsepidemiologi Pia Frisk, leg apotekare, doktorand, Institutionen för farm biovetenskap, Uppsala universitet och Utvecklingsavdelningen, SLL Kurs i läkemedelsvärdering Kalmar, 13 oktober 2015 Varför
Läs merJämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv
Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merVad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson
Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................
Läs merResultat från Strokevården i Stockholms län
Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas
Läs merSonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet
Sonia Andersson Professor, överläkare KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet Vad jag planerar att diskutera med er idag: Epidemiologi av cervixcancer Vilken roll spelar
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merAtt vaccinera äldre mot pneumokocker
Att vaccinera äldre mot pneumokocker Adam Roth, MD, Docent Chef för enheten för vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte Jönköping maj 2019 Vaccinationstäckning
Läs merKonfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta
Konfidensintervall i populationsbaserade studier varför behövs de? Therese Andersson Sandra Eloranta Bakgrund Populations-baserad cancerpatientöverlevnad skattas med hjälp av data från det svenska cancer
Läs merTillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Läs merUtbildningsplan för Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi 180 högskolepoäng
= = d=ont=qpttlms== = Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi 180 högskolepoäng Programme in Public Health Science with Health Economics 180 higher education credits Fastställd
Läs merFlyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering
Flyktingsituationen erfarenheter från nationell nivå på FOHM Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Portalparagraf Folkhälsomyndighetens instruktion SFS 2013:1020 Allmänt: 1 Folkhälsomyndigheten
Läs merKursutvärdering/Kursrapport
Kursutvärdering/Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 25 augusti 2014 Kursfakta Kursens namn Inom program/fristående
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merPsykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH11 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2010-11-09 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2015-06-11 Sid 2 (7)
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merNordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,
Läs mer