Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare"

Transkript

1 Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

2 Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den helt avgörande betydelsen av mellanmänskliga möten... ( )

3 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Vårdmöten Organisation Miljö Verksamheter tilltro delaktighet Nn primärvård specialiserad vård styrning arbetsmiljö ledning Möten mellan vårdens medarbetare och patienter är kärnan i alla verksamheter

4 Forskning visar att hälsofrämjande möten påverkar vårdens resultat genom att förbättra patientens självskattade hälsa påskynda läkning och återhämtning förebygga framtida sjuklighet och för tidig död

5 Hälso- och sjukvårdens uppdrag 1 Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. 2 Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.

6 Hälsa Förmågan att uppnå sina vitala mål Filosofen Lennart Nordenfeldt Ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte enbart frånvaro av sjukdom eller skada Socialstyrelsens termbank 2009

7 Hälsorelaterad livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande/funktionoftast i relation till aktuell sjukdom Kan mätas med olika patientrapporterade mått= självskattningsskalor (PROM)

8 Sjukdom - Disease Baseras på diagnos; professionernas bedömning av olika symtom på sjukdom utifrån kunskaper om dess orsaker Patologi = Sjukdomslära

9 Självskattad hälsa avgörande för prognosen Individens egen bedömning Mår bra Mår ej bra Frisk Medicinsk/ professionell bedömning Sjuk Blir lättare Blir frisk lättar e frisk? Blir lättare Blir sjuk lättar e sjuk?

10 Sjukdomsbehandling Att behandla, omvårda och rehabilitera specifika symtom på sjukdom utifrån kunskaper om dess orsaker: Vi ska erbjuda kunskapsbaserad vård!

11 Sjukdomsprevention Att förebygga specifika symtom och sjukdom utifrån kunskap om riskfaktorer Pre- vention= Viska helst komma in före händelsen Patogenes det som skapar sjukdom

12 Sjukdomsprevention Primär prevention förhindra insjuknande (symtom) Sekundär prevention förhindra återinsjuknande, komplikationer och psykosociala pålagringar (syndrom) Vi ska komma in betydligt tidigare!

13 Hälso-pro-motion Den process som ger personen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den WHO Ottawa manifestet 1986

14 Hälsofrämjande åtgärd för att stärka människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom delaktighet och tilltro till egen förmåga Socialstyrelsens termbank

15 CATS the Cognitive Activation Theory of Stress Stimuli: Filter: hjärnan Svar: stress kontra tilltro situation/händelse Vi bygger helt enkelt in en förväntan utifrån tidigare händelser och reaktioner

16 God förmåga till coping Positiv tilltro till sin förmåga att klara av och hantera svåra händelser baseras på tidigare positiva erfarenheter= de goda cirklarnas inlärning Personen uppvisar självkänsla, motivation, kontroll, kraft, kreativitet, förväntan (placebo).. Gott välbefinnande - Patientkraft

17 Sviktande förmåga tilll coping Negativ förväntan och svag tilltro till sin förmåga, baseras på tidigare erfarenheter och reaktioner = de onda cirklarnas inlärning Personen kan uppvisa oro, uppgivenhet, hopplöshet, trötthet, utmattning, nedstämdhet Nedsatt välbefinnande

18 Personens psykosociala resurser Coping: aktiv-passiv, dold-öppen, utforskande- undvikande Empowerment: Hur man bäst bistår människor att erövra egenmakt! The empowered patient Kasam: Känsla av sammanhang Socialt stöd: Emotionellt, faktiskt, mötesplatser på nätet Healthliteracy: Att förstå vad patienten förstår och kommunicera så att det är möjligt för hen att förstå De goda cirklarnas pedagogik Acceptans vid kronisk sjukdom och ohälsa: Medveten närvaro

19 Hälsofrämjande möten optimerar vårdens insatser Forskning visar att ökat socialt stöd och god coping förmåga förbättrade effekten av vaccination mot influensa- fler antikroppar läkning av bensår hos diabetespatienter- bättre T- cellsfunktion överlevnad och minskad vårdtid vid levertransplantation minskad smärta och ökad funktion efter diskbråcksoperation överlevnad vid bröstcancer

20 I hälso- och sjukvård förenas kunskaper om det som skapar, bibehåller och stärker/främjar människors hälsa i betydelsen välbefinnande/funktion Salutogenes... orsakar, vidmakthåller, försämrar eller läker människors symtom och sjukdom Patogenes

21 Helhetssyn i vårdmötet Förstå personens upplevda hälsa och situation ställa öppna frågor som grund för självskattad hälsa bygga relationer/allianser gemensamt formulera och följa upp hälsoplaner fokus på att förbättra hälsan genom att stärka resurser/förmågor Bedöma personens symtom på ohälsa o sjukdom ställa slutna frågor som grund för diagnos rekommendera/ordinera behandling fokus på att förbättra hälsan genom att förebygga, bota, lindra symtom/sjukdom

22 Bästa möjliga hälsa En kombination av kunskapsbaserad- rätt insatser till rätt patient personcentrerad- i nära dialog och samspel förebyggande- tidig uppmärksamhet hälso- och sjukvård utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt- hälsans två dimensioner

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I FÖRÄNDRING Förändrad sjukdomsbild

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa

Läs mer

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård POSITIONSPAPPER Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting vill

Läs mer

Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård

Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård Förväntningar, vårdkultur och verksamhetskultur i samklang Jörgen Herlofson Leg läkare, psykiater, leg psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Teman för

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Hälsosamtal och hälsofrämjande möten

Hälsosamtal och hälsofrämjande möten Hälsosamtal och hälsofrämjande möten Förväntningar, vårdkultur och verksamhetskultur i konflikt eller i samklang? Jörgen Herlofson Leg läkare, psykiater, leg psykoterapeut Teman för dagen: Sjukdomsperspektivet

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Henrika Jormfeldt och Petra Svedberg, 31 mars & 1 april, 2011. Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Vad är omvårdnad? I både Henrikas och i Petras egna studier har de intervjuat

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Psykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela

Psykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela Psykisk ohälsa hos äldre Bemötande och förhållningssätt Sara Oscarsson Hannuksela Äldre med psykotiska symtom är de som orsakar mest problem för personalen inom den kommunala äldreomsorgen Att möta personer

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017 Personcentrerad vård i teori och praktik 30 maj 2017 Patientcentrerad vård Hälsofrämjande bemötande Personcentrerad vård Kärt barn har många namn! Personen i centrum Professionellt förhållningssätt Värdegrund

Läs mer

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Ulla-Stina Johansson, Leg. Psykolog ulla-stina.johansson@vgregion.se Fysioterapeut balans Läkare Psykolog Grupp rehabilitering Patient Fysioterapeut stress

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Hälsovårdsinsatser Barn o Unga. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö

Hälsovårdsinsatser Barn o Unga. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Hälsovårdsinsatser Barn o Unga Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Mortalitet

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram.

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram. MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se För att ha framgång i sin profession behöver man ha passion för det man arbetar med P-G

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå Människors hälsah Macrosystem Befolkningens hälsa Mesosystem Hälsa på gruppnivå Microsystem Individens hälsa Varför visste vi inte om den onödiga ohälsan tidigare? Först måste man förstå var man är Sedan

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

23.8.2013. Grunder för kursbedömning. Uppgift. Uppgift. Introduktion. 3. Kursprov

23.8.2013. Grunder för kursbedömning. Uppgift. Uppgift. Introduktion. 3. Kursprov Introduktion HÄLSOKUNSKAP 1 Hälsokunskapens grunder Nina Westerback Kursbok: Hälsokunskap för gymnasiet 1-2 Kannas, Eskola, Räsänen, Mustajoki Schildts 2007 Bedömbara arbeten: Föredrag (muntligt och skriftligt

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Motivation och bemötande

Motivation och bemötande Motivation och bemötande vid missbruk och beroende Bilder från Arne Gerdner, Mittuniversitetet i Östersund Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare, fil.dr. i psykiatri, docent i socialt

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet Inför valet 2014 För att uppmärksamma Fysioterapi och Fysioterapeuten inför valet den 14 september har vi i Distrikt Stockholms styrelse skickat ut fyra frågor till våra landstingspolitiker. Frågorna berör

Läs mer

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

UNDERSKÖTERSKANS ROLL Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Infektionssjukdomar. Välfärdssjukdomar. Bristsjukdomar. Schematisk bild över förändringar i sjukdomspanoramat

Infektionssjukdomar. Välfärdssjukdomar. Bristsjukdomar. Schematisk bild över förändringar i sjukdomspanoramat Arbetsliv och hälsa Mats Liljegren Institutionen för Hälsa och Samhälle mats.liljegren@ihs.liu.se Infektionssjukdomar Välfärdssjukdomar Bristsjukdomar? 1800 1900 2000 Schematisk bild över förändringar

Läs mer

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Stockholm, 15 november 2013 E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet kort om depression & schizofreni anhörigbörda vid psykisk ohälsa e-hälsa sommarregn

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

DISTRIKTSSKÖTERSKAN/SJUKSKÖTERSKAN I PRIMÄRVÅRDEN OAVSETT HUVUDMAN

DISTRIKTSSKÖTERSKAN/SJUKSKÖTERSKAN I PRIMÄRVÅRDEN OAVSETT HUVUDMAN 4 DISTRIKTSSKÖTERSKAN/SJUKSKÖTERSKAN I PRIMÄRVÅRDEN OAVSETT HUVUDMAN I Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 5, framgår det att primärvården ska svara för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling,

Läs mer

JAG? En curlingdoktor?

JAG? En curlingdoktor? JAG? En curlingdoktor? Det professionella mötet ur ett inlärningsteoretiskt perspektiv SFAM s Höstmöte Tema UTSIKT Åre 10-10-14 Åsa Kadowaki Bengtson Leg. Läkare Specialist i psykiatri Verksam på FK och

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer