BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN"

Transkript

1 BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län

2 SAMTLIGA SJUKDOMAR...1 CIRKULATIONSORGANENS SJUKDOMAR...6 Ischemisk hjärtsjukdom... 9 Akut hjärtinfarkt Stroke SAMTLIGA TUMÖRSJUKDOMAR...18 Bröstcancer Prostatacancer Lungcancer... 3 DIABETES...35 KRONISK BRONKIT, EMFYSEM OCH ASTMA...38 FRAKTURER PÅ LÅRBEN...41 SKADOR OCH FÖRGIFTNINGAR... PSYKISKA SJUKDOMAR...47 SJUKDOMSBÖRDAN...5

3 Samtliga sjukdomar Tillbaka Antal patienter Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårdtillfällen Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårddagar Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal döda Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt

4 Antal patienter, män, år 21 Tumörer Antal patienter, kvinnor, år 21 Tumörer Psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar 12 % 12 % 14 % 6% 7% 8% 7% 7% 1 % 17 % Cirkulationsorganens sjukdomar M atsmältningsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Andningsorganens sjukdomar Sjukdomar i nervsystemet, ögat och örat Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd Yttre orsaker till sjukdom 1 % 1 % 18 % 18 % 7% 5% 11% 8% 7% 6% Cirkulationsorganens sjukdomar M atsmältningsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Sjukdomar i urin- och könsorganen Komplikationer under graviditet, mm Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd Yttre orsaker till sjukdom Övriga sjukdomar Övriga sjukdomar Antal patienter per 1 i Uppsala län år21. Samtliga sjukdomsorsaker. Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste orsaken hos män för inläggning på sjukhus (17 procent) följt av skador/förgiftningar samt symtom/sjukdomstecken/ onormala kliniska fynd/laboratoriefynd, 12 procent vardera och 1 procent på grund av sjukdomar i matsmältningsorganen. Av de kvinnor som varit inlagda på sjukhus har 18 procent gjort det i samband med komplikationer under graviditet/förlossning/barnsängstid, 11 procent på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen och 1 procent för skador/förgiftningar respektive symtom/sjukdomstecken/ onormala kliniska fynd/laboratoriefynd Vårdtillfällen, män, år 21 Tumörer Vårdtillfällen, kvinnor, år 21 Tumörer Psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar 14 % 1 % 9% 6% 6% 8% 11% 7% 9% 2% Cirkulationsorganens sjukdomar Andningsorganens sjukdomar M atsmältningsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Sjukdomar i nervsystemet, ögat och örat Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd Yttre orsaker till sjukdom Övriga sjukdomar 1 % 9% 17 % 9% 6% 11% 8% 8% 6% 16 % Cirkulationsorganens sjukdomar Andningsorganens sjukdomar M atsmältningsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Komplikationer under graviditet,mm Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd Yttre orsaker till sjukdom Övriga sjukdomar Antal vårdtillfällen per 1 i Uppsala län år21. Samtliga sjukdomsorsaker. Av antalet vårdtillfällen i sluten vård dominerar cirkulationsorganens sjukdomar bland männen, följt av tumörer 11 procent, yttre orsaker 1 procent psykiska sjukdomar respektive symtom/sjukdomstecken med 9 procent vardera. Hos kvinnorna är mönstret detsamma. Cirkulationsorganens sjukdomar svarar för 11 procent av samtliga vårdtillfällen, tumörer 11 procent, symtom /sjukdomstecken 1 procent, yttre orsaker respektive komplikationer i samband med graviditet 9 procent vardera

5 Vårdtid i dagar, män. År 21 Tumörer Vårdtid i dagar, kvinnor. År 21 Tumörer Tillbaka 2% 8% 5% 5% 6% 19 % 13 % % Psykiska sjukdomar Cirkulationsorganens sjukdomar M atsmältningsorganens sjukdomar Sjukdomar i nervsystemet, ögat och örat Andningsorganens sjukdomar Yttre orsaker till sjukdom Övriga sjukdomar % 1 % 6% 6% 6% 12 % 14 % 22% Psykiska sjukdomar Cirkulationsorganens sjukdomar M atsmältningsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Komplikationer under graviditet, mm Yttre orsaker till sjukdom Övriga sjukdomar Psykiska sjukdomar svarar för procent av männens totala antal vårddagar. Motsvarande siffra för kvinnorna är 22 procent. Cirkulationsorganens sjukdomar utgör 19 procent av männens och 14 procent av kvinnornas totala antal vårddagar. Tumörer 13 respektive 12 procent samt yttre orsaker 8 respektive 1 procent. Dödlighet, män. År 21 Dödlighet, kvinnor. År 21 6% 2% 7% 7% % Tumörer Cirkulationsorganens sjukdomar Psykiska sjukdomar 3% 3% 5% 9% 27% Tumörer Cirkulationsorganens sjukdomar Psykiska sjukdomar 3% 3% 43% M atsmältningsorganens sjukdomar Andningsorganens sjukdomar Endokrina sjukdomar Yttre orsaker till sjukdom och död Övriga dödorsaker 3% 5% 45% M atsmältningsorganens sjukdomar Andningsorganens sjukdomar Sjukdomar i nervsystemet, ögat och örat Yttre orsaker till sjukdom oc död Övriga dödorsaker Antal döda per 1 i Uppsala län år21. Samtliga orsaker. Cirkulationsorganens sjukdomar är den dominerande dödsorsaken hos både män och kvinnor (43 resp 45 procent), följt av tumörsjukdomar ( procent hos männen och 27 procent hos kvinnorna). Av de övriga 18 sjukdomsgrupperna svara andningsorganens sjukdomar för 7 procent hos männen och 5 procent hos kvinnorna. Den fjärde största gruppen hos männen är skador/förgiftningar med 6 procent och hos kvinnorna psykiska sjukdomar med 6 procent den totala mortaliteten

6 Antal patienter per 1 män och kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år21. Samtliga sjukdomsorsaker. Antalet män som fått sjukvård ökar med ökande ålder. Antalet kvinnliga patienter ökar med ökande ålder dock först efter 45 års ålder. Kvinnorna har ett förhöjt antal vårdade i åldersintervallet 25 år, beroende på graviditet och förlossning. Inga skillnader mellan Uppsala län och riket för män respektive kvinnor med undantag för de äldsta () där Uppsala län har fler vårdade personer Antal vårdtillfällen per 1 män och kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Samtliga sjukdomsorsaker. Antalet vårdtillfällen visar på samma fördelning över ålder, som antalet vårdade personer. Männen tenderar att ha fler vårdtillfällen än kvinnorna efter 7 års ålder. Männen och kvinnorna i Uppsala län har fler vårdtillfällen än i riket bland de äldsta (85 +)

7 Antal vårddagar per 1 män och kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Samtliga sjukdomsorsaker. Antalet vårddagar räknat per 1 personer ökar med högre ålder. Männen har ett större antal vårddagar än kvinnorna från 7 års ålder och uppåt. Från 8 års ålder har män och kvinnor i Uppsala län ett större antal vårddagar än i riket Antal döda per 1 män och kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 2. Samtliga sjukdomsorsaker. Mortaliteten i samtliga sjukdomsorsaker ökar med ökande ålder. Från 7 års ålder och uppåt är den åldersspecifika mortaliteten högre bland män än kvinnor i såväl Uppsala län som i riket

8 Cirkulationsorganens sjukdomar Antal patienter/personer Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårdtillfällen Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt 716, Antal vårddagar Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal döda Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt

9 Antal patienter per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21.Cirkulationsorganens sjukdomar. Antalet personer som under 21vårdats för sjukdomar i cirkulationsorganen ökar kraftigt från 45 års ålder. Antalet vårdade är högre bland män än bland kvinnor. Inga anmärkningsvärda skillnader mellan boende i Uppsala län och riket Antal vårdtillfällen per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21. Cirkulationsorganens sjukdomar. Antalet vårdtillfällen ökar liksom antalet Patienter/personer från 45 - årsåldern. I Uppsala län är antalet vårdtillfällen per 1 män respektive kvinnor 85 år och äldre, betydligt högre än i riket

10 Antal vårddagar per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21. Cirkulationsorganens sjukdomar. Antalet vårddagar ökar med högre ålder. Upp till års ålder föreligger inga större skillnader mellan Uppsala län och riket inom respektive åldersgrupp. Från 8 år och uppåt är antalet vårddagar betydligt högre i Uppsala län jämfört med riket Antal döda per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 2. Cirkulationsorganens sjukdomar. Den ålderspecifika dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar är högre hos män än hos kvinnor och ökar med högre ålder. I flertalet åldersgrupper är mortaliteten högre i riket än i Uppsala län. Detta gäller särskilt de äldsta männen, vilka också har flest vårdtillfällen och vårddagar

11 Ischemisk hjärtsjukdom Tillbaka Antal patienter/personer Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårdtillfällen Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårddagar Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal döda Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt

12 Antal patienter per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21. Ischemisk hjärtsjukdom. Antalet patienter/personer, som vårdats för ischemisk hjärtsjukdom är högre hos män än hos kvinnor och antalet ökar med ökande ålder. I åldersgruppen 65 - år är antalet vårdade personer lägre i Uppsala län än i riket och bland män över 85år högre i Uppsala län Antal vårdtillfällen per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21.Ischemisk hjärtsjukdom. Antalet vårdtillfällen per 1 män respektive kvinnor i olika åldrar uppvisar samma tendenser som antalet patienter/personer

13 Antal vårddagar per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21.Ischemisk hjärtsjukdom. Antalet vårddagar bland män och kvinnor följer samma mönster som antalet vårdtillfällen Antal döda per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 2. Ischemisk hjärtsjukdom. Mortaliteten i ischemisk hjärtsjukdom är högre bland män än bland kvinnor och ökar med högre ålder. Uppsala län tenderar att ha en något lägre åldersspecifik mortalitet än riket särskilt bland de äldsta ()

14 Akut hjärtinfarkt Tillbaka Antal patienter/personer Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårdtillfällen Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårddagar Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal döda Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping 3 32 Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt

15 Antal patienter per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21.Akut hjärtinfarkt. Antalet patienter/personer som vårdats för akut hjärtinfarkt räknat per 1 män respektive åldersgrupp är högre hos män än hos kvinnor. Ökningen är särskilt påtaglig efter 45 års ålder. Antalet patienter i respektive åldersgruppär högre i riket än i Uppsala län, särskilt bland män i åldersgruppen 65 - år och kvinnor 7 år och äldre Antal vårdtillfällen per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21.Akut hjärtinfarkt. Antalet vårdtillfällen är högre hos män än hos kvinnor och ökar med högre ålder. Bland de äldsta männen har Uppsala län fler vårdtillfällen än i riket

16 Antal vårddagar per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21. Akut hjärtinfarkt. Antalet vårddagar till följd av akut hjärtinfarkt ökar med högre ålder och är fler bland män än bland kvinnor. I åldersgruppen 65 - år är antalet vårddagar lägre i Uppsala län än i riket. Bland de äldsta männen är dock antalet vårddagar högre än i riket Antal döda per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21. Akut hjärtinfarkt. Dödligheten i akut hjärtinfarkt ökar kraftigt från 7 års ålder. Män har högre åldersspecifik mortalitet än kvinnor. I Uppsala län är mortaliteten lägre än i riket i så gott som samtliga åldersgrupper

17 Stroke Tillbaka Antal patienter/personer Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårdtillfällen Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårddagar Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal döda Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen 3 3 Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt

18 Antal patienter per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21. Stroke. Antalet personer som drabbats av stroke är högre hos män hos kvinnor och ökar med högre ålder. Enda andelen mellan Uppsala län och riket finns i den äldsta åldersgruppen hos män, där antalet är högre Antal vårdtillfällen per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21. Stroke. Antalet vårdtillfällen till följd av stroke är högre bland män än kvinnor. Antalet tillfällen ökar med högre ålder. Från 7-årsåldern och uppåt är antalet vårdtillfällen hos både män och kvinnor betydligt högre i Uppsala län än i riket Antal vårddagar per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21. Stroke. Antalet vårddagar ökar med ökande ålder hos både män och kvinnor. Länsborna har betydligt fler vårddagar än i riket i åldrarna från 8 år och uppåt

19 Antal döda per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21. Stroke. Antalet döda i stroke är lägre i Uppsala län än i riket, särskilt bland dem som är 85 år eller äldre. Detta kan vara en konsekvens av fler och längre vårdtillfällen

20 Samtliga tumörsjukdomar Tillbaka Antal nyupptäckta tumörer Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal patienter Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårdtillfällen Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårddagar Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt

21 Antal döda Tillbaka Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Män C-län Kvinnor C-län Män r iket Kvinnor riket Antal nyupptäckta tumörer bland 1 män resp kvinnor i Uppsala län resp riket år 21. I åldersgruppen 35 år är antalet nyupptäckta tumörer per 1 i respektive åldersgrupp något högre bland kvinnor än bland män. Från års ålder och uppåt är antalet nyupptäckta tumörer betydligt högre hos män än hos kvinnor. Skillnaden mellan män och kvinnor ökar med ökande ålder. Inga anmärkningsvärda skillnader mellan Uppsala län och riket

22 Antal patienter med cancer i någon form per 1 män resp kvinnor i Uppsala län resp riket år 21. Det är fler kvinnor än män i åldern 35 år som vårdats för en cancersjukdom. Från 75 års ålder och uppåt är det fler män än kvinnor som vårdats. Det åldersspecifika antalet patienter skiljer sig inte mellan Uppsala län och riket Antal vårdtillfällen p g a cancer i någon form per 1 män resp kvinnor i Uppsala län resp riket år 21. Kvinnor har fler vårdtillfällen per 1 personer i åldrarna 35 år medan män har fler tillfällen från 65 års ålder och uppåt. Från 75 års ålder och uppåt har männen i Uppsala län fler vårdtillfällen än i riket. Motsvarande gäller för kvinnorna i Uppsala län i åldersintervallet 6 år

23 Antal vårddagar p g a något slag av tumörsjukdom per 1 män resp kvinnor i Uppsala län resp riket. År 21. Antalet vårddagar per 1 män respektive kvinnor ökar med ökande ålder. Från 7 års ålder är antalet vårddagar betydligt högre bland männen. Från 7 årsåldern har Uppsala län klart fler vårddagar än riket i respektive åldersgrupp., i synnerhet hos männen. Kvinnorna har fler vårddagar än i riket i samtliga åldrar från 45 år och uppåt Antal döda i tumörsjukdom per 1 män resp kvinnor i Uppsala län resp riket år 2. Dödligheten i tumörsjukdomar är högre hos män än hos kvinnor från 65 års ålder och uppåt. Mortaliteten tenderar att vara något högre i Uppsala län än i riket

24 Bröstcancer Tillbaka Antal patienter/personer Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Kvinnor länet Antal vårdtillfällen Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Kvinnor länet Antal vårddagar Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Kvinnor länet Antal nyupptäckta tumörer Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Kvinnor länet Antal döda Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Kvinnor länet

25 5 Insjuknade C-län Insjuknade riket Döda C-län Döda riket Antal döda resp nyupptäckta tumörer i bröst per 1 kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och riket år 2. Antalet nyupptäckta tumörer i bröst ökar med ökande ålder upp till 65-7 års åldern för att sedan minska något. Kurvan för Uppsala län är hackig, vilket beror på slumpmässiga variationer och låga antal. Kvinnorna i Uppsala län ligger högre än i riket för kvinnor i åldersgruppen 4-45 år, vilket kan bero på att allmänna hälsokontroller i länet gäller kvinnor från 4 års ålder. Det är stora skillnader mellan antalet nyupptäckta brösttumörer och mortalitet, vilket beror på tidig upptäckt liksom goda behandlingsmetoder bidragit till att öka överlevnadstiden. 18 Uppsala län Riket Antal nyupptäckta tumörer i bröst per 1 kvinnor i Uppsala och riket Åldersstandardiserade tal. Antalet nyupptäckta brösttumörer har fördubblats under perioden I Uppsala län finns en klar ökning under slutet av 8 - talet och i början av 9 - talet, vilket sammanhänger med införandet av allmänna hälsokontroller i slutet av 8 - talet

26 Kvinnor C-län Kvinnor riket Antal vårdtillfällen per 1 kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och riket år 21. Kvinnorna i Uppsala län uppvisar samma tendens som rikets kvinnor med en ökning av antalet vårdtillfällen upp till års ålder för att sedan minska. 8 Kvinnor C-län Kvinnor riket Antal patienter/personer med bröstcancer per 1 kvinnor som vårdats för bröstcancer år 21. Den högsta antalet patienter per 1 kvinnor finns i åldersgruppen 6 - år. Siffrorna i Uppsala län överensstämmer ganska väl med rikets siffror. - -

27 6 Kvinnor C-län Kvinnor riket Antal vårddagar p g a bröstcancer per 1 kvinnor år 21. I Uppsala län finns det högsta antalet 1 kvinnor i åldersgruppen 8 - år. Inga anmärkningsvärda skillnader mellan länet och riket

28 Prostatacancer Tillbaka Antal patienter/personer Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Män länet Antal vårdtillfällen Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Män länet Antal vårddagar Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Män länet Antal nyupptäckta tumörer Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Män länet Antal döda Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Män länet

29 2 Uppsal a l än Ri ket Antal nyupptäckta tumörer i prostata per 1 män i Uppsala och riket Ålderstandardiserade tal. Incidensen i prostatacancertenderar att öka under perioden i såväl Uppsala län som i riket. Uppsala län har högre incidens än riket under så gott som hela tidsperioden. 12 Insjuknade C-län Insjuknade riket Döda C-län Döda riket Antal döda resp nyupptäckta tumörer i prostata per 1 män i olika åldrar i Uppsala län och riket år 2. Den åldersspecifika incidensen i prostatacancer ökar kraftigt från 55 års ålder och uppåt i såväl Uppsala län som i riket. Inga större skillnader mellan Uppsala län och riket. Motsvarande kraftiga ökning av mortaliteten startar vid 7 års ålder. Detta tyder på att överlevnadstiden vid nyupptäckt tumör är lång. Den åldersspecifika mortaliteten är högre i Uppsala län än i riket i åldersintervallet 75 år

30 16 Män C-län Män riket Antal patienter/personer som vårdats för prostatacancer per 1 män i olika åldrar i Uppsala län och riket år 21. Antalet personer som vårdats för prostatacancer ökar från 5 års ålder. Inga anmärkningsvärda skillnader mellan Uppsala län och riket. 3 Män C-län Män riket Antal vårdtillfällen per 1 män i olika åldrar i Uppsala län och riket år 21. Antalet vårdtillfällen ökar liksom antalet patienter från 5 års ålder upp till år, för att sedan avta. Tendenserna är desamma i länet och riket, även om länet har fler vårdtillfällen från 65 års ålder

31 3 Män C-län Män riket Antal vårddagar p g a prostatacancer per 1 män i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Antalet vårddagar per 1 män ökar från 5 års ålder och uppåt. Antalet vårddagar är högre i Uppsala län än i riket i samtliga åldersgrupper över 65 år. - -

32 Lungcancer Tillbaka Antal patienter Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårdtillfällen Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping 4 42 Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårddagar Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal nyupptäckta tumörer Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt

33 Antal döda i lungcancer Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt

34 6 Män C-län Kvinnor Clän Män riket Kvinnor riket Antal patienter per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21. Lungcancer. Antalet patienter vårdade för lungcancer är högre bland män än bland kvinnor från 6 års ålder och uppåt. Det är fler män än kvinnor, särskilt i åldrarna 75 - år. Uppsala län tycks ha fler patienter än riket i flertalet av åldersgrupperna räknat per 1 personer. 14 Män C-län Kvinnor Clän Män riket Kvinnor riket Antal vårddagar per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21. Lungcancer. Kurvorna för antalet vårddagar stämmer väl överens med de för antalet patienter, dvs Uppsala län har fler vårddagar än riket i de flesta åldersgrupperna

35 14 Män C-län Kvinnor Clän Män riket Kvinnor riket Antal vårdtillfällen per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 21. Lungcancer. Antalet vårdtillfällen per 1 män respektive kvinnor på grund av lungcancer överensstämmer med antalet patienter. 35 Män döda Kvinnor döda Män insjuknade Kvinnor insjuknade Antal döda per 1 män resp kvinnor i Uppsala län och Sverige år 2. Lungcancer. Den åldersspecifika mortaliteten i lungcancer är låg upp till 4 års ålder för att sedan öka upp till 7 - årsåldern. Mortaliteten är högre hos män än hos kvinnor. Uppsala län följer i stort rikets siffror om än med vissa avvikelser beroende på små tal

36 . Tillbaka 8 Män riket Kvinnor riket Män C-län Kvinnor C-län Antal nyupptäckta tumörer i lunga per 1 män resp kvinnor i Uppsala och riket Åldersstandardiserade tal. Incidensen i lungcancer hos män har sedan mitten på 198-talet minskat och ligger nu på samma nivå som i början av 197-talet. För kvinnorna är trenden motsatta, då incidensen tredubblats sedan 197, vilket beror på förändrade rökvanor hos kvinnorna från 196-talet och framåt. - -

37 Diabetes Tillbaka Antal patienter/personer Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårdtillfällen Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen 7 71 Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårddagar Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal döda Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt

38 Antal patienter per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Diabetes. Antalet personer som vårdats för diabetes ökar med högre ålder. Det är fler män än kvinnor som vårdats från 5 års ålder och uppåt. Länsborna har betydligt fler vårdade än i riket från 55 års ålder och uppåt Antal vårdtillfällen per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Diabetes. Män har fler vårdtillfällen på sjukhus än kvinnor för diabetes. I Uppsala län är antalet vårdtillfällen betydligt högre än i riket hos män och kvinnor från 55 års ålder och uppåt Antal vårddagar per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Diabetes

39 I Uppsala län har män fler vårddagar per 1 än kvinnor från 5 år och uppåt. Differensen är störst i åldersgruppen 7 år. Antalet vårddagar är också betydligt högre än i riket, särskilt bland män över 7 års ålder Antal döda per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 2. Diabetes. Den åldersspecifika mortaliteten till följd av diabetes är högre hos män än hos kvinnor och ökar kraftigt efter 75 års ålder. Dödligheten är högre i Uppsala län än i riket

40 Kronisk bronkit, emfysem och astma Antal patienter /personer Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårdtillfällen Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårddagar Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal döda Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt

41 Antal patienter per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. KOL. Antalet patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom är hög i åldersgruppen - 4 år, särskilt hos pojkar, för attsedan vara lågt fram till årsåldern hos både män och kvinnor. Från 6-årsåldern och uppåt ökat antalet vårdade. Män har jämfört med kvinnor betydligt fler vårdade från 8 års ålder. Inga stora skillnader föreligger mellan Uppsala län och riket Antal vårdtillfällen per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. KOL Antalet vårdtillfällen till följd av kronisk obstruktiv lungsjukdom uppvisar samma mönster som antalet patienter i de olika åldersgrupperna. Inga påtagliga skillnader mellan Uppsala län och riket med undantag för ett större antal vårdtillfällen i Uppsala län hos män 85 år och äldre. - -

42 Antal vårddagar per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. KOL Även antalet vårddagar per 1 män respektive kvinnor visar samma tendenser som antal vårdtillfällen. Män har betydligt fler vårddagar från 8 års ålder och uppåt Antal döda per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 2. KOL Mortaliteten i kronisk obstruktiv lungsjukdom ökar först efter 7 års ålder. Efter 75 års ålder är dödligheten högre hos män än hos kvinnor. För år 2 är det stora skillnader mellan Uppsala län och riket för män över 8 år. Mortaliteten i Uppsala län var betydligt lägre för män över 8 år än den var för de tre föregående åren

43 Frakturer på lårben Antal patienter Män norra länsdelen 4 42 Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårdtillfällen Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårddagar Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt

44 M än C-län Kvinnor C-län M än riket Kvinnor riket Antal patienter per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Frakturer på lårben. Antalet personer som vårdats för frakturer på lårbenet är högre bland kvinnor än män. Ökningen är särskilt påtaglig efter 7 års ålder. Uppsala län avviker inte nämnvärt från riket. 6 M än C-län Kvinnor C-län M än riket Kvinnor riket Antal vårdtillfällen per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Frakturer på lårben. Antalet vårdtillfällen per 1 personer i olika åldersgrupper uppvisar samma fördelning över åldrar som antalet personer som vårdats M än C-län Kvinnor C-län M än riket Kvinnor riket Antal vårddagar per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Frakturer på lårben

45 Antalet vårddagar ökar med högre ålder, särskilt hos kvinnor. Antalet vårddagar är högre i Uppsala län än i riket från 7 års ålder och uppåt

46 Skador och förgiftningar Antal patienter/personer Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårdtillfällen Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårddagar Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal döda Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt

47 Antal patienter per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Skador och förgiftningar. Cirka en procent av befolkningen i åldern - år har vårdats på sjukhus till följd av yttre orsaker (olyckor, förgiftningar och självmord). Från 65 års ålder ökar andelen snabbt, framförallt hos kvinnor. Inga anmärkningsvärda skillnader finns mellan Uppsala län och riket Antal vårdtillfällen per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Skador och förgiftningar Anbtalet vårdtillfällen uppvisar samma mönster som antalet patienter i respektive åldersgrupp

48 Antal vårddagar per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Skador och förgiftningar. Mönstret för antalet vårddagar till följd av skador och förgiftningar är detsamma som för antalet vårdtillfällen och antalet patienter i de olika åldergrupperna Antal döda per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 2. Skador och förgiftningar. Mortaliteten i skador och förgiftningar ökar med högre ålder och särskilt från 8 års ålder. Männen har högre dödlighet än kvinnor till följd av skador och olyckor

49 Psykiska sjukdomar Antal patienter/personer Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårdtillfällen Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal vårddagar Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt Antal döda Män norra länsdelen Män Uppsala-Knivsta Män Håbo-Enköping Kvinnor norra länsdelen Kvinnor Uppsala-Knivsta Kvinnor Håbo-Enköping Män länet Kvinnor länet Totalt

50 Antal patienter per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Psykiska sjukdomar. Antalet personer som vårdats för psykisk sjukdom räknat per 1 personer i respektive åldersgrupp är högst kring 5-årsåldern och bland de äldsta. Kvinnorna har en topp i åldersintervallet år. Det finns en tendens att fler kvinnor än män vårdats för en psykisk sjukdom i Uppsala län än i riket oavsett ålder. 25 M än C-län Kvinnor C-län M än riket Kvinnor riket Antal vårdtillfällen per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Psykiska sjukdomar. I Uppsala län är antalet vårdtillfällen högst i åldersintervallet 4 år hos kvinnor och 5 år hos män. Kvinnor i Uppsala län har fler vårdtillfällen än kvinnor i riket i nästan samtliga åldersgrupper

51 Antal vårddagar per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 21. Psykiska sjukdomar. I åldrarna 2 år har män i Uppsala län fler vårddagar än kvinnor. Från 45 års ålder har kvinnorna fler vårddagar. Männnen i Uppsala län har fler vårddagar än i riket i åldrarna 15 - år. Kvinnorna i länet har ett större antal vårddagar än i riket i de flesta åldersgrupperna, särskilt efter 5 års ålder Antal döda per 1 män resp kvinnor i olika åldrar i Uppsala län och i riket år 2. Psykiska sjukdomar. Antalet döda per 1 är lågt upp till års ålder för att sedan öka kraftigt. Den åldersspecifika mortaliteten skiljer sig inte mellan män och kvinnor. Det finns inte heller några skillnader mellan Uppsala län och riket. - -

52 Sjukdomsbördan Tabell 1. Relativa risker som associeras med riskfaktorer för olika sjukdomar Rökvanor Relative risk (RR) Brist på Överviktiga, fysisk BMI>25 aktivitet Berusnings dryckande Samtliga sjukdomar Samtliga sjukdomar i cirkulationsorganen 2 1,4 1,2 Ischemisk hjärtsjukdom 2 Akut hjärtinfarkt Stroke 2 Samtliga tumörsjukdomar 1,7 1,2 1,5 1,8 Bröstcancer Prostatacancer Lungcancer 2 Diabetes 1,5 3 2 Kronisk bronkit, emfysem och astma 14 Skador och förgiftningar 2 3 Frakturer på lårben 2 Psykiska sjukdomar IF impact fraction. IF innebär procentreduktion i sjukdomsbördan om vi lyckas att minska en riskfaktor till en precis nivå. IF=[(P2-P1)+RR(P1-P2)]/[(1-P1)+RR*P1] 1 Scenario 1 det pessimistiska. Utveckling av riskfaktorerna: Rökvanor Överviktiga, BMI>25 Brist på fysisk aktivitet Berusningsd ryckande P1, å r 2 14% 43% 2% 4% P2, å r 21 14% 5% 25% 6% 1 Determinants of the burden of disease in the European Union, Folkhälsoinstitutet F-serien nr, sida

53 Tabell 2. Förväntade ökning av antal patienter: Reduktion in illness Antal patienter år 21 Rökvanor Överviktiga, BMI>25 Brist på fysisk aktivitet Berusnings dryckande Ökning, antal patienter Antal patienter år 21, det pessimistiska Samtliga sjukdomar 282 Samtliga sjukdomar i cirkulationsorganen Ischemisk hjärtsjukdom Akut hjärtinfarkt 83 Stroke 1 1 Samtliga tumörsjukdomar Bröstcancer 328 Prostatacancer 276 Lungcancer 1 1 Diabetes Kronisk bronkit, emfysem och astma Skador och förgiftningar Frakturer på lårben Psykiska sjukdomar 211 Tabell 3. Förväntade ökning av ett antal vårdtillfällen och kostnader Vårdtillfälle år 21, prognos Kostnader år 21, prognos Vårdtillfälle år 21, pessimistisk prognos Kostnader år 21, pessimistisk prognos Samtliga sjukdomar kr Samtliga sjukdomar i cirkulationsorganen kr kr Ischemisk hjärtsjukdom Akut hjärtinfarkt kr kr Stroke 1 1 Samtliga tumörsjukdomar 25 Bröstcancer kr kr Prostatacancer kr kr Lungcancer 489 kr 489 kr Diabetes kr kr Kronisk bronkit, emfysem och astma kr kr Skador och förgiftningar kr kr Frakturer på lårben Psykiska sjukdomar kr 362 Vårdtillfällen ökar med: 1155 Kostnaderna ökar med : kr

54 Scenario 2 det realistiska. Utveckling av riskfaktorerna: Rökvanor, Överviktiga, BMI>25 Brist på fysisk aktivitet Tabell 4. Förväntade minskning av ett antal patienter: Berusnings dryckande P1 å r 2 14% 43% 2% 4% P2 å r 21 1% 42% 15% 3% Antal patienter år 21 Rökvanor Överviktiga, BMI>25 Reduktion in illness Brist på fysisk aktivitet Berusnings dryckande Minskning, antal patienter Antal patienter år 21, det realistiska Samtliga sjukdomar 282 Samtliga sjukdomar i cirkulationsorganen Ischemisk hjärtsjukdom Akut hjärtinfarkt 83 Stroke Samtliga tumörsjukdomar Bröstcancer 328 Prostatacancer 276 Lungcancer Diabetes Kronisk bronkit, emfysem och astma Skador och förgiftningar Frakturer på lårben Psykiska sjukdomar 211 Tabell 5. Förväntade minskning av ett antal vårdtillfällen och kostnader Vård-tillfälle år 21, prognos Kostnader år 21 Vårdtillfälle år 21, realistisk prognos Kostnader år 21, realistisk prognos Samtliga sjukdomar kr Samtliga sjukdomar i cirkulationsorganen kr kr Ischemisk hjärtsjukdom Akut hjärtinfarkt kr kr Stroke 1 14 Samtliga tumörsjukdomar Bröstcancer kr kr Prostatacancer kr kr Lungcancer 489 kr kr Diabetes kr kr Kronisk bronkit, emfysem och astma kr kr Skador och förgiftningar kr kr Frakturer på lårben 6 7 Psykiska sjukdomar kr 362 Vårdtillfällen minskar med: 1655 Kostnaderna minskar med : kr

55 Scenario 3 det optimistiska. Utveckling av riskfaktorerna: Rökvanor, Överviktiga, BMI>25 Brist på fysisk aktivitet Tabell 5. Förväntade minskning av ett antal patienter: Berusnings dryckande P1 å r 2 14% 43% 2% 4% P2 å r 21 8% 4% 12% 2% Antal patienter år 21 Rökvanor Överviktiga BMI>25 Reduktion in illness Brist på fysisk aktivitet Berusnings dryckande Minskning antal patienter Antal patienter år 21 det optimistiska Samtliga sjukdomar 282 Samtliga sjukdomar i cirkulationsorganen Ischemisk hjärtsjukdom Akut hjärtinfarkt 83 Stroke 1-97 Samtliga tumörsjukdomar Bröstcancer 328 Prostatacancer 276 Lungcancer Diabetes Kronisk bronkit, emfysem och astma Skador och förgiftningar Frakturer på lårben Psykiska sjukdomar 211 Tabell 6. Förväntade minskning av ett antal vårdtillfällen och kostnader Vård-tillfälle år 21 Vårdtillfällen minskar med: 2682 Kostnaderna minskar med : kr. Kostnader år Vårdtillfälle år 21, optimistisk prognos Kostnader år 21, optimistisk prognos Samtliga sjukdomar kr Samtliga sjukdomar i cirkulationsorganen kr kr Ischemisk hjärtsjukdom Akut hjärtinfarkt kr kr Stroke 1 18 Samtliga tumörsjukdomar Bröstcancer kr kr Prostatacancer kr kr Lungcancer 489 kr kr Diabetes kr kr Kronisk bronkit, emfysem och astma kr kr Skador och förgiftningar kr kr Frakturer på lårben Psykiska sjukdomar kr 362

56 - -

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I BERGSLAGEN BILAGAN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I BERGSLAGEN BILAGAN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I BERGSLAGEN 1 BILAGAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 URVAL AV SJUKDOMAR OCH SJUKDOMSGRUPPER 7 Statistikkällor 7 Dödlighet 7 Cancer incidens 7 Vårdade i sluten vård Återstående

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008 inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Skador bland barn i Sverige 2014

Skador bland barn i Sverige 2014 Skador bland barn i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda

Läs mer

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN - underlag för diskussion Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län INLEDNING... 2 SAMMANFATTNING... 2 BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

Läs mer

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland Förebygga eller bota vad kostar mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland 1 Trender och problem Trots att folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? 2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se

Läs mer

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010

Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 Frågelåda för pilotskrivning RDK fortbildningsdagar 2010 2010-03-18 1 (6) En pilotskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen avser

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Skador bland äldre i Sverige 2014

Skador bland äldre i Sverige 2014 Skador bland äldre i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda

Läs mer

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18 Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2002...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen...

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen... INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2006...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Framtidens sjukvård. Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt

Framtidens sjukvård. Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt Framtidens sjukvård Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt Samhällets utmaning 2 Demografins effekter Större behov av och kostnad för hälso- och sjukvård för äldre En minskad andel i arbetsför ålder:

Läs mer

Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista 1997-2015 Uppdaterad 2014-10-22

Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista 1997-2015 Uppdaterad 2014-10-22 1 Avdelningen för regler och behörighet Enheten för klassifikationer och terminologi Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (-P) Kumulativ lista 1997-2015

Läs mer

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen. Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Självmord i Stockholms län och Sverige

Självmord i Stockholms län och Sverige Självmord i Stockholms län och Sverige 1980-2007 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:22 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2005...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

Dödsorsaker i Jönköpings kommun 1971 2012

Dödsorsaker i Jönköpings kommun 1971 2012 Dödsorsaker i Jönköpings kommun 1971 212 STADSKONTORET l NOVEMBER 213 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Lars Lundström (huvudförfattare) Louise Sundberg Andreas Zeidlitz Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 16 framställs de ålderstandardiserade relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats

Läs mer

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län NASP Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa Statistik över självmord 1980-2004 och självmordsförsök 1987-2004 i Sverige och Stockholms län

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

1 HÄLSO BOKSLUT 2007

1 HÄLSO BOKSLUT 2007 1 HÄLSO BOKSLUT 27 1 Bakgrund God hälsa är ett av de fem övergripande målen i landstingsplanen för s läns landsting. Landstingets folkhälsoarbete bygger på det nationella folkhälsomålet med särskilt fokus

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011

Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011 Klassifikationsskrivning RDK:s fortbildningsdagar 2011 2011 1 (5) En klassifikationsskrivning för dig som vill testa din egen kodningskunskap - inte kunskap i att slå i boken. Alla frågor i skrivningen

Läs mer

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna bland vuxna och dessa sjukdomar bidrar stort till för tidig död (dödlighet före 75- årsåldern). Det minskande insjuknande

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

Befolkningen i Kalmar län

Befolkningen i Kalmar län Analysarbete Kalmar län 213 Befolkningen i Kalmar län Andelen äldre ökar i Sverige och prognoser visar att år 225 kommer en stor del av Sveriges befolkning vara mellan 5 till 9 år. Kalmar län har i nuläget

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m ANTAGNINGSPRÖVADE KVINNOR

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m ANTAGNINGSPRÖVADE KVINNOR INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2004...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd Lotta Persson Örjan Hemström Det framtida barnafödandet Lotta Persson Lotta.Persson@scb.se Antaganden för 7 grupper Födda barn efter moderns födelselandsgrupp

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I BERGSLAGEN 2010

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I BERGSLAGEN 2010 BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I BERGSLAGEN 2010 Landstinget Västmanlands Hälso- och Sjukvårdsnämnd i Fagerstabygden (Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg) och Landstinget Dalarnas Hälso- och sjukvårdsstyrelser

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Hälsan i Sörmland. Äldre

Hälsan i Sörmland. Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Förord FoU i Sörmland presenterar här kommunprofiler som beskriver hälso- och välfärds-förhållanden bland äldre. Dessa ger en översiktlig beskrivning av äldre i Södermanlands läns

Läs mer

Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel

Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel Johan Sommar, Wasif Raza och Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Syfte Skatta hälsokonsekvenserna

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Hemlösas fysiska och psykiska hälsa utifrån inläggningar på sjukhus

Hemlösas fysiska och psykiska hälsa utifrån inläggningar på sjukhus Hemlösas fysiska och psykiska hälsa utifrån inläggningar på sjukhus - en jämförelse mellan hemlösa och befolkningen i övrigt och mellan hemlösa män och kvinnor Ulla Beijer Ulla Beijer Hemlösas fysiska

Läs mer

Skånska hälsofakta 2014

Skånska hälsofakta 2014 Skånska hälsofakta 2014 Hälso- och sjukvårdsbehov i budgetprocess 2015 REGION SKÅNE June 19, 2014 Innehå llsfö rteckning Innehåll Bakgrund... 2 Sammanfattning och reflektioner... 2 Hälso och sjukvård efter

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i. Västra Götalandsregionen

Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i. Västra Götalandsregionen Referens Datum Diarienummer Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2008-09-22 RSK 345-2008 TU Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i Bakgrund och uppdrag Västra Götalandsregionen I motion från

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt november 2012 Andel (%) I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2009 redovisas att andel kvinnor

Läs mer

1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 2 MEDICINSKA FÖRHÅLLANDEN 1999...6

1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 2 MEDICINSKA FÖRHÅLLANDEN 1999...6 INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna till

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Vård på lika villkor Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet

Vård på lika villkor Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet www.pwc.se Revisionsrapport Maria Strömbäck, revisionskonsult Jan-Erik Wuolo, certifierad kommunal revisor Vård på lika villkor Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Landstinget Västmanland Innehållsförteckning

Läs mer

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

FLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke

Läs mer

INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2. 1.2 Fördelning på uttagning...3

INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2. 1.2 Fördelning på uttagning...3 INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1

Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1 Sida: Sjukskrivningsmiljarden 2012-08-24 1 (7) Margareta Lilja-Svensson, Beställarenheten Dnr 100615 Till Magnus Adolfsson Försäkringskassan Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning,

Läs mer

INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2. 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3

INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2. 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna till

Läs mer

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter MILJÖEKONOMI 29 november 2010 Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Maria Vredin Johansson Climatools Femårigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket, 2006-2011. Syfte: att ta fram

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män. Tabellbilaga

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män. Tabellbilaga Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män Tabellbilaga Innehåll Tabell 1. sjukperioder i genomsnitt, medelålder vid sista periodens början, antal sjukdagar i genomsnitt och antal individer fördelat på

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer