BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN"

Transkript

1 BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN - underlag för diskussion Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län

2 INLEDNING... 2 SAMMANFATTNING... 2 BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN ETT ÖKADE VÅRDBEHOV... 4 MED ÖKADE VÅRDBEHOV ÖKADE KOSTNADER... 5 VÅRDENS UTVECKLING TRENDER OCH TENDENSER... 6 RISKFAKTORER... 8 RÖKVANOR... 8 Vuxna... 8 Barn och ungdomar... 9 Vad kostar rökning för Uppsala län? ÖVERVIKT OCH FETMA Vuxna Barn och ungdomar Hur mår de överviktiga barnen? Vad kostar övervikt och fetma för Uppsala län? HÖG ALKOHOLKONSUMTION Vuxna Barn och ungdomar Vad kostar hög alkoholkonsumtion för Uppsala län?...15 MOTION Vuxna Barn och ungdomar Vad kostar brist på fysisk aktivitet för Uppsala län? HÄLSA, OHÄLSA OCH VÅRDKONSUMTION SJÄLVSKATTAD HÄLSA Allmänt hälsotillstånd Psykisk hälsa Långvarig sjukdom Värk i rörelseorganen OHÄLSA OCH VÅRDKONSUMTION Sluten vård Öppen vård FUNKTIONSHINDER FÅGELINFLUENSA ALLMÄNT FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ORSAKANDE MIKROORGANISM, SMITTVÄGAR OCH SMITTSPRIDNING SYMTOM, KOMPLIKATIONER, BEHANDLING OCH DIAGNOSTIK ALLMÄNT FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ÅTGÄRDER VID INTRÄFFADE FALL OCH/ELLER UTBROTT KOMMENTARER BILAGOR BILAGA1. BEFOLKNINGSUTVECKLING BILAGA 2. SJUKDOMSGRUPPER Cirkulationsorganens sjukdomar Ischemisk hjärtsjukdom Akut hjärtinfarkt Stroke Tumörsjukdomar Bröstcancer Prostatacancer Lungcancer Diabetes Kroniskt bronkit, emfysem och astma Skador och förgiftningar Frakturer på lårben Psykiska sjukdomar BILAGA 3. KÄLLOR

3 Inledning Landstinget strävar efter en befolknings- och behovsinriktad hälso- och sjukvård. För att styra mot detta mål måste det framtida behovet belysas. I dessa diskussioner har underlag efterfrågats. Detta underlag ska ses som ett av flera verktyg i det arbetet. Fyra viktiga områden som i framtiden kommer att spela en viktig roll i utvecklingen av hälso- och sjukvården har lyfts fram i nationella rapporter. Dessa är: - befolkningsutvecklingen, ett ökande antal äldre - ökade kostnader för hälso- och sjukvården - förändringar i vårdkonsumtion, samspel mellan olika vårdgivare - utvecklingen av hälsorelaterade levnadsvanor rökning, övervikt och fetma, motionsvanor och alkoholkonsumtion. I årets situations- och omvärldsanalys utgår vi från dessa områden samt det aktuella hälsoläget och framtidens vårdbehov för de största sjukdomsgrupperna i Uppsala län. Sammanfattning Befolkningsutvecklingen Prognoserna visar att Uppsala läns befolkning kommer att öka fram till år 2010 med 5 procent jämfört med år Samtidigt som befolkningen ökar blir det en stor förskjutning mot högre åldrar. Antalet personer i åldern 65+ kommer att öka dramatiskt, nämligen med 17 procent jämfört med år Ett ökande antal äldre i befolkningen leder till ökat vårdbehov, vilket tilltar med åldern. Dessutom förstärks effekten av den medicinska utvecklingen som innebär att sjukvården kan göra allt mer i allt högre åldrar. De som är 65+ konsumerar ca hälften av vården i Uppsala län. Därför får den kommande demografiska utvecklingen stora konsekvenser för hälso- och sjukvården. Detta innebär för Uppsala län att hälso- och sjukvårdens resursbehov kommer att öka fram till år 2010 med minst 10 procent p.g.a. den stora förskjutningen mot högre åldrar. Kostnadsutvecklingen Med ökande vårdbehov och vidgade medicinska möjligheter stiger kostnaderna för hälsooch sjukvården kraftigt. I Sverige har kostnaderna i fast penningvärde per invånare ökat med ca 45 procent mellan 1993 och Kostnaden för ett vårdtillfälle i sluten vård har ökat dramatiskt under de senaste åren, nämligen med ca 37 procent mellan 1997 och Detta innebär att hälso- och sjukvårdens kostnader i Uppsala län kan komma att öka fram till år 2010 med minst 50 procent p.g.a. ökat antal äldre samt ökade kostnader för behandling. Prognosen bygger på att sjukdomsförekomsten samt kostnadsutvecklingen följer samma mönster som de senaste åren. Vårdproduktion, samspel mellan olika vårdgivare Allt mer av vården äger rum som öppen vård. Under de senaste tio åren har den genomsnittliga vårdtiden på sjukhus minskat med 25 procent. Det förbättrade utnyttjandet av vårdplatser gäller den slutna vården på sjukhusen. De produktivitetsmätningar som görs inom hälso- och sjukvården (antal vårddagar, antal vårdtillfällen i sluten vård och antal läkarbesök inom primärvård och i specialiserad vård) underskattar systematiskt det som är själva dynamiken i vårdens utveckling. Det finns ett behov av produktivitetsmätning som 2

4 visar samspelet mellan vårdens olika delar. Samtidigt visar det inte med automatik om patienternas livskvalitet förbättras. Detta innebär att framsteg inom vården är i hög grad beroende av ett fungerande samspel mellan vårdens olika delar. Det gör samarbetet mellan olika vårdgivare till en viktig fråga. Hälsorelaterade levnadsvanor De hälsorelaterade levnadsvanorna har utvecklats både positivt och negativt från 2000 fram till 2004 i Uppsala län. Motionsvanorna har förbättrats de senaste fyra åren. Andelen av befolkningen med liten fysisk aktivitet har minskat med tre procentenheter. Samtidigt har övervikt och fetma ökat i alla åldrar. Andelen dagligrökare har minskat med en procent hos männen och är oförändrade hos kvinnorna. Det är emellertid bara 37 procent av kvinnorna (16 84 år) som har hälsosamma levnadsvanor i den mening att de motionerar regelbundet minst en gång per vecka, inte röker dagligen och inte är överviktiga eller feta. Bland männen är andelen som lever hälsosamt än lägre, 26 procent. Ungefär 5 procent eller personer i den vuxna befolkningen lever osunt och bryter mot samtliga tre kriterier: de röker dagligen, motionerar nästan aldrig samt är överviktiga eller feta. Det gäller såväl män som kvinnor. Levnadsvanor i vuxenlivet utformas bland annat under skolåldern. Det finns en oroande skillnad mellan pojkar och flickor: generellt sätt mår flickor sämre. Med stigande ålder känner sig allt fler ungdomar stressade, många visar även tecken på utbränning. Trots att fler pojkar än flickor är fysiskt aktiva, är fler av dem överviktiga: var sjätte pojke jämfört med var fjortonde flicka i årskurs sju. Andra studier har visat att andelen överviktiga inte har ökat totalt sett över en tioårsperiod, men andelen feta barn (med BMI över 30) har däremot ökat. Parallellt är det allt fler som snusar och röker. Medan snusningen domineras av pojkarna är det flest flickor som röker. Ungefär en tredjedel av ungdomarna i årskurs två har en riskfylld alkoholkonsumtion, vilket är samma beteende som hos den vuxna befolkningen. Om vi inte lyckas bryta de negativa trenderna kring osunda levnadsvanor ökar sjukligheten och därmed sjukdomsbördan. I dag har vi inte fullständig kunskap om vad det kostar Landstinget i Uppsala län. Det som kan skattas uppgår minst till 200 miljoner för länets hälso- och sjukvård. Hälsa och ohälsa Majoriteten, 73 procent av länsborna, mår bra. Bäst är hälsan bland åringarna men nästan varannan åring anser sig också må bra. Männen upplever sig må bra i något högre grad än kvinnorna. I befolkningen bedöms 19 procent ha nedsatt psykisk välbefinnande. Andelen med nedsatt välbefinnande är betydligt högre bland kvinnor än bland män, 23 procent respektive 14 procent. I Uppsala län angav 9 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i den vuxna befolkningen att de har eller har haft utmattningssyndrom under de senaste tolv månaderna. Motsvarande andelar för depression är 7 respektive 16 procent. Andelen personer som år 2004 anger att de har någon långvarig sjukdom har minskat med två procentenheter till 29 procent jämfört med undersökningen år Kroniskt obstruktiv 3

5 lungsjukdom (KOL) som uppstår till följd av långvarigt tobaksbruk drabbar cirka fyra procent av befolkningen över 65 års ålder. Förekomsten av högt blodtryck ökar markant efter femtioårsåldern. Det finns dessutom ett starkt samband mellan högt blodtryck och kraftig övervikt. Värt att notera är att det redan i åldersgruppen år finns en ökad andel med åldersdiabetes. Drygt 50 procent upplever värk från rörelseorganen, vilket också är den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning. Ett bra och effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete kan minska behovet av hälsooch sjukvård, liksom effektivare behandlingsmetoder och nya läkemedel. De största positiva resultaten observeras i de senaste årens nedgång av insjuknandet i hjärt- kärlsjukdomar som beror på en förändrad medvetenhet om livsstilens betydelse. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet skall ses som en integrerad del av vården. Befolkningsutvecklingen ett ökade vårdbehov Befolkningen i Sverige blir allt äldre. Under nittiotalet ökade den äldsta åldersgruppen, 85+ med 37 procent. För åldergruppen var ökningen 8,5 procent medan befolkningen i gruppen år minskade med 12 procent. Vid årsskiftet 2004/2005 fanns invånare i Uppsala län, varav kvinnor och män. Prognoserna visar att befolkningen i Uppsala län kommer att öka fram till år 2010 (+6 procent jämfört med år 2003). Samtidigt som befolkningen ökar blir det en stor förskjutning mot högre åldrar. Prognoserna pekar på att antalet medelålders (30-59 år) kommer att vara ungefär detsamma år 2010 som idag medan antalet personer i åldern år kommer att öka dramatiskt (+35 procent jämfört med år 2004). Nedanstående diagram illustrerar befolkningsutvecklingen mellan 2004/2010 i olika åldersgrupper. Procentuell förändring av befolkningen Uppsala län % % % -2% % % % % % Totalt 5% -10% 0% 10% 20% 30% 40% Ett ökande antal äldre i befolkningen leder till ökat vårdbehov som tilltar med ökande ålder. Diagrammet nedan illustrerar fördelningen i vårdkonsumtion bland 0-64 åringar och

6 Vårdtid i dagar. Uppsala län, % 58% Effekten förstärks av den medicinska utvecklingen som innebär att sjukvården kan göra allt mer i allt högre åldrar. Tillsammans med Finland har Sverige den lägsta spädbarnsdödligheten inom EU. Med tidig upptäckt och förbättrad behandling har överlevnaden i cancersjukdomar stadigt förbättras. Sverige tillhör också de länderna som har lägst dödlighet efter hjärtinfarkt. Med ökade vårdbehov ökade kostnader. Med ökade vårdbehov och vidgade medicinska möjligheter stiger kostnaderna för hälso- och sjukvården kraftig, både i absoluta tal och som andel i BNP. Uttryckt i köpkraftkorrigerade dollar var kostnader för svensk sjukvård per invånare och år. Det innebär att kostnaderna i Sverige är lägre än i många av länderna inom EU. Motsvarande kostnader i Tyskland är och i Frankrike 2561 dollar. Bland de nordiska länderna har Norge (2 920) och Danmark (2 503) högre kostnader än Sverige medan Finland (1 841) har lägre. I Sverige har kostnaderna i fast penningvärde per invånare ökat med ca 45 procent mellan 1993 och Eftersom behoven av vård ökar med stigande ålder har antalet äldre i befolkningen betydelse för vårdkostnaderna. Sverige har den äldsta befolkningen inom EU med 5,1 procent av befolkningen äldre än 80 år. Men trots att Sverige har den äldsta befolkningen är inte kostnaderna här större än på andra håll. Inte heller är läkartätheten högre i Sverige eller resurserna uttryckt som den andel av befolkningen som arbetar i sjukvården. De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården i landstingen uppgick år 2001 till 183 miljarder kronor som motsvarar 8,1 procent av BNP. Kostnaderna för den hälso- och sjukvård som kommunerna ansvarar för uppgick samma år till knappt 16 miljarder kronor. De totala kostnader för den svenska hälso- och sjukvården kan beräknas till 8,7 procent av BNP. Kostnaden per vårdtillfälle i sluten vård har ökat dramatiskt under de senaste åren. I tabellen nedan visas några exempel av kostnadsutvecklingen för ett vårdtillfälle i olika diagnosgrupper : 5

7 Sjukhustyp: Universitets-/Regionsjukhus Diagnos / 1997(%) Alla sjukdomar % Cirkulationsorganens sjukdomar % Bröstcancer % Psykiska sjukdomar % Lårbensfrakturer % KOL % Diabetes % Vårdens utveckling trender och tendenser. Allt färre åstadkommer alltmer och med allt bättre resultat. Under 1990-talet tvingades vården till stora kostnads- och personalminskningar. Det är alltså 20 procent färre anställda inom vården som tar hand om allt fler och allt äldre personer. Huvudstrategin för att lösa problemet har varit att öka genomströmningen i den slutna vården vid sjukhusen och att låta en större del av vården äga rum utanför sjukhusen. Under den senaste tio åren har den genomsnittliga vårdtiden minskat med 25 procent samtidigt som allt mer vård utförs som öppenvård, både vid sjukhus, i primärvården och som hemsjukvård. Förändringarna har möjliggjorts av den snabba medicinsktekniska utvecklingen och genom att en högre andel av personalen har specialiserad kompetens. Från sluten vård till öppen vård vid sjukhus, från vård vid sjukhus till vård inom primärvård. Antalet vårdtillfällen där patienten varit inskriven för sluten vård har under perioden minskat med 10 procent. Utvecklingen är olika i olika åldersgrupper. Antalet vårdtillfällen för 85+ har ökat med 30 procent medan i den yngsta åldersgruppen, 1-44 år har minskat med 38 procent. Under perioden har medelvårdtiden minskat med 23 procent samtidigt som antalet vårdplatser har minskat med 47 procent. Det förbättrade vårdplatsutnyttjandet gäller den slutna vården på sjukhusen. En i statistiken dold effektivisering är att allt mer av vården äger rum som öppen vård. För gråstarroperationer har under nittiotalet andelen som görs i öppen vård ökat från 75 till 95 procent. Behov av produktivitetsmätning som visar samspel mellan vårdens olika delar. De produktivitetsmätningar som görs inom hälso- och sjukvården bygger oftast på de traditionella prestationsmåtten, antal vårddagar, antal vårdtillfällen i sluten vård och antal läkarbesök inom primärvård och i specialiserad vård. Vanligen vägs dessa prestationer samman till ett sammanfattande index över sjukvårdens prestationer som sedan ställs mot kostnader som ett mått på vårdens produktivitetsutveckling. Detta sätt att mäta produktivitet i hälso- och sjukvården ifrågasätts allt mer. Sådana redovisningar underskattar systematiskt det som är själva dynamiken i vårdens utveckling. 6

8 De fångar exempelvis inte alls in utvecklingen från sluten vård till öppen vård vid sjukhus och från vård vid sjukhus till vård i primärvård och vård i hemmet. Det anmärkningsvärda är att allt det som hälso- och sjukvården vill utveckla också genomförs faller det ut som en prestationsminskning och därmed som minskad produktivitet. Nya produktivitetsmått som förmår fånga in denna typ av effektivisering måste utvecklas. Framsteg inom vården är i hög grad beroende av ett fungerande samspel mellan vårdens olika producenter. Behandling som i ett skede utvecklas inom den högspecialiserade vården finns efterhand i öppen vård. Upprepade inventeringar visar att procent av dem som vårdades på sjukhus borde tas om hand i primärvården eller i hemmet. Det gör samarbetet mellan olika vårdgivare till en viktig fråga. 7

9 Riskfaktorer. Den demografiska och teknologiska utvecklingen får stora konsekvenser på hälso- och sjukvårdens resursbehov. Den teknologiska utvecklingen i vid bemärkelse är en stark drivkraft bakom ökade resursbehov. Det finns emellertid även andra faktorer som påverkar sjukvårdens behov såväl idag som framöver. Befolkningens levnadsvanor som bland annat rökning, övervikt, alkoholkonsumtion och brist på fysisk aktivitet, är stora riskfaktorer för ett flertal sjukdomar. Levnadsvanorna är de riskfaktorer som kan påverkas och på sikt minska behoven av hälsooch sjukvård. Rökvanor. Flera decennier av epidemiologisk forskning har identifierat cigarrettrökning som den främsta påverkningsbara riskfaktorn i i-länderna. Senare tids forskning har reviderat tidigare beräkningar; den relativa risken har successivt justerats uppåt. Åtminstone hälften av alla som regelbundet röker cigaretter beräknas avlida i förtid varav hälften av dessa redan i medelåldern. Cigarrettrökning ökar bl a risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, flera cancerformer, kronisk obstruktiv lungsjukdom och av många andra hälsoproblem. I Europa röker ungefär 30 procent av den vuxna befolkningen dagligen. I Sverige har andelen minskat från över 30 procent år 1980 till ungefär 18 procent för närvarande. Enligt den nationella folkhälsoenkäten 2004, Hälsa på lika villkor är andelen dagligrökare i åldern år 14 procent bland männen och 19 procent bland kvinnorna. Det är dubbelt så vanligt att kvinnliga och manliga arbetare är dagligrökare jämfört med tjänstemän på mellannivå eller högre. Lågutbildade är dagligrökare tre gånger så ofta som högutbildade. Uppsala län Vuxna Andelen dagligrökare i den vuxna befolkningen (18-84 år) i Uppsala län är 12 procent bland männen och 14 procent bland kvinnorna. Den största andelen dagligrökare återfinns i åldersgruppen år. Data från befolkningsenkäten Liv och hälsa 2004 bekräftar en positiv utveckling av rökvanorna bland vuxna i Uppsala län. I diagrammet nedan presenteras de positiva förändringarna under de fyra åren ( ): 30% 25% Dagligrökare, Uppsala län, år. 20% 15% 13% 12% 15% 15% 10% 5% % Man Kvinna 8

10 Andelen dagligrökare har minskat i samtliga åldersgrupper hus männen och hos kvinnorna i åldern år. Observera som åringar ej deltog i Liv och hälsa undersökningen. Andel dagligrökare 30% Män, 2000 Män, 2004 Kvinnor, 2000 Kvinnor, % 20% 15% 10% 5% 0% Total Andelen dagligrökare är lägre än i övriga CDUST-län där andelen är 13 respektive 17 procent. Enligt den nationella folkhälsoenkäten är andelen dagligrökare i åldern år 14 procent bland männen och 19 procent bland kvinnorna. Barn och ungdomar Av länets ungdomar röker (ibland eller dagligen) 11 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna i årskurs 7. Motsvarande andelar ökar i årskurs 9 till 22 respektive 33 procent och i gymnasiet årskurs 2 till 40 respektive 43 procent. Andelen dagligrökare är tre procent av pojkarna och flickorna i årskurs 7. I årskurs 9 har andelarna stigit till 6 respektive 10 procent och i gymnasiet till 11 respektive 18 procent. Det förekommer stora variationer i tobaksbruk mellan olika skolor i länet. Rökare. Uppsala län, år % 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 43% 40% 33% 22% 18% 11% Åk 7 Åk 9 Åk 2 gymnasiet Pojkar Flickor 9

11 Vad kostar rökning för Uppsala län? Det bör observeras än en gång att det tar tid att utveckla rökningsrelaterade sjukdomar. Det tar också tid innan den relativa risken för en person som slutar röka minskar ner till ickerökarnas nivå. Av tobaksbruket orsakade sjukvårdskostnader beror därför i stor utsträckning på de rökvanor som gällde för några år sedan. De tillskrivningstal som används för att bestämma hur mycket av kostnaderna för en viss sjukdom som förorsakas av tobaksrökningen baseras på de relativa riskerna. Enligt Statens Folkhälsoinstitutet fördelar sig samhällskostnaderna för rökning för Uppsala län på följande sätt: Sjukvård kr Öppen vård kr Sluten vård kr Läkemedel kr Produktionsbortfall kr Sjukskrivning kr Totalt kr Källa: Rökning produktionsbortfall och sjukvårdskostnader, FHI, 2004:3 Övervikt och fetma Under de senaste åren har andelen överviktiga ökat kraftigt på många håll i världen. I Sverige är nästan en halv miljon människor drabbade av fetma vilket är en fördubbling under de senaste tjugo åren. Detta gäller både män och kvinnor. Ungefär åtta procent av den vuxna befolkningen och fyra procent bland barn och ungdom är drabbade av fetma. Den ökande andelen ungdomar med övervikt kommer med stor sannolikhet medföra att andelen överviktiga i den vuxna befolkningen ökar i framtiden. Den ökade förekomsten av fetma i den svenska befolkningen kan inte förklaras av genetiska faktorer utan beror på förändringar i livsstilen rörande kostvanor och fysisk aktivitet. Risken för att utveckla fetma ökar i samhällen där det finns god tillgång på fett- och energirik kost inklusive dryck dygnet runt och där kraven på fysisk aktivitet är låga. Barn och vuxna från socioekonomiskt sämre förhållanden utvecklar oftare än andra fetma. Övervikt och fetma definieras genom BMI (Body Mass Index) som beräknas med följande formel: BMI = (vikt i kg)/(längd i m) 2 Övervikt = BMI över 25 Kraftig övervikt (fetma) = BMI över 30 Uppsala län Vuxna Övervikt är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor. Fetma är däremot lika vanligt bland män och kvinnor I Uppsala län är 54 procent av männen och 41 procent av kvinnorna överviktiga. Omkring 12 procent av männen och kvinnorna är feta. Bland kvinnorna ökar andelen överviktiga med ökande ålder medan andelen ökar upp till 70 års ålder hos männen för att sedan minska. 10

12 Data från befolkningsenkät Liv och hälsa 2004 visar en negativ utveckling av övervikt och fetma bland vuxna i Uppsala län. I diagrammet nedan presenteras förändringarna under de fyra åren ( ): Överviktiga och feta. Uppsala län, 18-79, 2000/ Män Kvinnor Totalt Andelen lätt överviktiga (BMI ligger mellan 25 och 30) ökar med en procentenhet hos männen och med två hos kvinnorna. Andelen kraftigt överviktiga (BMI över 30) ökar med 2 procentenheter både hos männen och kvinnorna. Den största ökningen av överviktiga och feta observeras bland män i åldersgruppen år och hos kvinnor i åldersgruppen år. Antal överviktiga och feta i Uppsala län är lägre än i övriga CDUST-län där andelen överviktiga och feta är 44 respektive 12 procent hos männen och 30 respektive 13 procent hos kvinnorna. Enligt den nationella folkhälsoenkäten 2004, Hälsa på lika villkor, är andelen överviktiga och feta i Sverige 44 respektive 11 procent hos männen och 28 respektive 11 procent hos kvinnor. Barn och ungdomar I den skolundersökning, som genomförts i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet i Uppsala län, är var sjätte pojke och var tolfte flicka överviktig. Cirka tre procent av pojkarna och 1,5 procent av flickorna är kraftigt överviktiga. 30% Överviktiga barn och ungdomar i Uppsala län 25% 20% 15% 10% 17% 17% 7% 9% 19% 12% Pojkar Flickor 5% 0% Åk 7 Åk 9 Åk 2 gymnasiet Könsskillnaderna mellan flickor och pojkar är ganska stora. Kraftig övervikt är dubbelt så vanligt bland pojkarna som bland flickorna 11

13 Hur mår de överviktiga barnen? I åk 9 rapporterar två till tre gånger fler bland överviktiga jämfört med normalviktiga att de upplever ett dåligt allmänt hälsotillstånd. Bland de kraftigt överviktiga är siffran tre gånger fler. I åk 7 finns inte lika stora skillnader. I åk 2 på gymnasiet finns den största skillnaden i upplevd hälsa bland de kraftigt överviktiga pojkarna. Överviktiga är i betydligt större utsträckning dagligrökare, fysiskt inaktiva, trivs dåligt i skolan, underkänd i ett eller flera skolämnen samt ser mindre positivt på framtiden. Vad kostar övervikt och fetma för Uppsala län? Kostnaderna för sjukvården i Sverige som beror på övervikt och fetma beräknas uppgå till 3 miljarder kronor år Utöver dessa kostnader finns också andra kostnader nämligen för sjukfrånvaro, förtidspension och produktionsbortfall. För Uppsala län skattas kostnader för sjukvård som beror på övervikt och fetma till 100 miljoner kronor år Om förekomsten av överviktiga och feta fortsätter att öka i samma takt som under den senaste fyra åren ökar andelen överviktiga eller feta från 48 procent år 2004 till ca 56 procent år Kostnaderna för sjukvården under samma period skulle öka med ca 20 procent. De diagnoser som har en direkt kausalt samband med övervikt och fetma redovisas i tabell 2. Diagnos Antal patienter (prevalens) Kostnader för sjukvårdande behandling(miljoner kronor) Andel av kostnader som följer av övervikt och fetma Sjukvårdkostnader för övervikt och fetma (miljoner kronor) Diabetes typ II ,5% 51 Högt blodtryck % 17 Stroke till följd av % 15 högt blodtryck Kärlkramp % 11 Akut hjärtinfarkt % 6 Källa: Kostnadsutveckling i svensk sjukvård relaterad till övervikt och fetma. IHE, Lund, 2004 Det saknas uppgifter för bland annat vissa cancersjukdomar, ledsjukdomar och sjukdomar i gallblåsan. Dessa kostnader beräknas uppgå till 17 procent av de direkta sjukvårdskostnaderna som relateras till övervikt och fetma. 12

14 Hög alkoholkonsumtion En mycket generaliserande beskrivning av alkoholförsäljningen under efterkrigstiden är att den ligger på en högre nivå nu än för 50 år sedan, relaterat till invånarantalet. År 1954, d v s det sista helåret med motbok, uppgick den till ca 5 liter ren alkohol per invånare 15 år och däröver. Efter en mer eller mindre konstant ökning kulminerade försäljningen 1976 med 8 liter ren alkohol. Efter att den registrerade låg runt 6 liter mellan 1983 och 1999 så har den ökat till 7 liter En bedömning av konsumtionsutvecklingen som baseras på försäljningsstatistiken blir riktig endast under förutsättning att den oregistrerade konsumtionen är av ungefär samma omfattning år från år. Så är alltså inte fallet då den oregistrerade konsumtionsandelen har ökat under de senaste åren, i synnerhet efter Av undersökningarna om oregistrerad konsumtion framkom att den största enskilda källan till alkoholanskaffning 2003 utgjordes av Systembolaget, då 49 procent av all konsumerad alkohol härrörde därifrån. Därefter kommer resandeinförsel (21 procent), försäljning av restauranger och livsmedelsbutiker (19 procent) och sist smugglad eller hembränd alkohol (8 procent). Om även den oregistrerade konsumtionen beaktas blir ökningen den sista femårsperioden desto högre. År 1998 beräknades den totala konsumtionen till 8,1 liter ren alkohol och 2003 var motsvarande siffra 10,3 liter. Den totala konsumtionen för 2004 har med utgångspunkt från första halvårets data beräknats till 10,8 liter Sedan 1995 har svenska folket årligen spenderat cirka 3 procent av sin disponibla inkomst på alkoholdrycker. Mängden alkohol som köps påverkas också av utvecklingen av den disponibla inkomsten, när den ökar kommer även utgifterna för alkohol att öka. Att mäta alkoholkonsumtion i befolkningen genom befolkningsenkät är förenat med många svårigheter. Bortfallets eventuellt snedvridande effekt är en av dessa. Det finns goda skäl att misstänka att i bortfallet ingår en grupp människor som skulle kunna klassificeras som storkonsumenter av alkohol. Uppsala län Vuxna Drygt 12 procent av männen och 20 procent av kvinnorna i länet angav att de inte dricker alkoholhaltiga dricker starkare än folköl. Mer än var tredje man i Uppsala län uppgav att de regelbundet (minst en gång per månad) är berusade. Motsvarande andel för kvinnor år 15 procent. Alkoholvanorna ändrades i negativ riktning särskilt mycket bland kvinnorna i åldersgruppen år. I diagrammet nedan presenteras förändringarna under de fyra åren ( ): 13

15 100% Berusad 1 gång/månad eller oftare, Uppsala län. 80% 60% Män, 2000 Män, 2004 Kvinnor, 2000 Kvinnor, % 20% 0% Total Observera som åringar ej deltog i Liv och hälsa 2000-undersökningen. Hög alkoholkonsumtion eller riskkonsument motsvarar 30 gram 100 % alkohol eller mer per dag för män och 20 gram eller mer per dag för kvinnor. Detta motsvarar 3,5 flaskor vin eller mer per vecka för män och 2,5 flaskor vin eller mer för kvinnor. Riskkonsumtion av alkohol beräknas utifrån 3 AUDIT-frågor. Ett index beräknas från tre frågor: hur ofta och hur mycket vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta som en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Indexet kan anta värdet 0-12 och män som har 8-12 poäng och kvinnor som har 6-12 poäng klassas som riskkonsumenter. Riskkonsumtion skiljer sig mycket mellan kön i åldern Nästan var femte av kvinnorna mellan 18 och 34 i Uppsala län befinner sig i riskgruppen Riskkonsumenter, Uppsala län, 18-84, år 2004 Man Kvinna Total Barn och ungdomar Alkoholvanorna bland barn och ungdomar följer samma könsmönster som finns bland vuxna. I den skolundersökning, som genomförts i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet i Uppsala län. Var fjärde pojke och flicka i årskurs 9 uppgav att de varit berusade minst 1 gång per månad. I årskurs 2 på gymnasiet är drygt varannan pojke och nästan varannan flicka berusad en eller flera gånger per månad. Pojkarna dricker främst starköl medan flickorna dricker starkcider. 14

16 Drukit alkohol 1 gång per månad eller oftare. Uppsala län, % 89% 88% Pojkar Flickor 80% 60% 59% 68% 40% 20% 17% 18% 0% Åk 7 Åk 9 Åk 2 gymnasiet Vad kostar hög alkoholkonsumtion för Uppsala län? Det är välkänt att alkoholmissbruk ger upphov till skador av såväl medicinsk som social och samhällsekonomisk art. De medicinska tar sig uttryck i t.ex. levercirrhos, bukspottkörtelinflammation, alkoholpsykos samt vissa cancerformer. De som missbrukar alkohol löper ökad risk att skada sig eller råka ut för våldsbrott likaväl som man kan vålla skador och våldsbrott. Detta bidrar till att öka sjukvårdskostnaderna för samhället. Alkoholrelaterad sjuklighet (underliggande och bidragande orsaker för diagnoserna alkoholpsykos, alkoholberoende, missbruk av alkohol, kardiomyopati, gastrit, levercirros och alkoholförgiftning) var år 2002 sammanlagt 468 personer, jämfört med 446 personer år Räknat per invånare motsvarar det 19 resp.25 personer. Det egentliga antalet patienter där alkohol spelar en viktig roll är säkerligen högre, t.ex. dödsfall i cancerformer samt alkoholrelaterade olycksfall och självmord. De diagnoser som har direkt kausalt samband med alkohol redovisas i tabell 3. Diagnos Antal patienter / Antal vårddagar Anta döda / Kostnader för sluten vård Delirium ej framkallat av alkohol eller andra psykoaktiva substanser ,09 4,67 Psykiska störningar eller beteendestörningar orsakade av alkohol ,2 133,9 2,42 0, kr kr Leversjukdom orsakad av alkohol ,35 1,38 3,35 Toxisk effekt av alkohol ,81 15,02 2,08 1,67 Källa: Alkoholstatistik 2003, EpC och KPP 15

17 Motionsvanor Motionsvanorna i Sverige har förbättrats sedan början av 1980-talet. Fler motionerar regelbundet minst en gång i veckan på sin fritid. Bland kvinnorna är andelen 64 procent en ökning med hela 20 procentenheter. För männen är andelen 59 procent, vilket är en ökning med nästan 12 procentenheter sedan 1980-talets början. Bland tjänstemän och högutbildade, såväl män som kvinnor, återfinns en högre andel aktiva fritidsmotionärer än bland arbetare och lågutbildade. Uppsala län Vuxna Nedan redovisas andelen individer i Uppsala län som inte ägnar sig särskilt mycket åt fysisk aktivitet på fritiden. De promenerar eller cyklar eller rör sig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan. I diagrammen nedan presenteras förändringarna i motionsvanor under de fyra åren ( ). Andelen stillasittande minskar bland männen men tre procentenheter och bland kvinnorna med fyra procentenheter. 30% Brist på fysisk aktivitet, Uppsala län, % 22% 19% 19% 15% 10% % Man Kvinna Cirka en femtedel av männen och kvinnorna i Uppsala län uppgav att de på fritiden rörde sig mindre än två timmar i veckan. Fysisk inaktivitet är vanligast bland män i åldern år, och kvinnor i åldern år. Fyra av tio personer i Uppsala län angav att de motionerade regelbundet 1-2 gånger i veckan eller mer. Bland både män och kvinnor sågs ett samband mellan hög utbildningsnivå och regelbunden motion på fritiden. 60% Brist på fysisk aktivitet, Uppsala län, % 40% 30% 20% 10% 14% 12% Män Kvinnor 23% 20% 21% 18% 16% 15% 30% 42% 19% 15% 0% Total 16

18 Det måste dock noteras att bland 80-åringar är det bara ca 35 procent som inte ägnar sig särskilt mycket åt fysisk aktivitet Barn och ungdomar Enligt Folkhälsoinstitutet ökade andelen ungdomar i årskurs 9 som tränade mindre än en gång i veckan mellan 1993/94 och 1997/98 från 9 till 14 procent bland pojkarna och från 10 till 19 procent bland flickorna. Andelen stortittare på TV (mer än 4 timmar per dag) ökade under 90-talet från 18 till 22 procent bland ungdomar i årskurs 9. Av länets ungdomar i årskurs 7 tränar 6 procent av pojkarna och 10 procent av flickorna mindre 1 gång per vecka. I årskurs 9 är det ca 13 procent av pojkarna och flickorna som tränar mindre än 1 gång per vecka. Motsvarande siffror i årskurs 2 på gymnasiet är 14 procent av pojkarna och 16 procent av flickorna 20% 15% 10% 5% Tränar mindre än en gång/månad. 6% 10% 12% 14% 14% Pojkar Flickor 16% 0% Åk 7 Åk 9 Åk 2 gymnasiet Vad kostar brist på fysisk aktivitet för Uppsala län? Bakgrunden till uppkomsten av kranskärlsjukdomar, som utgör hälften av alla hjärtkärlsjukdomar, är starkt knuten till människors levnadsvanor, bland annat till motionsvanor. De senaste årens nedgång av sjukligheten i kranskärlsjukdomar har påverkats av en förändrad medvetenhet av motionens betydelse. Motion är en väsentlig friskfaktor och de som motionerar minst en gång per vecka har en tydligt reducerad risk att insjukna i kranskärlsjukdomar. De diagnoser som har direkt kausalt samband med motionsvanor redovisas i tabell 4. Antalpatienter/ Vårdtid i dagar Diagnos "02/ "02/98 Hypertonisjukdomar % % Ischemiska hjärtsjukdomar % % Sjukdomar i hjärnans kärl % % Sjukdomar i artärer, arterioler och kapillärer % % Sjukdomar i vener, lymfkärl och lymfkörtlar % % 17

19 Hälsa, ohälsa och vårdkonsumtion Självskattad hälsa Allmänt hälsotillstånd I Liv och hälsa 2004 undersökningen bekräftas att en klar majoritet, 73 procent, av befolkningen mår bra. Männen upplever sig må bra i något högre utsträckning än kvinnorna. Allmänt hälsotillstånd har förbättrats något hos kvinnorna under de senaste åren. Diagrammet nedan presenterar de positiva förändringarna. Bra allmänt hälsotillstånd, Män Kvinnor Som väntat bedömde yngre i större utsträckning än äldre sitt hälsotillstånd som bra. För kvinnor sjönk andelen som bedömde sin hälsa som bra eller mycket bra successivt från 80 procent hos åringarna till 46 procent hos åringarna. Motsvarande förändring för männen var 83 till 49 procent. Den försämrade hälsan hos de äldre går också parallellt med en ökad medicinkonsumtion. Bra allmänt hälsotillstånd Män Kvinnor Totalt I jämförelse med folkhälsoinstitutets nationella undersökning överensstämmer den rapporterade hälsan hos männen i Uppsala län med hälsan i riket. För kvinnorna är det rapporterade hälsotillståndet något bättre för samtliga åldrar utom gruppen år. 18

20 Psykisk hälsa Det är paradoxalt nog så, att den psykiska hälsan förbättras med högre ålder, undantaget de allra äldsta. I befolkningen bedöms 19 procent ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande var betydligt högre (23 procent) än för männen (15 procent). Skillnaden mellan könen var särskilt stor i den yngsta åldersgruppen år, där 31 procent av kvinnorna angav nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med 19 procent av männen. Jämfört med folkhälsoinstitutets nationella studie, som också utfördes år 2004, var det två procentenheter färre både bland männen och kvinnorna som angav nedsatt psykiskt välbefinnande i Uppsala län. Nedsatt psykiskt välbefinnande Totalt Män Kvinnor Mellan åren 2000 och 2004 har det inte skett någon förändring i andelen med nedsatt psykisk hälsa, varken för män eller för kvinnor. I undersökningen fanns ett uttalat samband mellan depression, utmattningssyndrom och psykiska funktionshinder. Dessa åkommor var också betydelsefulla faktorer för rapporteringen av ett dåligt allmänt hälsotillstånd. Långvarig sjukdom Andelen personer som angav att de hade långvarig sjukdom minskade med två procentenheter till 30 procent under den aktuella fyrårsperioden. Kvinnorna rapporterade långvarig sjukdom i något högre utsträckning än männen. Som förväntat ökade förekomsten av långvarig sjukdom med stigande ålder. KOL Neurologisk sjukdom Långvarig sjukdom Cancersjukdom Ledgångsreumatism Sömnapne Synnedsättning Ämnesomsättningsrubbning Diabetes H järt-kärlsjukdo m Nickelallergi Annan hudsjukdom Födoämnesallergi Astma Ofrivilligt urinläckage Utmattningssyndrom Depression Eksem Öro nsus Högt blodtryck Hörselnedsättning Allergiska besvär Allergiska ögon- eller näsbesvär var den vanligast rapporterade långvariga sjukdomen hos kvinnor (23 procent). Den var näst vanligast hos männen (20 procent) efter hörselnedsättning (25 procent). Någon form av allergiska besvär eller överkänslighet förekom hos var tredje 19

21 kvinna och var fjärde man. Rapportering av besvär avtar med ökande ålder. Ungefär åtta procent av den vuxna befolkningen rapporterade astma, oavsett ålder. Cirka fyra procent av befolkningen över 65 års ålder har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), som uppstår till följd av långvarig rökning. Sjukdomen var något vanligare bland männen. Undersökningen visade att diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom ofta återfanns hos samma individer. Högt blodtryck, som är en av de vanligaste långvariga sjukdomarna ökade markant efter femtioårsåldern. En fjärdedel av alla i åldern år rapporterade högt blodtryck. Det fanns dessutom ett starkt samband mellan dessa sjukdomar och kraftig övervikt. Värk i rörelseorganen Andelen personer med värk ökade med två procentenheter mellan år 2000 och år Detta motsvarade cirka personer i åldern år i Uppsala län. Drygt hälften av befolkningen angav att de ofta eller alltid haft någon form av värk i rörelseorganen under de senaste tre månaderna, kvinnorna mer än männen (58 respektive 44 procent). Andelen personer som angav värk ökar fram till pensionsåldern, varefter den minskar. Detta var särskilt tydligt för värk som sitter i nack- och skulderpartiet Värk i rörelseorganen Total Män Kvinnor 20

22 Ohälsa och vårdkonsumtion Sluten vård Av samtliga dödsfall i Sverige år 2002 ( döda) svarade cirkulationsorganens sjukdomar för drygt 45 procent, tumörsjukdomar för 24 procent av samtliga dödsfall. I Uppsala läns befolkning var personer (varav 42 procent män) inlagda på sjukhus vid ett eller flera tillfällen under 2002, vilket genererade vårdtillfällen på sjukhus (44 procent män) vilket i sin tur bidrog till vårddygn (46 procent män). Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att män i Uppsala län läggs in på sjukhus (17 procent). Motsvarande högsta siffra hos kvinnor (18 procent) är till följd av förlossning eller komplikationer i samband med förlossning. Hos män är skador/förgiftningar respektive symtom/sjukdomstecken de därnäst vanligaste orsakerna till sjukhusvistelse (12 procent), följda av sjukdomar i matsmältningsorganen (10 procent). Hos kvinnorna i länet är sjukdomar i cirkulationsorganen den näst vanligaste sjukdomsgruppen (11 procent), följt av skador och förgiftningar respektive symtom/sjukdomstecken (10 procent). Av samtliga vårdtillfällen svarar sjukdomar i cirkulationsorganen för 20 procent hos männen, tumörer 11 procent, skador/förgiftningar 10 procent, psykiska sjukdomar 9 procent samt symtom och sjukdomstecken 9 procent. Hos kvinnor är förlossning och komplikationer i samband med förlossning den vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus och motsvarar 16 procent av samtliga vårdtillfällen, följt av cirkulationsorganens sjukdomar (13 procent), tumörsjukdomar (10 procent), skador/förgiftningar (9 procent) samt symtom/sjukdomstecken (9 procent). Nästan en fjärdedel av samtliga vårddagar på sjukhus beror på psykiska sjukdomar, 24 procent hos männen och 22 procent hos kvinnorna. Sjukdomar i cirkulationsorganen svarar för 19 procent av männens och 14 procent av kvinnornas totala antal vårddagar, följt av tumörer (13 resp. 12 procent) och skador och förgiftningar (8 resp.10 procent). Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste dödsorsaken hos såväl män som kvinnor (43 resp. 45 procent), följt av tumörsjukdomar (29 resp. 27 procent). Av de övriga 18 sjukdomsgrupperna svarar andningsorganens sjukdomar för 7 procent av männens och 5 procent av kvinnornas samtliga dödsfall. Vårdtid i dagar. Uppsala län, % 9% 3% 3% 3% 12% 3% 01 Vissa infektions- och parasitsjukdomar 02 Tumörer 04 Endokrina sjukdomar, 05 Psykiska sjukdomar och syndrom 06 Sjukdomar i nervsystemet 5% 09 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 Andningsorganens sjukdomar 6% 11 Matsmältningsorganens sjukdomar 4% 29% 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet 14 Sjukdomar i urin- och könsorganen 17% 3% 15 Graviditet, förlossning och barnsängstid 18 Symtom, sjukdomstecken och 21

23 Vårdtid i sluten vård minskar ständigt under de senaste åren för alla diagnosgrupper utom psykiska sjukdomar. En väsentlig minskning i vårdtid observeras hos endokrina sjukdomar och andningsorganens sjukdomar. Vårdtid i dagar Diagnos "02/ Vissa infektions- och parasitsjukdomar % 02 Tumörer % 04 Endokrina sjukdomar, % 05 Psykiska sjukdomar och syndrom % 06 Sjukdomar i nervsystemet % 09 Cirkulationsorganens sjukdomar % 10 Andningsorganens sjukdomar % 11 Matsmältningsorganens sjukdomar % 13 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet % 14 Sjukdomar i urin- och könsorganen % 15 Graviditet, förlossning och barnsängstid % 18 Symtom, sjukdomstecken och onormala fynd % 19 Skador, förgiftningar mm % Antal vårdtillfällen ökar med stigande ålder. Diagrammet nedan illustrerar antal vårdtillfällen per män respektive kvinnor i olika åldrar i Uppsala län år Män Kvinnor

24 Öppen vård Öppen vård kan idag inte beskrivas lika fullständigt som sluten vård, där uppgifterna om diagnoser, ålder, mm finns för varje vårdtillfälle och där resurstyngden kan beräknas. Uppföljningen av den öppna vården skall utvecklas så att en total bild av sjukvården kan ges. De uppgifter som finns på nationell nivå visar att antalet läkarbesök har minskat med en procent under perioden Antalet läkarbesök i den specialiserade vården har minskat med sex procentenheter medan läkarbesök i primärvården har ökat med fyra procentenheter. Därutöver sker besök hos andra yrkeskategorier, exempelvis inom primärvården, där uppskattningsvis handlar om ca besök (Uppsala län) årligen hos distriktssköterska, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut m fl. Läkarbesök i öppen vård. 1994/2002 6% 4% Primärvård 2% 0% -2% -4% Totalt -6% Specialistvård Polikliniska operationer särredovisas för närvarande inte fullständigt. Det betyder att i siffrorna över antalet läkarbesök saknas uppgifter om vissa polikliniska ingrepp, däribland exempelvis starroperationer. I Akademiska sjukhuset, den största producenter av specialistvård, ökar både antal besök och antal patienter med sex procentenheten under de sista 3 åren. Antal läkarbesök. Akademiska sjukhuset Antal patienter. Akademiska sjukhuset

25 Diagnoser som bidrar mest i ökningen är: psykiska sjukdomar (+10%), rörelseorganens sjukdomar(+8%) och skador (+4%), Läkarbesök, huvuddiagnoser. Akademiska sjukhuset Cirkulationsorganen Tumörer Diabetes (Sockersjuka) KOL Skador,mm Psykiska sjukdomar Rörelseorganen

26 Funktionshinder SCB har i levnadsnivåundersökningarna definierat funktionshinder, som funktionsnedsättningar som medför någon form av begränsningar i tillvaron. Det gäller bland annat några grupper som definierats utifrån sina funktionsnedsättningar; nedsatt syn och hörsel, rörelsehinder, hjälpberoende. Samtliga funktionshinder ökar med högre ålder. I Liv & hälsa undersökningen 2004 ställdes några frågor om funktionshinder samt om behov av hjälp och stöd. Cirka 5 procent av befolkningen i Uppsala län uppgav att de var i behov av någon form av hjälp och stöd. Det bör påpekas att antalet funktionshindrade är en underskattat, eftersom endast åringar ingår i undersökningen. Funktionshinder är tydligt relaterade till ålder. I tabellen och diagrammet nedan redovisas andelen och antalet män och kvinnor med olika funktionshinder i Uppsala län 2004 Män Kvinnor Andel % Antal Andel % Antal Hörselnedsättning Fysiskt Synnedsättning Psykiskt Observera att med synnedsättning menas den som inte kan korrigeras med glasögon. Funktionshinder, Uppsala län, 2004 Psykiskt Män Kvinnor Synnedsättning Fysiskt Hörselnedsättning De flesta med fysiskt funktionshinder finns i den äldsta åldersgruppen år, 26 procent bland männen respektive 30 procent bland kvinnorna. 25

27 Fysiskt funktionshinder, Uppsala län, Män Kvinnor Totalt Hjälpberoendet har också ett starkt samband med ålder. Andelen hjälpberoende ökar dramatiskt i åldern 35 procent av kvinnorna samt 25 procent av männen är i någon form hjälpberoende av andra personer. Det motsvarar ca personer i Uppsala län. Med tanke på att andelen 80+ kommer att öka med 13 % år 2010 kommer antalet hjälpberoende öka med ca 500 personer och närmar sig till 5000 personer Hjälpberoende Män Kvinnor Total 26

28 Fågelinfluensa Annan benämning: aviär influensa Influensa A är en s.k. zoonos, d.v.s. en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Fåglar (främst andfåglar) är den naturliga värden för influensavirus, som sedan gradvis utvecklats till att bli bättre anpassade till flera andra djurarter, inklusive gris, och människa. Fågelinfluensa (på engelska Avian influenza) har under långa tider drabbat fjäderfäbesättningar i olika delar av världen hårt, men på senare år har sjukdomen också visat sig kunna överföras direkt till människa. Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning Fågelinfluensa orsakas av influensa A. Utifrån två ytkomponenter på influensaviruset, hemagglutinin (H) och neuraminidas (N), indelas influensa A-virus i olika subtyper. Sexton olika hemagglutininer finns beskrivna hos influensa A, och samtliga dessa subtyper kan orsaka fågelinfluensa. Hittills är det två av dessa H-typer, H5 och H7, som har givit upphov till en svårare variant med hög dödlighet högpatogen aviär influensa (HPAI). De under 2003/2005 pågående utbrotten i Asien orsakas främst av influensa A/H5N1, även om en mildare H5N2-variant rapporterats från Taiwan. Fram till 1997, då fågelinfluensa (H5N1) rapporterades hos 18 personer i Hongkong, trodde man inte att fågelinfluensavirus kunde korsa artbarriären och smitta människa. I dag vet man bättre. Det nu pågående utbrottet som härjar (januari 2005) i stora delar av Ostasien är det femte kända utbrottet med överföring till människa. Fyra av dessa (H5N1 och H9N2) har konstaterats i Hongkong (sammanlagt 23 sjuka). Våren 2003 drabbades Holland av ett större utbrott (H7N7) där 83 människor insjuknade. Människa smittas via nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Det finns inte några säkra belägg för att sjukdom kan överföras direkt från person till person. Även om influensavirus kan förekomma i slaktkroppar och ägg från sjuka fåglar finns det inte några data som antyder att smitta kan drabba människa via smittade livsmedel. Inkubationstiden är relativt kort, 1 3 dygn. Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik I utbrottet i Hongkong 1997 beskrevs dels milda symtom i form av feber, halsont, hosta, ögoninflammation och lindriga mag- tarmbesvär. Sex av de 18 patienterna dog, och dessa hade också haft ytterligare symtom i form av lunginflammation, leverpåverkan, njursvikt och påverkan på blodbilden. I det holländska utbrottet drabbades merparten av de drygt 80 sjuka av mild sjukdom (främst ögoninflammation), men en veterinär avled. I utbrotten i Asien finns rapporter baserade på de 15 första fallen. Symtom och fynd som förekom i princip hos alla var feber (ofta mer än 38 grader), hosta och andfåddhet samt lungröntgenförändringar. Samtliga av de beskrivna sjukhusvårdade fallen har haft allvarlig andningssvikt. Övriga symtom såsom halsont, snuva, muskelvärk, diarrée eller lös avföring beskrivs vardera i c:a en tredjedel av fallen. Allvarlig njursvikt beskrivs i flera av de fallen, liksom hjärtsvikt (efter påtaglig andningssvikt). Dödligheten har varit mycket hög, men man kan anta att de rapporterade fallen representerar dem med svårast sjukdomsbild. Fågelinfluensavirus är känsliga för båda de antivirala läkemedel som är registrerade i Sverige 27

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Bruk och missbruk, vanor och ovanor

Bruk och missbruk, vanor och ovanor Levnadsförhållanden Rapport nr 105 Bruk och missbruk, vanor och ovanor Hälsorelaterade levnadsvanor 1980 2002 Jessica Persson Ingrid Sjöberg Sven-Erik Johansson Statistiska centralbyrån 2004 Living conditions

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? 2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Per Hortlund Elin Gabrielsson HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Rökning betraktas generellt sett

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

7-8 MAJ 2009. Gemensamma mål i kommunerna och landstinget

7-8 MAJ 2009. Gemensamma mål i kommunerna och landstinget 7-8 MAJ 2009 Riskbruk och riskbeteende Inom ramen för Nya Perspektiv har riskbruk och riskbeteende lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Analysen har delats i fyra

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET 2011-2013 LEDAMÖTER 2011: ThomasWerthén Kommunstyrelse (ordf.) Emil Qvarnström Barn- & utb. nämnd Hans Jarstig Socialnämnd Jan-Åke Johansson Kommunled.kontor Åke Lundgren

Läs mer

Folkhälsorapport. Folkhälsan i Stockholm I dag 2011och i morgon.

Folkhälsorapport. Folkhälsan i Stockholm I dag 2011och i morgon. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholm I dag 2011och i morgon. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102 39 Stockholm Besök: Hantverkargatan 11 B Tfn 08-123 132 00 Folkhälsorapport 2011 och Folkhälsan

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna bland vuxna och dessa sjukdomar bidrar stort till för tidig död (dödlighet före 75- årsåldern). Det minskande insjuknande

Läs mer

% 30. Avstått tandläkarbesök Avstått läkarbesök Avstått ta ut läkemedel. Ålder. Kvinnor. Män

% 30. Avstått tandläkarbesök Avstått läkarbesök Avstått ta ut läkemedel. Ålder. Kvinnor. Män Liv & hälsa år 2000 Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer