Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
|
|
- Per-Olof Hellström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
2 Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 2 Bakgrund I en rapport Tumörsjukdomar i Skåne daterad visades uppgift om vårdkontakter och kostnader för patienter med cancersjukdom i Skåne. Materialet kom från patient- och befolkningsregister för Skåne. En annan rapport Tumörsjukdomar kan tidiga symtom och tecken bidra till tidigare diagnos och behandling daterad oktober 2006 visar vårdkontakter och diagnoser före insjuknande. Dessa båda rapporter hämtade uppgifter från patientregister i Skåne. Nu finns nya data genom att uppgifter från patientregister samordnas med uppgifter från det Regionala Tumörregistret i Södra regionen. Data ges för sex olika cancerformer. Dessa täcker totalt ca 2/3 av incidensen av cancer. Rapporterna, en för respektive cancerform, innehåller ett flertal tabeller, varav en del är stora. Det är för att basmaterial ska finnas i samma dokument. Syfte Syftet är att ge underlag för dimensionering och lokalisering av vård. Därför presenteras materialet så att producenter av vård - Region Skåne och dess olika förvaltningar - ska kunna bedöma nuvarande och framtida behov av resurser för denna vård. Materialet bör kunna granskas och diskuteras av specialister. Läsanvisning I rapporterna visas för personer som insjuknat (incidens) olika kalenderår deras vård per kalenderår. Det gör att man kan följa en insjuknad population, t ex 1999, med deras vård under varje år därefter. För de som insjuknat senare år kan man dessutom finna deras vård före insjuknande. Detta ger underlag att beräkna förändringar över tiden för nyinsjuknade personer. Så dessa data visas vård för en population över tiden. Men materialet visar också vårdens omfattning olika kalenderår för alla som insjuknat både före och efter detta kalenderår (prevalens). All vård t ex 2004 visas för alla som insjuknat hela perioden Så dessa data visar vård ett kalenderår för alla som insjuknat före, under (och efter) detta år. Några resultat Kolorektalcancer, lungcancer och prostatacancer ökade under perioden. De flesta personer hade kontakt med primärvården såväl före som efter insjuknande. I alla cancerformer fanns ett stort antal vårdkontakter både i öppen och sluten vård. Jämfört med befolkningen i motsvarande ålder var kostnader och vårdsökande 3 8 gånger högre för personer som insjuknade i redovisade cancerformer.
3 Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 3 Personer med cancer hade också i hög grad vård för andra sjukdomar. Omfattningen av detta visas i rapporterna. Under 2005 var den totala kostnaden för Skåne ca 1,2 mdr för personer som tidigare insjuknat i redovisade cancerformer. Av detta avsåg ca hälften vård för angiven cancerdiagnos. De större sjukhusen tar hand om huvuddelen av vården. Materialet visar fördelning av vårdinsatser mellan sjukhusen både i det akuta skedet och åren därefter. Materialet kan användas för att bedöma lokalisering till olika sjukhus. Inom cancervården utvecklas nya mediciner vilket kan påverka kostnaderna framöver. Därför bör detta material kompletteras med data för läkemedel som en bas för att bättre kunna bedöma den framtida utvecklingen. Då kan här framtaget material också användas för att simulera olika utvecklingslinjer. Fortsatt arbete Ett fortsatt arbete Vårdkontakter ur ett kvalitetsperspektiv bör göras med ett patientfokus.
4 Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 4 Material och metod I rapporterna ges ett underlag från det regionala tumörregistret för definition av patienter med cancerdiagnos för perioden Materialet omfattar Södra sjukvårdsregionen. Följande diagnoser ingick i underlaget: ICD10: C18-C21 Kolorektal cancer (ICD7: ) ICD10: C34 Lungcancer (ICD7: 1621) ICD10: C50 Bröstcancer (ICD7: 170) ICD10: C51-C56 Cancer i kvinnliga könsorgan (ICD7: 171, 172, 174, 1750, 176) ICD10: C61 Prostatacancer (ICD7: 177) ICD10: C67 Urinblåsecancer (ICD7: 1810, 1816) Totalt omfattade registret anmälda tumörer. Patientens ålder definierades som den ålder patienten hade vid ingången av året för tumöranmälan. Hemort definierades som den hemort patienten hade vid den tidsmässigt första tumöranmälan. Hemorter delades in i län samt sjukvårdsdistrikt i Skåne. Dessa uppgifter gäller per cancerform. I rapporterna visas fördelning av antal anmälda fall per sjukhus och år och antal anmälda personer per hemort och år. I det regionala tumörregistret krypterades personnummer med den nyckel som används i Region Skåne. Uppgifter om patienter länkades därefter till vårdregister i Region Skåne för perioden För perioden visas antal vårdkontakter i sluten och öppen vård i Region Skåne. Beräkningar görs också per insjuknad person, men då enbart för bosatta i Skåne. För detta material ges också uppgift om sjukhus. Vid kolorektal cancer anmäldes i vissa fall flera tumörer vid samma tillfälle. Vid bearbetningar mot patientregister användes dock endast en anmälan per person. Den definierades som den tidsmässigt första anmälan.
5 Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 5 Resultat Tumörregistret Antal anmälda tumörer Antal anmälda tumörer var totalt under perioden Av dessa anmäldes 9,3 procent från sjukhus i Blekinge, 9,7 procent från sjukhus i Kronoberg, 7,0 procent från sjukhus i Södra Halland och 73,8 procent från sjukhus i Skåne. Från övriga Sverige fanns 86 anmälningar. Per cancerform visades följande antal: Kolorektal cancer anmälningar. Dessa ökade ca fem procent årligen under talet. År 1999 var dock antalet på samma nivå som år Lungcancer anmälningar. Dessa ökade ca procent per år 2003 och Bröstcancer anmälningar. Antalet var stabilt under perioden med undantag för år 2004 då det fanns en ökning ca 10 procent. Cancer i kvinnliga könsorgan anmälningar. Antalet var stabilt under perioden. Prostatacancer anmälningar. Dessa ökade ca 5-10 procent per år. Urinblåsecancer anmälningar. Antalet var stabilt under perioden. Antal personer I materialet ingick personer med de definitioner som visades ovan (samma person kan förekomma i fler än en av respektive cancerform, faktiskt antal personer var ). En jämförelse gjordes mellan Kronobergs, Blekinge och Södra Hallands län samt sjukvårdsdistrikt i Skåne, där antal insjuknade per område standardiserades för ålder och kön i befolkningen. Den visade: Kolorektalcancer: Incidensen var högre i Blekinge län och Nordöstra distriktet i Skåne Lungcancer: Incidensen var högre för Sydvästra distriktet i Skåne Bröstcancer: Incidensen var högre för Sydvästra och Mellersta distrikten i Skåne Cancer i kvinnliga könsorgan: Incidensen var högre för Nordöstra distriktet i Skåne Prostatacancer: Incidensen var högre för Mellersta distriktet i Skåne Urinblåsecancer: Incidensen var högre för Sydvästra distriktet i Skåne
6 Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 6 Vård före och efter insjuknande Andel personer med vårdkontakt Antal personer med hemort i Skåne var totalt i hela materialet. Vissa personer hade mer än en av visade cancerformer och förekommer mer en än gång. Antalet personer beräknat per cancerform var då I alla cancerformerna hade över 80 procent kontakt med vården åren före insjuknande. För bröstcancer var andelen ca 90 procent. Åren efter insjuknande hade nästan samtliga vårdkontakt, beräknat på årligen överlevande personer. Andelen som hade kontakt med primärvården var för kolorektalcancer ca 75 procent åren före insjuknande och ca 90 procent året för insjuknande och åren därefter, beräknat på årligen överlevande personer. För lungcancer var andelen före ca 75 procent, året för insjuknande ca 90 procent och åren efter ca 80 procent. För bröstcancer var motsvarande andelar 75 (åren före), 90 (insjuknandeår) respektive 85 (åren därefter) procent. För cancer i kvinnliga könsorgan var andelen 70, 90 respektive 85 procent och för prostatacancer 70, 95 respektive 90 procent. Dessa tal gällde också för urinblåsecancer. Det fanns således inte några stora skillnader mellan cancerformerna i avseende av patienternas kontakt med primärvården. Talen var relativt höga redan före insjuknande, varför en ökad observans på tidiga tecken kan vara möjlig i primärvården. Antal vårdkontakter De vårdkontakter som här redovisas beräknas för alla insjuknade i respektive cancerform, trots att, under en längre period, en del personer avlider. Men materialet visar det antal vårdkontakter som under en definierad period gäller för gruppen nyinsjuknade under ett år. Under en period för insjuknandeåret och sex år därefter hade personer med kolorektalcancer ca 5 vårdtillfällen per person. Summan av vårdtillfällen under året före insjuknade, insjuknandeåret och året efter var 3,2 3,5 per person. För öppen vård var antal läkarkontakter per person ca 40 under insjuknandeåret och sex år därefter. För treårsperioden före, under och efter insjuknande var antalet ca 20 per person. För övriga cancerformer var motsvarande antal kontakter per person: Lungcancer 5,0 (sju år) respektive 4,5 (tre år) vårdtillfällen samt 30 respektive 20 läkarbesök Bröstcancer 4,0 respektive 2,5 vårdtillfällen samt 45 respektive 25 läkarbesök Cancer i kvinnliga könsorgan 6,0 respektive 4,0 vårdtillfällen samt 45 respektive 25 läkarbesök Prostatacancer 4,0 respektive 1,8 vårdtillfällen samt 40 respektive 20 läkarbesök Urinblåsecancer 6,0 respektive 4,0 vårdtillfällen samt 50 respektive 25 läkarbesök
7 Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 7 Bröstcancer och prostatacancer visade lägre tal än övriga cancerformer medan urinblåsecancer och cancer i kvinnliga könsorgan visade högst tal. För öppen vård finns i rapporterna också uppgift om kontakter i primärvården. I respektive rapport visas också antal vårdkontakter hos annan vårdpersonal än läkare. Kostnader För respektive cancerform redovisades kostnader under år 2004 för de patienter som insjuknat under en sexårsperiod (insjuknandeår och de fem föregående åren, se Tabell XVII i respektive rapport). Dessutom redovisades kostnader år 2005 för insjuknade under en sjuårsperiod, med en något annorlunda beräkningsmetod (Tabell XXIX i respektive rapport). Nedan visas dessa kostnader (år 2004 för insjuknade under en sexårsperiod respektive år 2005 för insjuknade under en sjuårsperiod) - kolorektalcancer mkr - lungcancer mkr - bröstcancer mkr - cancer i kvinnliga könsorgan mkr - prostatacancer mkr - urinblåsecancer mkr Med de kostnader som gällde för vård år 2005 kan ungefärliga kostnader beräknas per insjuknad 2004 för en period som omfattar året för insjuknande och de följande sex åren. Beräkningen grundas på det underlag som visas för de som insjuknat tidigare under perioden. Den totala kostnaden per person under en sjuårsperiod i 2005 års kostnadsläge blir då: - kolorektalcancer ca 440 tkr per person - lungcancer ca 300 tkr per person - bröstcancer ca 320 tkr per person - cancer i kvinnliga könsorgan ca 340 tkr per person - prostatacancer ca 250 tkr per person - urinblåsecancer ca 340 tkr per person Kostnader per person under året före insjuknande, insjuknandeåret och året efter insjuknande beräknades och var för de som insjuknade år 2004: - kolorektalcancer 20 tkr året före insjuknande, 170 tkr insjuknandeåret och 90 tkr året efter - lungcancer 20 tkr året före insjuknande, 170 tkr insjuknandeåret och 70 tkr året efter - bröstcancer 10 tkr året före insjuknande, 90 tkr insjuknandeåret och 65 tkr året efter - cancer i kvinnliga könsorgan 10 tkr året före insjuknande, 140 tkr insjuknandeåret och 60 tkr året efter
8 Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 8 - prostatacancer 20 tkr året före insjuknande, 80 tkr insjuknandeåret och 70 tkr året efter - urinblåsecancer 20 tkr året före insjuknande, 100 tkr insjuknandeåret och 70 tkr året efter Vård med diagnosen som huvuddiagnos I de olika rapporterna ges uppgifter om de vårdtillfällen, besök hos läkare och kostnader där respektive tumörsjukdom var huvuddiagnos vid vårdkontakten. Samtliga besök hos läkare hade dock inte uppgift om diagnos, vilket främst gällde primärvård före år När uppgifter om totalt antal vårdkontakter och kostnader jämförs med motsvarande uppgifter i diagnosen ges en uppfattning om all övrig vård för respektive patientgrupp. Omfattningen var klart mycket större än för hela populationen i motsvarande åldersgrupper (se nedan under rubriken Vård jämfört med hela befolkningen ). Vård vid sjukhus Omfattning av vården 2004 för nyinsjuknade samma år och 2005 för alla insjuknade beräknades och fördelades per sjukhus. Dessa tal ger en uppfattning om volymer dels i den mer akuta fasen (insjuknandeåret), dels åren därefter. En viss skillnad ses för vissa cancerformer. Sammantaget har alla cancerformer en koncentration till de stora sjukhusen. Den ungefärliga andelen (procent) vårdkontakter i sluten vård var vid de stora sjukhusen (första siffran anger andel av totalt antal vårdtillfällen och andra siffran andel av vårdtillfällen där diagnosen var huvuddiagnos). Cancerform Lund UMAS Helsingborg Kristianstad Totalt större sjukhus Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Anm. Större sjukhus = Lund, UMAS, Helsingborg och Kristianstad Motsvarande uppgifter ges i de olika rapporterna för öppen vård och kostnader. Dessutom ges underlag för de mindre sjukhusen.
9 Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 9 Överlevnad För de som insjuknade de olika åren ges uppgifter om andel överlevande för den period där det finns data. I viss mån kan förändringar för insjukandeåret och året därefter utläsas men den studerade perioden är något kort för det. Andelen överlevande under en femårsperiod (inkluderande insjuknandeåret) var: - kolorektalcancer ca 50 procent - lungcancer ca 15 procent - bröstcancer ca 80 procent - cancer i kvinnliga könsorgan ca 60 procent - prostatacancer ca 70 procent - urinblåsecancer ca 55 procent Vård jämfört med hela befolkningen För samtliga cancerformer visades stora skillnader i antal vårdkontakter och kostnader jämfört med hela befolkningen i motsvarande åldersgrupper. Kvoten per person mellan personer som insjuknade i cancer (insjuknandeåret samt året efter) jämfördes med befolkningen för vårdtillfällen, läkarbesök och kostnader: Cancerform Kvot vårdtillfällen Kvot läkarbesök Kvot kostnader Kolorektalcancer 5,41 2,71 7,38 Lungcancer 8,30 2,94 7,51 Bröstcancer 5,37 3,33 5,73 Cancer i kvinnliga könsorgan 8,73 3,34 7,01 Prostatacancer 2,74 2,39 3,35 Urinblåsecancer 6,58 2,89 5,11
10 Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 10 Utveckling de närmaste åren Utifrån detta material kan vårdbehov beräknas för de närmaste åren. Det bör analyseras av företrädare för de olika verksamhetsområdena. Då bör tillföras kunskap om förväntade förändringar i behandlingsmetoder, förväntad förändring av incidens och förväntad förändring av överlevnad. Det ger underlag för att diskutera vårdstruktur vård vid och utanför sjukhus samt lokalisering av vård till olika sjukhusen. I delrapporterna för respektive cancerform finns sådant material. För befolkningen i Skåne visas vård 2005 för insjuknade under perioden plus vård 2004 för insjuknade Därmed ges omfattning av vård under ett år för en population som insjuknat samma år samt de föregående sex åren. Nedan visas kostnaden dels för befolkningen i Skåne, dels för en motsvarande population om invånare. - kolorektalcancer 308 mkr resp 27 mkr - lungcancer 159 mkr resp 14 mkr - bröstcancer 285 mkr resp 25 mkr - cancer i kvinnliga könsorgan 121 mkr resp 10 mkr - prostatacancer 314 mkr resp 27 mkr - urinblåsecancer 105 mkr resp 9 mkr Den totala kostnaden under ett år för de som insjuknat i de här beräknade cancerformerna var således ca 1,2 mdr för Skåne. Då bör noteras att ca 5 procent av populationen fanns i fler än en cancerform. För dessa räknades samma vård mer än en gång. Å andra sidan förekom också vård för personer som insjuknat före 1999, vilken ej är beräknad. Kostnaden för vård i huvuddiagnosen beräknades till 538 mkr. Här förekom ingen dubbel beräkning, men en del vårdkontakter saknade diagnos, varför uppgifterna är något för låga. Fördelningen per cancerform var: - kolorektalcancer 125 mkr - lungcancer 75 mkr - bröstcancer 112 mkr - cancer i kvinnliga könsorgan 66 mkr - prostatacancer 113 mkr - urinblåsecancer 47 mkr Som jämförelse kan nämnas att kostnaden för all hälso- och sjukvård för befolkningen i Skåne under år 2005 var ca 16 mdr. Omkring 8 procent av denna kostnad var således för personer med här beräknade cancersjukdomar. Gruppen (levande ) omfattade ca personer, dvs ca 1,3 procent av befolkningen.
11 Cancersjukdomar sex olika sammanfattning.doc 11 Vård i Skåne för insjuknade i andra län I rapporterna visas omfattningen av vård i Skåne för personer bosatta i angränsande län. Uppgifter om vård i hemlänen saknas, med undantag för sluten vård i Blekinge Kommentarer Materialet visar vård för patienter med sex vanliga former av cancer. Eftersom det innehåller data för sju år ger det visst underlag att bedöma trender och kan användas vid beräkning av vårdens utveckling framåt i tiden. Då bör man ta hänsyn till förändringar i Incidens Överlevnad Vård och omsorg (inklusive läkemedel samt ev också kommunala åtaganden) Vårdutnyttjande kan också bedömas utifrån insatser och resultat per patient. I ett sådant arbete, Vårdkontakter ur ett kvalitetsperspektiv, kan göras ytterligare preciseringar av t ex tumörutbredning och uppdelning inom cancerformer.
Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Cancer kolorektal.doc 1 Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Cancer kolorektal.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte
Cancer i kvinnliga könsorgan
Gyncancer.doc 1 Cancer i kvinnliga könsorgan Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Gyncancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Urinblåsecancer.doc 1 Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Urinblåsecancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Lungcancer.doc 1 Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Lungcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod
Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Prostatacancer.doc 1 Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Prostatacancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Bröstcancer.doc 1 Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Bröstcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod
BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen
BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostataoch Lungcancer Etapp 1 Rapport 2008-05-26 Rapporten omfattar Rapport 2007-11-20 Kolon-, Rektal-, Bröst och
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer Etapp 1 Rapport 2007-11-20 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning
BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer
BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer Etapp 1 Rapport 2007-11-20 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning
Vårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen
Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Etapp 3 Komorbiditet och överlevnad Rapport 2009-03-03 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård
Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård en studie i Skåne Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Medicin från apotek. 11,6% Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Ej medicin från apotek. 8,2 % Kontakt med
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader
DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008
Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS
2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades
Analys av kostnader för cancervård
Redovisande dokument [rapport] Sida 1 (33) Analys av kostnader för cancervård 213-215 [Region Norrbotten] [1.] Sida 2 (33) Innehåll Analys av kostnader för cancervård 213-215... 1 Inledning... 4 Metod
Jessica Wihl onkolog/ gynonkolog Medicinsk rådgivare RCC Syd
Halland Kronoberg Blekinge Skåne Jessica Wihl onkolog/ gynonkolog Medicinsk rådgivare RCC Syd Bakgrund Södra regionvårdsnämnden tog 2014 beslut i samband med godkännande av den första regionala cancerplanen
Cancervårdsprocesser Utdata från VAS. Iréne Eriksson o Bengt Sallerfors, Hallands sjukhus
Cancervårdsprocesser Utdata från VAS Iréne Eriksson o Bengt Sallerfors, Hallands sjukhus Nationell cancerstrategi (SoU2009:11) Minska risken för insjuknande i cancer Förbättra kvalitén i omhändertagandet
Barncancer. Ett växande problem
Barncancer Ett växande problem Barncancercentrum uppdrag Utredning Diagnos Behandling - av barn som drabbas av cancer och blodsjukdomar Barncancercentrum uppdrag Utredning Diagnos Behandling - av barn
Ingela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg)
Ingela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg) Effekter av kodningsutbildning en jämförelse Arbete pågår att uppnå högre kvalitet
Beräkningsunderlag. för andel cancerpatienter som genomgått SVF Version 2.1
Beräkningsunderlag för andel cancerpatienter som genomgått SVF 2019-03-20 Version 2.1 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2018-02-12 Version 1.0 2018-10-2 Version 2.0 2019-03-20 Version 2.1.
Kvalitetsdata i cancervården
Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd juni 2015 Efter önskemål från flera av linjens företrädare och processledare kommer här det första rapporten kring kvalitetsdata i cancervården. Hur fungerar kvalitetsregister
Kvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016
2017-12-18 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Staffan Khan Kvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar
Bättre cancervård med patienten i fokus
Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och
Kvalitetsregister för prostatacancer. Diagnosår 2003
Kvalitetsregister för prostatacancer Diagnosår 2003 Kvalitetsregister för prostatacancer Diagnosår 2003 Beställningsadress: Regionala tumörregistret Universitetssjukhuset i Lund 221 85 Lund Tel 046-17
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 180413 Version 4 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider
Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar
Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer
Data för de utvalda personerna från Tumörregistret har kompletterats genom tillgång till data enligt följande:
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen - Projektplan Bakgrund Studien är en populationsbaserad registerstudie och omfattar befolkningen i Södra sjukvårdsregionen. Regionala etikprövningsnämnden
Tarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING
Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Antal cancerfall och antalet sjukskrivna på grund av en cancerdiagnos...5 Antal sjukfall
Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi
Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna
V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade
HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN S 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 160129 Version 2 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider
Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök
Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök Referensår : vårdtillfällen, vårdtid, operationer: 2001 och 2002 läkarbesök: 2002 och 2003 HS0205 A. Allmänna
Cancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Epidemiologi 1. Ragnar Westerling
Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas
LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv
2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting
HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth
DRG och dess användningsområden
DRG och dess användningsområden Användningsområden i Södra Sjukvårdsregionen Bo Attner Chefsekonom Södra Regionvårdsnämnden Ordförande i DRG-Rådet i södra sjukvårdsregionen (1993- Repr för S:a sjukvårdsregionen
Vi bygger för cancervården
Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som
Satsning på cancervården
Satsning på cancervården Regeringen satsar 500 miljoner kr per år under perioden 2015 2018 för att Förkorta väntetiderna Minska de regionala skillnaderna Skapa en mer jämlik vård med ökad kvalitet och
HSN G 4 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN G 4 okt 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Länk till avsnitt
Patienter i specialiserad vård 2007
Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvdsstyrning Joanna Linde Hälso- och sjukvdsstrateg 040-675 32 23 Joanna.linde@skane.se Datum 2016-02-18 Dnr 1202080 1 (5) Behovsanalys vid förlängning av
Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014
Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna
Mag- och tarmförbundet. Tarmcancerrapporten 2012/13
Mag- och tarmförbundet Tarmcancerrapporten 2012/13 1 Om undersökningen Ämne: Svenska folkets kunskap om cancer Projektnummer: 1526341 Uppdragsgivare: Mag- och tarmförbundet Tid för fältarbete: 19-22 november
A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälso- och sjukvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök Referensår : vårdtillfällen, vårdtid, operationer: 2003 läkarbesök: 2004 HS0205 A. Allmänna uppgifter A.1
TELEFONLISTA FUNKTION KOORDINATORER STANDARDISERADE VÅRDFÖRLOPP (SVF) SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN
Faktaägare Reviderad: 2016-08-15 Anna Unné Tidigare version: 2016-01-25 RCC Syd 2016-07-11 anna.unne@skane.se TELEFONLISTA FUNKTION KOORDINATORER STANDARDISERADE VÅRDFÖRLOPP (SVF) SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5
Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010
Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har
Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson
Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen 2016-05-31 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Nationell nivåstrukturering Arbetsmodell Nya sakkunniggrupper Äggstockscancer Njurcancer
Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik
Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som
Cancer Incidence in Sweden HS0105
Avdelning/enhet (motsv): EpC/ER 2008-12-28 1(7) Cancer Incidence in Sweden 2008 2008 HS0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!
Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret
Läkemedelskostnader under 2007 i Region Skåne
Läkemedelskostnader under 2007 i Region Skåne Kr 2 000 000 000 Förmånskostnaden för läkemedel + handelsvaror i Skåne under 2007 1 800 000 000 1 600 000 000 1 400 000 000 1 200 000 000 Total kostnad läkemedel
Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018
2017-11-28 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande
Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa
Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror
Kvalitetsdeklaration Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2016
Datum för offentliggörande 2017-09-27 1(9) Avdelningen för statistik och jämförelser Pernilla Fagerström Kvalitetsdeklaration Statistik om skador och förgiftningar behandlade i sluten vård 2016 Ämnesområde
HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN N 18 okt 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Länk till avsnitt
Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun
Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Göteborg den 12 maj 2006 Annette Rödström 1 ST-läkare Erik Holmberg 2 Systemanalytiker Lars Barregård 1 Professor, överläkare
Införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR. Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen
Införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR Rollfördelning i VGR Statliga stimulansmedel 2015-2018 (69 MSEK) Införande av SVF = linjeorganisationens ansvar Förbokning av tider, rekryteringar, informationsspridning,
Sjukdomar i sluten vård HS0110
2009-12-23 1(7) Sjukdomar i sluten vård 1987-2008 HS0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017
2018-09-12 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Clara Larsson Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tarmcancerrapporten 2010 1 Om undersökningen Ämne: Tarmcancerrapporten 2010 Projektnummer: 1520612 Uppdragsgivare: Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tid för fältarbete:
A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Cancerregistret 2001 HS0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hälso och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:
Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
Södra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden
Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande
BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala
Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018
2017-11-02 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande
Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys
Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och
Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning
Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 16 framställs de ålderstandardiserade relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.
Inledning Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups. Du kommer att få en introduktion till vad ACG är och information om hur den används för att beskriva hälsotillstånd och beräkna framtida
Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.
Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?
(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Statistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2015
Beskrivning av statistiken 2017-02-06 HS0110 1(7) Statistik och jämförelser Anders Jacobsson Statistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2015 HS0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Svante Bergdahl Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens
Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne
Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Kostnader för hälso- och sjukvård, 2005 Johan Jarl, Doktorand 1 Johan.Jarl@med.lu.se Henrik Ohlsson, Doktorand, Epidemiolog 1,2 Henrik.Ohlsson@skane.se Ulf
Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003
BILAGA 1 Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 Specialdestinerade statsbidrag 2 126 2 146 2 202 2 259 Övriga intäkter 3 289 3 296 3 348 3 401 Verksamhetens intäkter 5 415 5 442 5 550 5 660 Personalkostnader
Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård
juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.
Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012
Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens
Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson
Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Hur lång tid behöver jag vänta innan jag får komma till specialist? Hur lång tid tar det innan jag får besked om min diagnos? Att mäta i realtid
Hur lång tid behöver jag vänta innan jag får komma till specialist? Hur lång tid tar det innan jag får besked om min diagnos? När får jag min första behandling? Att mäta i realtid - nu kan vi svara Strategiska
Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006
Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman
Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13
Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society