Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet 80 poäng

Transkript

1 Dnr Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet 80 poäng Study programme in Public Health Sciences 80 credits (=120 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, , reviderad

2 Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Study Programme in Public Health Sciences, 80 credits (=120 ECTS credits) Programkod: FOLHV Beslut om inrättande Fastställd av Styrelsen för Utbildning Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjar sin utbildning höstterminen 2003 och ersätter utbildningsplan fastställd Reviderad av Styrelsen för utbildning Revideringen avser borttagning av en inriktning på C-nivå, Sjukvårdsadministration och hälsoekonomi, samt införande av ny inriktning på C-nivå, Hälsoekonomi. Revideringen gäller för studenter som påbörjar termin 3 höstterminen Mål för grundläggande högskoleutbildning (enligt högskolelagen (SFS 1992:1434), 1 kap 9 första stycket ) Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå - följa kunskapsutvecklingen och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom område Syfte Folkhälsovetenskapsprogrammet syftar till att förbereda studenten för forskning inom ämnet folkhälsovetenskap respektive ett självständigt yrkesarbete inom något av följande verksamhetsområden: Sida 2 / 5 Inom primär- och landstingskommunal, privat eller statlig verksamhet planera, samordna, genomföra och utvärdera hälsofrämjande arbete på grupp- eller samhällsnivå. Inom regional, nationell och internationell samhällsmedicinsk och hälsopolitisk verksamhet kunna analysera och tolka hälsoutveckling och hälsosystem med avseende på effektivitet och jämlikhet samt kunna sammanställa och värdera internationell forskning inom området.

3 Inom hälso- och sjukvården utifrån ett specificerat befolkningsansvar analysera behov av förebyggande hälso- och sjukvård och föreslå åtgärder baserade på epidemiologiska, medicinska, etiska och hälsoekonomiska underlag. Mål för programmet Målen för utbildningen i huvudämnet folkhälsovetenskap är följande (utöver de allmänna målen i 1 Kap 9 Högskolelagen). De fyra nivåer som använts i målformuleringen är 1) känna till, 2) redogöra för, 3) utöva en färdighet, och 4) värdera kunskap. Studenten skall efter avslutad utbildning ha förvärvat: färdigheter att beskriva och analysera hälsoutveckling, sjukdomsmönster och dess bestämningsfaktorer och konsekvenser i en befolkning kännedom om folksjukdomarnas förekomst och viktigaste orsaker nationellt och internationellt färdigheter i att använda relevanta kvalitativa metoder vid analys av orsaker till sjukdomar och vid utvärdering av preventiva åtgärder färdigheter att med epidemiologisk teori och metod analysera samband mellan sjukdomar och deras orsaker respektive konsekvenser och att kritiskt värdera denna typ av kunskap en förmåga att vetenskapligt värdera vilka metoder som är effektivast för att förebygga folksjukdomar på grupp- och samhällsnivå färdigheter att utforma, genomföra och utvärdera sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande program färdigheter att bedöma konsekvenser för folkhälsan av åtgärder inom olika samhällsektorer som direkt eller indirekt påverkar folksjukdomarna dess orsaker och konsekvenser färdigheter att genomföra och värdera hälsoekonomiska analyser av hälso- och sjukvårdsinsatser färdigheter att kunna analysera behov, efterfrågan, utbud och konsumtion av hälso- och sjukvård i en befolkning färdighet att analysera olika sjukvårdssystem med avseende på finansiering och styrning och att kunna redogöra för olika huvudtyper av finansiering och organisation av internationella sjukvårdsystem kunna redogöra för etiska, medicinska och ekonomiska kriterier för prioritering inom hälsopolitik och sjukvård. Beskrivning av huvudämnet Med folkhälsovetenskap (eng. Public Health Sciences) avses det tvärvetenskapliga område som studerar samhällsstrukturens, miljöns, arbetslivets, sjukvårdssystemets och levnadsvanornas betydelse för befolkningens hälsa. Utbildningen i folkhälsovetenskap syftar till att ge en vetenskaplig grund för folkhälsoarbete och hälso- och sjukvårdsadministration. Folkhälsovetenskapsutbildningen vid KI omfattar tre huvudområden: Analys av sjukdomar och sjukdomsorsaker, metoder för hälsofrämjande och Sida 3 / 5

4 sjukdomsförebyggande arbete och analys av hälso- och sjukvårdens organisation och arbetsformer av betydelse för det förebyggande arbetet. Huvudsakligt innehåll och uppläggning Nivå, 1-40 p (A och B-nivå) De två första terminerna innehåller åtta obligatoriska kurser. De är; introduktion till ämnesområdet, sjukdomslära för folkhälsovetare, kvalitativa metoder, epidemiologi, biostatistik, sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder, B-uppsats och sjukvårdsadministration och hälsoekonomi. Nivå, p (C-nivå) Under termin 3 och 4 ges studenterna möjlighet att välja inriktning bland sju olika fördjupningsområden; epidemiologi och biostatistik, internationell hälsa, hälsofrämjande arbete, säkerhetsfrämjande arbete, stressprevention, tillämpad folkhälsonutrition och hälsoekonomi. Uppsatsarbetet, på D-nivå, genomförs inom det valda ämnesområdet. Nivå, poäng, (D-nivå) Examensarbetet omfattar 20 poäng. Undervisningen i kurserna sker genom problembaserat lärande men även i form av föreläsningar, seminarieövningar, grupparbeten och enskilda arbeten. Programmets delkurser Nivå 1-20 poäng, A -nivå. Introduktion till folkhälsovetenskap, 5 poäng Sjukdomslära för folkhälsovetare, 5 poäng Kvalitativa metoder, 5 poäng Epidemiologi 5 poäng Nivå poäng, B-nivå Biostatistik, 5 poäng Sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete, 5 poäng Projektarbete i folkhälsovetenskap, 5 poäng Sjukvårdsadministration, hälsoekonomi och sjukvårdspolitik, 5 poäng Nivå poäng, C-nivå Studenten väljer en av följande fördjupningskurser: Hälsofrämjande arbete, 20 poäng, Epidemiologi och biostatistik, 20 poäng Internationell hälsa, 20 poäng, Hälsoekonomi, 20 poäng, Stressprevention, 20 poäng Säkerhetsfrämjande arbete, 20 poäng Tillämpad folkhälsonutrition, 20 poäng Sida 4 / 5

5 Sida 5 / 5 Nivå, poäng, D-nivå Examensarbete i folkhälsovetenskap, 20 poäng. Särskilda förkunskaper Utöver grundläggande behörighet krävs särskild behörighet. Som särskild behörighet gäller: - Matematik B, eller motsvarande och - 80 universitets/högskolepoäng Tillträdeskrav till högre termin För att få fortsätta till termin 3 krävs att 25 poäng av termin 1 och 2 är godkända. Utöver detta kan det finnas specifika krav för kurser, vilket i sådana fall anges i kursplanen. För studenter som inte uppfyller tillträdeskraven sker planering av fortsatta studier i samråd mellan student, lärare och studierektor/motsvarande. Betygsgrader Godkänd/underkänd. Examen och examensbenämning Krav för magisterexamen Magisterexamen erhålles efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 160 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 80-poängsnivån med godkänt resultat. Examensbenämning Medicine magisterexamen i folkhälsovetenskap. Master of Medical Science in Public Health. Tillgodoräknande Tillgodoräknande sker i enlighet med högskoleförordningen (1993:100) och KIs lokala riktlinjer.