Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Transkript

1 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH10 Inrättad av Styrelsen för utbildning Fastställd av Styrelsen för utbildning

2 Sid 2 (8) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH Programmets namn Masterprogrammet i Master programme in public health sciences Programmet har 5 inriktningar: - Folkhälsoepidemiologi Public Health Epidemiology - Hälsoekonomi och hälsofrämjande arbete Health Economics and Health Promotion - Mental hälsa och suicidprevention Mental Health Promotion and Suicide Prevention - Säkerhetsfrämjande arbete Safety Promotion - Tillämpad folkhälsonutrition Applied Public Health Nutrition 1.3. Omfattning 120 högskolepoäng (120 ECTS-poäng) 1.4. Ikraftträdande Utbildningsplanen gäller för studenter som påbörjar sina studier från och med Ht Behörighetskrav Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng inom, hälso- och sjukvård eller relevant samhällsvetenskapligt ämnesområde. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska B (med lägst betyget Godkänd) Examen Medicine masterexamen i (Master of Medical Science (120 credits) with a Major in Public Health Sciences) 2. Mål Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis Mål för avancerad nivå enligt högskolelagen Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

3 Sid 3 (8) Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom för utbildningen. Färdighet och förmåga För masterexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Mål för masterprogrammet i vid Karolinska Institutet Utöver de nationella målen för masterexamen gäller följande mål för masterprogrammet i vid Karolinska Institutet: Studenten skall vid avslutad utbildning visa fördjupad kunskap om ohälsans bestämningsfaktorer och hur

4 Sid 4 (8) dessa påverkar folkhälsan, visa fördjupade färdigheter i att använda liga metoder vid befolkningsinriktat hälsofrämjande arbete, visa fördjupad kunskap om tillämpning av teorier och modeller i samband med liga analyser och åtgärdsinriktat arbete inom vald fördjupningsinriktning, och visa förmåga att sammanställa, kritiskt värdera samt presentera egna insamlade data. 3. Beskrivning av Huvudområdet är tvärvetenskapligt och utgörs av medicin (epidemiologi, socialmedicin, yrkesmedicin m.m.), samhälls- och beteendevetenskap (sociologi, psykologi, statsvetenskap, ekonomi m.m.) samt humanistiska vetenskaper (filosofi, etik, antropologi och historia). Ämnet täcker således flera paradigm samt flera förklaringsnivåer, såväl biologiska som psykologiska sociala och kulturella. Genom studier inom utvecklar studenten kunskap om samhällsstrukturens, miljöns, arbetslivets, sjukvårdssystemets och levnadsvanornas betydelse för befolkningens hälsa. Studierna utvecklar även kunskap om hur förekomst av sjuklighet och ohälsa kan relateras till bakgrundsfaktorer i samhället och den yttre miljön och metoder för sådana analyser. Studierna bibringar också metoder för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, hälsopolitik samt om folkhälsoarbetets betydelse för olika grupper i befolkningen. Studierna inom ligger till grund för såväl forskning som utbildning och praktiskt tillämpning av. Kunskapsområdet tillämpas på lokal, nationell och internationell nivå, och appliceras i samarbete med myndigheter, enskilda organisationer samt hälso- och sjukvården. Kunskapsområdet ligger till grund för evidensbaserat sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete. 4. Innehåll och upplägg Programmet erbjuder kurser som i omfattning och progression innebär att studenten ska kunna uppfylla fordringarna för en medicine masterexamen i inom valt fördjupningsområde. Programmet utgör en utbildningsmässig grund för forskarutbildning i 4.1. Fördjupningsinriktningar Folkhälsoepidemiologi Inriktningen folkhälsoepidemiologi erbjuder kunskaper i epidemiologiska metoder som är relevanta inom. Studenten erhåller fördjupade kunskaper i epidemiologiska och biostatistiska metoder, i insamling och hantering av data samt i metoder för utvärdering av folkhälsoinsatser. Tonvikten ligger på tillämpad epidemiologi, för att utveckla studentens färdigheter i att beskriva, analysera och reflektera över olika typer av folkhälsoproblem samt i kritisk granskning av epidemiologiska studier. Hälsoekonomi och hälsofrämjande arbete Utbildningen syftar till att stärka studentens analytiska förmåga och färdigheter i att använda hälsofrämjande och hälsoekonomiska metoder inom såväl folkhälsoarbete som hälso- och sjukvård. Särskild vikt läggs vid teori-

5 Sid 5 (8) och modellutveckling och att sammanställa, kritiskt värdera och presentera vetenskapliga texter och egna insamlade data. Inom hälsoekonomi ges fördjupade kunskaper och färdigheter i att använda mikro- och makroekonomisk teori, ekonometrisk analys, statistikprogram och olika utvärderingsmetoder. Inom hälsofrämjande arbete ges fördjupade kunskaper och färdigheter om planeringsmodeller, implementering av policy, interventionsstrategier, utvärderingsmetoder och kvalitetssäkring av nationellt och internationellt folkhälsoarbete. Mental hälsa och suicidprevention Utbildningen syftar till en fördjupad kunskap om samspelet mellan biologiska, psykologiska, sociala och kulturella sårbarhets- och skyddsfaktorer och yttre påfrestningar i uppkomsten av psykisk ohälsa och självmord. I utbildningen tränas färdigheter i att kritiskt granska policy och interventionsprogram för suicidprevention och främjande av mental hälsa. Aktuell stressforskning belyses, liksom salutogena perspektiv på mental hälsa och vetenskapligt utvärderad prevention av självmord i kliniska och icke-kliniska sårbara grupper. Säkerhetsfrämjande arbete Säkerhetsfrämjande arbete syftar till en kvalificerad analys och förståelse av åtgärder som främjar säkerhet och förebygger skador i ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Studenten lär sig att planera, genomföra och utvärdera befolkningsbaserat säkerhetsarbete. Tillämpad folkhälsonutrition Utbildningens mål är att ge studenten fördjupad kunskap om samband mellan kost och fysisk aktivitet och hälsa/ohälsa, om riskgrupper och om vad som styr mat- och motionsvanor. Undervisning ges i metoder för att mäta och bedöma sjukdomsmönster, matvanor, fysisk aktivitet och kroppssammansättning samt i planering, implementering och utvärdering av interventioner Kurser Utbildningen inleds med en för alla inriktningar gemensam obligatorisk introduktionskurs i. På denna följer en inriktningsspecifik introduktionskurs på 7,5 högskolepoäng. Den första terminerna läser studenterna även en gemensam kurs i kvalitativ metod. Kursen i kvantitativ metod är gemensam för alla inriktningar utom folkhälsoepidemiologi som istället läser kursen Metoder för att studera sjukdomars förekomst och spridning. Under termin 2 och 3 läser studenterna ämnesteoretiska kurser inom sin inriktning motsvarande 50 högskolepoäng. Utbildningen avslutas med ett obligatoriskt examensarbete om 30 högskolepoäng. Under terminerna 1 3 avsätts tid för förberedelse av examensarbetet i fortlöpande uppsatsseminarier. Detta arbete ingår i kursen Metodologisk fördjupning och etik, 10 högskolepoäng, som i utbildningsplanen är placerad i termin Undervisningsspråk Undervisningsspråk är engelska.

6 Sid 6 (8) 5. Övergångsbestämmelser Övriga riktlinjer 6.1. Betygsskala Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd, Väl godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på enstaka, valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan Tillträdeskrav till högre termin För tillträde till termin 3 krävs att studenten med godkänt resultat genomfört kurser motsvarande 45 högskolepoäng. Utöver detta kan det finnas kursspecifika krav, se respektive kursplan. 7. Studieplan med ingående kurser 7.1. Inriktning Folkhälsoepidemiologi 1 Introduktionskurs i 1 Introduktion till folkhälsoepidemologi 1 Metoder för att studera sjukdomars förekomst och spridning 1 Kvalitativa metoder 2 Epidemiologiska metoder för att studera sjukdomars bestämningsfaktorer 2 Statistik för epidemiologer 2 Insamling och hantering av epidemiologiska data 2 Metoder för effektutvärdering av folkhälsoinsatser 3 Tillämpad epidemiologi 1 5 Avanc Av sjukdomars förekomst och spridning 3 Tillämpad epidemiologi 2 10 Avanc Av sjukdomars bestämningsfaktorer 3 Tillämpad epidemiologi 3 5 Avanc Av effektutvärderingar 4 Examensarbete i

7 7.2. Inriktning Hälsoekonomi och hälsofrämjande arbete Dnr 4461/ Sid 7 (8) 1 Introduktionskurs i 1 Introduktionskurs i hälsoekonomi och hälsofrämjande arbete 1 Kvantitativ metod 1 Kvalitativ metod 2 Mikroekonomi 5 Avanc Av 2 Hälsoekonomisk teori 2 Ekonometri och dataprogram 2 Tillämpad hälsoekonomi 5 Avanc Av 2 Hälsopolitik 5 Avanc Av 3 Planering och implementering av hälsofrämjande arbete 3 Arenor i hälsofrämjande arbete 5 Avanc Av 3 Utvärderingsmetodik 4 Examensarbete i 7.3. Inriktning Mental hälsa och suicidprevention 1 Introduktionskurs i 1 Introduktionskurs: Suicidprevention och främjande av mental hälsa ett globalt perspektiv 1 Kvantitativ metod 1 Kvalitativ metod 2 Stressforskning 10 Avanc Av 2 Multikausalitet i suicidala processer 10 Avanc Av 2 Befolkningsgrupper som är sårbara 5 Avanc Av för psykisk ohälsa och självmord 2 Psykiatriska störningar och 5 Avanc Av självmord 3 Främjande av psykisk hälsa 1 10 Avanc Av 3 Främjande av psykisk hälsa 2 5 Avanc Av 3 Utvärderade interventioner som 5 Avanc Av syftar till att förebygga psykisk ohälsa och självmord 4 Examensarbete i

8 Sid 8 (8) 7.4. Inriktning Säkerhetsfrämjande arbete 1 Introduktionskurs i 1 Introduktionskurs i säkerhetsfrämjande arbete 1 Kvantitativ metod 1 Kvalitativ metod 2 Artikelskrivning i säkerhetsfrämjande arbete 2 Skadebörda (Burden of Injury) 2 Skaderegistrering och - klassifikation 2 Säkerhetsfrämjande arbete i praktiken 3 Policyarbete i säkerhetsfrämjande 12,5 Avanc Av arbete och skadeprevention 3 Evaluering versus forskning i säkerhetsfrämjande arbete 4 Examensarbete i 7.5. Inriktning Tillämpad folkhälsonutrition 1 Introduktionskurs i 1 Introduktion till folkhälsonutrition 1 Kvantitativ metod 1 Kvalitativ metod 2 Folkhälsoaspekter på fysisk aktivitet 2 Mätning av nutrition och fysisk aktivitet 2 Nutrition 1 2 Nutrition 2 3 Global nutrition 3 Hälsofrämjande arbete inom nutrition och fysisk aktivitet 3 Mätsystem för folkhälsa i Europa 5 Avanc Av 4 Examensarbete i