Kirkegaard. Epidemiologi del 1. Agenda. Etymologi. Vad är Epidemiologi? Epidemiologi vs klinik
|
|
- Kjell Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kirkegaard Epidemiologi del 1 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Anders Beckman MD, PhD, GP Lunds Universitet 1 2 Agenda Etymologi Förklaringar Definitioner Metakunskap Exempel Högt och lågt epi=bland demos=människor, område logos=lära, kunskap 3 4 Vad är Epidemiologi? Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi vs klinik Grupp vs individ Mål Komplettera klinisk bild från enskilda personer Studera sjukdomsmönstret i befolkningen Finna orsakssamband till sjukdom Metod Forskning Praktik Klinik Epidemiologi 5 6 1
2 Synsätt Tillämpning Plats Tid Hälsa/Sjukdom Person Orsak Kolera, lungcancer Naturalhistoria Tuberkulos Beskrivande Antal sjuka, antal besök Uppföljning Läkemedel, sanering, livsmedel 7 8 Epidemiologifält 9 Historia Hippokrates John Snow, gp Florence Nightingale Doll & Hill (195) fallkontroll för rökning och lungcancer
3 Kolera Individer Död Incidens/ Southwark Lambeth 19` 18,9 Epidemiologi Beskriva Analysera Åtgärda London 1854 Koleraincidens efter vattendistributör Fallgropar! Deskriptiv epidemiologi Definitioner Beskriva frekvens och distribution av sjukdom (eller hälsa!) i en population. Vem blir sjuk/håller sig frisk? Ålder Kön Gener, livsstil, SES, omgivning etc Plats Tid Grupp Vad är sjukdom? Vad är hälsa? Illness Health Disease The meaning of meaning Ogdens triangel Företeelse Verklighet Begrepp Ide, föreställning Term Katt, kisse, misse
4 Sjukvårdsbehov Behov Hälsa/sjukdom Illness - Disease Detekterbart Röntgen, lab, status Behandlingsbart (capacity to benifit) Definitioner viktiga Hälso-/sjukdomsdefinitioner påverkar utfallet Exempel Hypertoni Lumbago Jmf Romarriket Religion 19 2 Romarrikets uppgång Hypertoni Blodtryck 17/95 16/95 14/9 % med hypertoni Kaukasiska män år USA Romarrikets fall
5 Sjukskrivning Skåne Centrala begrepp ohälsotalet Population Prevalens Incidens Standardisering Epidemiologiska studier Fel Confounding Bias Slumpfel Register PAS Cancerregister Födelseregister Dödsorsaksregister Undersökningar Enkät Hälso Källor Population Totalpopulation Studiepopulation (Urval/Strata) Sjuka Populationsexempel Prevalens Cervixcancer Världens befolkning Sveriges befolkning Kvinnor Antal individer med sjukdom Totala antalet individer (som kan få sjukdomen) Exempel cervixcancer levande kvinnor med diagnos under perioden i Sverige Sjuka
6 Prevalens Proportion med sjukdom Point=just nu Period=tidsperiod med kända + nyinsjuknade Ex Åhörarprevalens Antal åhörare: 2 Varav män: 6 Prevalens män: 6/2 = 3% Incidens Incidensexempel Antal nya fall definierd period Totala antalet individer (som kan få sjukdomen) Incidens = nya fall under specifik tidsperiod Kumulativ incidens =proportion som får sjukdom under tidsperiod=risk Attack rate; Case fatality rate Survival=1-risk Cervixcancer Nya fall: 45 kvinnor/år Population 4 5 Incidens=antal nya fall under tidsperiod/antal individer=proportion=risk=kumulativ incidens Incidens:,1 eller 1/ Incidens rate=incidenstal Antal nya fall Antal personår Incidens rate Ex: Äktenskap Giftermål 6 mån Försvunnen 7 mån Flyttat 8 mån Incidens rate = antal nya fall under tidsperiod genom totala persontiden 5 mån Död Giftermål mån 12 mån 12 mån Tid 12 mån
7 Incidens rate Nya fall under period Antal personår/månader Exempel 1 Nya fall: 2 Antal personmånader 6=5 personår,3 fall per personmånad,4 fall per personår Kumulativ incidens 2/7=,29 Incidens rate Exempel 2 1,5 h,5 h 1,5 h 3 h Incidens rate Ex: Trötthet under föreläsning Tid: 3 h, antal personer 13 Persontimmar trötta: 1*,5+3*1,5=5 Persontimmar ej trötta: 7*3+2*1,5=24 Totalt persontimmar 29 Incidens rate: 4/29=,14 per persontimme Kumulativ incidens=risk 4/13=,31 Incidens - prevalens Incidens Prevalens Avtappning Död Utflyttning Frisk 39 4 Prevalenspåverkan Användning Sjukdomsduration (lång) Hög incidens In-/utflyttning Diagnosmetoder/kriterier Sjukdomsduration (kort) Mortalitet Låg incidens In-/utflyttning Behandling Incidens kausalsamband ex kolera Prevalens Förekomst - blåögda, rökare, obesa Belastning ex diabetes, RA När incidens inte går att mäta: kongenitala malformationer (VSD), subkliniskt insjuknande (MS) samt förekomst av faktorer:
8 Jämföra Ex döden Crude rate verkligt antal under ett år (tidsperiod)/totalbefolkning Exempel Crude Death Rate (CDR) Sverige CDR kvinnor 1992:,11 Kazakstan CDR kvinnor 1992:,7! Varför? Demografi! Befolkningssammansättning Ålder Kön mm Befolkning Kazakstan Befolkning Sverige Justera för jämförbarhet Urval Standardisering Matematiskt Urval Stratifierat urval Ex Åldersstrata DR 1992 kvinnor 8-84 Sverige,7 Kazakstan,1 Sverige CDR kvinnor 1992:,11 Kazakstan CDR kvinnor 1992:,7 47 Andra strata/urval Utbildning Arbete etc 48 8
9 Standardisering Utjämna skillnader mellan gruppers sammansättning tex avseende ålder, kön, yrke etc för att möjliggöra jämförelser med ett mått Direkt standardisering Undersökningsresultat på standardpopulation Stora material Indirekt standardisering Standardresultat på undersökningspopulation Små material/sällsynta utfall Direkt standardisering Jämföra undersökningsresultatet på en standardpopulation Eliminera fördelningsberoende skillnader Känd strataincidens Totala populationsandel*specifik strataincidens (antal/%) 49 5 Hypotetiskt exempel Röstresultat Parti Kommun A Kommun B Parti SD Kommun A 38% Kommun B 2% SD % 4 2% Tot 11 43/11= 38% 11 34/11= 3% Indirekt standardisering Kommun A 38% Kommun B 2% 4 3 Standardpopulation (2/strata) Parti SD Standardpopulation (2/strata) 8 6 Jämför standardpopulationens resultat på undersökningspopulationen Okänd strataincidens Kvot mellan undersökt population och förväntat antal O/E = Observerat/förväntat (expected) Tot 11 43/11= 38% 14/6 =23% 11 34/11= 3% 14/6 =23% SMR = Standardized mortality/morbidity rate
10 Indirekt standardisering Exempel Exponerade Oexponerade Fall Personår Fall Personår Incidens rate Yngre 3 5,5 Äldre 225 9,25 Totalt 6 4 Annan standardisering Matematisk modellering Multivariata beräkningar Logistisk regression Observerat exponerade:6 Förväntat exponerade dvs hur utfallet skulle blvit om det var som standardpopulationens: (,5*3+,25*)=4 Kvot mellan observerat och förväntat: O/E 6/4=1, Studier Tvärsnittsstudie Observationell (Epidemiologiska) Tvärsnitt (prevalensstudie) Kohort Fall-Kontroll (Case-Control) Experimentella Klinisk prövning (RCT) Undersöker vid en tidpunkt TID Sjuk Population Frisk UNDERSÖKNING Tvärsnittsstudie Exempel 1 enstaka Tvärsnittsstudie Exempel 2 upprepade Tillgång till internet i hemmet Tillgång till internet i hemmet Huvudsaklig sysselsättning Huvudsaklig sysselsättning Förvärvsarbetande År 2 65% Förvärvsarbetande Studerande Arbetslös 6% 6% % 4% 4% 28% 65% 75% 41% Studerande 75% Pensionär % 4% 13% Arbetslös 41% Pensionär 13% 59 6
11 Deskriptiv Billig, enkel Urvalsberoende Tvärsnittsstudie Kohort studier Följer grupper över tid med olika exposition Prospektivt Kohort Kohortstudier Följer grupp med specifikt utfall TID Exponerad Population Kohort Oexponerad Sjuk Frisk Sjuk Frisk Orsakssamband Tidskrävande Oftast dyrt Mindre confounding UNDERSÖKNING Kohortstudie Exempel Individer Död Incidens/ Southwark Lambeth 19` 18,9 Fall-kontroll Case-control Undersöker grupp med specifikt utfall Exponerad Oexponerad TID Fall London 1854 Koleraincidens efter vattendistributör Matcha Population Relativ risk=rr=5/,9=5,5 Exponerad Oexponerad Kontroll UNDERSÖKNING
12 Fall-kontroll Orsakssamband Billig och snabb (relativt) Ger odds, ej incidens Felkällor Cancerfall Kontroll Fall-kontroll Exempel Exponerade Oexponerade Odds cancer exponerade 41/298 Odds cancer oexponerad 15/22 Odds ratio=or 41/298/15/22=41*22/15*298=1, Kohort Fall-kontroll Kohort vs Fall-kontroll Ekologisk studie Individdata saknas Aggregerade data för grupper Risk för skensamband Ecological fallacy (motsats atomistic fallacy) 69 7 Tbc-incidens Skensamband Skensamband 2 Mortalitet Medianinkomst Trafikrelaterad mortalitet 1927 Indivinkomst Trafikrelaterad mortalitet 71 Tobaksförsäljning 72 Inkomst 12
13 Ekologiska studier Hypotesgenererande Ej orsakssamband Snabb, billig Randomiserad kontrollerad studie Experimentell Slumpmässigt=randomiserat urval Alternerande (Cross-over) Blind Enkel Dubbel RCT Grupp 1 Behandling Behandling Grupp 2 Kontroll Kontroll Utvärdering 75 13
EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Läs merEpidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)
Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning
Läs mer2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden
Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merEpidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp
Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde
Läs merStudiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
Läs merEpidemiologi 1. Ragnar Westerling
Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas
Läs merGrunderna i epidemiologi.
Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merKlinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS
Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:
Läs merEpidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund
Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal
Läs merAtt mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6
Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering
Läs merEpidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Läs merEpidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning
Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?
Läs merEpidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen
Epidemiologi epi=bland demos=folk logos=läran om Läran om det som är bland" folk Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi är: Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd
Läs merAtt mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.
Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?
Läs merEpidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning
Epidemiologi del 2 Anders Beckman MD, PhD Lunds Universitet 1 Studieanvisning Kunskap och förståelse Efter genomförd utbildning skall studenten kunna redogöra för metoder som används vid insamling, bearbetning,
Läs merÅr 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.
Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också
Läs merCancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin
Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk
Läs merVANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK
VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)
Läs merEpidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi
Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi
Läs merAtt läsa en vetenskaplig artikel
Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merAllmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.
Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The
Läs merEkologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak?
Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak? Ingegerd Mejàre HTA-O 1 Innehåll Bakgrund Typ av studier Vad innebär effectiveness-studier, ekologiska studier, naturalistiska
Läs merEpidemiologi FoU-kurs för ST-läkare
Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och
Läs merAllmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.
Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The
Läs merAnalys av proportioner
Analys av proportioner Innehåll Proportion konfidensintervall Jämförelse av två proportioner Två oberoende stickprov Relativ risk Parvisa observationer Jämförelse av tre eller flera proportioner x² (chi-två)
Läs mer17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi
Kvantitativ metod och grundläggande statistik Varför Sjuksköterskans yrkesutövning skall vila på vetenskaplig grund Kritiskt förhållningssätt, att kunna läsa artiklar och bedöma om slutsatser är rimliga
Läs merEPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund
EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund 1. INTRODUKTION...2 2. ATT MÄTA HÄLSA OCH SJUKDOM...3 2.1. Grundläggande begrepp...3 2.2. Sjukdomsmått...3
Läs merEpidemiologi Epidemiologi. Epidemiologi. Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare. Kartläggning och analys
Epidemiologi Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Läran om det som är bland folk Kartläggning och analys Epidemiologi Bygger på observationer
Läs merIntroduktion till Klinisk Epidemiologi. Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016
Introduktion till Klinisk Epidemiologi Katja Fall Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016 16-09-14 Katja Fall 2016 1 Epidemiologi Studier av sjukdomars förekomst och riskfaktorer (Rothman) Komponenter:
Läs merLäkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT?
Läkemedelsepidemiologi Pia Frisk, leg apotekare, doktorand, Institutionen för farm biovetenskap, Uppsala universitet och Utvecklingsavdelningen, SLL Kurs i läkemedelsvärdering Kalmar, 13 oktober 2015 Varför
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merInformation 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among
Läs merCancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom
NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är
Läs merStudietyper, inferens och konfidensintervall
Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär
Läs merGATE: Graphic Appraisal Tool for Epidemiology Graphic Architectural Tool for Epidemiology Graphic Approach To Epidemiology
1 GATE: Graphic Appraisal Tool for Epidemiology Graphic Architectural Tool for Epidemiology Graphic Approach To Epidemiology 2 Jerry Morris epidemiologi = täljare nämnare In: Uses of Epidemiology 1957
Läs merFolkhälsokalkylator. Bakgrund
Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merChanneling vid biologisk behandling av RA i Sverige - vilken patient får vilket läkemedel?
Channeling vid biologisk behandling av RA i Sverige - vilken patient får vilket läkemedel? Thomas Frisell, PhD Samordnare, ARTIS Enheten för Klinisk Epidemiologi, Karolinska Institutet 16-2-8 1 Thomas
Läs merPropensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014
Propensity Scores Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Jämföra två behandlingar Randomiserad studie A B Inte alltid etiskt försvarbart Dyrt Restriktioner på studiepopulationen (generaliserbart?) Real
Läs merGraviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register
Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS
Läs merGrunderna i epidemiologi Felkällor.
Grunderna i epidemiologi Felkällor karin.engstrom@ki.se Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 1 Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling
Läs merForskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg
Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna 2016-10-03 Forskningsdesign och begrepp Studiedesign Huvudgrupper Undergrupper
Läs merKohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011
Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden
Läs merHälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merEpidemiologi FoU-kurs för ST-läkare
Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merVad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel
Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska
Läs merGrundläggande Biostatistik. Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet
Grundläggande Biostatistik Joacim Rocklöv, Lektor Epidemiologi och global hälsa Umeå Universitet Formell analys Informell data analys Design and mätning Problem Formell analys Informell data analys Hur
Läs merMålbeskrivning-frågebank i epidemiologi för grundläggande forskningsmetodik 20p Age adjusted rate, Age specific rate Bias, selektionsfel
Målbeskrivning-frågebank i epidemiologi för grundläggande forskningsmetodik 20p 2002-06-25 Nedanstående är en sammanställning av de skrivningsfrågor i epidemiologi som förekommit tidigare år. Age adjusted
Läs merLäsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10
Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten
Läs merIntro studiedesign med kvantitativ metodik
Intro studiedesign med kvantitativ metodik Catharina Gustavsson Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2017-09-25 Kännetecken för kvantitativ forskningsmetodik
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merMortalitet hos personer med AST
Mortalitet hos personer med AST Tatja Hirvikoski Docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef, Habilitering & Hjälpmedel, Stockholm Föreläsningens innehåll
Läs merA.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Cancerregistret 2001 HS0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hälso och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:
Läs merKausalitet: grafiska modeller. Anna Myléus MD PhD Allmänmedicin Epidemiologi and global hälsa Umeå University
Kausalitet: grafiska modeller Anna Myléus MD PhD Allmänmedicin Epidemiologi and global hälsa Umeå University Innehåll Begreppet kausalitet Epidemiologisk design Störfaktorer Grafisk modell som stöd Kausalitet
Läs merGammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merOlle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm
En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171
Läs merSjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän
Sammanfattning 017 av rapport om Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän Kristin Farrants Arvid Sondén Kerstin Nilsson Kristina Alexanderson Avdelningen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk
Läs merForskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Läs merKausalitet 2012-03-26. Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i:
Seminariets agenda Vad är kausal inferens? nna Ekman rbets- och miljömedicin Kausalitet Statistiska samband kontra kausalitet Konfounding DG ett grafiskt stöd Inverse propability weights Kausalitet ounterfactual
Läs merInnehåll: 3.4 Parametriskt eller ej 3.5 Life Table 3.6 Kaplan Meier 4. Cox Regression 4.1 Hazard Function 4.2 Estimering (PL)
Innehåll: 1. Risk & Odds 1.1 Risk Ratio 1.2 Odds Ratio 2. Logistisk Regression 2.1 Ln Odds 2.2 SPSS Output 2.3 Estimering (ML) 2.4 Multipel 3. Survival Analys 3.1 vs. Logistisk 3.2 Censurerade data 3.3
Läs merST-fredag epidemiologi och biostatistik 2017
ST-fredag epidemiologi och biostatistik 2017 Emma Larsson. ST-läkare, PhD. PMI, KS Solna Gabriella Jäderling. Överläkare, PhD. PMI KS Solna Mikael Eriksson. Specialistläkare, doktorand. PMI KS Solna. Max
Läs merLUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?
LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? Bakgrund Flera studier har tittat på luftföroreningar och födelsevikt/graviditetslängd. Få har tittat på graviditetskomplikationer. Vad händer
Läs merSjukdomslära Definitioner och begrepp
Sjukdomslära Definitioner och begrepp Olle Söder Professor och överläkare i pediatrik Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Astrid Lindgrens Barnsjukhus 171 76 Stockholm olle.soder@ki.se Vad är hälsa?
Läs merÖvergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.
Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A
Läs merErfarenheter från Stockholm av samtidig influensa- och pneumokockvaccinering av äldre personer
Erfarenheter från Stockholm av samtidig influensa- och pneumokockvaccinering av äldre personer Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare i Stockholms Län 1 Bakgrund Mycket låg användning av influensa- och pneumokockvaccin
Läs merFrån epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga
Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga Stefan Bergman Emma Haglund Katarina Aili Syfte Att med en ökad kunskap om den långvariga
Läs merForskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg
Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2016-10-03 Studiedesigner Huvudgrupper
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016
2017-12-18 1(7) Avdelningen för statistik och jämförelser Staffan Khan Kvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs mer8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.
8 Ordlista Alveolit Anamnes Bortfall Confounder Distans Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, oftast visdomständer. Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merRegisterstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Etapp 3 Komorbiditet och överlevnad Rapport 2009-03-03 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs merOM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?
OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? Ätande baseras på vetenskapligt underlag och beprövad erfarenhet. Evidensbaserat ätande bygger på bästa
Läs merCancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Läs merAPC (Age, Period, Cohort) - modellering av incidensdata
APC (Age, Period, Cohort) - modellering av incidensdata Metodseminarium, mars 2010 Jonas Björk E-post: Jonas.Bjork@skane.se (Version 2010-03-08) APC-modellering av incidensdata Incidensberäkningar Poisson
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merHälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister
Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2016 Christina Agvald-Öhman, Svenska Intensivvårdsregistret Ola Rolfson, Svenska Höftprotesregistret Rut Öien,
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merOnkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13
Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society
Läs merMed simuleringsmodeller kan man förlänga tidshorisonten och via riskekvationer uttrycka de kliniska måtten i QALYs.
1 Enligt Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket ska en hälsoekonomisk analys ha en tidshorisont som täcker den period då de huvudsakliga hälsoeffekterna och kostnaderna uppstår. Randomiserade kontrollerade
Läs merMissing data och imputation eller Får man hitta på data? Lars Lindhagen, UCR 2014-05-21
Missing data och imputation eller Får man hitta på data? Lars Lindhagen, UCR 2014-05-21 Inledning Saknat data finns alltid, åtminstone i stora registerstudier. Ett problem som måste hanteras på något sätt.
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Läs merPID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga
PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga BAKGRUND och SYFTE Bakgrund Hög förekomst av PID i Lettland 20.3% av kvinnorna använde
Läs merBilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Läs merFel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>
Fel och fel slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Varför? En hjälp då man kri4skt granskar studier - andras. och egna! A> ta fram e> es4mat
Läs mer2010-09-26. Marie-Louises frågor. Epidemiologi. Register
Epidemiologi Birgitta Johansson Sjuksköterska Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Enheten för onkologi Marie-Louises frågor Varför har fler insjuknat i cancer från 70-talet och framåt och varför
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test?
ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test? Mikael Eriksson Specialistläkare CIVA Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Grund för hypotestestning 1. Definiera noll- och alternativhypotes,
Läs merCancer Incidence in Sweden HS0105
Avdelning/enhet (motsv): EpC/ER 2008-12-28 1(7) Cancer Incidence in Sweden 2008 2008 HS0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER
ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER Anders Knutsson, specialist i yrkes- och miljömedicin, professor emeritus folkhälsovetenskap Srmena Krstev, MD, PhD, specialist in occupational health INLEDNING Prostatacancer
Läs merCommissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005:
1 05/208-10 Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005: Utlåtande över Nordby et al Indicators of mancozeb exposure in relation to thyroid cancer and neural tube defects in
Läs merKan man förebygga depression hos äldre?
Kan man förebygga depression hos äldre? Utbildningsdag om Äldres psykiska hälsa i primärvården Piperska Muren 2018-05-31 Marie Åsberg senior professor Karolinska institutet Den psykosociala utvecklingens
Läs merVad beror skillnaden på?
Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna
Läs merKan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merVårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi
Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten
Läs mer