Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
|
|
- Gunnar Jonathan Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken, Skellefteå Lasarett Sammanfattning I ett flertal studier har olika former av fysisk aktivitet visat sig ha en skyddande effekt mot kranskärlssjukdom och plötslig hjärtdöd. Syftet med denna studien var att inom ramen för Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) och WHO: s MONICA-studie i Västerbotten och Norrbotten studera hur fysisk aktivitet i arbete, till och från arbete och på fritiden påverkar risken att insjukna i en första hjärtinfarkt. 663 fall och 2435 kontroller ingick i studien, varav 19.7% var kvinnor. Individer som motionerade minst 2 gånger per vecka hade 31% riskreduktion jämfört med de som ej motionerade (OR, 0.69; 95% CI, ). Individer som minskat sin motion mycket under året innan hälsoundersökning hade 73% riskökning jämfört med de som hade oförändrade motionsvanor eller ökat/minskat något (OR, 1.73; 95% CI, ). Individer som cyklade till och från arbete hade 57-67% riskreduktion i jämförelse med de som åkte bil beroende på årstid (OR, ; 95% CI, ). Fysisk aktivitet i arbete visade ej någon association till risken för hjärtinfarkt hos vare sig män eller kvinnor. Efter justering för etablerade riskfaktorer (rökning, diabetes, hypertoni, kolesterol och BMI) och exklusion av individer som använt kärlkramps-/hjärtmedicin under de senaste 14 dagarna innan hälsoundersökning sågs en 79%-ig riskreduktion för hjärtinfarkt för de som ökat sin motion mycket under året innan hälsoundersökning (OR, 0.21; 95% CI, ) jämfört med de som hade oförändrade motionsvanor eller ökat/minskat något. Övriga associationer till risken för hjärtinfarkt kvarstod ej efter justering för etablerade riskfaktorer. Studien visar att fysisk aktivitet påverkar risken för hjärtinfarkt och att denna effekt i huvudsak uppnås via fysisk aktivitet på fritid och till och från arbete. Introduktion Även om positiva effekter av fysisk aktivitet varit kända sen antiken var det först på talet som JN Morris och medarbetare med epidemiologiska metoder kunde visa på en skyddande effekt mot kranskärlssjukdom hos fysiskt aktiva busskonduktörer jämfört med inaktiva busschaufförer i Londons dubbeldäckare[1]. Flera moderna epidemiologiska studier har visat ett omvänt förhållande mellan fysisk aktivitet och risk för kranskärlssjukdom[2, 3]. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar flera riskfaktorer positivt och minskar därmed insjuknande och återinsjuknande. Huruvida fysisk aktivitet har ytterligare skyddande effekt mot kranskärlssjukdom som kvarstår efter justering för de etablerade riskfaktorerna är kontroversiellt. I övergången från industrisamhälle till informations- och tjänstesamhälle har betydelsen av fysisk aktivitet på fritiden ökat eftersom den fysiska aktiviteten i våra arbeten har minskat drastiskt. Syftet med denna studien var att studera hur fysisk aktivitet i arbete, till och från arbete och på fritiden samverkar med etablerade riskfaktorer för insjuknande i en första hjärtinfarkt i ett populationsbaserat material i norra Sverige. 1
2 Metod Studiekohort Vi har använt en prospektiv nested incident fall-kontroll-studiedesign inom Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) och WHO: s MONICA-studie i Västerbotten och Norrbotten. Inom ramen för VHU som startade 1985 kallas alla män och kvinnor som fyller 30, 40, 50 och 60 år till sin vårdcentral för hälsoscreening (sedan 1996 vid 40, 50 och 60 år). Deltagarfrekvensen är hög. Vid undersökningstillfället får deltagarna besvara ett formulär med frågor om riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom, arbetsförhållanden och livsstil bl.a. motionsvanor. Deltagarna genomgår undersökning med avseende på traditionella riskfaktorer såsom blodtryck och blodfetter. Det dominerande bidraget till studien är från VHU som utgjorde 86,1 % av individerna i kohorten. 663 fall uppfyllde inklusionskriterierna för förstagångsinsjuknande i hjärtinfarkt enligt Norra Sveriges MONICA registrering[4] kontroller selekterades slumpmässigt från de populationsbaserade hälsoundersökningarna i VHU eller MONICA och matchades för kön, ålder ( 2 år), datum för hälsoundersökning ( 1 år) och geografisk region. Kontrollerna uteslöts om tidigare hjärtinfarkt, stroke eller cancersjukdom inte kunde uteslutas enligt journaler eller frågeformulär. Studien har godkänts av forskningsetisk kommitté vid Umeå Universitet och datahanteringen har godkänts av Datainspektionen. Alla deltagare har givit informerat samtycke. Alla deltagare i Västerbottens hälsoundersökningar och norra Sveriges MONICA kohort Hälsoundersökning för kardiovaskulära riskfaktorer Fall Hjärtinfarkt enligt MONICA kriterier Ingen tidigare hjärtinfarkt, stroke eller cancer Kontroller Minst 2 kontroller till varje fall matchade för kön, ålder, geografisk region och undersökningsdatum Ingen tidigare hjärtinfarkt, stroke eller cancer 663 fall av hjärtinfarkt 2435 kontroller 2
3 Kliniska variabler och diagnoser Hypertoni definierades som systoliskt blodtryck >=160 mmhg och/eller diastoliskt blodtryck >=95 mmhg. Även patienter som rapporterade att de tagit blodtryckssänkade medicin de senaste 14 dagarna definierades som hypertoniker. Eftersom blodtrycksmätningen utförs liggande i VHU korrigerades dessa enligt formlerna: korrigerat systoliskt blodtryck= (0.8972*liggande systoliskt blodtryck) respektive korrigerat diastoliskt blodtryck= (0.8115*liggande diastoliskt blodtryck). Blodtrycksmätningen i MONICA utförs sittande och användes utan korrigering. Rökare delades in i daglig-rökare och icke-rökare. Ex-rökare definierades som icke-rökare. Uppgifter om diabetes hämtades från frågeformulären. BMI beräknades efter mätning av kroppsvikt och längd som vikten i kilogram dividerat med längden i meter i kvadrat. Uppgifter om fysisk aktivitet i arbete, till och från arbete och på fritid hämtades från frågeformulären. Eftersom frågeformuleringen och svarsalternativen angående fysisk aktivitet i arbete och på fritid varierade något i VHU och MONICA-undersökningarna, sammanställdes dessa i tre kategorier. Individer som uppgav stillasittande arbete alternativt att arbetet så gott som aldrig var fysiskt tungt eller hade ålders- eller sjukpension fick tillhöra kategorin låg fysisk aktivitet i arbete. De som uppgav att arbetet var fysiskt tungt alternativt ofta fysiskt tungt fick tillhöra kategorin hög fysisk aktivitet i arbete. Övriga svarsalternativ utgjorde en mellankategori; måttlig fysisk aktivitet i arbete. Individer som ej motionerat senaste tre månaderna alternativt knappast rört sig något på fritiden under senaste året fick tillhöra kategorin ej motionär. De som motionerade minst 2-3 gånger per vecka alternativt minst tre timmar per vecka fick tillhöra kategorin motionär, hög nivå. Övriga svarsalternativ utgjorde en mellankategori; motionär, låg nivå. I VHU-enkäten fanns även uppgifter om färdsätt till och från arbete under de olika årstiderna, förändring av motionsvanor under senaste året, fysisk aktivitet innan 20-årsåldern och frekvenser av olika former av vardagsmotion: promenader, cykelturer, dans/folkdans, snöskottning, trädgårdsarbete, jakt-/fisketurer, bär-/svampplockning samt förändring av vardagsmotion under senaste året. För fastställande av diagnosen hjärtinfarkt användes WHO: s kriterier[5]. Även fatala hjärtinfarkter accepterades om diagnosen baserades på obduktion eller var journalförd som orsakad av kranskärlssjukdom (ICD ). Tysta hjärtinfarkter som påträffats vid rutinundersökning inkluderades ej då dessa ej kunde tidsbestämmas. Blodprov och laborativa procedurer Serumprover för blodfettsanalyser genomfördes efter minst 4 timmars fasta. Total-kolesterol mättes med Reflotron (Boehringer Mannheim GmbH) vid varje vårdcentral i samband med hälsoundersökningen. Den genomsnittliga variationskoefficienten var 2.6%. Statistisk analys Proportioner och medelvärden av kardiovaskulära riskfaktorer och de olika variablerna för fysisk aktivitet beräknades för fall och kontroller för respektive kön. Eftersom kontrollerna var matchade användes konditionell logistisk regressionsanalys för att testa sambanden mellan risken för hjärtinfarkt och olika nivåer av riskfaktorer i univariata och multivariata modeller. För statistiska analyser användes SPSS version fall och 2435 kontroller innebar att med en statistisk styrka på 80% beräknades odds ratio på <0.64 respektive >1.44 vara detekterbara på en 5% signifikansnivå vid en exponeringsfrekvens på 10% och vid en exponeringsfrekvens på 30% beräknades odds ratio på <0.76 respektive >1.29 vara detekterbara. 3
4 Saknade värden Andelen individer med saknade värden var per variabel: rökning 5.7%, diabetes 4.9%, BMI 4.1%, hypertoni 4.8%, kolesterol 5.2%. För variablerna för fysisk aktivitet varierade andelen saknade värden från 11.4% (fysisk aktivitet i arbete) till som mest 62.4% (dans/folkdans, fanns bara i VHU-enkäten. Inom VHU var motsvarande andel 56.3%). I multivariata konditionella logistiska regressionsanalyser ersattes saknade värden av etablerade riskfaktorer med medelvärdet i kontrollgruppen för kontinuerliga variabler och med en separat grupp för kategoriska variabler. På detta sätt kunde samtliga individer inkluderas i multivariata analyser. Resultat Akut hjärtinfarkt inträffade efter i medeltal 4 år och 4 månader efter deltagande i hälsoundersökning (median, 4 år). Traditionella riskfaktorer och fysisk aktivitet i arbete, till och från arbete och på fritid hos 663 fall och 2435 kontroller vid hälsoundersökning presenteras i tabell 1. Frekvenser av olika typer av vardagsmotion; promenader, cykelturer, dans/folkdans, snöskottning, trädgårdsarbete, jakt-/fisketurer och bär-/svampplockning redovisas ej då de inte visade några tendenser till att skilja mellan fall och kontroller. Vid konditionell univariat logistisk regressionsanalys med hjärtinfarkt som utfallsvariabel sågs signifikant lägre risk för hjärtinfarkt för individer som cyklade till och från arbete jämfört med de som körde bil gällande alla årstider och individer som motionerade på hög nivå jämfört med de som ej motionerade. Signifikant högre risk för hjärtinfarkt sågs hos individer som minskat sin vardagsmotion eller motion mycket året innan hälsoundersökning jämfört med de med oförändrade eller endast något förändrade motionsvanor. Signifikanta associationer sågs också för rökning, diabetes, hypertoni, BMI, kolesterol, systoliskt och diastoliskt blodtryck (tabell 2). Vid konditionell multivariat logistisk regressionsanalys med justering för de traditionella riskfaktorerna sågs ökad risk för hjärtinfarkt hos de individer som minskat motionen mycket under året innan hälsoundersökning jämfört med individer med oförändrade eller endast något förändrade motionsvanor. Efter exklusion av individer som använt kärlkramps- eller hjärtmedicin under de senaste 14 dagarna innan hälsoundersökning sågs en 79%-ig riskreduktion för hjärtinfarkt för de som ökat sin motion mycket under året innan hälsoundersökning (OR, 0.21; 95% CI, ). Om man i stället använde gruppen med individer som minskat sin motion mycket som referensgrupp såg man en stegvis minskad risk för hjärtinfarkt hos de med väsentligen oförändrade motionsvanor och de som ökat motionen mycket under året innan hälsoundersökning. De senare sambanden visas i ett diagram som även visar samma beräkningar där individer som använt kärlkramps- eller hjärtmedicin senaste 14 dagarna innan hälsoundersökning är exkluderade. Trenden kvarstod efter denna korrigering men var ej längre signifikant mellan individer som minskat sin motion mycket under året innan hälsoundersökning jämfört med individer med oförändrade eller endast något förändrade motionsvanor. En trend för minskad risk för individer som cyklade till och från arbete jämfört med de som åkte bil kvarstod efter justering för traditionella riskfaktorer med denna var ej signifikant. För individer som motionerade på hög nivå kvarstod signifikant minskad risk jämfört med individer som ej motionerade efter justering för hypertoni, BMI och diabetes men associationen föll bort då rökning och/eller kolesterol lades till den multivariata modellen (tabell 3). 4
5 Diskussion Syftet med denna studie var att studera fysisk aktivitet i arbete, till och från arbete och på fritiden som determinanter för insjuknandet i en första hjärtinfarkt. Störst betydelse för risken för hjärtinfarkt gav fysisk aktivitet på fritiden och då särskilt vid förändring av motionsvanor. Dessa samband kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer och exklusion av individer som använde hjärtfarmaka och bör således ej vara en effekt av invalidiserande kranskärlssjukdom, vilket skulle kunna begränsa möjligheterna till fysisk aktivitet. Olika typer av vardagsmotion bidrog ej till förändrad risk. Fysisk aktivitet till och från arbete gav betydande skillnader i risk beroende på val av färdsätt, vilket dock ej kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer. Fysisk aktivitet i arbete visade ej någon association till risken för hjärtinfarkt hos vare sig män eller kvinnor. Styrkan i denna studie ligger i den prospektiva designen, strikta kriterier för kliniska variabler, det höga deltagarantalet i hälsoundersökningarna och en relativt hög homogenitet i befolkningen avseende såväl genetiska som socio-ekonomiska faktorer. Vid jämförelse av kontrollpopulationen med MONICA trender över förekomsten av kardiovaskulära riskfaktorer hos befolkningen i norra Sverige finner man jämförbara nivåer med undantag av blodtrycknivåer som generellt ligger något lägre i denna studie. Studien begränsas av att uppgifter om fysisk aktivitet var självrapporterade och att denna del av enkäterna ej var validerad mot andra metoder. Formuleringen av frågorna var något olika i enkäterna från VHU respektive MONICA och betydelsefull information om t.ex. avstånd till arbete saknades. Vidare avstod vi från att bestämma total fysisk aktivitet då detta ej lät sig göras på ett tillförlitligt sätt utifrån enkätens upplägg. Sammanfattningsvis visar denna studie att vid stora förändringar av aktivitetsnivå ses påverkan på risken för hjärtinfarkt som ej helt kan förklaras av modifiering av traditionella riskfaktorer. Studien ger ytterligare stöd till ett omvänt dos-responsförhållande mellan fysisk aktivitet och risk för hjärtinfarkt och att denna effekt åtminstone sett till förhållandena i norra Sverige i huvudsak uppnås via fysisk aktivitet på fritid och till och från arbete. 1. Morris, J.N., et al., Coronary heart-disease and physical activity of work. Lancet, (6795): p ; contd. 2. Berlin, J.A. and G.A. Colditz, A meta-analysis of physical activity in the prevention of coronary heart disease. Am J Epidemiol, (4): p Blair, S.N. and S. Brodney, Effects of physical inactivity and obesity on morbidity and mortality: current evidence and research issues. Med Sci Sports Exerc, (11 Suppl): p. S Huhtasaari, F., K. Asplund, and P.O. Wester, Cardiovascular risk factors in the Northern Sweden MONICA Study. Acta Med Scand, (2): p Tunstall-Pedoe, H., et al., Myocardial infarction and coronary deaths in the World Health Organization MONICA Project. Registration procedures, event rates, and case-fatality rates in 38 populations from 21 countries in four continents. Circulation, (1): p
6 Tabell 1. Traditionella riskfaktorer och fysisk aktivitet i arbete, till och från arbete och på fritid hos 663 fall och 2435 kontroller vid hälsoundersökning Män Kvinnor Fall (n=534) Kontroll (n=1954) Fall (n=129) Kontroll (n=481) Ålder, år Rökare, % Diabetes, % Hypertoni, % BMI, kg/m Kolesterol, mmol/l Systoliskt blodtryck, mm/hg Diastoliskt blodtryck, mm/hg Fysisk aktivitet arbete: Låg % Måttlig % Hög % Fysisk aktivitet till och från arbete: Färdsätt till arbete, vår Bil Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, sommar Bil Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, höst Bil Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, vinter Bil Buss Promenerar Cyklar
7 Män Kvinnor Fall Kontroll Fall Kontroll Fysisk aktivitet fritid: Ej motionär % Motionär, låg nivå % Motionär, hög nivå % Minskat vardagsmotionen mycket senaste året % Som tidigare/ökat eller minskat något % Ökat vardagsmotionen mycket senaste året % Minskat motionen mycket senaste året % Som tidigare/ökat eller minskat något % Ökat motionen mycket senaste året % Fysisk aktivitet innan 20-årsåldern: Deltog enbart i skolgymnastik/befriad från skolgymnastik % Tränade eller tränade/tävlade, ej elitnivå % Tränade/tävlade på elitnivå %
8 Tabell 2. Relativ risk för hjärtinfarkt vid konditionell univariat logistisk regression OR 95 % CI Rökning Diabetes Hypertoni BMI Kolesterol Systoliskt blodtryck Diastoliskt blodtryck Fysisk aktivitet arbete: Låg fysisk aktivitet på arbete eller sjuk-/ålderspension 1.00 Måttlig fysisk aktivitet på arbete Hög fysisk aktivitet på arbete Fysisk aktivitet till och från arbete: Färdsätt till arbete, vår Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, sommar Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, höst Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, vinter Buss Promenerar Cyklar
9 OR 95 % CI Fysisk aktivitet fritid: Ej motionär 1.00 Motionär, låg nivå Motionär, hög nivå Minskat vardagsmotionen mycket senaste året Som tidigare/ökat eller minskat något 1.00 Ökat vardagsmotionen mycket senaste året Minskat motionen mycket senaste året Som tidigare/ökat eller minskat något 1.00 Ökat motionen mycket senaste året Fysisk aktivitet innan 20-årsåldern: Deltog enbart i skolgymnastik/befriad från skolgymnastik 1.00 Tränade eller tränade/tävlade, ej elitnivå Tränade/tävlade på elitnivå
10 Tabell 3. Relativ risk för hjärtinfarkt vid multivariat logistisk regression efter justering för rökning, diabetes, hypertoni, kolesterol och BMI. OR 95% CI Fysisk aktivitet till och från arbete: Färdsätt till arbete, vår Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, sommar Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, höst Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, vinter Buss Promenerar Cyklar Fysisk aktivitet fritid: Ej motionär 1.00 Motionär, låg nivå Motionär, hög nivå Minskat vardagsmotionen mycket senaste året Som tidigare/ökat eller minskat något 1.00 Ökat vardagsmotionen mycket senaste året Minskat motionen mycket senaste året * Som tidigare/ökat eller minskat något 1.00 Ökat motionen mycket senaste året * signifikant relation 10
11 Relativ risk för hjärtinfarkt efter korrigering för traditionella riskfaktorer för variabeln "förändring av motionsvanor senaste året" 1,2 1 Alla individer ingår Odds ratio 0,8 0,6 0,4 Individer som använt kärlkramps- eller hjärtmedicin senaste 14 dagarna exkluderade 0,2 = Signifikant relation 0 Minskat mycket Oförändrat eller ökat/minskat något Ökat mycket 11
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merMalmö Kost Cancer undersökningen
Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merLCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?
LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? Inledning Mycket fokus inom forskningen idag ligger på livsstilsrelaterade sjukdomar, bland annat gällande näringsintag och hälsa. I Sverige har
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merUppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
Läs merStatistik Lars Valter
Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications
Läs merHälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo
Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hans Lingfors, MD, Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, 15-74 år(5-årsmv) 30 25 20
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merSUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004
Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221
Läs merKliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien
Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien Henrik Finnström 013719702 Helsingfors 30.11.2015 Avhandling henrik.finnstrom@helsinki.fi Handledare:
Läs merNDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Läs merDistriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!
Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress
Läs merDet Europeiska Hjärthälsofördraget
Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall
Läs merSkyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?
Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet 2011-10-13 Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de
Läs merCervical cancer prevention - Studies on possible improvements.
Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements. Björn Strander Stolt medicine doktor Onkologiskt centrum, Västra regionen och Kvinnomottagningen, Kungsbacka Närsjukhus Syftet med avhandlingen
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merFysisk aktivitet på Recept (FaR)
VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,
Läs merBröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?
Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merFysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga
Läs merGå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012
Gå eller cykla till jobbet Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012 Läkemedlet fysisk aktivitet ger minskad risk för: Hjärt-kärlsjukdom 30-50% Diabetes typ 2 Övervikt och fetma Tjocktarmscancer
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merLångvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.
Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. 6 maj 2015 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merViktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:
A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min
Läs merVem känner smak för motion?
Vem känner smak för motion? Det råder ingen tvekan om att motionsutövning i medelåldern är tydligt relaterad till social position. Däremot finns inget ödesbestämt i den slutsatsen. Smaken för motion kan
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merNya tider, nya hälsoproblem
XXXXXX även för den som motionerar - vad kan vi göra? Nya tider, nya hälsoproblem Mai-Lis Hellénius överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merBuller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster
Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merLDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1
LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merPROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept
PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merHälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Läs merHälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner
Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se Handledare: Marianne Törner Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet
Läs merTa steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.
Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver
Läs merFysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef
Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,
Läs merSystematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merLandsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?
Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap A vdelningen för allmänmedicin Anders Thelin Gatugård 355 94 Wederslöf telefon: 0470-778000 telefax: 0470-778133 e-mail: athelin@wgab.se Slutredovisning av
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merScreening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr
Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs merFysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.
FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merLandstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning
Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Fysisk aktivitet eller stillasittande? Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot många sjukdomar
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merNy kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen?
Ny kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen? Översikt Några teser Skadliga faktorer Luftföroreningar Buller Trångboddhet Hälsofrämjande faktorer Gröna miljöer
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merUtmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?
Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg
Läs merLandstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning.
Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. FaR-utbildning Innehåll Bakgrund och fakta om FaR (bild 3-12) Metoden FaR (bild 13-24) Utförande (bild
Läs merBakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011
Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 25/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för toxiska metaller och uremi Staffan Skerfving Thomas Lundh Bakgrund Det är sedan länge känt att toxiska metaller, som kadmium, bly och
Läs merSakrospinosusfixation vid vaultprolaps
Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merSjälvskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?
Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov? Yulia Blomstedt, PhD Epidemiologi och Global Hälsa Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Ageing and
Läs merNationella Kataraktregistret och PROM
Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,
Läs merGenomförande av Hälsokurvan
Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merBakgrund. Målpopulation: Alla personer bosatta i Västmanland som fyllde 40 eller 50 år åren 1990-1999 ca 70 000 personer Födelseår
Bakgrund Målpopulation: Alla personer bosatta i Västmanland som fyllde 40 eller 50 år åren 1990-1999 ca 70 000 personer Födelseår 40-åringar: 1950-1959 50-åringar: 1940-1949 Kallas till en hälsoundersökning
Läs merÖverviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Läs mer10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Läs merDel 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p
Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Du tjänstgör på Hjärtinfarktavdelningen på ditt sjukhus. På ronden bestäms att Herr Andersson skall skrivas hem Det rör sig om en 67-årig man som tidigare arbetat som ingenjör
Läs merThe Use of Laboratory Analyses in Sweden
The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader
Läs merTENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning
Läs merUppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön
Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merNya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd
Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merHur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning
Läs merRiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,
Läs merFysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH
Fysisk aktivitet för barn och ungdomar Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH Exponering Mekanism Riskfaktorer Utfall Begreppet fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Hjärta/kärl Plaque CVD - Intensitet
Läs merExempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13
Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merÖvergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.
Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A
Läs merForskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs merSocioekonomiska skillnader
Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin
Läs mer