Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?"

Transkript

1 Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken, Skellefteå Lasarett Sammanfattning I ett flertal studier har olika former av fysisk aktivitet visat sig ha en skyddande effekt mot kranskärlssjukdom och plötslig hjärtdöd. Syftet med denna studien var att inom ramen för Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) och WHO: s MONICA-studie i Västerbotten och Norrbotten studera hur fysisk aktivitet i arbete, till och från arbete och på fritiden påverkar risken att insjukna i en första hjärtinfarkt. 663 fall och 2435 kontroller ingick i studien, varav 19.7% var kvinnor. Individer som motionerade minst 2 gånger per vecka hade 31% riskreduktion jämfört med de som ej motionerade (OR, 0.69; 95% CI, ). Individer som minskat sin motion mycket under året innan hälsoundersökning hade 73% riskökning jämfört med de som hade oförändrade motionsvanor eller ökat/minskat något (OR, 1.73; 95% CI, ). Individer som cyklade till och från arbete hade 57-67% riskreduktion i jämförelse med de som åkte bil beroende på årstid (OR, ; 95% CI, ). Fysisk aktivitet i arbete visade ej någon association till risken för hjärtinfarkt hos vare sig män eller kvinnor. Efter justering för etablerade riskfaktorer (rökning, diabetes, hypertoni, kolesterol och BMI) och exklusion av individer som använt kärlkramps-/hjärtmedicin under de senaste 14 dagarna innan hälsoundersökning sågs en 79%-ig riskreduktion för hjärtinfarkt för de som ökat sin motion mycket under året innan hälsoundersökning (OR, 0.21; 95% CI, ) jämfört med de som hade oförändrade motionsvanor eller ökat/minskat något. Övriga associationer till risken för hjärtinfarkt kvarstod ej efter justering för etablerade riskfaktorer. Studien visar att fysisk aktivitet påverkar risken för hjärtinfarkt och att denna effekt i huvudsak uppnås via fysisk aktivitet på fritid och till och från arbete. Introduktion Även om positiva effekter av fysisk aktivitet varit kända sen antiken var det först på talet som JN Morris och medarbetare med epidemiologiska metoder kunde visa på en skyddande effekt mot kranskärlssjukdom hos fysiskt aktiva busskonduktörer jämfört med inaktiva busschaufförer i Londons dubbeldäckare[1]. Flera moderna epidemiologiska studier har visat ett omvänt förhållande mellan fysisk aktivitet och risk för kranskärlssjukdom[2, 3]. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar flera riskfaktorer positivt och minskar därmed insjuknande och återinsjuknande. Huruvida fysisk aktivitet har ytterligare skyddande effekt mot kranskärlssjukdom som kvarstår efter justering för de etablerade riskfaktorerna är kontroversiellt. I övergången från industrisamhälle till informations- och tjänstesamhälle har betydelsen av fysisk aktivitet på fritiden ökat eftersom den fysiska aktiviteten i våra arbeten har minskat drastiskt. Syftet med denna studien var att studera hur fysisk aktivitet i arbete, till och från arbete och på fritiden samverkar med etablerade riskfaktorer för insjuknande i en första hjärtinfarkt i ett populationsbaserat material i norra Sverige. 1

2 Metod Studiekohort Vi har använt en prospektiv nested incident fall-kontroll-studiedesign inom Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) och WHO: s MONICA-studie i Västerbotten och Norrbotten. Inom ramen för VHU som startade 1985 kallas alla män och kvinnor som fyller 30, 40, 50 och 60 år till sin vårdcentral för hälsoscreening (sedan 1996 vid 40, 50 och 60 år). Deltagarfrekvensen är hög. Vid undersökningstillfället får deltagarna besvara ett formulär med frågor om riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom, arbetsförhållanden och livsstil bl.a. motionsvanor. Deltagarna genomgår undersökning med avseende på traditionella riskfaktorer såsom blodtryck och blodfetter. Det dominerande bidraget till studien är från VHU som utgjorde 86,1 % av individerna i kohorten. 663 fall uppfyllde inklusionskriterierna för förstagångsinsjuknande i hjärtinfarkt enligt Norra Sveriges MONICA registrering[4] kontroller selekterades slumpmässigt från de populationsbaserade hälsoundersökningarna i VHU eller MONICA och matchades för kön, ålder ( 2 år), datum för hälsoundersökning ( 1 år) och geografisk region. Kontrollerna uteslöts om tidigare hjärtinfarkt, stroke eller cancersjukdom inte kunde uteslutas enligt journaler eller frågeformulär. Studien har godkänts av forskningsetisk kommitté vid Umeå Universitet och datahanteringen har godkänts av Datainspektionen. Alla deltagare har givit informerat samtycke. Alla deltagare i Västerbottens hälsoundersökningar och norra Sveriges MONICA kohort Hälsoundersökning för kardiovaskulära riskfaktorer Fall Hjärtinfarkt enligt MONICA kriterier Ingen tidigare hjärtinfarkt, stroke eller cancer Kontroller Minst 2 kontroller till varje fall matchade för kön, ålder, geografisk region och undersökningsdatum Ingen tidigare hjärtinfarkt, stroke eller cancer 663 fall av hjärtinfarkt 2435 kontroller 2

3 Kliniska variabler och diagnoser Hypertoni definierades som systoliskt blodtryck >=160 mmhg och/eller diastoliskt blodtryck >=95 mmhg. Även patienter som rapporterade att de tagit blodtryckssänkade medicin de senaste 14 dagarna definierades som hypertoniker. Eftersom blodtrycksmätningen utförs liggande i VHU korrigerades dessa enligt formlerna: korrigerat systoliskt blodtryck= (0.8972*liggande systoliskt blodtryck) respektive korrigerat diastoliskt blodtryck= (0.8115*liggande diastoliskt blodtryck). Blodtrycksmätningen i MONICA utförs sittande och användes utan korrigering. Rökare delades in i daglig-rökare och icke-rökare. Ex-rökare definierades som icke-rökare. Uppgifter om diabetes hämtades från frågeformulären. BMI beräknades efter mätning av kroppsvikt och längd som vikten i kilogram dividerat med längden i meter i kvadrat. Uppgifter om fysisk aktivitet i arbete, till och från arbete och på fritid hämtades från frågeformulären. Eftersom frågeformuleringen och svarsalternativen angående fysisk aktivitet i arbete och på fritid varierade något i VHU och MONICA-undersökningarna, sammanställdes dessa i tre kategorier. Individer som uppgav stillasittande arbete alternativt att arbetet så gott som aldrig var fysiskt tungt eller hade ålders- eller sjukpension fick tillhöra kategorin låg fysisk aktivitet i arbete. De som uppgav att arbetet var fysiskt tungt alternativt ofta fysiskt tungt fick tillhöra kategorin hög fysisk aktivitet i arbete. Övriga svarsalternativ utgjorde en mellankategori; måttlig fysisk aktivitet i arbete. Individer som ej motionerat senaste tre månaderna alternativt knappast rört sig något på fritiden under senaste året fick tillhöra kategorin ej motionär. De som motionerade minst 2-3 gånger per vecka alternativt minst tre timmar per vecka fick tillhöra kategorin motionär, hög nivå. Övriga svarsalternativ utgjorde en mellankategori; motionär, låg nivå. I VHU-enkäten fanns även uppgifter om färdsätt till och från arbete under de olika årstiderna, förändring av motionsvanor under senaste året, fysisk aktivitet innan 20-årsåldern och frekvenser av olika former av vardagsmotion: promenader, cykelturer, dans/folkdans, snöskottning, trädgårdsarbete, jakt-/fisketurer, bär-/svampplockning samt förändring av vardagsmotion under senaste året. För fastställande av diagnosen hjärtinfarkt användes WHO: s kriterier[5]. Även fatala hjärtinfarkter accepterades om diagnosen baserades på obduktion eller var journalförd som orsakad av kranskärlssjukdom (ICD ). Tysta hjärtinfarkter som påträffats vid rutinundersökning inkluderades ej då dessa ej kunde tidsbestämmas. Blodprov och laborativa procedurer Serumprover för blodfettsanalyser genomfördes efter minst 4 timmars fasta. Total-kolesterol mättes med Reflotron (Boehringer Mannheim GmbH) vid varje vårdcentral i samband med hälsoundersökningen. Den genomsnittliga variationskoefficienten var 2.6%. Statistisk analys Proportioner och medelvärden av kardiovaskulära riskfaktorer och de olika variablerna för fysisk aktivitet beräknades för fall och kontroller för respektive kön. Eftersom kontrollerna var matchade användes konditionell logistisk regressionsanalys för att testa sambanden mellan risken för hjärtinfarkt och olika nivåer av riskfaktorer i univariata och multivariata modeller. För statistiska analyser användes SPSS version fall och 2435 kontroller innebar att med en statistisk styrka på 80% beräknades odds ratio på <0.64 respektive >1.44 vara detekterbara på en 5% signifikansnivå vid en exponeringsfrekvens på 10% och vid en exponeringsfrekvens på 30% beräknades odds ratio på <0.76 respektive >1.29 vara detekterbara. 3

4 Saknade värden Andelen individer med saknade värden var per variabel: rökning 5.7%, diabetes 4.9%, BMI 4.1%, hypertoni 4.8%, kolesterol 5.2%. För variablerna för fysisk aktivitet varierade andelen saknade värden från 11.4% (fysisk aktivitet i arbete) till som mest 62.4% (dans/folkdans, fanns bara i VHU-enkäten. Inom VHU var motsvarande andel 56.3%). I multivariata konditionella logistiska regressionsanalyser ersattes saknade värden av etablerade riskfaktorer med medelvärdet i kontrollgruppen för kontinuerliga variabler och med en separat grupp för kategoriska variabler. På detta sätt kunde samtliga individer inkluderas i multivariata analyser. Resultat Akut hjärtinfarkt inträffade efter i medeltal 4 år och 4 månader efter deltagande i hälsoundersökning (median, 4 år). Traditionella riskfaktorer och fysisk aktivitet i arbete, till och från arbete och på fritid hos 663 fall och 2435 kontroller vid hälsoundersökning presenteras i tabell 1. Frekvenser av olika typer av vardagsmotion; promenader, cykelturer, dans/folkdans, snöskottning, trädgårdsarbete, jakt-/fisketurer och bär-/svampplockning redovisas ej då de inte visade några tendenser till att skilja mellan fall och kontroller. Vid konditionell univariat logistisk regressionsanalys med hjärtinfarkt som utfallsvariabel sågs signifikant lägre risk för hjärtinfarkt för individer som cyklade till och från arbete jämfört med de som körde bil gällande alla årstider och individer som motionerade på hög nivå jämfört med de som ej motionerade. Signifikant högre risk för hjärtinfarkt sågs hos individer som minskat sin vardagsmotion eller motion mycket året innan hälsoundersökning jämfört med de med oförändrade eller endast något förändrade motionsvanor. Signifikanta associationer sågs också för rökning, diabetes, hypertoni, BMI, kolesterol, systoliskt och diastoliskt blodtryck (tabell 2). Vid konditionell multivariat logistisk regressionsanalys med justering för de traditionella riskfaktorerna sågs ökad risk för hjärtinfarkt hos de individer som minskat motionen mycket under året innan hälsoundersökning jämfört med individer med oförändrade eller endast något förändrade motionsvanor. Efter exklusion av individer som använt kärlkramps- eller hjärtmedicin under de senaste 14 dagarna innan hälsoundersökning sågs en 79%-ig riskreduktion för hjärtinfarkt för de som ökat sin motion mycket under året innan hälsoundersökning (OR, 0.21; 95% CI, ). Om man i stället använde gruppen med individer som minskat sin motion mycket som referensgrupp såg man en stegvis minskad risk för hjärtinfarkt hos de med väsentligen oförändrade motionsvanor och de som ökat motionen mycket under året innan hälsoundersökning. De senare sambanden visas i ett diagram som även visar samma beräkningar där individer som använt kärlkramps- eller hjärtmedicin senaste 14 dagarna innan hälsoundersökning är exkluderade. Trenden kvarstod efter denna korrigering men var ej längre signifikant mellan individer som minskat sin motion mycket under året innan hälsoundersökning jämfört med individer med oförändrade eller endast något förändrade motionsvanor. En trend för minskad risk för individer som cyklade till och från arbete jämfört med de som åkte bil kvarstod efter justering för traditionella riskfaktorer med denna var ej signifikant. För individer som motionerade på hög nivå kvarstod signifikant minskad risk jämfört med individer som ej motionerade efter justering för hypertoni, BMI och diabetes men associationen föll bort då rökning och/eller kolesterol lades till den multivariata modellen (tabell 3). 4

5 Diskussion Syftet med denna studie var att studera fysisk aktivitet i arbete, till och från arbete och på fritiden som determinanter för insjuknandet i en första hjärtinfarkt. Störst betydelse för risken för hjärtinfarkt gav fysisk aktivitet på fritiden och då särskilt vid förändring av motionsvanor. Dessa samband kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer och exklusion av individer som använde hjärtfarmaka och bör således ej vara en effekt av invalidiserande kranskärlssjukdom, vilket skulle kunna begränsa möjligheterna till fysisk aktivitet. Olika typer av vardagsmotion bidrog ej till förändrad risk. Fysisk aktivitet till och från arbete gav betydande skillnader i risk beroende på val av färdsätt, vilket dock ej kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer. Fysisk aktivitet i arbete visade ej någon association till risken för hjärtinfarkt hos vare sig män eller kvinnor. Styrkan i denna studie ligger i den prospektiva designen, strikta kriterier för kliniska variabler, det höga deltagarantalet i hälsoundersökningarna och en relativt hög homogenitet i befolkningen avseende såväl genetiska som socio-ekonomiska faktorer. Vid jämförelse av kontrollpopulationen med MONICA trender över förekomsten av kardiovaskulära riskfaktorer hos befolkningen i norra Sverige finner man jämförbara nivåer med undantag av blodtrycknivåer som generellt ligger något lägre i denna studie. Studien begränsas av att uppgifter om fysisk aktivitet var självrapporterade och att denna del av enkäterna ej var validerad mot andra metoder. Formuleringen av frågorna var något olika i enkäterna från VHU respektive MONICA och betydelsefull information om t.ex. avstånd till arbete saknades. Vidare avstod vi från att bestämma total fysisk aktivitet då detta ej lät sig göras på ett tillförlitligt sätt utifrån enkätens upplägg. Sammanfattningsvis visar denna studie att vid stora förändringar av aktivitetsnivå ses påverkan på risken för hjärtinfarkt som ej helt kan förklaras av modifiering av traditionella riskfaktorer. Studien ger ytterligare stöd till ett omvänt dos-responsförhållande mellan fysisk aktivitet och risk för hjärtinfarkt och att denna effekt åtminstone sett till förhållandena i norra Sverige i huvudsak uppnås via fysisk aktivitet på fritid och till och från arbete. 1. Morris, J.N., et al., Coronary heart-disease and physical activity of work. Lancet, (6795): p ; contd. 2. Berlin, J.A. and G.A. Colditz, A meta-analysis of physical activity in the prevention of coronary heart disease. Am J Epidemiol, (4): p Blair, S.N. and S. Brodney, Effects of physical inactivity and obesity on morbidity and mortality: current evidence and research issues. Med Sci Sports Exerc, (11 Suppl): p. S Huhtasaari, F., K. Asplund, and P.O. Wester, Cardiovascular risk factors in the Northern Sweden MONICA Study. Acta Med Scand, (2): p Tunstall-Pedoe, H., et al., Myocardial infarction and coronary deaths in the World Health Organization MONICA Project. Registration procedures, event rates, and case-fatality rates in 38 populations from 21 countries in four continents. Circulation, (1): p

6 Tabell 1. Traditionella riskfaktorer och fysisk aktivitet i arbete, till och från arbete och på fritid hos 663 fall och 2435 kontroller vid hälsoundersökning Män Kvinnor Fall (n=534) Kontroll (n=1954) Fall (n=129) Kontroll (n=481) Ålder, år Rökare, % Diabetes, % Hypertoni, % BMI, kg/m Kolesterol, mmol/l Systoliskt blodtryck, mm/hg Diastoliskt blodtryck, mm/hg Fysisk aktivitet arbete: Låg % Måttlig % Hög % Fysisk aktivitet till och från arbete: Färdsätt till arbete, vår Bil Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, sommar Bil Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, höst Bil Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, vinter Bil Buss Promenerar Cyklar

7 Män Kvinnor Fall Kontroll Fall Kontroll Fysisk aktivitet fritid: Ej motionär % Motionär, låg nivå % Motionär, hög nivå % Minskat vardagsmotionen mycket senaste året % Som tidigare/ökat eller minskat något % Ökat vardagsmotionen mycket senaste året % Minskat motionen mycket senaste året % Som tidigare/ökat eller minskat något % Ökat motionen mycket senaste året % Fysisk aktivitet innan 20-årsåldern: Deltog enbart i skolgymnastik/befriad från skolgymnastik % Tränade eller tränade/tävlade, ej elitnivå % Tränade/tävlade på elitnivå %

8 Tabell 2. Relativ risk för hjärtinfarkt vid konditionell univariat logistisk regression OR 95 % CI Rökning Diabetes Hypertoni BMI Kolesterol Systoliskt blodtryck Diastoliskt blodtryck Fysisk aktivitet arbete: Låg fysisk aktivitet på arbete eller sjuk-/ålderspension 1.00 Måttlig fysisk aktivitet på arbete Hög fysisk aktivitet på arbete Fysisk aktivitet till och från arbete: Färdsätt till arbete, vår Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, sommar Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, höst Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, vinter Buss Promenerar Cyklar

9 OR 95 % CI Fysisk aktivitet fritid: Ej motionär 1.00 Motionär, låg nivå Motionär, hög nivå Minskat vardagsmotionen mycket senaste året Som tidigare/ökat eller minskat något 1.00 Ökat vardagsmotionen mycket senaste året Minskat motionen mycket senaste året Som tidigare/ökat eller minskat något 1.00 Ökat motionen mycket senaste året Fysisk aktivitet innan 20-årsåldern: Deltog enbart i skolgymnastik/befriad från skolgymnastik 1.00 Tränade eller tränade/tävlade, ej elitnivå Tränade/tävlade på elitnivå

10 Tabell 3. Relativ risk för hjärtinfarkt vid multivariat logistisk regression efter justering för rökning, diabetes, hypertoni, kolesterol och BMI. OR 95% CI Fysisk aktivitet till och från arbete: Färdsätt till arbete, vår Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, sommar Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, höst Buss Promenerar Cyklar Färdsätt till arbete, vinter Buss Promenerar Cyklar Fysisk aktivitet fritid: Ej motionär 1.00 Motionär, låg nivå Motionär, hög nivå Minskat vardagsmotionen mycket senaste året Som tidigare/ökat eller minskat något 1.00 Ökat vardagsmotionen mycket senaste året Minskat motionen mycket senaste året * Som tidigare/ökat eller minskat något 1.00 Ökat motionen mycket senaste året * signifikant relation 10

11 Relativ risk för hjärtinfarkt efter korrigering för traditionella riskfaktorer för variabeln "förändring av motionsvanor senaste året" 1,2 1 Alla individer ingår Odds ratio 0,8 0,6 0,4 Individer som använt kärlkramps- eller hjärtmedicin senaste 14 dagarna exkluderade 0,2 = Signifikant relation 0 Minskat mycket Oförändrat eller ökat/minskat något Ökat mycket 11

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? Inledning Mycket fokus inom forskningen idag ligger på livsstilsrelaterade sjukdomar, bland annat gällande näringsintag och hälsa. I Sverige har

Läs mer

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hans Lingfors, MD, Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, 15-74 år(5-årsmv) 30 25 20

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet 2011-10-13 Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012 Gå eller cykla till jobbet Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012 Läkemedlet fysisk aktivitet ger minskad risk för: Hjärt-kärlsjukdom 30-50% Diabetes typ 2 Övervikt och fetma Tjocktarmscancer

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition

Läs mer

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. 6 maj 2015 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Vem känner smak för motion?

Vem känner smak för motion? Vem känner smak för motion? Det råder ingen tvekan om att motionsutövning i medelåldern är tydligt relaterad till social position. Däremot finns inget ödesbestämt i den slutsatsen. Smaken för motion kan

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien

Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien Henrik Finnström 013719702 Helsingfors 30.11.2015 Avhandling henrik.finnstrom@helsinki.fi Handledare:

Läs mer

Nya tider, nya hälsoproblem

Nya tider, nya hälsoproblem XXXXXX även för den som motionerar - vad kan vi göra? Nya tider, nya hälsoproblem Mai-Lis Hellénius överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt

Läs mer

Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements.

Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements. Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements. Björn Strander Stolt medicine doktor Onkologiskt centrum, Västra regionen och Kvinnomottagningen, Kungsbacka Närsjukhus Syftet med avhandlingen

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov? Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov? Yulia Blomstedt, PhD Epidemiologi och Global Hälsa Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Ageing and

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson

Läs mer

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg

Läs mer

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Överviktskirurgi - långtidseffekter Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa? Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap A vdelningen för allmänmedicin Anders Thelin Gatugård 355 94 Wederslöf telefon: 0470-778000 telefax: 0470-778133 e-mail: athelin@wgab.se Slutredovisning av

Läs mer

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se Handledare: Marianne Törner Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 25/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för toxiska metaller och uremi Staffan Skerfving Thomas Lundh Bakgrund Det är sedan länge känt att toxiska metaller, som kadmium, bly och

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

Nytt riskmönster för koronarsjukdom oroar

Nytt riskmönster för koronarsjukdom oroar Nytt riskmönster för koronarsjukdom oroar Ökad kroppsvikt hotar den positiva trenden Hjärtinfarktincidens och mortalitet har minskat signifikant i Göteborg under de senaste 20 åren. En rapport från det

Läs mer

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej

Läs mer

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A

Läs mer

Livsfarligt att sitta stilla?

Livsfarligt att sitta stilla? Livsfarligt att sitta stilla? Senaste nytt om fysisk aktivitet och hälsa Mai-Lis Hellénius överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Institutionen

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Bakgrund. Målpopulation: Alla personer bosatta i Västmanland som fyllde 40 eller 50 år åren 1990-1999 ca 70 000 personer Födelseår

Bakgrund. Målpopulation: Alla personer bosatta i Västmanland som fyllde 40 eller 50 år åren 1990-1999 ca 70 000 personer Födelseår Bakgrund Målpopulation: Alla personer bosatta i Västmanland som fyllde 40 eller 50 år åren 1990-1999 ca 70 000 personer Födelseår 40-åringar: 1950-1959 50-åringar: 1940-1949 Kallas till en hälsoundersökning

Läs mer

Ny kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen?

Ny kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen? Ny kunskap om samband mellan miljö och hälsa hur implementerar vi det i samhällsplaneringen? Översikt Några teser Skadliga faktorer Luftföroreningar Buller Trångboddhet Hälsofrämjande faktorer Gröna miljöer

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Repetition 2016-08-31. Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen

Repetition 2016-08-31. Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen Cirkulationsorganens sjukdomar Upplägg Gr B Gr A 1. Hypertoni och arytmier 5/9 fm 3/10 fm 2. Akuta koronara syndrom 5/9 em 3/10 em 3. Hjärtsvikt 6/9 4/10 HT 16 Catarina Nahlén Bose, leg ssk, Med Dr, Biträdande

Läs mer

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,

Läs mer

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Fysisk aktivitet eller stillasittande? Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot många sjukdomar

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi

Läs mer

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken

Läs mer

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning.

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. FaR-utbildning Innehåll Bakgrund och fakta om FaR (bild 3-12) Metoden FaR (bild 13-24) Utförande (bild

Läs mer

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?

Läs mer

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014 Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014 Övervikt Vuxna Sverige BMI 40% 30% 28% 5% 12% 20% 7% 10% Källa:

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer