Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014"

Transkript

1 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist i allmänmedicin, Ältapraktiken. Vetenskaplig handledare: Holger Theobald Docent, Specialistläkare i allmänmedicin. 1

2 Sammanfattning Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom som drabbar många. En stor del av diabetsbehandlingen syftar till att minska effekten av övriga så kallade riskfaktorer, som högt blodtryck eller höga blodfetter. Därför är behandling av högt blodtryck en viktig del i behandlingen av typ 2 diabetes. Syfte/frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur stor andel av patienter med typ 2 diabetes på Ältapraktiken som under 2013 uppnår målblodtrycket <130/80 mm Hg och att jämföra resultatet med siffror från NDRs årsrapport 2013 samt att undersöka om det förelåg skillnad mellan män och kvinnor. Metod: De patienter som ingick i studien är alla patienter på Ältapraktiken som hade diagnosen diabetes typ2 och har fått mätning av blodtrycket någon gång under året 2013 av läkare eller sjuksköterska. Data insamlas från journalsystemet Prof Doc med hjälp av utdataprogrammet Medrave4. NDRs årsrapport 2013 användes i denna studie för jämförelse. Resultat: På Ältapraktiken fanns 209 patienter registrerade med diagnos diabetes typ 2 under året Blodtrycket mättes hos 198 patienter (ca 95 %). Av 198 patienter uppnådde 87 patienter (44%) målblodtrycket. Motsvarande siffra är 42,2% för diabetespatienter i primärvården i NDR. Ingen signifikantskillnad mellan män och kvinnor vad gäller de som uppnådde målblodtrycket och de som inte gjorde det. Slutsats: Majoriteten av diabetespatienterna vid Ältapraktiken får årliga uppföljningar med blodtryckskontroller. Måluppfyllelse är dock för låg där bara 4 av 10 når målblodtrycket vilket stämmer med resultatet i hela landet enligt NDR. Det är inte tillfredställande och blodtrycksbehandlingen av patienter med diabetes behöver ses över. MeSH-termer: Typ 2-diabetes, blodtryck, hypertoni, kvalitetskontroll. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehållsförteckning... 3 Bakgrund... Fel! Bokmärket är inte definierat. Syfte... 5 Frågeställningar... Fel! Bokmärket är inte definierat. Metod... 5 Statistisk... Fel! Bokmärket är inte definierat. Etiska överväganden... Fel! Bokmärket är inte definierat. Resultat... 7 Diskussion... 9 Styrkor och svagheter... Fel! Bokmärket är inte definierat. Slutsats Referens Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3

4 Bakgrund Diabetes är en folksjukdom som drabbar många. Det finns i princip tre olika typer av diabetes, typ 1 diabetes, typ 2 diabetes och graviditetsdiabetes. Typ 1 diabetes är en autoimmun sjukdom med okänd orsak och som oftast bryter ut i barneller ungdomsåren. Vid typ 1 diabetes har kroppens insulinproduktion upphört. Insulin måste tillföras. 1 Typ 2 diabetes är den vanligaste som ca svenskar, eller tre-fyra procent av befolkningen har. Man räknar med att bland dem som är över 75 år har minst tio procent typ 2 diabetes. Sjukdomen blir allt vanligare, inte bara i Sverige utan över hela världen. 1 Typ 2 diabetes kommer oftast hos medelålders eller äldre personer och är starkt relaterad till övervikt, fetma och fysiskt inaktivitet liksom ärftlighet. Vid typ 2 diabetes är kroppen, till skillnad från vid typ 1 diabetes, istället resistent mot insulin. Behandlingen kan vara läkemedel som påverkar insulinkänslighet eller insulinproduktion, men ofta krävs det också så småningom tillförsel av insulin för att personen med diabetes skall ha god blodsockerkontroll. 2 Gravida kvinnor kan få en övergående form av typ 2 diabetes som kallas graviditetsdiabetes. Den kräver noggrann behandling under graviditeten. Vanligtvis försvinner den efter graviditeten, men graviditetsdiabetes ökar risken att man senare i livet utvecklar typ 2 diabetes. 3 Diabetes är en livslång, kronisk sjukdom och det behövs ett bra samspel mellan egenvård och vårdteamets insatser för att livet skall fungera bra för personer med sjukdomen. Kost och livsstil är hörnstenar för en bra blodsockerkontroll. En stor del av behandlingen syftar till att minska effekten av övriga så kallade riskfaktorer, som högt blodtryck eller höga blodfetter. Behandlingen är därför ofta multifaktoriell och kan kräva täta kontakter med sjukvården. 2 Förhöjt blodtryck är en känd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom hos patienter med typ 2 diabetes. Därför är behandling av högt blodtryck en viktig del i behandlingen av typ 2 diabetes. 4 Målblodtrycket för patienter med diabetes är <130/80 (socialstyrelsens riktlinjer för 2013 som ska användas i denna studie). På Älta Praktiken har man inte tidigare undersökt hur stor andel patienter med Diabetes typ 2 som når målblodtrycket <130/80 och om andelen skiljer sig jämfört med andelen patienter med diabetes typ 2 i NDRs årsrapport

5 NDR är ett nationellt kvalitetsregister som beräknas inkludera ca 92 % av det uppskattade antalet personer med diabetes i Sverige för år Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur stor andel av patienter med typ 2 diabetes på Ältapraktiken som under 2013 uppnår målblodtrycket <130/80 mm Hg och att jämföra resultatet med siffror från NDRs årsrapport 2013 samt att undersöka om det förelåg skillnad mellan män och kvinnor. Frågeställningar 1. Hur stor andel av alla patienter på Ältapraktiken med typ 2 diabetes uppnådde målblodtrycket under 2013? 2. Förelåg skillnad mellan män och kvinnor när det gäller hur stor andel som uppnått målblodtryck? 3. Förelåg skillnad i andelen som uppnådde målblodtrycket mellan Ältapraktiken och NDRs årsrapport 2013.? Metod Projektet är en kvantitativ retrospektiv tvärsnittsstudie av patienter med typ 2 diabetes på Ältapraktiken. Ältapraktiken är en privatvårdcentral med cirka 8700 listade patienter. På vårdcentralen arbetar 4 specialister i allmänmedicin. Ältapraktiken har som mål att följa Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling av diabetes och deltar i rapportering till NDR nationella diabetesregistret. De patienter som inkluderades i studien är alla patienter på Ältapraktiken med diagnosen diabetes typ 2 (Diagnoskod E11-E14) som också har fått blodtrycket mätt någon gång under året 2013 (1 januari december 2013) av läkare eller sjuksköterska. Data insamlades från journalsystemet Prof Doc med hjälp av utdataprogrammet Medrave4. I Medrave4 har man möjlighet att ta fram avidentifierade patientdata. Uppgifter om senaste blodtrycksmätningen under 2013 togs fram för alla patienter där en sådan mätning gjorts detta år. Via medrave4 användes en metod där man valt egna rapporter 5

6 => diagnos => diagnoskod för diabetes typ 2 (E11+E14 i ICD-10). Sedan valdes period att visa data för och i vårt fall är det hela 2013, alla åldersgrupper och bägge könen. Efter att vi har fått en sammanställning av patienter med diabetes typ 2, valde vi att lägga till en kolumn med senaste blodtrycksmätning under Från Medrave4 skickades data automatiskt till Excel som sedan användes för bearbetning av framtagna data. NDRs årsrapport för 2013 användes i denna studie för jämförelse och diskussion. Bland samtliga patienter med diabetes i primärvården har 97 % klassats kliniskt som typ 2 diabetes, därför betraktas patienterna i årsrapporten som motsvarande patienter med typ 2 diabetes. 2 Således är en jämförelse med denna studie möjlig och utförbart. Det finns en avrundningsaspekt i NDR att notera. Värden tenderar att avrundas till 130/80 mm/hg, även när det uppmätta värdet ligger under, vilket blir missvisande. Indikatorn visar därför andelen patienter i primärvård som har ett blodtryck lika med eller under 130/80 mm/hg. 2 För att kunna göra en jämförelse med NDR, definierades målblodtrycket i denna studie som lika med eller under 130/80. Statistisk Resultat när det gäller andel som uppnått målblodtrycket redovisas i deskriptiv form. Signifikansberäkning med Chi-2 test har gjorts för att se om det förelåg skillnader mellan män och kvinnor när det gäller andelen patienter som uppnådde målblodtrycket och de som inte gjorde det. P< 0,05 bedöms signifikant. One-sample t-test användes för signifikansberäkning av skillnad i andel patienter som uppnått målblodtrycket mellan ÄltaPraktiken och NDRs årsrapport Etiska överväganden Det är ett integritetsintrång gentemot såväl läkarkollegor på vårdcentralen som patienter att läsa journaler på patienter som man inte har vårdansvar för. Analys av materialet har görts med hjälp av avidentifierade data och ingen enskild patient eller läkare kan identifieras. Projektet påverkar inte enskilda patienter. Verksamhetschefen har gett sitt tillstånd. All personal på vårdcentralen informerades muntligt om studien på ett möte (arbetsplatsträff). Patienter på vårdcentralen informerades om studien via ett anslag i väntrummet. Efter det att studien godkänts kommer datafilen att raderas och alla papperskopior kommer att förstöras. Vinsterna med denna studie bedöms överväga eventuella negativa konsekvenser av integritetsintrånget. Eftersom denna studie är en kvalitetsundersökning på Ältapraktiken då kan studiedeltagarna (patienter och läkare) ha nytta av resultatet som kan användas för 6

7 kvalitetsdiskussioner som kan leda till bättre kontroll och behandling av patienter med diabetes typ 2 Resultat På Ältapraktiken fanns 209 patienter registrerade med diagnos diabetes typ 2 (diagnosnummer E11-E14 enligt ICD-10) under året Blodtrycket mättes hos 198 patienter (ca 95 %). Åldersspann på studiepopulation ligger mellan 33 och 91 år. Medelåldern var 67,5 år, motsvarande siffra i NDRs rapport var 68,2 år Beskrivning av studiedeltagarna ses i figur 1. Figur 1. Flödesschema, beskrivning av studiepopulation samt antal patienter med typ2 diabetes som uppnådde/icke uppnådde målblodtryck på Ältapraktiken under

8 Andel patienter på Ältapraktiken med typ 2 diabetes som uppnådde målblod trycket under 2013 Av 198 patienter som ingick i studien uppnådde 87 patienter (44 %) målblodtrycket 130/80 (Systoliskt blodtryck 130 och diastoliskt blodtryck 80). Se figur 2. Patienter med typ2 diabetes >130/80 56% 130/80 44% Figur 2. Andel Patienter med typ 2 diabetes som uppnådde/icke uppnådde målblodtrycket på ältapraktiken Skillnad mellan män och kvinnor när det gäller hur stor andel som uppnått målblodtryck Totalt 90 kvinnor och 108 män som ingick i studien. Av de 90 kvinnorna uppnådde 37 (41 %) målblodtrycket och 53 (59 %) uppnådde inte målblodtrycket. Av de 108 männen uppnådde 50( 46 %) målblodtrycket och 58 (54 %) uppnådde inte målblodtrycket. Det förelåg ingen signifikant skillnad (p=0,46) mellan män och kvinnor när det gäller hur många som uppnådde respektive inte uppnådde målblodtrycket. Skillnad i andel som uppnådde målblodtrycket mellan Ältapraktiken och NDR Andel patienter som uppnådde målblodtrycket på Ältapraktiken var 44 %. Motsvarande siffra i NDRs årsrapport 2013 är 42,2% för de diabetespatienterna i primärvården. 8

9 Det finns inte någon statistisk skillnad mellan Ältapraktiken och NDRs årsrapport 2013 vad gäller andel patienter som uppnådde målblodtrycket (p=0,66*). Medelålder i denna studie är 67,5 år och motsvarande siffra i NDR är 68,2 år. Tabell 2. Beskrivning av patienterna med typ 2 diabetes på Älta jämfört med de diabetespatienterna i primärvården i NDR årsrapport2013 avseende antal, medelålder, män, kvinnor, andel som uppnådde målblodtrycket. Denna studie, typ 2 diabetes patienter NDR årsrapport 2013, diabetes patienter i primärvården Antal Medelålder, år 67,5 68,2 Män (%) 108 (54,4) (56,7) Kvinnor (%) 90 (45,6) (43,3) Andel uppnådde målblodtrycket 44% 42,4% Diskussion 44 % av patienter med typ2 diabetes under 2013 på Ältapraktiken uppnådde målblodtrycket 130/80. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan män och kvinnor avseende patienter som uppnådde målblodtrycket. Mellan Ältapraktiken och NDRs årsrapport 2013 fanns ingen signifikant skillnad vad gäller andel patienter som uppnådde målblodtrycket. På Ältapraktiken har 95 % av patienter med typ 2 diabetes fått sitt blodtryck uppmätt under 2013, detta betyder att vårdcentralen har följt upp de flesta med typ 2 diabetes under året. Motsvarande siffra från NDRs årsrapport 2013 är 94 %. 2 Kvinnor med diabetes har en ökad risk för högt blodtryck jämfört med manliga diabetiker. 12 På Ältapraktiken fanns ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor, detta kan bero på att läkarna på Ältapraktiken följer för det mesta rekommendationer av blodtrycksbehandling för alla patienter oavsett kön enligt kloka listan. Målblodtrycket på Ältapraktiken var varken bättre eller sämre än i riket enligt NDRs rapport (Det fanns ingen signifikant skillnad). Likheten kan bero på att patientpopulationen på Ältapraktiken är ganska lik patientpopulationen i Sverige (från NDRs årsrapport), se tabell 2. 9

10 I medicinsk litteratur kan man hitta många artiklar som handlar om målvärde och studier som undersöker fördelar och risker med målvärdena. Där finns debatt om vilket blodtrycksvärde som rekommenderas hos patienter med patienter med typ 2 diabetes. Efter analys av tillgänglig evidens är man överens om att systolisk blodtrycket 140 mmhg och högre är skadligt för patienter och ökar risken för hjärtkärlsjukdom. 9,10 Styrkor och svagheter Styrkor med studien är användandet av NDR för jämförelse och att målblodtrycket i studien är anpassad till NDRs referensmetod. NDR är ett kvalitetsregister med god täckning av diabetespatienter och med en hög frekvens av registrering. Det var lite bortfall i studien eftersom få patienter (5 %) med typ 2 diabetes inte fått sitt blodtryck mätt under Svagheter med studien är att blodtrycksmätningen saknade standardisering, blodtrycket mättes ibland med automatiskt blodtrycksapparat eller manuellt av läkare/sjuksköterska. En annan svaghet med studien är att diagnosnummer E14 (icke specificerad diabetes mellitus) som ingår i studien kan inkludera få patienter med typ 1 diabetes. Studien undersöker inte olika faktorer, såsom sjukdomsduration, andra samtida sjukdomar och läkemedelsanvändning, som bättre skulle kunna förklara om resultaten. Slutsats Majoriteten av diabetespatienterna vid Ältapraktiken får årliga uppföljningar med blodtryckskontroller. Måluppfyllelse är dock för låg där bara 4 av 10 når målblodtrycket vilket stämmer med resultatet i hela landet enligt NDR. Det är inte tillfredställande och blodtrycksbehandlingen av patienter med diabetes behöver ses över. 10

11 Referens 1. Diabetesförbundet(2013). Typ 2-diabetes - Diabetes.se Hämtad Nationella Diabetes registret. NDRs årsrapport https://www.ndr.nu/pdf/arsrapport_ndr_2013.pdf. Hämtad Envall J.1177 Vårdguiden (2014). Sjukdomar - diabetes typ 2. Hämtad Läkemedelsverket(2010). Läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes. Hämtad ACCORD Study Group, Cushman WC, Evans GW, Byington RP, Goff DC Jr, Grimm RH Jr, et al. Effects of intensive blood-pressure control in type 2 diabetes mellitus. N Engl J Med Apr 29;362(17): Grossman E, Messerli FH. Hypertension and diabetes. Adv Cardiol. 2008;45: Bangalore S, Kumar S, Lobach I, Messerli FH. Blood pressure targets in subjects with type 2 diabetes mellitus/impaired fasting glucose: observations from traditional and bayesian random-effects meta-analyses of randomized trials. Circulation Jun 21;123(24): , 9 p following Cederholm J, Gudbjörnsdottir S, Eliasson B, Zethelius B, Eeg-Olofsson K, Nilsson PM, et al. Systolic blood pressure and risk of cardiovascular diseases in type 2 diabetes: an observational study from the Swedish national diabetes register. J Hypertens Oct;28(10): Nilsson PM, Cederholm J, Zethelius B, et al. Trends in blood pressure control in patients with type 2 diabetes Data from the S.wedish National Diabetes Register (NDR). Blood pressure. 2011;20: Cederholm J, Gudbjörnsdottir S, Nilsson PM, et al. Blood pressure and risk of cardiovascular diseases in type 2 diabetes: further findings from the Swedish National Diabetes Register (NDR-BP II). J Hypertens. 2012;30(10): Legato MJ, Gelzer A, Goland R, Ebner SA, Rajan S, Villagra V, et al. Gender-specific care of the patient with diabetes: review and recommendations. Gend Med Jun;3(2):

12 Bilagor: Medföljande bilaga är anslag i väntrummet på Ältapraktiken. Granskning pågår På Ältapraktiken gör vi granskningar av våra datajournaler som tillhör patienter som har diabetes i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Om du har frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta verksamhetschefen. 12

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?

Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan Vårdcentral. Höstprogrammet 2011/2012. Renata Kolanowska

Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan Vårdcentral. Höstprogrammet 2011/2012. Renata Kolanowska Uppnår patienter med diabetes mellitus typ 2 på Aleris TyresöHälsan Vårdcentral målvärde avseende blodtryck och HbA1c enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer? Renata Kolanowska ST-läkare Aleris Tyresöhälsan

Läs mer

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie

Samband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral

Diabetes på Tranebergs Vårdcentral Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin

Rave3. Användarmanual. Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin Rave3 Användarmanual Dr Per Stenström 2011-06-20 Specialist i Allmänmedicin 1 Rave3 - Den medicinska resultatrapporten för primärvården Dataprogrammet ger dig information om verksamheternas utveckling

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn?

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Åsa Winberg, ST-läkare, SöderDoktorn Maj 2015 aasawinberg@gmail.com Klinisk handledare: Charlotta Brohult, MD, specialist

Läs mer

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Sida 1(6) Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Diabetes på Hässelby Vårdcentral:

Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Rapport för VESTA Diabetes på Hässelby Vårdcentral: Uppnås målvärdena för HbA1c, blodtryck och kolesterol? Ken Ikonen ST-läkare, Hässelby vårdcentral Maj 2013 ken.ikonen@gmail.com Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,

Läs mer

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck?

Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? VESTA-rapport Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? - En journalstudie på Luna Vårdcentral. Rahel Duman Isik, ST-läkare, Luna Vårdcentral. Mars-2015.

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie

Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie Effekterna av förändrade diagnoskriterier för graviditetsdiabetes i Sverige- en nationell randomiserad studie CDC4G-trial www.cdc4g.com (changing diagnostic criteria for gestational diabetes) Helena Fadl,

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department GynObstetrik Graviditets komplikationer Health Department Innehållsförteckning 1 Graviditets komplikationer......2 Preeklampsi.......2 Patofysiologi Klassifikation Riskfaktorer Symtom Handläggning Komplikationer

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Nationella Diabetesregistret. Årsrapport. 2014 års resultat. NDR-data via Knappen viktiga när de jobbar med förbättringsarbete. Läs på sidorna 7 9.

Nationella Diabetesregistret. Årsrapport. 2014 års resultat. NDR-data via Knappen viktiga när de jobbar med förbättringsarbete. Läs på sidorna 7 9. Nationella Diabetesregistret Årsrapport 214 års resultat NDR-data via Knappen viktiga när de jobbar med förbättringsarbete. Läs på sidorna 7 9. Innehållsförteckning Inledning...5 Trender i 214 års NDR-resultat...6

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:

Läs mer

Blodtrycksmätningar. vid hälsoundersökningar

Blodtrycksmätningar. vid hälsoundersökningar Blodtrycksmätningar vid hälsoundersökningar Olof Lindecrantz olof@varbergshalsan.se Handledare: Benkt Högstedt, Halmstad Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16

Läs mer

Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral

Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral ST uppsats Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral Maria Palmberg ST- läkare i allmänmedicin Handledare: Per Olof Kaiser Medicine doktor Specialist i allmänmedicin, CeFAM Innehållsförteckning

Läs mer

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral

Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin

Läs mer

Välkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg

Välkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes.

Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes. Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes. Abdirahman Jelle ST-läkare, Vårdcentral Malung Handledare: Lars Jerdén, Distriktsläkare Vårdcentral Jakobsgårdarna Börje Dahlén,

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Hur korrelerar vitrockhypertoni med ålder och kön?

Hur korrelerar vitrockhypertoni med ålder och kön? Projektplan VESTA norra programmet 2011 Hur korrelerar vitrockhypertoni med ålder och kön? Tomas Rosblom, ST-läkare i allmänmedicin Täby Centrum Doktorn Vetenskaplig handledare Holger Theobald, MD, specialist

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-06-13. TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass.

BESLUT. Datum 2013-06-13. TLV bedömer att Byettas subventionsstatus bör omprövas. Detta gäller även övriga läkemedel inom samma klass. BESLUT 1 (5) Datum 2013-06-13 Vår beteckning FÖRETAG Bristol-Myers Squibb AB Box 1172 171 23 Solna SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Blodtrycksmätare BMG 4922 Svensk bruksanvisning

Blodtrycksmätare BMG 4922 Svensk bruksanvisning Blodtrycksmätare BMG 4922 Svensk bruksanvisning Tack för att du valde AEG från www.moon.se Applikation sektion Typ B Läs manualen och spara den för framtida bruk. Tänk på vår miljö! När produkten inte

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland Får r vi tillräckligt med läkemedel l påp äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland 80-åringar och äldre använder

Läs mer

Statistik Lars Valter

Statistik Lars Valter Lars Valter LARC (Linköping Academic Research Centre) Enheten för hälsoanalys, Centrum för hälso- och vårdutveckling Statistics, the most important science in the whole world: for upon it depends the applications

Läs mer

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016 Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 15RS5982, version 3 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016 Beslutad av RS 2015-12-02 1 (11) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig

Läs mer

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,

Läs mer

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar

Läs mer

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården?

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? En kartläggning av vårdkontakter i Skaraborg 10 år efter insjuknandet FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ann Segerblom

Läs mer

2013-03-04. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Monoprost Ögondroppar, lösning i endosbehållare. (6 x 5 st) Endosbehållare,

2013-03-04. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Monoprost Ögondroppar, lösning i endosbehållare. (6 x 5 st) Endosbehållare, 2013-03-04 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Théa Nordic AB Storgatan 55 703 63 Örebro SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin

medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Guide för att rapportera in patienter till Luftvägsregistret via medrave4. medrave4 Primärvård samlar verksamhetsdata från ert befintliga journalsystem, analyserar

Läs mer

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner. TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

Fördjupningsanalys Diabetes hos barn i Västra Götaland 2010-2014

Fördjupningsanalys Diabetes hos barn i Västra Götaland 2010-2014 Fördjupningsanalys Diabetes hos barn i Västra Götaland 2010-2014 Kristina Narbro 1 och Bill Hesselmar 1 Gun Forsander 2 och Stig Attvall 2 1 Koncernavdelning data och analys 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Att välta ett landsting

Att välta ett landsting Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

En informationsbroschyr om EpiHealth

En informationsbroschyr om EpiHealth En informationsbroschyr om EpiHealth Information finns även på Vad är EpiHealth? EpiHealth (Epidemiologi för hälsa) är ett storskaligt forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet.

Läs mer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt

Läs mer

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen!!, överläkare Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Professor, prefekt Inst Neurobiologi, vårdvetenskap

Läs mer