VESTA Vårprogrammet Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie."

Transkript

1 31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan Södertälje Handledare: Docent Holger Theobald Distriktsläkare, Forskare och AKC-koordinator Centrum för Allmänmedicin Alfred Nobels Allé Huddinge Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 1

2 Innehållsförteckning: Innehållsförteckning 2 Sammanfattning. 3 Inledning.. 4 Syfte. 5 Frågeställning 5 Metod. 5 Studiedesign 5 Patienter/Individer. 5 Åtgärd.. 6 Mätning.. 6 Utvärdering/Statistik. 6 Etiska överväganden 7 Resultat. 8 Diskussion 10 Studiens begränsningar 10 Studiens implikationer. 11 Slutsats 11 Referenser 12 Bilagor Patientinformationsbrev med medgivande. Appendix 1 FINDRISK frågeformulär & tolkning Appendix 2 Intyg om ansvar för projektet & projektresultaten Appendix 3 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 2

3 Sammanfattning: Diabetes är en av vår tids stora folksjukdomar. I Sverige lever cirka människor med diagnostiserad diabetes, och sannolikt är det långt fler som har sjukdomen utan att veta om det. Flera stora studier har visat att risken att utveckla typ 2-diabetes från nedsatt glukostolerans kan minska med upp till 50 procent med åtgärder som rör mat och motion och som leder till viktminskning. Då gäller det att i god tid upptäcka individer med hyperglykemi (de med ett plasmaglukos värde över 6,1), för att i ett tidigt skede kunna sätta in kost- och motionsråd. Syfte: Syftet med detta projekt är att beräkna prevalensen för hyperglykemi hos Scaniaanställda i Södertälje med BMI > 25 och/eller har ärftlighet för diabetes, som valt att delta i studien. Ett annat syfte med projektet är att beräkna risken, för studiedeltagarna med ett normalt faste plasmaglukos värde, att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren, enligt frågeformuläret FINDRISK. Metod: Man gick ut med information om projektet via Scanias intranät och genom muntligt informationsutbyte via respektive chef på varje arbetsstation. 63 individer, med BMI > 25 och/eller har ärftlighet för diabetes, anmälde sitt intresse och lämnade blodprov, kapillärt faste plasmaglukos, via sköterskan på Scania Hälsocentral. Nio av dessa individer exkluderas då de inte uppfyllde följande inklusionskriterier: Scania anställd; ålder 18-65; BMI > 25; hereditet för diabetes. Ytterligare fyra individer valde att avbryta studien. Resultat: Femtio personer uppfyllde inklusionskriterierna och ingick i studien. Sju individer hade hyperglykemi, varav sex hade både ett BMI >25 och hereditet för diabetes. 43 personer i studien hade en normal plasmaglukos värde, och av dessa så hade 11 personer mer än 17 procents risk för att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren. Slutsatser: Genom att screena en population med ett BMI >25 och/eller hereditet för diabetes, kan man i god tid identifiera individer med okänt hyperglykemi, och som således löper en högre risk att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren. På så sätt kan man i ett tidigt skede nå dessa individer, informera de om sjukdomen och samtidigt sätta in kost- och motionsråd, för att senarelägga eller till och med förhindra diabetesinsjuknandet hos dessa individer. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 3

4 Inledning: Diabetes är en av vår tids stora folksjukdomar. I Sverige lever cirka människor med diagnostiserad diabetes, och sannolikt är det långt fler som har sjukdomen utan att veta om det. 1 Typ 2-diabetes är den vanligaste typen av diabetes och omfattar ca 90 % av alla diabetiker. 1 En av orsakerna till sjukdomen är vår västerländska livsstil, där vi äter för mycket och rör oss allt för lite, vilket leder till övervikt. Typ 2-diabetes kallas ibland för vuxendiabetes/ åldersdiabetes, men eftersom sjukdomen kryper ned i åldrarna (framför allt på grund av ökad förekomst av övervikt hos unga individer), är namnet missvisande. Övervikt och fetma leder till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin och kan således inte ta upp socker lika effektivt, varför blodsockret stiger mer än normalt. 2 Många har typ 2-diabetes eller är på gränsen till att få det utan att de själva vet om det. Ofta upptäcks sjukdomen i samband med en vanlig hälsokontroll där man undersöker blodsockret. 3,4 Flera stora studier har visat att risken att utveckla typ 2-diabetes från nedsatt glukostolerans kan minska med upp till 50 procent med åtgärder som rör mat och motion och som leder till viktminskning. 5,6 En viktminskning på 7 procent (genom främst kost och motion), minskar risken för en enskild individ med hyperglykemi att utveckla diabetes med upp till 50 procent över en period på 3-4 år. 2,4 Då gäller det att i god tid upptäcka individer med förhöjda blodsockervärden, för att i ett tidigt skede kunna sätta in kost- och motionsråd. Frågeformuläret FINDRISK är ett validerat verktyg som uppskattar risken hos en individ att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren. 7 Frågeformuläret består av 8 enkla frågor som berör faktorer såsom ålder, midjemått, BMI, ärftlighet för diabetes, motions- och kostvanor, blodtryck, och om man vid tidigare undersökningar någon gång uppvisat ett högt plasmaglukosvärde (d.v.s.plasmaglukos > 6,1). Beroende på antalet poäng man får på frågeformuläret, så kommer man att klassificeras i en av 5 befintliga riskgrupper (frågeformuläret FINDRISK & dess tolkning bifogas i appendix 1). Frågeformuläret FINDRISK används flitigt utav distrikts läkare och diabetesmottagningar i flertalet länder, och den är framför allt väldigt populärt i Tyskland, Finland och USA. 7, Scania, ett välkänt svenskt företag, tillverkar bussar och lastbilar, och har över 8,000 anställda i Södertälje. Företaget har en egen husläkarmottagning/företagshälsovård, och arbetar pro-aktivt genom att befrämja och utveckla hälsan för sina anställda. I det här projektarbetet har man valt att screena Scaniaanställda i Södertälje, som har ett BMI > 25 och/eller har ärftlighet för diabetes. Dessa individer har även fått fylla i frågeformuläret FINDRISK för att kunna uppskatta risken för att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren. De individer som befinner sig i riskzonen, det vill säga, de individer som har ett faste plasmaglukos värde > 6,1 (pre-diabetes) och/eller har ett högt FINDRISK score (d.v.s. ett FINDRISK score >11, vilket innebär en 17 procents risk att utveckla diabetes under de Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 4

5 närmaste 10 åren), kommer att erbjudas en snar läkartid för fortsatt uppföljning och omhändertagande via husläkarmottagningen. 7 Diagnosen diabetes kan ställas när 2 fastande plasmaglukos värden är >= 7mmol/l. Syfte: Syftet med detta projekt är att beräkna prevalensen för hyperglykemi hos Scaniaanställda i Södertälje med BMI > 25 och/eller har ärftlighet för diabetes, som valt att delta i studien. Ett annat syfte med projektet är att beräkna risken, för studiedeltagarna med ett normalt faste plasmaglukos värde, att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren, enligt frågeformuläret FINDRISK. Frågeställning: Studien syftar till att finna svar på följande frågeställningar: 1. I vilken utsträckning förekommer okänd hyperglykemi hos Scaniaanställda som har ett BMI >25 och/eller hereditet för diabetes? 2. Är prevalensen av hyperglykemi hos Scaniaanställda med både ett BMI > 25 och hereditet för diabetes större än bland dem med bara en av dessa faktorer? 3. Hur stor är risken, för de individer med BMI >25 och/eller hereditet för diabetes, som har ett normalt faste plasmaglukos värde, att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren, enligt frågeformuläret FINDRISK? Metod: Studiedesign: Studiens design var en kvantitativ, interventionsstudie av deskriptiv natur där man undersökte förekomsten av hyperglykemi hos tidigare väsentligen friska Scaniaanställda som hade ett BMI >25 och/eller hereditet för diabetes. Patienter/Individer: Den studerade populationen bestod av Scaniaanställda i Södertälje. Inklusionskriterier: Ålder BMI > 25 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 5

6 Hereditet för diabetes, både förstagradssläktningar (föräldrar, syskon och barn) och andragradssläktningar (barnbarn, far- och morföräldrar, fastrar och farbröder, mostrar och morbröder, kusiner). Exklusionskriterier: Individer med känd diabetes. Åtgärd: Dessa individer nåddes via Scanias intranät och via informationsutbyte vid varje arbetsstation via respektive chef. Ledningen på husläkarmottagningen/företagshälsovården kontaktade alla chefer samt publicerade ut ett informationsblad på intranätet riktade till alla anställda (informationsblads bifogas i appendix 2). Man uppmanade anställda med ett BMI >25 och/eller hereditet för diabetes att ta kontakt med husläkarmottagningen för att boka tid för en kostnadsfri provtagning. Dessa individer fick även fylla i frågeformuläret FINDRISK, och därefter klassificerades i de befintliga riskgrupperna, beroende på hur många poäng de fick i formuläret (frågeformuläret FINDRISK & dess tolkning bifogas i appendix 1). Mätning: Kapillärt faste plasmaglukos uppmättes. Deltagarna i studien fick även fylla I frågeformuläret FINDRISK för att värdera risken för att utveckla diabetes under de närmaste tio åren. Utvärdering/Statistik: Man gick igenom alla plasmaglukos värden och därefter sorterade de i 2 grupper: de med ett värde under/lika med 6,1 och de med ett värde över 6,1. På så sätt kunde man räkna ut den procentuella förekomsten av hyperglykemi hos de Scaniaanställda med BMI > 25 och/eller hereditet för diabetes, som deltog i studien. Därefter undersöktes de individer som hade hyperglykemi. Prevalensen av hyperglykemi beräknades i gruppen som hade två riskfaktorer (BMI > 25 och hereditet för diabetes) och i de övriga 2 grupperna som hade varsin riskfaktor (BMI > 25 eller hereditet för diabetes). Resultaten från frågeformuläret FINDRISK bland de som hade normalt blodvärde sammanställdes. Utifrån resultatet kategoriserades individerna i de fem olika riskgrupperna för att utveckla diabetes inom 10 år enligt FINDRISK. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 6

7 Figur 1. Flödesschema över studiegången. Scania i Södertälje Information om projektet via Scanias intranät & muntligt informationsutbyte via respektive chef på varje arbetsstation Besök hos sjuksköterska på Scania Hälsocentral för att lämna prov, kapillärt faste plasmaglukos (n=63) exkluderades n=9* Urval individer som uppfyller inklusionskriterier: Scania anställda Ålder BMI > 25 Hereditet för diabetes (n=54) avbrutit n=4 Sammanställning & utvärdering av statistik (n=50) *Totalt nio individer exkluderas från studien. Åtta av dessa uppfyllde inte inklusionskriterierna, och en individ hade en känd diabetes sjukdom. Etiska överväganden: Detta projektarbete riktade sig till individer inom Scania koncernen som befann sig i riskzonen för att utveckla diabetes, det vill säga, anställda med ett BMI > 25 och/eller hereditet för diabetes. I etiska överväganden kunde man avväga risken mot nytta och det kanske fanns en minimal risk för obehag vid blodprovtagningen, integritetskränkning eller Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 7

8 risk för oro om något prov skulle visa falskt felaktig värde. Deltagandet i studien var helt på frivillig basis och deltagarna fick lämna ett skriftligt samtycke innan provtagningen. All information har sparats i patients journal, och enbart behörig vårdpersonal har tillgång till dessa journaler. All arbete med studien utfördes inom ramen av vårdens tystnadsplikt, såsom allt annat arbete på husläkarmottagningen/företagshälsovården. Vid redovisningen av studieresultat har namn, personnummer och övrig personlig information avidentifieras. De individer som befann sig i riskzonen, det vill säga, de individer som hade hyperglykemi och/eller ett högt FINDRISK score, erbjöds en snar läkartid för fortsatt uppföljning och omhändertagande via husläkarmottagningen. De fick lämplig kost- och motionsråd, och erbjöds regelbunden uppföljning hos läkare/sjuksköterska. Genom denna tidiga upptäckt, har man möjligtvis kunnat senarelägga eller till och med förhindra diabetesinsjuknandet hos dessa individer. Verksamhetschefen har varit fullt insatt i projektarbetet och har bedömt att detta inte är forskning utan kvalitetssäkring av den ordinarie verksamheten. Verksamhetschefen och Scania Husläkarmottagning har haft det yttersta ansvaret för studien (v g se appendix 3, undertecknad intyg om ansvar för projektet och projektresultaten). Studien och alla resultat har förvarats inom husläkarmottagningens verksamhetsområde, inget av detta har publicerats utanför Scania Husläkarmottagning. Resultat: Från början var det sammanlagt 63 individer som anmälde intresse för att delta i studien. Nio av dessa fick exkluderas då de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Ytterligare fyra individer fick exkluderas, då de inte ville delta i studien längre. Således bestod studiepopulationen av sammanlagt 50 Scaniaanställda, varav 38 män och 12 kvinnor. Tabell 1. Ålders- & könsfördelning i studiepopulationen, N=50. Åldersgrupp (år) Män, n=38 Kvinnor, n=12 Totalt, n= Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 8

9 Sju av 50 individerna i studiepopulationen (14 procent) visade sig ha hyperglykemi, med ett faste plasmaglukosvärde >6,1. I gruppen med hyperglykemi, som bestod av sju personer, så hade sex två riskfaktorer, endast en individ hade bara en riskfaktor (hereditet för diabetes). Tabell 2. Fördelning av gruppen med hyperglykemi, N=7. Antal individer med hereditet för diabetes & BMI >25 6 (4 förstagrads- & 2 andragradssläktingar) Antal individer med enbart hereditet för diabetes 1 (förstagradssläkting) Antal individer med enbart BMI >25 Totalt antal individer personer i studien hade en normal plasmaglukos värde. Enligt FINDRISK, löper tio av dessa en 17 % risk att utveckla diabetes inom 10 år, och en individ löper 33 % risk att utvecka diabetes inom 10 år. De övriga 32 individer löper en betydlig lägre risk att utveckla diabetes inom de närmaste 10 åren, de har en risk på 4 % eller lägre. Tabell 3. Risk att utveckla diabetes under de närmaste 10 åren hos individerna med ett normalt blodglukosvärde, enligt FINDRISK, N=43. Risken att utveckla diabetes inom 10 år Individer med hereditet för diabetes & BMI >25 Individer med enbart hereditet för diabetes Individer med enbart BMI > 25 Totalt antal individer 1:a grads- 2:a grads- BMI BMI BMI släkting släkting 25, ,1-35 > 35 1 % % % % Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 9

10 DISKUSSION: I denna studie har man, genom att screena 50 friska Scaniaanställda med övervikt och/eller hereditet för diabetes, kunnat identifiera sju personer (14 procent av studiepopulationen) med hyperglykemi. Av dessa så hade sex individer 2 riskfaktorer (BMI > 25 och hereditet för diabetes), en hade bara en riskfaktor (hereditet för diabetes). 43 individer hade ett helt normalt plasmaglukosvärde. Av dessa, enligt FINDRISK, har man identifierat 10 personer med 17 % risk och 1 person med 33 % risk att utveckla diabetes inom de kommande 10 åren. 14 % av studiepopulationen hade således hyperglykemi. Man har, vid tidigare genomförda studier, fått ungefär liknande resultat. I amerikanska studier har man kunnat påvisa liknande statistik, och man arbetar nu med att införa aktiv screening av individer med riskfaktorer på regelbunden basis, för att fånga upp personer med diabetes eller med hög risk att utveckla diabetes framöver. 4,6 I denna studie noterade man att övervägande antalet individer i hyperglykemigruppen hade både ett BMI >25 och hereditet för diabetes. Dessa resultat stämmer överens med resultaten i en liknande genomfört studie i USA, där man screenade friska individer med diverse riskfaktorer. 3 Även i denna studie kunde man observera att över 75 procent av individerna i hyperglykemigruppen hade både ett BMI >25 och hereditet för diabetes. 3 Med tanke på detta, så är det extra viktigt att screena individer som är både överviktiga och samtidigt har en hereditet för diabetes. Denna grupp löper den allra största risken för att utveckla diabetes inom en nära framtid. The American Diabetes Association rekommenderar en screenings intervall på tre år. På så sätt kan man i ett tidigt skede fånga upp individer med begynnande diabetes. 3,4 Individer i studien som har uppvisat ett normalt plasmaglukosvärde, bör inse att det finns en relativt hög risk att utveckla diabetes inom de närmaste åren, såsom det som påpekats i resultatsdelen enligt frågeformuläret FINDRISK. Så länge riskfaktorer såsom BMI >25 och/eller hereditet för diabetes finns, så ligger man i farozonen att utveckla diabetes. Även dessa individer bör erbjudas regelbunden screening, för att i ett tidigt skede upptäcka begynnande diabetes. 4 Studiens begränsningar: En viktig begränsning i studien är att studiepopulationen på 50 individer är för litet för att dra några slutsatser om studieresultats tillförlitlighet. Det finns upp till 8,000 Scaniaanställda i Södertälje, en större studiepopulation skulle ge en mycket högre valideringsstyrka och samtidigt höja slutresultatet tillförlitlighet. Ytterligare en begränsning är hur själva urvalet gick till. Urvalet var inte slumpvis, resultaten kan således inte generaliseras till hela Scanias arbetsstyrka. På många arbetsstationer hade cheferna en viktig roll med att tillfråga sina anställda om de var intresserade av att deltaga i studien. Cheferna kan ha lagt mest fokus på att tillfråga de som är mest överviktiga och inte Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 10

11 lagt lika mycket energi på att tillfråga de övriga anställda. På så sätt kan man ha gått miste om en stor grupp individer med diabetesriskfaktorer som uppfyller inklusionskriterierna. I framtiden kan det vara av stort intresse att utföra en liknande studie där urvalet är slumpvis, och med en betydligt större studiepopulation. Studiens implikationer: Individerna i hyperglykemigruppen har kallats till och följts upp utav ett diabetesteam, bestående av läkare och diabetes sjuksköterska, på husläkarmottagningen. De individer som hade specifika önskemål om uppföljning på en annan vårdcentral/husläkarmottagning, har förstås remitterats vidare. Via diabetesteamet går man igenom övriga potentiella riskfaktorer såsom övervikt, rökning, högt kolesterol och hypertoni. Dessa individer får även lämplig kost- och motionsråd, och därefter erbjudas regelbunden uppföljning hos läkare/sjuksköterska. Målet här är att senarelägga eller till och med förhindra diabetesinsjuknandet hos dessa individer. 4 Slutsats: Med denna studie har man visat att screening av faste plasmaglukos kan vara en bra metod att hitta förhöjt plasmaglukos hos anställda med förhöjd risk att insjukna i diabetes på en stor arbetsplats som Scania i Södertälje. Man kan därefter, i ett tidigt skede, nå dessa individer, informera de om sjukdomen och samtidigt sätta in kost- och motionsråd, för att senarelägga eller till och med förhindra diabetesinsjuknandet hos dessa individer. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 11

12 Referenser: 1. Diabetesinfo.se. Sidan granskad av Joakim Bragd, legitimerad läkare. Senast uppdaterat Jaako Tuomilehto, MD, et al. Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N Engl J Med 2001; 344: , Maj 3, U.S Preventive Services Task Force (USPSTF). Screening for type 2 diabetes mellitus in adults, recommendation statement. Ann Intern Med Jul 15;149(2): Diabetes Prevention Program Research Group. Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. N Engl J Med 2002; 346: , Februari 7, Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetes vården Pan, XR, et al. Effects of diet and exercise in preventing NIDDM in people with impaired glucose tolerance. The Da Qing IGT and Diabetes Study. Diabetes Care. 1997;20(4): Martin, E, Rut, E, Landgraf, R, et al. FINDRISK questionnaire combined with HbA1c testing as a potential screening strategy for undiagnosed diabetes in a healthy population. Hormone & Metabolic Research Oct; 43(11): Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda en populationsstudie. Sida 12

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes

Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes Inledning Samtal om levnadsvanor är en av de mest effektiva metoderna att göra patienterna medvetna

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral

Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,

Läs mer

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

PREVENTION VID RISK FÖR DIAGNOSEN METABOLT SYNDROM

PREVENTION VID RISK FÖR DIAGNOSEN METABOLT SYNDROM Hälsa och samhälle PREVENTION VID RISK FÖR DIAGNOSEN METABOLT SYNDROM EN LITTERATURSTUDIE OM EFFEKTER AV LIVSSTILSFÖRÄNDRANDE PREVENTION MARIA HOLMGREN ÅSA NORDSTRÖM Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext

Variabler i BORIS. Formulär / Modul När registrera Variabel Beskrivning / Kommentar Alternativ Hjälptext PATIENTINFORMATION Obligatoriska uppgifter vid nyregistrering Personnummer De fyra sista sifforna lagras kodat och visas inte. De fyra sista sifforna i personnumret lagras kodat och visas inte efter man

Läs mer

Pre-diabetes i fokus. Patienters förståelse och upplevelse av pre-diabetes i mötet med personer i samma situation

Pre-diabetes i fokus. Patienters förståelse och upplevelse av pre-diabetes i mötet med personer i samma situation HÖGSKOLAN DALARNA Akademin Hälsa och samhälle Vårdvetenskap avancerad nivå, 15 hp VT, 2011 Pre-diabetes i fokus Patienters förståelse och upplevelse av pre-diabetes i mötet med personer i samma situation

Läs mer

KROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM

KROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM KROPPEN I BALANS UTVÄRDERING AV ETT ÅTGÄRDSPROGRAM VID METABOLT SYNDROM Anders Skoglund Leg läk Betania Organisationsmedicin AB Grev Turegatan 63, 114 38 Stockholm Tel 08 503 114 00, Telefax anders.skoglund@betania.se

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll

Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll 2011-06-27 Bristol-Myers Squibb Company och AstraZeneca tillkännagav

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

Några minuter idag. Många liv i morgon.

Några minuter idag. Många liv i morgon. Broschyr Karma Kamera Studiefas 20141208.docx Några minuter idag. Många liv i morgon. Karma Kamera www.karmakamera.se Karolinska Institutet genomför forskningsstudien Karma Kamera i samarbete med Södersjukhuset.

Läs mer

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral

Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :

Läs mer

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Johan Thermaenius, Intensivvårdssjuksköterska, MSc & Anna Schandl, Intensivvårdssjuksköterska, Med Dr CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

Genomförande av Hälsokurvan

Genomförande av Hälsokurvan Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad

Läs mer

Promenad och studiegrupp

Promenad och studiegrupp Promenad och studiegrupp Beskrivning av ett förändringsprojekt inom diabetesvården Ett av sjukvårdens problem, som samtidigt är den största tillgången, är att människor tänker och känner själva. B. Sandén

Läs mer

En informationsbroschyr om EpiHealth

En informationsbroschyr om EpiHealth En informationsbroschyr om EpiHealth Information finns även på Vad är EpiHealth? EpiHealth (Epidemiologi för hälsa) är ett storskaligt forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet.

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Diabetikers upplevelser av hinder och möjligheter för fysisk aktivitet

Diabetikers upplevelser av hinder och möjligheter för fysisk aktivitet Diabetikers upplevelser av hinder och möjligheter för fysisk aktivitet - En intervjustudie Emma Köpman 2012 Examensarbete, kandidatnivå, 15 Hp Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap C Hälsopedagogiska programmet

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se

KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se KVALITETSINDIKATORER PÅ 1177.se Invånartjänster idag Nationella tjänster från Sveriges landsting och regioner Hälso- och sjukvårdstjänster som kan användas dygnet runt Ger råd om hälsa och relationer,

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset

Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Enheten för preventiv näringslära på Karolinska sjukhuset är en institution som inriktar sig på kost och motion.

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Patienter med diabetes typ2: - en kvalitativ studie om patienters upplevelser av enkel rådgivning om hälsosamma levnadsvanor

Patienter med diabetes typ2: - en kvalitativ studie om patienters upplevelser av enkel rådgivning om hälsosamma levnadsvanor VESTA Np 2013 Patienter med diabetes typ2: - en kvalitativ studie om patienters upplevelser av enkel rådgivning om hälsosamma levnadsvanor Nimisha Chanduka, ST-läkare, Turebergs vårdcentral Vetenskaplig

Läs mer

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se Handledare: Marianne Törner Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid)

Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid) Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid) RISKHANTERINGSPLAN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Leder förhöjt fasteblodsocker till diabetes? En uppföljning på Älvsjö VC

Leder förhöjt fasteblodsocker till diabetes? En uppföljning på Älvsjö VC VESTA Leder förhöjt fasteblodsocker till diabetes? En uppföljning på Älvsjö VC Sinnika Annell, ST-läkare, Älvsjö Vårdcentral vår 2013 Klinisk handledare Eva Ygge, spec. i Allmänmedicin på Älvsjö VC Vetenskaplig

Läs mer