Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén"

Transkript

1 Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

2 Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur stor är effekten och hur länge sitter den i?

3 Allmän medicinsk check Hälsosamtal

4 Allmän medicinsk check Teorier Biomedicin Sjukdomsförebyggande Screening

5 Screening: sålla identifiera personer i en befolkning

6 Allmän medicinsk check Teorier Biomedicin Sjukdomsförebyggande Screening Frågeformulär Undersökning Rökning (m.m) Biomedicinska mätvärden Uppföljning Skriftligt resultat Uppföljning av riskgrupper

7 Hälsoundersökningar ökade inte överlevnad Dagens Medicin, 17 oktober 2012 Hälsoundersökningar värdelösa Sveriges Radio, 17 oktober 2012

8 Teorier Frågeformulär Undersökning Allmän medicinsk check Biomedicin Sjukdomsförebyggande Screening Rökning (m.m) Biomedicinska mätvärden Hälsosamtal Biomedicin Sjukdomsförebyggande Beteendevetenskap Hälsofrämjande Levnadsvanor (m.m) Hälsa Uppföljning Skriftligt resultat Uppföljning av riskgrupper

9 Hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada Socialstyrelsen

10 Teorier Frågeformulär Undersökning Allmän medicinsk check Biomedicin Sjukdomsförebyggande Screening Rökning (m.m) Biomedicinska mätvärden Hälsosamtal Biomedicin Sjukdomsförebyggande Beteendevetenskap Hälsofrämjande Levnadsvanor (m.m) Hälsa Biomedicinska mätvärden Uppföljning Skriftligt resultat Uppföljning av riskgrupper Rådgivande samtal Resultat visuellt Personlig hälsodokumentation

11

12 Självskattad hälsa Blodtryck Tobak Matvanor Fysiskt aktiv BMI Midja Blodfetter Socker - belastning Alkohol - vanor Dr Claes Lundgren, Skellefteå Sjukvård

13 Teorier Frågeformulär Undersökning Allmän medicinsk check Biomedicin Sjukdomsförebyggande Screening Rökning (m.m) Biomedicinska mätvärden Hälsosamtal Biomedicin Sjukdomsförebyggande Beteendevetenskap Hälsofrämjande Levnadsvanor (m.m) Hälsa Biomedicinska mätvärden Uppföljning Skriftligt resultat Uppföljning av riskgrupper Rådgivande samtal Resultat visuellt Personlig hälsodokumentation Uppföljning av riskgrupper

14 Mätning 1 Mätning 2 Intervention Kontroll

15 Hälsosamtal (35-åringar födda ) Hälsosamtal (35-åringar födda ) Target communities n=799 n= åringar som bjudits in till hälsosamtal även vid 30 års ålder Reference communities n=1852 n= åringar som ej bjudits in till hälsosamtal vid 30 års ålder

16 Norsjö Intervention area Reference area Västerbotten Province Sweden

17 Bättre efter 5 år, även jämfört med kontrollområde? Rökning Alkohol Fysisk aktivitet Matvanor Norsjö 1999 Nej Skaraborg 2001 Nej (kvinnor) Ja (män) Ja (kvinnor) Nej (män) Skaraborg 2009 Nej Nej Ja

18 Bättre efter 3 år, jämfört med slumpmässig kontrollgrupp? Rökning Alkohol Fysisk aktivitet Matvanor Oxcheck 1995 Nej Nej Ja Ja

19 Bättre efter 5 år, även jämfört med kontrollområde? Kolesterol Norsjö Skaraborg 2001 Ja (kvinnor) Ja (män) Ja (kvinnor) Ja (män) Skaraborg 2009 Ja

20 Hälsokurvan

21

22 Hälsokurvan

23 Norsjö: Vad har påverkat dig... Hälsoundersökning Rådgivning Livsmedelsmärkning Norsjö Nytt Tidningar Fysisk aktivitet, sport Matlagningskurser Råd från anhöriga Radio TV Råd från vänner Allmänhetens uppfattning Info på arbetsplatsen Studiecirklar Offentliga möten Procent som angett påverkats "mycket och "väldigt mycket" L Weinehall/M Norberg

24 Hyper - kolesterolemi Vad hände? Hypertoni Rökning OR 2 OR 2 OR Norsjö - Interventionsområde MONICA - Referensområde L Weinehall

25 Slutsatser: Metoden hälsosamtal påverkar ohälsosamma matvanor (konsumtionen av mättat fett) vid uppföljning efter 3 5 år. Effekten är förhållandevis stor. Oklart om den fysiska aktiviteten påverkas. Studierna har inte visat effekt på rökning eller riskfullt alkoholbruk.

26 Referenser: Oxcheck Study Group. Effectiveness of health checks conducted by nurses in primary care: final results of the OXCHECK study. British Medical Journal 1995; 310 (29 April): Weinehall L et al. Shifting the distribution of risk: results of a community intervention in a Swedish programme for the prevention of cardiovascular disease. Journal of Epidemiology & Community Health 1999; 53: Lingfors H et al. Evaluation of Live for Life, a health promotion programme in the County of Skaraborg, Sweden. Journal of Epidemiology & Community Health 2001; 55: Lingfors H et al. Effects of a global health and risk assessment tool for prevention of ischemic heart disease in an individual health dialogue compared with a community health strategy only. Preventive Medicine 2009; 48:20 24

27 Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan 27 3 7 982 HSL Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län 984 Hälsa för alla år 2 (WHO) Hälsopolitisk proposition 984/85:8 Minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer

Praktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar

Praktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar Praktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Umeå Universitet Hur kan Västerbottens Hälsoundersökningar bidra

Läs mer

Riktade Hälsosamtal. Västerbottens Hälsoundersökningar

Riktade Hälsosamtal. Västerbottens Hälsoundersökningar Riktade Hälsosamtal Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Allmänläkare, adj lektor Epidemiologi och global hälsa, Umeå Universitet Staben för verksamhetsplanering, Västerbottens läns landsting

Läs mer

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan 1982 HSL 1984 Hälsa för alla år 2000

Läs mer

Västerbottens Hälsoundersökningar FOKUS PÅ MAT

Västerbottens Hälsoundersökningar FOKUS PÅ MAT Västerbottens Hälsoundersökningar Erfarenheter från befolkningsbaserat förebyggande arbete. FOKUS PÅ MAT Margareta Norberg, MD, PhD Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin, Epidemilogi och Global

Läs mer

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?

Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov? Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov? Yulia Blomstedt, PhD Epidemiologi och Global Hälsa Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Ageing and

Läs mer

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Befolkningsinriktade hälsosamtal Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

Riktade Hälsosamtal Västerbottens Hälsoundersökningar

Riktade Hälsosamtal Västerbottens Hälsoundersökningar Riktade Hälsosamtal Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg, Allmänläkare, docent Epidemiologi och global hälsa, Umeå Universitet Staben för verksamhetsplanering, Västerbottens läns landsting

Läs mer

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Vetenskapliga belägg

Läs mer

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Qulturum Rapport Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Primärvårdens FoU-enhet 2011:4 Lars-Göran Persson, Med.

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor 2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift Malmö april 2013 Marie Golsäter Skolsköterska Fil. Dr. i Omvårdnad Förberedelse skapar bereds kap Annars kanske man bara

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Bilaga 2 Data från hälsosamtal Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån

Läs mer

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Erfarenheter och resultat

Erfarenheter och resultat Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) Erfarenheter och resultat Margareta Norberg Distriktsläkare, Medicinsk koordinator VHU, Västerbottens läns landsting Docent, Institutionen för folkhälsa och klinisk

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande. PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018

Läs mer

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Eva Eurenius & Lina Tjärnström hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt

Läs mer

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och

Läs mer

Hälsolyftet. www.lio.se

Hälsolyftet. www.lio.se Hälsolyftet Vetenskapligt underlag om hälsoundersökningar och hälsosamtal samt en ekonomisk utvärdering Sammanställd av Enheten för hälsoanalys: Katarina Åsberg, folkhälsovetare Joakim Ekberg, epidemiolog

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

Befolkningsuppdraget, exemplet hälsoundersökningar först misstrott, nu evidensbaserat

Befolkningsuppdraget, exemplet hälsoundersökningar först misstrott, nu evidensbaserat Befolkningsuppdraget, exemplet hälsoundersökningar först misstrott, nu evidensbaserat Margareta Norberg, Jesper Ekberg, Lars Weinehall, Hans Lingfors Margareta Norberg, distriktsläkare, docent, Epidemiologi

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Utbildning för utförare av Hälsosamtal Utbildning för utförare av Hälsosamtal Temadag Alkohol 2 okt 2013 Britt-Marie Karlsson Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum Kravspecifikation Hälsocentralen utser en person eller fler som utför hälsosamtal

Läs mer

Uppföljningsrapport 2017: Västmanlands hälsosamtal för 50- åringar

Uppföljningsrapport 2017: Västmanlands hälsosamtal för 50- åringar Uppföljningsrapport 17: Västmanlands hälsosamtal för - åringar 2 (19) 18-5-15 SAMMANFATTNING I denna rapport redovisas data från genomförd verksamhet år 17, för att belysa främst följande frågor: Hur har

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling 1 Alkohollinjen pågående och planerad utveckling Presentation på CES frukostseminarium om alkohol 2015-04-15 Kerstin Damström Thakker, Driftsansvarig 1 2 Vad Alkohollinjen kan erbjuda: 1 Utbildade rådgivare

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Folkhälsoperspektiv på spel GARN 161018 Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Spel om pengar är en folkhälsofråga Målet för samhällets insatser inom folkhälsoområdet spel om pengar är minskade

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Screening for alkohol och droger

Screening for alkohol och droger Screening for alkohol och droger Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning Konferens

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna

Läs mer

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4 Qulturum Rapport Qulturum Rapport Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral Lisbeth Johansson Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-04 Dnr 1600618 1 (7) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet

Läs mer

Hälsoundersökningar/ Hälsosamtal En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter 2014

Hälsoundersökningar/ Hälsosamtal En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter 2014 Hälsoundersökningar/ Hälsosamtal En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter 2014 Gry Hatt Viveka Hammelin Birger Forsberg Pia Bastholm-Rahmner Utvecklingsavdelningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Prevention och behandling vid

Prevention och behandling vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hans Lingfors, MD, Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, 15-74 år(5-årsmv) 30 25 20

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2017-09-15 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och

Läs mer

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen Det här är en revidering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011. Vid revideringen

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer