SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN"

Gösta Persson
för 5 år sedan
Visningar:

1 SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1

2 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre vård av kroniskt sjuka

3 KRONISK SJUKDOMAR NON COMMUNICABLE DISEASE, NCD Icke smittsamma sjukdomar Världen Europa Sverige

4 NATIONELL STRATEGI FÖR ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA KRONISKA SJUKDOMAR 44 % av befolkningen minst en kronisk sjukdom. Vården till dessa patienter står för cirka 80 % av den totala kostnaden för hälsooch sjukvården. Enheten för vårdanalys

5 Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har 2 av 3 minst två kroniska sjukdomar Många går att förebygga 90% av dem som dör i kronisk sjukdom hade en diagnos som går att förebygga Elisabet Rothenberg

6 NATIONELL STRATEGI FÖR ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA KRONISKA SJUKDOMAR ( ) Regeringens vision: Med fokus på kroniska sjukdomar bästa möjliga hälsa och en hållbar hälso- och sjukvård Förbättringsområden 1. Patientcentrerad vård 2. Kunskapsbaserad vård 3. Prevention och tidig uppmärksamhet

7 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER

8 50 % av alla kvinnor och 65 % av alla män i Sverige har minst en ohälsosam levnadsvana Minst 20 % av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor Elisabet Rothenberg

9 OHÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR 80 % av all kardiovaskulära sjukdom 30 % av all cancersjukdom 90 % av all diabetes typ 2 Tobaksbruk, fysisk inaktivitet, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor ökar alla risken att dö i en kronisk sjukdom. Kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor WHO 2013

10 HUR VANLIGA ÄR OHÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR I SVERIGE? Daglig rökning 13 % Riskabla alkoholvanor 14 % Ohälsosamma matvanor 20 % Otillräcklig fysisk aktivitet 35 % Elisabet Rothenberg

11 SVERIGE

DRF AKTIVITETER HÖSTEN 2015 Projektet har fått ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen under åren 2013-2015 för att delta i implementeringen av riktlinjerna.

12 DRF AKTIVITETER HÖSTEN 2015 Projektet har fått ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen under åren för att delta i implementeringen av riktlinjerna. Almedalen Fysioterapeuternas konferens Medicinska riksstämman Workshop tillsammans med dietistutbildningarna och referensgrupper Uppdatera DRFs hemsida kring levnadsvanor Stark för kirurgi stark för livet Hälsosamma levnadsvanor hos barn och unga Habilitering Interprofessionell samverkan reumatiska sjukdomar Cancerprevention, cancersurvivals Regionala konferenser, SoS Revidering av webbutbildning, SoS

13 REGIONALA KONFERENSER - MÖJLIGHET ATT VISA VAD KAN DIETISTER BIDRA MED? Formalisera och professionalisera arbetet med matvanor och nutrition Struktur för arbetet med ohälsosamma matvanor Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor (riskgrupper, alla) Samma krav på evidens, utredning, behandling och uppföljning som annan behandling. Utveckla strukturer för teamsamverkan vid kroniska sjukdomar så som diabetes, fetma, KOL, Hjärtkärlsjukdom och reumatiska sjukdomar. Bidra med Kost- och nutritionskompetens i teamet Kunskapsresurs i frågor gällande hälsosamma matvanor både för patienten, övrig vårdpersonal, beslutsfattare. Framtagning av lokala riktlinjer, vårdprogram Utbildningsresurs

14 LYFT MATENS BETYDELSE STOR RISKFAKTOR FÖR SJUKDOMSBÖRDAN BLAND BÅDE MÄN OCH KVINNOR I SVERIGE

Webbutbildning Matvanor Enkät ht 2012 till samtliga lansting/regioner Om vilka yrkesgrupper som jobbar med Matvanor och på vilken nivå de pratar matvanor Träff med fokusgrupper 1 grupp ssk 1

15 Webbutbildning Matvanor Enkät ht 2012 till samtliga lansting/regioner Om vilka yrkesgrupper som jobbar med Matvanor och på vilken nivå de pratar matvanor Träff med fokusgrupper 1 grupp ssk 1 tvärprofessionell grupp (ej läkare och dietist) Förstudier Studieresa Washington DC Socialstyrelsen besökt Kaiser sjukhus samt Prof. J Stevens Träff med referensgrupper Samtliga professioner Expertgrupp Dietist, läkare, sjuksköterska Workshop 5 april Processa ämneskunskapskrav och utbildningsmål 2 personer från varje profession Kravspecifikation för utbildning Grovmanus där referensgrupper får lämna synpunkter Klart 2013/2014

STARK FÖR KIRURGI STARK FÖR LIVET Tagit fram en informationsskrift om god nutrition inför kirurgi riktad till vårdpersonal i samarbete med Svenska Läkarsällskapet Informationsskriften ska bidra till

16 STARK FÖR KIRURGI STARK FÖR LIVET Tagit fram en informationsskrift om god nutrition inför kirurgi riktad till vårdpersonal i samarbete med Svenska Läkarsällskapet Informationsskriften ska bidra till att höja kunskapen om hälsosamma matvanor i förebyggande och behandlande syfte för optimal hälsa Höj kunskapen om vikten av nutritionsbehandling för optimalt nutritionsstatus före och efter kirurgi.

17 BARN OCH UNGA INOM HABILITERING Ökad teamsamverkan i arbetet mellan dietister och andra professioner. I samarbete med arbetsterapeuter utveckla en konkret modell som kan bidra till att öka kunskapen om hälsosamma matvanor i vardagen. Målgruppen är barn och ungdomar med kognitiv funktionsnedsättning men även föräldrar och personal inom LSS, habilitring och psykiatri.

18 NUTRITIONENS BETYDELSE VID CANCERPREVENTION- OCH BEHANDLING Öka kännedomen om nutritionens betydelse vid cancerprevention och cancerbehandling Översätta och publicera WCRFs råd kring cancerprevention Inleda samarbete med RCC kring matvanor och nutrition.

19 REUMATISKA SJUKDOMAR TEAMSAMVERKAN Patienter med ökad risk för eller med tidiga tecken på reumatisk sjukdom Identifieras i primärvården och snabbt för stöd med förebyggande åtgärder samt tidig diagnostik och behandling. Patienter som träffar det reumaspecialiserade teamet Erhåller individanpassad information om levnadsvanor. Rutiner för att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor samt strukturer för åtgärder samt uppföljning. Alla professioner inom specialiteten besitter kompetens vad gäller levnadsvanornas betydelse för den reumatiskt sjuka patientens hälsa.

20 SoS LANDSTING SKL RCC DRF SAMVERKAN Övriga professionsföreningar Folkhälsomyndigheten SLV HFS

21 EKONOMI Projektet har fått ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen under åren för att delta i implementeringen av riktlinjerna. Dietisternas Riksförbund (DRF) har fått 2 miljoner kronor ,5 miljoner kronor ,85+0,4 miljoner kronor 2015 Totalt 5,75 miljoner kronor

22 2016 Under 2016 satsar regeringen 150 miljoner kronor på olika insatser för bättre vård till personer med kroniska sjukdomar. Regeringen ingår en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och ger uppdrag till Socialstyrelsen och Livsmedelsverket. Socialstyrelsen får 30 miljoner kronor i stimulansmedel till professionens organisationer och andra relevanta organisationer för att: stödja implementeringen av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder För allmänna insatser som ska bidra till att vården blir mer kunskapsbaserad, patientcentrerad och i högre grad fokuserar på prevention och tidig upptäckt av kroniska sjukdomar. Det är 10 miljoner kronor mer än 2015.

23 ANSÖKNINGAR 2016 Cancerprevention Pedagogiska måltider för goda matvanor på sjukhus Nutrition vid kirurgi Personcentrerad vård Almedalen Sjuksköterskedagar

Relevanta dokument

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande