Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Transkript

1 30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

2 Sammanfattning Socialstyrelsen riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är en del i den hälsoinriktade hälso- och sjukvården. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. Det innebär både ett hälsofrämjande bemötande och arbetssätt samt sjukdomsförebyggande metoder enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Under året har Programrådet för sjukdomsförebyggande metoder och Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård i Region Uppsala samarbetat, bland annat avseende hälso- och sjukvårdens kompetens i det sjukdomsförebyggande och hälsoinriktade arbetet. Hälso- och sjukvårdspersonalens eget förhållningssätt och kunskap är avgörande för ett hälsofrämjande bemötande. Hälsan är inte jämnt fördelad och en av flera förklaringar är olika levnadsvanor. För att de hälsoinriktade insatserna ska nå grupper i behov krävs ett systematiskt jämlikhetsfokus inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården har ett ansvar för att levnadsvanearbetet når och bidrar till ändrade levnadsvanor hos olika grupper i lika stor utsträckning. Att arbeta systematiskt med levnadsvanor för prevention och behandling är en viktig del av arbetet för att de påverkbara klyftorna ska slutas och för att uppnå en mer jämlik hälso- och sjukvård. Vilka som nås av vårdens insatser och hur insatserna kan anpassas för att motsvara olika gruppers förutsättningar är ett stort utvecklingsområde. Det är Programrådet för sjukdomsförebyggande metoder som, enligt Regionplan och budget, har uppdraget att integrera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvårdens kliniska processer. I uppdraget ligger att samverka med övriga programråd för ett systematiskt arbetssätt i vilket levnadsvanearbetet är integrerat i implementering av diagnosspecifika kliniska processer. I arbetet ingår att säkerställa en sammanhållen vårdkedja samt ta fram kvalitetsindikatorer för ett systematiskt utvecklingsarbete. Särskilt fokus har därför under året varit att etablera kontakt och starta samarbete med övriga berörda programråd. Den största utmaningen är en enhetlig dokumentationsstruktur. Det är ett problem som även diskuteras nationellt då Socialstyrelsen har svårt att få utdata från landstingen och regionerna. Många enheter inom hälso- och sjukvården har arbetsrutiner för arbetet med levnadsvanor men det brister i dokumentationen enligt gällande rutiner och mallar. Det är fortfarande stor variation mellan olika enheter i hur långt de har kommit. Bakgrund Programrådet för Sjukdomsförebyggande metoder fick under 2015 sitt uppdrag att samordna gemensamma frågor för landstingets implementering av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder samt vara ett stöd till landstingets övriga programråd enligt den nationella programrådsmodellen. Programrådet har haft en rådgivande roll gentemot landstingets verksamheter. Det operativa ansvaret för hälso- och sjukvården samt utvecklingen av hälso- och sjukvården ligger i linjeorganisationen. Programrådet har tidigare även haft ett uppdrag att samordna övriga landstingsgemensamma frågor inom hälsoinriktad hälso- och sjukvård samt det arbete som medlemskapet i WHO-nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård, HFS, innebär. Under 2017 har ny ordförande och samordnare tillsatts för att motsvara strukturen i övriga programråd. Ett mer uttalat fokus har därmed också legat på implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer. Nära samarbete med HFS har fortsatt parallellt under året. Under 2017 har Socialstyrelsen reviderat riktlinjerna som också bytt namn till Socialstyrelsens riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Remissversion publicerads i november och slutgiltig version kommer under juni Med anledning av detta beslutades vid senaste programrådsmötet att Programrådet byter namn till Programråd Levnadsvanor.

3 Organisation/processbeskrivning Programrådet har bestått av en ordförande och en samordnare, samt en processledare från varje hälsooch sjukvårdsförvaltning samt tandvården. Under året har även representanter från kommunerna i länet bjudits in att delta i Programrådet. För att säkerställa representation för samtliga kommuner finns representant från MAS-nätverket, som kan föra vidare arbetet gentemot de åtta kommunerna i länet. Under 2018 kommer möjligheten att formulera en länsgemensam riktlinje för arbetet med levnadsvanor att undersökas och förhoppningsvis realiseras. Vid flera av årets möten har representanter från de olika diagnosspecifika programråden bjudits in för att stimulera till att arbetet med levnadsvanor integreras i olika kliniska processer. Det är dock inte de diagnosspecifika programråden som äger de kliniska processerna, varför en struktur för arbetet med att integrera levnadsvanor i kliniska processer behöver tas fram under kommande år. Antal patienter Arbetet berör samtliga individer som söker hälso- och sjukvård samt tandvård i länet. Resultat från Folkhälsoenkäten 2016 visar att i region Uppsala har 7 % dagligrökare och 11 % dagligsnusare. 25 % äter frukt och grönsaker högst 1,3 ggr per dag. 17 % är riskkonsumenter av alkohol. För otillräcklig fysisk aktivitet saknas uppgifter för regionen. Måluppfyllelse enligt verksamhetsplan Programrådet har under året tagit fram övergripande mål för sitt arbete; Det övergripande målet för programrådet är att stödja relevanta verksamheter beträffande strukturer och rutiner för att kunna följa riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, så de är en naturlig del av vård och behandling, samt är integrerade i de kliniska processerna. Sjukdomsförebyggande metoder är integrerade i de övriga programrådens kliniska processer. Stöd till lokala rutiner för att kunna följa riktlinjerna finns inom varje relevant verksamhet. Målet är övergripande och kommer att ta tid att uppnå i sin helhet. Programrådet har ansvar för att levnadsvanor integreras i de kliniska processerna, men har samtidigt inte ägarskap i någon av processerna vilket försvårar möjligheter till påverkan av processernas innehåll. Konkret arbetar Programrådet för att nå målet genom att samarbeta med de olika diagnosspecifika programråden. Då dessa inte heller är processägare har programrådet identifierat behov av att starta samarbete med processägare för de olika kliniska processerna i region Uppsala. Genom arbetet med att ta fram Vårdöversikter för levnadsvanor kan Programrådet ge förutsättningar för övriga programråd att integrera levnadsvanor i sina respektive vårdöversikter. Ett påbörjat samarbete med att integrera Vårdöversikt tobak har startas med Programråd Diabetes och Programråd Astma/KOL Eftersom Programrådet endast har en rådgivande roll gentemot landstingets verksamheter och det operativa ansvaret för hälso- och sjukvården samt utvecklingen av hälso- och sjukvården ligger i linjeorganisationen, är Programrådets möjligheter att påverka det operativa arbetet begränsade. Det Programrådet gör konkret för att uppnå målen är att tillhandahålla regionövergripande verktyg för implementering och uppföljning; såsom Regiongemensamt kunskapsunderlag, patientmaterial inom de olika levnadsvanorna, samordna och arrangera utbildningsinsatser för personalen, ta fram vårdöversikter för en sammanhållen vårdkedja, samarbeta med EPJ för att ge förutsättningar för en strukturerad dokumentation, som i sin tur är grunden för fungerande utdatarapporter, vilka tas fram i samarbetet med

4 beslutsstödsförvaltningen. Rapporter finns för uppföljning som efterfrågas av Socialstyrelsen, Region Uppsala, samt till verksamheterna i tre olika rapporter, som uppfyller målgruppernas behov av resultatredovisning. Genomförda aktiviteter Påbörjat samarbete med övriga programråd i Region Uppsala genom gemensamma möten och stöd kring hur arbetet med levnadsvanor kan integreras i diagnosspecifikt arbete. Tagit fram indikatorer för förbättringsarbete för Programrådet som publicerats på Programrådets informationssida. Bevakat och fört dialog kring utformning verksamhetsuppdrag, vilket resulterat i en anpassning av hur uppdragen för sjukhusen ser ut för att tydligare spegla sjukhusen arbete med de kroniska sjukdomar som följs i indikatorer för Region Uppsalas Strategiska mål. Medverkat vid bedömningar av nomineringar till Hälsofrämjande priset. Samordnat aktiviteter under Uppmärksamhetsveckor för samtliga levnadsvanor, vilka bestått i publicering av budskap om levnadsvanorna till patienter via Väntrums-TV, Information om arbetet med levnadsvanorna till personalen via Navet, samt samordnat distribution av patientmaterial till verksamheterna. Anordnat Levnadsvanedagen för all personal med 120 anmälda deltagare. Tema för dagen var levnadsvanor och cancer. Samordnat framtagande av patientmaterial och behandlingsplan och översikt för strukturerat arbetet med Hälsosamma matvanor. Reviderat pingpongutbildningar så att de överensstämmer med kunskapsunderlag för levnadsvanor. Tagit fram och publicerat Vårdöversikt för tobak, samt påbörjat struktur för vårdöversikt för övriga levnadsvanor. Uppdaterat och utvecklat informationssidan för Programrådet. Samarbetat med Beslutsstödförvaltningen för att utveckla utdatarapporter för uppföljning av Socialstyrelsen, Region Uppsala och verksamheterna inom förvaltningarna. Samarbetat med Beslutstödsförvaltningen för att i utdatarapporter kunna följa effekt av åtgärd för ohälsosamma levnadsvanor. Samarbete med EPJ för genomgång och uppdatering av dokumentationsmallar. Sex programrådsmöten har hållits under året, samt medverkan vid programrådsmöten med Diabetes och Astma/KOL. Samordnare och ordförande för Programråd för Astma/KOL, Stroke och Hjärtsvikt har bjudits in att delta vid ett av höstens programrådsmöte med syfte att lyfta vikten av samarbete. Likaså har separata möten med Programråden för Diabetes, Depression och ångest, samt Astma/KOL hållits med samma syfte. Medverkan vid HFS möten inom Region Uppsala.

5 Medverkat vid Socialstyrelsens workshop med anledning av att Riktlinjerna reviderats. Medverkat vid SKLs workshop om Primärvårdskvalitet. Programrådet hade ett mål att anpassa informationen om levnadsvanor på regionnivå för samtliga vårdgivare och patienter (1177.se). Detta mål har inte uppnåtts och kommer att flyttas till 2018 års verksamhetsplan. Indikatorer förbättring/förändring Socialstyrelsen följer varje år upp hur implementeringen av sjukdomsförebyggande metoder fortlöper genom flera indikatorer. Förutom dessa har programrådet arbetat med de indikatorer som rapporterats till hälso- och sjukvårdens styrelser. Under 2017 har det nybildade programrådet för sjukdomsförebyggande metoder tagit fram fyra indikatorer som kommer användas för att följa upp arbetet med att integrera levnadsvanor i vården. 1. I övriga programråds vårdöversikter och kliniska riktlinjer finns beskrivna processer gällande levnadsvanor som överensstämmer med Socialstyrelsens Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Målvärde: 100% 2. Andel av patienter med kroniska sjukdomar (astma, kol, diabetes, hjärtsvikt, recidiverande depression) som tillfrågats om levnadsvanor. Målsättning: ska öka. 3. Dokumentation av åtgärder med KVÅ-kod: rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor. Målsättning: ska öka. 4. NPE patienternas svar på om det diskuterats levnadsvanor under besöket. Följs av programrådet men är ej en indikator på dess arbete. Programrådet skall prioritera kvalitetsindikatorer för det egna utvecklingsarbetet samt sammanställa och analysera verksamheternas resultat vad gäller övriga indikatorer. För beskrivning av hur programrådet har arbetat för att påverka indikatorerna se avsnitt om måluppfyllelse samt genomförda aktiviteter. Under 2018 blir nästa steg att följa och analysera hur dessa förändras. Jämförelse med andra landsting och regioner Socialstyrelsen har publicerats öppna jämförelser för arbetet med levnadsvanor inom primärvården, Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor Både nationellt och i Region Uppsala är det fortsatt en låg andel av patienterna som får dokumenterad åtgärd vid ohälsosamma levnadsvanor. I Socialstyrelsens jämförelse ligger dock Uppsala väl till i relation till övriga landsting. När det gäller åtgärder för riskbruk av alkohol och otillräcklig aktivitet ligger Uppsala på tredje palts, matvanor fjärde och för rökning på femte plats. Att arbetet inom den somatiska och psykiatriska specialiserade öppenvården inte publicerats beror på att så många landsting inte kan lämna någon statistik för den typen av verksamheter. Här ligger då Region Uppsala bra till som har både fungerande strukturer och publicerade utdata för den specialiserade vården, även om arbetet har kommit olika långt när det gäller olika verksamheter inom regionen.