UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA"

Transkript

1 BIL LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning av verksamheternas nuvarande arbete och insatser Identifiering av prioriterade grupper och åtgärder Inventering av utbildningsbehov Klargör behov av stödresurser till verksamheterna Upprätta plan för att tillhandahålla kompletterande resurser för kvalificerad rådgivning tillgängligt i hela länet Upprätta vårdprogram/ behandlingsriktlinjer för respektive levnadsvana Uppföljning Årlig redovisning av uppgifterna i Hälsovalsuppdraget rörande sjukdomsförebyggande insatser Årlig redovisning av uppgifter i Hälso- och sjukvårdens verksamhetsplan rörande sjukdomsförebyggande insatser Årlig sammanställning av indikatorer i de nationella riktlinjerna 1

2 INLEDNING Uppdragsbeskrivning är ett uttryck för den politiska viljeinriktningen för hälso- och sjukvården i Landstinget Dalarna avseende implementeringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, Uppdragsbeskrivningen avser hälso- och sjukvårdens samlade och långsiktiga uppdrag och med stegvis fokusering på strategiskt viktiga områden. På sikt kan uppdragsbeskrivningen även vara ett underlag för horisontella prioriteringar. Basen för uppdragsbeskrivningen är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Uppdragsbeskrivningen har kompletterats med en preliminär läges-/behovsanalys för Dalarna. Avsikten med uppdragsbeskrivningen är att o ge ett behovs- och befolkningsfokus som grund för uppdrag till verksamheten o skapa en långsiktig och realistisk ambition för vad hälso- och sjukvården ska åstadkomma inom ramen för tillgängliga resurser o på ett öppet sätt redovisa prioriteringar samt o ge underlag för uppföljning dels av fortsatt implementering, dels verksamhetens kvalitet. BAKGRUND Socialstyrelsen lyfter med riktlinjerna fram att det sjukdomsförebyggande arbetet behöver ges ökat utrymme inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna inriktas på tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. De rekommendationer som anges anger med vilka metoder och intensitet de sjukdomsförebyggande insatserna bör erbjudas. Den samlade sjukdomsbördan och ohälsosamma levnadsvanor idag Det är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige idag. Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 % av all kranskärlssjukdom och stroke och 30 % av all cancer. Den som redan är sjuk kan göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. Därför är det viktigt att det blir en självklar del av hälso- och sjukvårdens uppgifter att arbeta med sjukdomsförebyggande insatser till den enskilda personen som söker vård. Trots det har detta arbete ingen självklar ställning i hälso- och sjukvården i dag. Det finns heller ingen enhetlig praxis och det råder stora variationer mellan landsting och vårdenheter. Riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder riktar sig till hälso- och sjukvården och gäller vuxna patienter som redan utvecklat ohälsosamma levnadsvanor. 2

3 Ohälsosamma levnadsvanor ett folkhälsoproblem Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga enligt Statens folkhälsoinstitut är det bara varannan kvinna och var tredje man i åldrarna år som rapporterar att det inte har några ohälsosamma levnadsvanor. De fyra levnadsvanor som tas upp i de nationella riktlinjerna lyfts även fram i WHO:s europeiska strategi mot icke-smittsamma sjukdomar. Att ha flera samtidiga ohälsosamma levnadsvanor innebär inte bara att risken för var och en adderas till de övriga utan de tycks medföra en multiplikativ riskökning. Ojämlika förutsättningar för hälsa Förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor är ojämnt fördelad bland befolkningen. Det är vanligare att personer med kort utbildning, ekonomiska problem, utan sysselsättning eller född utanför Sverige har flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt. Om hälso- och sjukvården når de socialt utsatta grupperna med hjälp och stöd att förändra ohälsosamma levnadsvanor kan ojämlikheterna i befolkningens hälsa minska. Större risk vid vissa tillstånd och situationer I ett antal tillstånd är ohälsosamma levnadsvanor förknippat med särskild risk: Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder Vid biomedicinska förändringar eller sjukdomar ( ex högt blodtryck, övervikt/fetma, metabolt syndrom vid psykisk sjukdom, diabetes ) För personer med dessa tillstånd är det av särskild vikt att de får hjälp och stöd att ändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Likvärdig vård Uppdraget syftar till att inom landstingets hela hälso- och sjukvård erbjuda sjukdomsförebyggande metoder likvärdigt i praxis och resultat inom olika enheter för att minska ojämlikheter i befolkningens hälsa. Rättvisande och öppna jämförelser är ett sätt att uppmärksamma skillnader i praxis och resultat, vilket kan bidra till utjämning av skillnader. Landstingen har som mål att riktlinjerna rutinmässigt tillämpas inom hälso- och sjukvården och att prioritera särskilt utsatta grupper. De kvalitetsindikatorer som anges i riktlinjerna är alla sek utvecklingsindikatorer, då det i dagsläget saknas nationella datakällor. I samråd med övriga inom sjukvårdsregionen bör landstingets hälso- och sjukvård välja ut gemensamma indikatorer och klargöra hur redovisning och jämförelse av dessa skall ske samt bidra till utveckling av former för nationell redovisning. 3

4 Översikt av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder Rådgivande samtal är grunden för åtgärderna Grunden för alla åtgärder i riktlinjerna är att de personer som hälso- och sjukvården konstaterat har ohälsosamma levnadsvanor erbjuds någon form av rådgivning eller samtal om sin levnadsvana. Åtgärderna indelas i tre övergripande nivåer Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Sammanfattning av de rekommenderade åtgärderna som Hälso- och sjukvården bör erbjuda Levnadsvana Åtgärder Rökning Kvalificerat rådgivande samtal individuellt eller i grupp med tillägg av läkemedel (inför operation) Proaktiv telefonrådgivning Snusning Rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande samtal Webb- och datorbaserad rådgivning Otillräcklig fysisk aktivitet Rådgivande samtal -med tillägg av skriftlig ordination eller stegräknare -med särskild uppföljning Ohälsosamma matvanor Kvalificerat rådgivande samtal Åtgärderna kan kompletteras med t ex skriftlig information, olika verktyg och hjälpmedel, mm. Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Enligt Socialstyrelsen är det svårt att beräkna vilka ekonomiska och organisatoriska konsekvenser införandet av rekommendationerna får. Det beror på att det i stort sett saknas underlag för hur det sjukdomsförebyggande arbetet bedrivs idag och att nuvarande praxis är mycket varierande. Socialstyrelsen redovisar dock beräknade kostnader gjorda som räkneexempel och på nationell nivå. De är således osäkra och Socialstyrelsen rekommenderar landstingen/regionerna att göra egna beräkningar grundade på lokala data. På nationell nivå beräknas kostnaderna uppgå till miljoner kronor. Då förutsätts att var femte i befolkningen med ohälsosamma levnadsvanor få de rekommenderade åtgärderna. Till detta kommer kostnader för utbildning av personal. De fyra levnadsvanorna orsakar betydande kostnader för hälso- och sjukvården. Att erbjuda de rekommenderade åtgärderna kan alltså leda till besparingar på lång sikt, kanske som minskad kostnadsökning men detta saknar praktisk betydelse för finansiering av kostnadsökningar under de närmaste åren. 4

5 Enligt Socialstyrelsen blir kostnaderna betydligt lägre om regioner och landsting lyckas organisera åtgärder i grupp samt även använda andra yrkesgrupper än specialistläkare i arbetet. Socialstyrelsens projekt för införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att bistå huvudmännen med att föra ut riktlinjerna i hälso- och sjukvården och ge mer underlag för vårdgivare och hälso och sjukvårdspersonal om hur riktlinjerna kan tillämpas. Inom uppdraget ingår att tillsammans med företrädare för olika professioner, fr a läkare och sjuksköterskor, sprida kännedom om riktlinjerna inom landsting och kommuner kartlägga behovet av och stödja metodutveckling för det förebyggande arbetet inom vård och omsorg skapa en interaktiv utbildning för olika yrkesgrupper med hjälp av ITlösningar utveckla modeller eller metoder för att säkerställa datatillgång för uppföljning av införandet Socialstyrelsen har inlett sitt arbete med informationsmöten, kartläggning av utbildningsbehov och erfarenhetsutbyten. Socialstyrelsens projekt förväntas således bidra till att underlätta arbetet med implementeringen av riktlinjerna främst genom generella informations- och utbildningsinsatser. UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR LANDSTINGET DALARNA Under Socialstyrelsens arbete med framtagande av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har landstingets ledamöter i Samverkansutskottet på olika sätt blivit involverade i processen. Ledamöterna har inför kunskapsseminariet fått information om de preliminära riktlinjerna och om hur arbetet fungerar i Dalarna via verksamhetsföreträdare. Vidare har ledamöter från Samverkansutskottet och företrädare för verksamheterna deltagit det regionala kunskapsseminariet för beslutsfattare som anordnades hösten 2010 Västerås. Inför kunskapsseminariet fördes även på tjänstemannasidan en dialog med representanter för aktuella verksamheter och hälso- och sjukvårdens ledning. Den preliminära analysen av aktuell praxis jämfört med förslaget till rekommendationer redovisas som bilaga till detta dokument. Samråd har löpande genomförts med representanter för hälso- och sjukvårdsenheten, medicinska enheten och regionsamordnaren för att belysa/diskutera konsekvenser av rekommendationerna i riktlinjerna ur ett lednings- och styrningsperspektiv. 5

6 Uppdragsbeskrivningen är utarbetad i överensstämmelse till regionala Samverkansnämndens fastställda rekommendationer. Övergripande inriktning för hälso- och sjukvården i Dalarna Hälso- och sjukvården i Dalarna ska kännetecknas av närhet och god vård på lika villkor. God vård innebär att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, säker samt effektiv och att den kan erbjudas i rimlig tid. En hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ansats ska genomsyra hela hälso- och sjukvården. Patienter och närstående ska bemötas professionellt med förståelse, empati och integritet. Prioriterade grupper är bl a personer med livslånga och sammansatta sjukdomar med särskilt avseende samband med och påverkan av ohälsosamma levnadsvanor. Inom Hälso- och sjukvården i Dalarna ska de rekommenderade metoder som i riktlinjerna anges med bör som i fösta hand införas. Mottagare Rekommendationerna i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder berör hela hälso- och sjukvården Utifrån nuvarande verksamhetsstruktur blir landstingsdirektören tillika förvaltningschefen mottagare av uppdraget med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av hälsooch sjukvården inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Det torde finnas behov av en länsgemensam samordning när det gäller vårdprogram / behandlingsriktlinjer och rutiner för att befolkning/patienter ska kunna erbjudas en likvärdig vård och hälsa inom hela länet. Tidsperiod Huvudinriktningen är att uppdragsbeskrivningen gäller under mandatperioden ( ). När Socialstyrelsen utkommer med revidering av riktlinjen får uppdragsbeskrivningen kompletteras alternativt arbetas om. Uppföljning sker årligen utifrån specificerade mål för hälso- och sjukvården, Hälsovalet i och aktuella kvalitetsindikatorer. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR DET SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETET Sjuklighet och dödlighet på grund av tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor minskar genom aktivt sjukdomsförebyggande arbete 6

7 Det sjukdomsförebyggande arbetet sker med kunskapsbaserade metoder och god kvalitet. Patienter/anhöriga/närstående anser att man får goda råd och vägledning av sjukvården De patienter som sökt vård och som vården har konstaterat har ohälsosamma levnadsvanor erbjuds relevanta sjukdomsförebyggande åtgärder Alla gravida och föräldrar med små barn samt personer som skall genomgå operation får som rutin information om och vid behov del av de rekommenderade åtgärderna Ojämlik hälsa minskar genom att särskilt utsatta grupper nås med riktade åtgärder MÅL FÖR PERIODEN Vid utgången av 2012 finns upprättad långsiktig plan för stegvis anpassning och utveckling av det sjukdomsförebyggande arbete inom landstingets hela hälso- och sjukvård för att säkerställa att rekommendationerna i de nationella riktlinjerna följs. Planen omfattar beskrivning och analys av ekonomiska konsekvenser. Vid utgången av 2012 finns beskrivning av befintliga resurser för det sjukdomsförebyggande arbetet avseende tobak, alkohol, fysisk aktivitet och kost/ matvanor. Vid utgången av 2012 är särskilt prioriterade grupper identifierade och riktade åtgärder beslutade. Under perioden genomförs erforderliga kompetensutvecklingsåtgärder. Under perioden införs registrering av sk KVÅ- koder för det sjukdomsförebyggande arbetet i hela hälso- och sjukvården Under perioden erbjuds stöd för implementering till de verksamheter som så begär. Under perioden upprättas länsgemensamma vårdprogram/behandlingsriktlinjer för respektive ohälsosam levnadsvana Under perioden utformas metoder/ system för regelbunden och strukturerad uppföljning i samspel med nationella och regionala aktörer. Uppföljningen omfattar både uppgifter i Hälsovalsuppdraget, 7

8 i Hälso- och sjukvårdens verksamhetsplan och indikatorer i riktlinjerna. BILAGA Preliminär analys av aktuell praxis och behov av åtgärder 2010, relaterat till de preliminära nationella riktlinjerna. 8

9 Alkohol Riktlinjer missbruksvård AUDIT vid nybesök. (Låg följsamhet sant eller falskt?) Flera screeningmodeller används. AUDIT görs på alla gravida. Befolkningsenkät visar befolkningens vanor och uppfattning om de har samtalat om levnadsvanor. Patientenkäter: uppfattning om råd har givits. Generellt beslut om följsamhet till nationella riktlinjer finns. Följer utvecklingen inom primärvård och specialistsjukvården. Utbildning till vårdpersonal m.fl. genomförs inom ramen för missbruk- och beroendeprojektet(skl) och Riskbruksprojektet(FHI). Utbildare/handledare i MI och levnadsvanor finns Behov av åtgärder: - Tydliggör screeningnivåer. Goda vanor, AUDIT/DUDIT - Kompetensutveckling, kunskap och färdighetsträning motiverande förhållningssätt/samtal. - Ökat samarbete med kommunernas socialtjänst vid beroende o missbruk. - Samla erfarenheter inom landstinget, projektet Kunskap till praktik och Riskbruksprojektet samt skapa nätverk. Matvanor Diabetesriktlinjerna innehåller inte kostråd. SBU:s rapport om mat till diabetiker. Nationella befolkningsenkäten matvanor, frukt o grönt. Omfattning på screening om matvanor inom specialist- och primärvård är inte känt. Dietister och beteendevetare finns i viss utsträckning inom primärvården. Diabetessköterskor finns. Utbildare/handledare i MI och levnadsvanor finns. Generellt beslut om följsamhet till nationella riktlinjer finns. Behov av åtgärder : - Ökad beteendevetenskaplig- och nutritionist/dietist kompetens. - Massiv utbildningsinsats. - Saklig och rätt patientinformation (grund Livsmedelsverket). - Utbildningsinsats pedagogik att leda grupper. Tobak Beslut om att registrera antal patienter inom specialistsjukvård och primärvård som Fysisk aktivitet Registrerar antal patienter som fått skriftlig ordination fysisk aktivitet inom primärvården. 9

10 erbjudits/genomgått tobaksavvänjning. Omfattning tobaksbruk via befolknings- och patientenkäter. Primärvården och vissa specialistkliniker har tidigare frågat om tobaksbruk. Alla gravida tillfrågas. Tobaksavvänjare med särskild kompetens finns, liksom tobaks-handledare och astma/kol -sköterskor. Utbildare/handledare i MI och levnadsvanor finns. Nätverk för tobaksavvänjare. Generellt beslut om följsamhet till nationella riktlinjer finns. Behov av åtgärder: - Material, screeningformulär, fakta, motivationsbedömning. - Tillgång på tobaksavvänjarstöd geografiskt fördelat. - Tydliggör remissförfarande och kostnadsansvar. - Erbjuda färdighetsträning, motiverande förhållningssätt/samtal. - Rutin för dokumentation. - Journalsystem- anpassning för uppföljning. Beslut att ordinera fysisk aktivitet även inom specialistsjukvården. Baslinjemätning inom specialist-sjukvården. Andelen fysisk aktiva i befolkningen via befolkningsenkäter. Rutiner och organisation för FYSS finns på vissa håll i länet. Utbildare/handledare i MI och levnadsvanor finns. Nätverk för FYSS-samordnare. Generellt beslut om följsamhet till nationella riktlinjer Behov av åtgärder: - Utarbeta rutin för ordinatörer. - Ordinationsblankett i journalsystem för all hälso- och sjukvårdsverksamhet. - Stöd att organisera uppföljning gentemot patient. - Samarbete kommuner och frivilligorganisationer avseende utbud träningsaktiviteter. - Massiv utbildning till specialistsjukvården, FYSS som metod, motiverande förhållningssätt/samtal. Sammanfattning: Behov av generella åtgärder - Budget för hälsopromotion. - Rutiner görs kända. - Stödorganisation för genomförande. - Ökad beteendevetenskaplig kompetens. 10

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 1 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 2 Levnadsvanor Levnadsvanor vad är det egentligen? Nya förhållanden och behov - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2017-09-15 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Bilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Utdrag ur utredningen för det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården

Utdrag ur utredningen för det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården Utdrag ur utredningen för det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården Uppdraget Biträdande landstingsdirektör Nina Fållbäck Svensson har givit Folkhälsocentrum i uppdrag att i samverkan med primärvården

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. För vuxna och personer som skall genomgå operation. Vissa fall gravida och ammande. Nuläge - stort

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015 Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015 September 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Generella rekommendationer... 3 Bakgrund...

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa SKL, 5 december 2014 Åsa Ljungvall Det finns många skillnader

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten

Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten 1 Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten Linda Brännström, ANDT-samordning Linda.brannstrom@folkhalsomyndigheten.se ANDT-strategin

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare LEVNADSVANEPROJEKT Medlemsundersökning bland sjukgymnaster Raija Tyni-Lenné Projektledare Augusti 2012 1 Innehåll 1 Bakgrund. 3 2 Syfte. 3 3 Metod...4 4 Resultat...5 4.1 Kännedom av Nationella riktlinjer

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Koncernkontoret Region Skåne

Koncernkontoret Region Skåne Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland

Läs mer

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Handledning kring levnadsvanor 2014

Handledning kring levnadsvanor 2014 STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning kring levnadsvanor 2014 För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor och dokumenterar levnadsvanor i SYSteam Cross. Handledningen utgår från

Läs mer

Nuläge och konsekvensbeskrivning för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande

Nuläge och konsekvensbeskrivning för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande Annika Sundelin Kaj Sundström PM 1 (8) 2012-10-30 Konsekvensbeskrivning Nuläge och konsekvensbeskrivning för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Läs mer

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Dokumentation av levandsvanor grundnivå Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (8) Dokumentation av levandsvanor grundnivå Berörda enheter Alla vårdenheter inom Norrbottens läns landsting. Syfte Enhetlig journalföring av samtal om levnadsvanorna

Läs mer

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning Thoraxcentrum, Karlshamn En titt i backspegeln År Aktivitet 2011 Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2012- Implementering av riktlinjerna

Läs mer

Struktur, rutiner och utbildning

Struktur, rutiner och utbildning Struktur, rutiner och utbildning Margareta Pantzar, psykolog, FFoU-enheten LANDSTINGET I UPPSALA Psykologer mot Tobak Struktur Socialstyrelsens uppföljning av Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer