Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Transkript

1 Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se

2 Sätta Livsmedelsverket på kartan Vad kan Livsmedelsverket hjälpa till med Nya Nordiska Näringsrekommendationer 7 dec 2011

3 Livsmedelsverket arbetar för Säker mat Redlig livsmedelshantering Bra matvanor

4 Livsmedelsverkets vision Alla känner matglädje och mår bra av maten. 7 dec 2011

5 Matvanor spelar roll Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol (Ref: WHO,O Flaherty et al 2012) Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna förebyggas med bra mat, fysisk aktivitet och normal vikt (Ref :World Cancer Research Fund) Övervikt och fetma är en av de största riskfaktorerna för sjukdom och död i västvärlden (Ref: WHO) (

6 Vad gör Livsmedelsverket för att förbättra matvanorna? Råd om bra matvanor Nationellt kompetenscentrum för offentliga måltider Stödja vården i samtal om mat Minska saltinnehållet i maten Arbetar inom EU för bra märkning Nyckelhålsmärkning

7 Uppdrag från Socialdepartementet Regeringen ger Livsmedelsverket i uppdrag att stödja arbetet för bra matvanor inom hälsooch sjukvården. Livsmedelsverket ska praktiskt och konkret stötta läkare, sjuksköterskor, dietister med flera i det rådgivande arbetet för bra matvanor

8 Nya målgrupper för Livsmedelsverket Personal inom hälso-och sjukvård

9 MÅL-Stöd till vården Målet är att innehållet i de samtal om bra matvanor som hälsooch sjukvården genomför efter projektets genomförande ska vara evidensbaserat. Delmål: De verktygför rådgivning som projektet tillhandahåller ska vara kända och använda av personal och kända av beslutsfattare inom hälso- och sjukvården. Personalen inom hälso-och sjukvården ska lätt kunna hitta verktyg samt faktaunderlag till innehållet i samtalet. Personalen inom hälso-och sjukvården ska känna att de får tillräckligt stöd i samtalen om bra matvanor för att känna motivation att genomföra dem.

10 Aktiviteter Delta i referensgrupp för implementeringen av riktlinjerna. Delta i Socialstyrelsen arbete att ta fram webbutbildning till vårdpersonal om bra matvanor. Stötta yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, dietister, sjukgymnaster och arbetsterapeuter med deras initiativ i implementeringsarbetet inom området bra matvanor.

11 Aktiviteter Verktyg: - Webbplats för vårdpersonal - Matvanekollen - Patientmaterial - Tallriksmodellen - Nyckelhålet - Fettskola - Faktamaterial fördjupning fett, kolhydrater, protein Samarbeta med dietistkåren Arrangera seminarier Delta i andras semiarier.

12

13

14 Nyckelhålsbroschyr på 11 språk

15

16 Webbutbildning om rådgivning bra matvanor Syfte Att stödja hälso-och sjukvården så att personalen ska kunna tillämpa rekommendationerna för hälsosamma matvanor i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. 16

17 Webbutbildningens koncept Matvanor och deras betydelse för hälsa Rådgivning och samtal om hälsosamma matvanor Fallbeskrivningar Kunskapstester/övningar 17

18 Webbutbildningen som en del i en kompetensutvecklingsstrategi Ett exempel för lokal nivå Samtalsmetodikutbildning ca 2,5 dgr Webbutbildningen? Ämnesfördjupning 18

19 Medicinska Riksstämman 2012

20 Nya Nordiska Näringsrekommendationer NNR dec 2011

21 Uppdatering av NNR Nordiskt projekt finansierat av Nordiska Ministerrådet samarbete om näringsrekommendationer sedan talet, första NNR 1980 NNR 2012 antogs i Köpenhamn 3 oktober 2013 NNR antogs som svenska näringsrekommendationer i Stockholm 16 oktober

22 Inga nya SNR! NNR är antagna som svenska Svårare att ta till sig Omfattande och på engelska SNR-kost finns inte längre

23 Varför nordiska Likheter i livsmedelsutbud matvanor sjukdomspanorama små länder, alltför få experter var för sig

24 Fokus i uppdraget ny forskning som publicerats i vetenskaplig litteratur från 2004 och framåt protein, fett, fettsyror, kolhydrater, socker, kostfiber vissa vitaminer (vit D) och mineraler (kalcium, järn, jod) Hela kostmönster

25 Det viktigaste i NNR 2012 Starkare vetenskapligt stöd för de kostråd vi har idag. Fokus på helheten i kosten Dvs hälsosamma matvanor Viktigare med typ av fett och kolhydrater inte mängd. Utrymmet för enkelomättat fett ökas något. exempel olivolja, rapsolja och nötter Rekommenderat intag av vitamin D och selen ökas

26 Granskningsprocess Granskat av nordiska och/eller europeiska experter Alla texter har funnits på webben för öppen konsultation Presentationer och diskussioner vid den Nordiska Nutritionskonferensen på Island

27 Syftemed NNR 2012 En kostsomföljernnr avseratt: Tillgodosenäringsbehovet, dvs. täcka de fysiologiska behoven för kroppens normal funktioner och tillväxt och ge bra balans mellan olika näringsämnen Bidra till generellt god hälsa och minskad risk för kost-relaterade kroniska sjukdomar

28 Användning av NNR 2012 på Livsmedelsverket värdering av näringsintag i en grupp, Riksmaten menyplanering för blandade åldersgrupper, Råd om maten i skolan underlag för generella kostråd till den allmänna befolkningen, De fem kostråden underlag för generella kostråd till grupper i den allmänna befolkningen, Råd om mat för gravida som grund vid revideringen av kriterier för nyckelhålsmärkningen som grund för beslut om berikningsnivåer

29 Fettsyror Mättat fett < 10 E% Enkelomättat fett E% Fleromättat fett 5-10 E%, åtminstone 1 E% som omega-3 fettsyror Transfett syror så lågt som möjligt

30 Fettintag under 20 E% Svårt att få tillräckligt av fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror Fettintag under 25 E% Ökad risk för låg halt av HDL-cholesterol och hög halt av triglycerider i serum, och försämrad glukostolerans slutsats - inte bra med alltför lite fett

31 Fett rekommenderat intervall Totalt fett E% Vid menyplanering E%

32 Fettkvalité övertygande evidensstyrka: När mättat fett ersätts med fleromättat och enkelomättat fett från vegetabilier minskar serumnivåerna av LDLkolesterol och LDL/HDL-kvoten När mättat och transfett ersätts av fleromättat och enkelomättat fett minskar risken för hjärt-kärlsjukdom

33 Kolhydraterrekommenderatintervall: E% Fiber åtminstone g/dag (merän3 g/mj) Tillsatt socker mindreän10 E% Kolhydrater

34 Livsmedelsomärnaturligtrikapåkolhydrater i formav fibrerminskarriskenför Kolorectalcancer övertygande evidens Hjärt-kärlsjukdom trolig evidens Typ-2-diabetes trolig evidens Bröstcancer möjlig evidens

35 Livsmedel som är naturligt rika på fibrer bidrar även med Mineraler Vitaminer Omättade fetter Andra bioaktiva ämnen

36 Fett och fibrer Vid totalt fett E%, och god balans mellan omättat och mättat fett, och rikligt intag av naturligt fiberrika vegetabilier, är det låg risk för hjärt-kärlsjukdom

37 Rekommendation vuxna, fysisk aktivitet 1) Totalt 150 min/vecka måttlig fysisk aktivitet eller 75 min/vecka ansträngande fysisk aktivitet eller en lämplig kombination av dessa två. - åtminstone 10 minuter per tillfälle 2) Ytterliga positiva hälsoeffekter genom att dubbla tiden 3) Minska tiden med fullkomligt inaktivitet

38 Rekommendation, barn, fysisk aktivitet 1) Totalt 60 min per dag fysik aktivitet med variation mellan måttlig och ansträngande - högre aktivitet kan ge ytterliga positiva hälsoeffekter 2) Fysisk aktivitet skall vara så varierande som möjligt hjärtat, blodcirkulationen, musklarna och benvävnaden 3) Minska tiden med fullkomligt inaktivitet

39 (Food and Nutrition Research 2013) Epidemiologiska studier om matmönster Experimentella studier -hela koster

40 Slutsatser från studier på hela kostmönster 75 min eller>150 min/v beroendepåintensitet minska stillasittande

41 Livsmedelsverkets råd till alla

42 Nyckelhålet finns för att det ska vara lättare att hitta hälsosam mat

43 Nyckelhålet - mindre och nyttigare fett - mindre socker - mindre salt -mer fiber och fullkorn

44 Var hittar man NNR 2012? NNR webbplats på Länk till alla systematiska reviews i Food& Nutrition Research Publikationer: Bok och online (pdf), e-böcker

45 Tack för uppmärksamheten!