Ämnesutbildning: Mat

Transkript

1 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd, vad är vad? - NNR 2012 samt nya kostråden - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Socker, salt, kött, energi - Praktiska tips

2 2

3 3 Ohälsosamma matvanor: Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder definieras ohälsosamma matvanor som att sällan äta grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, sällan äta fisk och skaldjur och att ofta äta kaffebröd, choklad/godis, chips och läsk/saft. När energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform och måltidsmönster inte motsvarar individens behov

4 Indikatorfrågorna: 4 Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Två gånger per dag eller oftare (0 p) En gång per dag (1 p) Några gånger i veckan (2 p) En gång i veckan eller mer sällan (3 p) Hur ofta äter du frukost? Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Kostindex:... (p) Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Tre gånger i veckan eller oftare (3 p) Två gånger i veckan (2 p) En gång i veckan (1 p) Några gånger i månaden eller mer sällan (0 p)

5 5 Kostindex: Maxpoäng poäng = betydande ohälsosamma matvanor 9-12 poäng = följer i stort sett kostråden

6 6 Hur arbeta med indikatorfrågorna? Bör användas som screeningsfrågor En noggrannare kostanamnes viktig. Bör innehålla: Livsmedelsval: frukt, grönsaker, kött, fisk, mejeriprodukter, bröd, ris, pasta etc Mängd mat Mattider över veckan Guldkant dvs kakor, godis, glass Tillagning Patienter med höga poäng kan ändå ha betydande ohälsosamma matvanor Behovet av förändring kan gälla t.ex. mängder, energiintag, tillagning.

7 7 Rekommenderad åtgärd vid ohälsosamma matvanor Levnadsvana Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Ohälsosamma matvanor x

8 8 Osäker på att ta upp frågan? Använd Socialstyrelsens broschyr: Enkla råd för bra matvanor

9 Så här ser svenskarnas matvanor ut i korthet: 9 Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag, eller mer. Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka. Sex av tio använder olja eller flytande margarin i matlagningen. Nio av tio äter för lite fullkorn. Sju av tio äter för lite fibrer. Fyra av tio äter för mycket socker. Riksmaten

10 10 Forts Riksmaten Sju av tio äter för mycket salt, men många väljer joderat salt. Åtta av tio äter för mycket mättat fett. 16 procent av energiintaget kalorierna kommer från godis, läsk, bakverk och snacks. Unga kvinnor och män, år, har sämst matvanor. Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män.

11 Hur har vårt sätt att äta ändrats senaste decennierna? 11 Köttkonsumtionen har ökat med mer än 100% sen 60- talet Ostkonsumtionen har ökat med ca 150% sen 60-talet Gräddkonsumtionen har ökat från 5-6 l till 10 liter per person och år Potatiskonsumtionen minskat med hälften Trots att vi äter mer grönsaker blir det i snitt inte mer än hälften av vad vi skulle behöva äta Vi äter 17 kg choklad och godis per person och år. Omsättningen av smågodis ligger på ca 9 miljarder per år.

12 12 Dryckeskonsumtion, statistik från Sveriges Bryggerier 2014 Starköl* 32,7 Folköl* 12,3 Övrig Maltdryck 2,5 Vatten 24,4 Kolsyrad läsk inkl syrup + lättcider 65,9 Stilldrinks, Sport/ Recovery & Energidryck 6,4 Starkcider 1,6 Blanddryck 1,5 * Ingår inte öl som tagits in av privatperson eller smugglats in från andra länder

13 13 Riskfaktorer gällande totala sjukdomsbördan 2013, Sverige Cancer Hjärt- och kärlsjukdom Diabetes org/sweden

14 14 Näringsrekommendationer och kostråd Bild: SLV

15 15 Näringsrekommendationer - vad kroppen behöver och i vilka mängder - Fett Protein Kolhydrater Vitaminer Mineraler Spårämnen Bild: SLV

16 16 Varför näringsrekommendationer? Grundläggande behov för kroppen Tillväxt och utveckling Organen ska fungera God hälsa Må bra Orka röra oss Bra immunförsvar Minska risken för kostrelaterade sjukdomar Benskörhet Cancer Hjärt- och kärlsjukdom Övervikt Bild: SLV

17 17 Näringsrekommendation för friska NNR kan användas för att planera kost för grupper av friska individer Anpassningar behövs för sjuka För personer med olika sjukdomar eller grupper med speciella behov kan kosten behöva anpassas Riktlinjerna är inte avsedda för viktnedgång eller bota undernäring Referensvärden för energiintag baseras på grupper av normalvikt

18 18 Nordic Nutrition Recommendations 2004 Nordiska näringsrekommendationer 2012 NNR 5

19 19

20 20

21 21 Kostråd - översättning till mat Tar hänsyn till evidens om livsmedel, kostmönster och hälsoeffekter Utgår från aktuella matvanor och livsmedelsutbud Tar hänsyn till de viktigaste hälsoproblemen Bild: SLV

22 22

23 23

24 24

25 25 Tidigare kostråd Nya kostråden + råd om energibalans och fysisk aktivitet

26 26

27 Den som vill minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, övervikt och typ 2-diabetes ska äta: 27 Mer av: Grönsaker Frukt och bär Fisk Oljor Fullkorn Mindre av: Läsk Godis Vitt mjöl Rött kött Smör Det är slutsatsen av de nya gemensamma nordiska näringsrekommendationerna

28 28 NNR 2012, vad var nytt? Mer fokus på helheten i kosten, det vill säga vilka kostmönster, som är hälsosamma Mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än hur mycket Mer fokus på vilka livsmedel som bidrar med olika fetter och kolhydrater (i form av kostfiber och socker) gammaldags medelhavsmat var inte rädd för vare sig fett eller kolhydrater, men välj rätt sort det är skillnad på ett päron och ett glas läsk

29 29 NNR 2012, vad var nytt? Utrymmet för enkelomättat fett har ökats Totala fettintaget justerats Totala kolhydratintaget har justerats Rekommenderade intaget av vitamin D har höjts Rekommenderade intaget av selen har höjts

30 30 Matmönsterstudier Ny forskning sen talet Finns: - epidemiologiska studier (datadrivna metoder eller kostindex) - experimentella studier (kontrollerade studier där deltagarna får livsmedel och maträtter) Finns olika matmönster bl.a.; västerländskt eller hälsosamma

31 31 Kännetecken hälsosamma matmönster Mycket grönsaker och frukt Fullkorn Fisk Vegetabiliska oljor Men lite av kött, vitt bröd, snacks, sockerrika produkter och drycker etc.

32 32 Kännetecken västerländskt matmönster Energitäta Rött kött och köttprodukter Sockrade drycker Vitt bröd och siktat mjöl Produkter med mycket socker, salt och fett Men lite av grönsaker, frukt, fisk, vegetabiliska oljor etc.

33 33 Tre litteraturgenomgångar, epidemiologiska studier Mente et al 2010 Kost och hjärt- och kärlsjukdom Resultat: - Grönsaker, nötter, enkelomättat fett minskad risk - Medelhavskost minskad risk - Hälsosamt matmönster minskad risk - Västerländskt matmönster ökad risk - Transfett, högt GI och GL ökad risk

34 34 Sofi et al 2009 Medelhavsliknande kost och hälsa Resultat Minskad risk: för total dödlighet för hjärt- och kärlsjukdom och cancer för neuro-degenerativ sjukdom (ex Parkinson, demens) Brennan et al 2010 Matmönster och bröstcancer Resultat: - Hälsosamt matmönster minskad risk - Matmönster med alkoholdrycker ökad risk - Västerländskt matmönster ökad risk

35 35 Oavsett matmönstermetod Samband mellan matmönster och halten av näringsämne i blodet som förväntat Samstämmiga resultat: matmönster med mycket vegetabilier, fisk, lågfett mjölk, vegetabilisk olja = lägre risk för kroniska sjukdomar

36 36 Experimentella studier Lyon heart study, Frankrike Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) USA NNR Sandström et al (Danmark), SYSdiet-studien (Norden)

37 37 Experimentella studier av hela koster Rika på vegetabilier Rika på fiber, mineraler och vitaminer Med låg energitäthet God kolhydratkvalité God fettkvalité Resultat: - Kroppsvikten; minskad eller bibehållen - Minskad riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom - Förbättrad överlevnad

38 38 NNR 2012 i praktiken Öka Byta ut Begränsa Grönsaker Baljväxter Frukt och bär Spannmålsprodukter av vitt/siktat mjöl Smör Smörbaserad matfetter Fisk och skaldjur Feta mejeriprodukter Nötter och fröer Spannmålsprodukter av fullkorn Vegetabiliska oljor och oljebaserad matfetter Magra mejeriprodukter Charkvaror Rött kött Drycker och livsmedel med tillsatt socker Salt Alkohol

39 39

40 Selen Rekommenderad mängd: - kvinnor 50 µg (tidigare 40) - män 60 µg (tidigare 50) - gravida, ammande 60 µg (tidigare 55) 40 Selenbrist Ökad risk för vissa cancerformer Mer hjärt- och kärlsjukdom i selenfattiga område Svenskar äter i genomsnitt µg Hur öka intaget? Ät mer av: Fisk, Inälvsmat, Fågel, Nötter

41 Vitamin D för kalciumupptaget 41 Behov: Barn, vuxna 10 µg (tidigare 7,5) Över 75 år 20 µg (tidigare 10) 1 port= 3-12 µg 1 st. = 4 µg 1 msk = 1 µg 1 dl = 0,4 µg 41

42 42

43 43 Rekommenderat intag NNR 2012 Intervall: % av energin vilket motsvarar 0,8-1,5 g/kg kroppsvikt/dag Hos äldre över 65 år rek % av energin vilket motsvarar ca 1,2 g/kg kroppsvikt/dag

44 44 Optimalt intag/övre gräns? Proteiner från vegetabilier ger minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom Lite kolhydrater/högt proteinintag (20-23E%) under lång tid= ökad risk för dödlighet och typ2 diabetes. Inget tecken på att högt intag av proteiner är skadligt för benhälsan förutsatt tillräckligt intag av kalcium

45 45

46 46 Rekommenderat intag, NNR % av energiintaget (tidigare 50-60%) Intag av kostfiber bör vara minst g/dag Intag av tillsatt socker bör vara under 10% av energin WHO förslag socker 5% av energin Kolhydrater i form av fullkornsprodukter, hel frukt, grönsaker, baljväxter, nötter och frön rekommenderas som de stora källor till kolhydrater.

47 47 WHO rapport: Kolhydrater i form av fullkornsprodukter, hela frukter, grönsaker och baljväxter kan minska risken för hjärtoch kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och fetma Kolhydrater i form av socker i drycker är kopplat till risk för övervikt Joint FAO/WHO Scientific Update on Carbohydrates in Human Nutrition. Eur J Clin Nutr 2007;61(suppl. 1)

48 48 Varifrån kommer våra kolhydrater procentuellt bidrag grönsaker frukt och bär potatis spannmål mejeri bakverk, glass etc övrigt Riksmaten 2010/2011, genomsnitt av 212 g kolhydrater per person och dag

49 49

50 50

51 51 Livsmedel naturligt rika på kostfiber Fiber Mineraler Vitaminer Omättade fetter Andra bioaktiva ämne Minskad risk för: - Colorektal cancer - Hjärt- och kärlsjukdom - Typ 2 diabetes - Bröstcancer NNR 2012

52 52 Fullkorn, riktlinjer g/dag Ex: 1 portion havregrynsgröt och 1 portion fullkornspasta eller 2 skivor knäckebröd och 1 portion fullkornsbulgur eller 1 portion fullkornsflingor, 1 skiva nyckelhålsmärkt mjukt bröd, 1 skiva knäckebröd och 1 portion fullkornspasta.

53 53

54 54 Varför är det bra att äta frukt och grönsaker? Källa för vitaminer och mineraler Ger bra mättnad Påverkar tarmarbetet positivt Påverkar blodsockret Skyddar mot fria radikaler Skyddar mot olika sjukdomar Nitrat; positiv effekt på blodtryck, immunförsvaret och cellernas ämnesomsättning Ref: SLV, Karolinska institutet

55 55

56 56

57 57

58 58 Rekommenderat intag, NNR 2012 Totala fettintaget bör ligga mellan % av energiintaget (tidigare 25-35) varav: Enkelomättat fett E% (ökning) Fleromättat fett 5-10 E%, varav minst 1 E% omega-3 fett Enkelomättade och fleromättade fettsyror bör utgöra minst två tredjedelar av den totala mängden fettsyror Mättat fett mindre än 10 E% Transfettsyror så lågt som möjligt

59 59 Betydelse av kostens fettkvalité När mättat fett ersätts med fleromättat och enkelomättat från vegetabilier: - Minskar serumnivåerna av LDL kolesterol och LDL/HDL-kvoten När mättat fett och transfett ersätts av fleromättat och enkelomättat: - Minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom

60 60 Inte bra med för lite fett! Fettintag under 20E%: - Svårt att få i sig tillräckligt med fettlösliga vitaminer och essentiell fettsyror Fettintag under 25E%: - Ökad risk för låg halt av HDL-kolesterol - Ökad risk av för hög halt av triglycerider i serum och försämrad glukostolernas

61 61

62 62

63 63

64 64

65 65

66 66 Vad blir det i praktiken? Ca 2000 kcal Frukost: fiberhavregrynsgröt mjukt bröd med fett och ost Mjölk Lunch/middag Lagad måltid: Kotlett/kyckling, sås, potatis/pasta, grönsaker, mjölk Mellanmål x 3: Smörgås, fett, pålägg, frukt

67 67 Vad blir det i praktiken? Lättmargarin, flytande margarin, mager ost och mjölk

68 Bregott, smör, mager ost, mellanmjölk 68

69 Lättmargarin, flytande margarin, mager ost och mjölk, lax samt nötter 69

70 70 MER nötter och fröer Ett par matskedar nötter och fröer om dagen Högst två matskedar hela linfrön om dagen Krossade linfrön bör inte ätas om de inte är upphettade

71 71

72 72

73 73

74 74

75 75

76 76

77 77

78 78

79 79 Bild: Unilever

80 80 Pedagogiska hjälpmedel Tallriksmodellen Nyckelhålet Bild: SLV

81 81

82 82

83 83 Bra sidor Livsmedelsverket HFS matwebb NNR 2012

84 Slut 84