Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Transkript

1 Bilaga 2 Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna Goda matvanor innebär en näringsriktig och välbalanserad kost i relation till behovet och är en grundpelare i behandlingen av övervikt och fetma. Samma näringsrekommendationer ges idag till friska som till patienter med diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck och fetma och i många delar är behandlingen av barn och ungdomar samma som för vuxna. Därför har vi valt att ha ett gemensamt kapitel om kostråd vid övervikt och fetma. I de fall rekommendationerna berör barn finns detta markerat med kursiv stil i texten. T ex för barn och ungdomar måste maten bidra till optimal utveckling och tillväxt (160). Energiintag Om vikten ökar innebär det att energibalansen är förskjuten. Energiintaget är för stort och utgifterna (fysisk aktivitet) för små. De flesta människor underskattar hur mycket eller vad de äter (161). Det kan vara en fördel att iaktta sitt livsmedelsval och beteende runt mat och matsituationen genom att skriva matdagbok (162). Detta gäller även vid behandling av barn med övervikt och fetma. Barnets föräldrar för dagbok och ger akt på beteenden både hos barnet och hos familjen (61). Om den vuxne eller barnets familj själva har förslag till förändringar är det viktigt att utgå från dem. Behandlaren kan dock behöva modifiera dem så att en viktreduktion verkligen kommer till stånd. För viktreduktion hos vuxna kan det vara en fördel att använda sig av ett energiberäknat mängdförslag för mat (2) t ex 30% dag från bedömt energibehov eller 600 kcal/dag. Vid behandling av barn med övervikt har det visat sig att minskning av portionsstorlek, regelbunden måltidsordning, rätt val av dryck samt begränsning av utrymmesmat (som godis och chips) är av särskild betydelse. Behandling av barn med fetma ställer extra krav på näringstät men energisnål mat för att uppnå tillräckligt intag av vitaminer och mineraler. Vid energirestriktion måste hänsyn också tas till ålder, grad av fetma och eventuella komplikationer. Det finns idag inga enhetliga rekommendationer om energiintag utan mycket bygger på beprövad erfarenhet. Generellt anses det att energiintaget inte bör ligga lägre än 70% av RDA (Rekommenderat Dagligt Intag) för kön och ålder. Ett energiintag på 1500 kcal kan vid rätt sammansatt kost ge ett adekvat intag av näringsämnen med hänsyn till tillväxt för barn över 10 år. Energinivåer under 1200 kcal i kombination med fysisk aktivitet rekommenderas inte till barn under 8 år om inte särskilda skäl föreligger (160). Lämpligt energiintag vid behandling av fetma bör alltid beräknas av dietist i samarbete med behandlande läkare och/eller sjuksköterska. Behandlingen bör följas upp och beräkningen av energinivån kan behöva omprövas från fall till fall. Nedan följer generella råd, mer individanpassade kan ges av dietist.

2 Måltidsfördelning Måltidernas fördelning och innehåll påverkar blodglukoshalten, blodfetter samt kroppsvikten. En liten eller utebliven frukost har setts öka ätandet under eftermiddag och kvällstid. Mättnaden tycks bli sämre och det totala energiintaget riskerar att stiga (163). En bra måltidsfördelning för både barn och vuxna kan vara tre huvudmåltider och två till tre mellanmål, med klart definierade måltider med en fördelning enligt nedan (133). En del personer har svårt att låta bli att överäta vid mellanmål och lockas att äta mer. Andra har lättare att äta en lagom stor portion till huvudmålet om de får äta mellanmål. Det är därför viktigt att anpassa till individen. Frukost Lunch Middag Portionsstorlek och tallriksmodellen Även vid val av energisnåla livsmedel är det viktigt, med undantag från grönsaker, att se över portionsstorleken (164). Barn tre till fem år åt 25% mer av en förrätt och 15% mer energi vid lunch när de gavs portioner som var dubbelt så stor som en standardportion anpassad till åldern (165). Att äta fettsnåla och sockerfria produkter innebär inte att man kan äta mer mat. Tallriksmodellen kan vara en hjälp att begränsa portionsstorleken. Tallriksmodellen är ett hjälpmedel för att få en allsidig rätt sammansättning vid huvudmåltiderna. Den ger en överskådlig bild av hur stor plats olika delar av maten rekommenderas att få på tallriken. Barn över två år kan också utgå från tallriksmodellen som gäller för högenergiförbrukare men storleken på portionen skall anpassas efter deras ålder. Grönsaker, Rotfrukter, Frukt, Bär Fisk, Kött, Ägg, Linser/ bönor Spannmål, Potatis, Pasta, Bröd, Ris Grönsaker, Rotfrukter, Frukt, Bär Potatis, Spannmål, Pasta, Bröd, Ris Fisk, Kött, Ägg, Linser/ bönor Hög energiförbrukning Låg energiförbrukning Kolhydrater Huvuddelen (50 60%) av energibehovet bör täckas av kolhydrater (64) både hos barn och vuxna. Till kolhydraterna räknas olika cellulosafibrer, stärkelse och sockerarter (ex. sackaros, laktos, fruktos). Fiberrika livsmedel såsom grovt bröd, grönsaker, rotfrukter, ärtor, bönor, frukt och bär ger lägre och långsammare blodsockerstegring. Dessa livsmedel ger vanligen mindre energi, en ökad volym på tallriken och därmed större mättnad. Alla måltider bör innehålla en hög andel fiberrika livsmedel för att rekommenderad mängd fiber (25-35 g/dag) ska uppnås (64). Ett ökat intag av frukt och grönsaker, inklusive baljväxter, kan vara ett sätt att öka fiberintaget och bevara en god hälsa. Femhundra gram frukt och grönsaker (exklusive potatis) är rekommenderad mängd per dag för vuxna, för barn gäller fyrahundra gram (166). Glykemiskt Index (GI) är ett sätt att rangordna kolhydratrika livsmedel (innehållande 50 g kolhydrater) efter hur snabbt och mycket de höjer blodsockernivån efter intag. Ju mer ett

3 livsmedel får blodsockernivån att stiga desto högre GI har livsmedlet (167). Protein, fett, tillagningsmetod, typ av stärkelse och fibrer i livsmedlet är exempel på faktorer som påverkar GI. GI-värden bör i första hand användas för att jämföra produkter av samma typ t.ex. olika brödsorter. GI har förts fram som en metod att använda sig av för viktreduktion. Det finns dock i dag inga hållbara vetenskapliga bevis för detta påstående när det gäller vuxna (168), för barn saknas studier. GI kräver dessutom stort engagemang och kunskap för att användas praktiskt. Fett Fett ger energi, livsnödvändiga fettsyror och fettlösliga vitaminer. Högst 30% av energin bör komma från fett, varav 10% från mättat fett och trans- fettsyror (169). Barn från två år har samma rekommendationer som vuxna. Vid övervikt och fetma kan det totala fettintaget behöva minskas. Allt fett ger lika mycket energi (9 kcal per gram jämfört med protein/kolhydrater 4 kcal/gram) men typen av fett har betydelse för risken att utveckla hjärtoch kärlsjukdomar (169). Mättat fett bör reduceras genom byte till magra produkter t ex lättmjölk och magra charkuteriprodukter. Barn över två år som inte är sjuka eller har extra stort energibehov kan också använda dessa produkter. En stor fettkälla kan vara det dolda fettet i t ex färdigmat. De flesta bör öka användningen av omättade fetter från fisk samt oliv och rapsolja och flytande margariner. Den totala mängden fett bör dock inte ökas. Protein Protein rekommenderas stå för 10-20% av energin (169). Den högre andelen kan vara att föredra för ökad mättnadskänsla vid viktnedgång (169, 170). En överkonsumtion av protein är sannolikt inte skadligt under kort tid (170, 171) så länge man är fullt frisk, men ger heller inga hälsovinster. Proteinbehovet till barn med övervikt eller fetma skall utgå från näringsrekommendationerna (169). Metoder med lågt kolhydratinnehåll (t ex Atkins diet) har inte setts ge några viktfördelar över ett års sikt (172) och lämpar sig absolut inte för växande individer. Proteinrika livsmedel är fisk, kött, ägg, mjölkprodukter, ärtor, bönor och linser. Drycker Stora mängder energiinnehållande drycker har setts ge ökad vikt både hos barn, ungdomar och vuxna (41), (27), (173). Som törstsläckare rekommenderas vatten. Läskedryck (Light), lågenergisaft, kaffe och te utan socker har lågt energiinnehåll. Av mjölkprodukterna (mjölk/fil/yoghurt) rekommenderas de med låg fetthalt. För att täcka större delen av kalciumbehovet per dag både hos barn och vuxna behövs ca 5 dl mjölkprodukter.

4 Tabell 9. Energiinnehåll i olika drycker Standardmjölk 120 Mellanmjölk 95 Lättmjölk 85 Minimjölk 70 kcal/glas, 2 dl O boy (gjord på mellanmjölk) 140 O boy (gjord på lättmjölk) 125 Options (chokladdryck med sötningsmedel) 40 Juice frukt 85 Läsk 85 Saft 80 Osötad saft 35 Light läsk 2 Fun light 1 Öl klass III 95 Öl klass II 75 Öl klass I 60 Vitt vin 13 volym %, sött 200 Rödvin 12 volym % 156 Vitt vin volym % 135 kcal/glas, 5 cl Likör söt 200 Starksprit, 40 volym % 110 Sherry 50 Glögg, alkoholfri 60 Vinglögg, 10 volym % 52 Sötningsmedel Energifria sötningsmedel som sackarin, cyklamat, aspartan, taumin, sucralos, acesulfam-k, neohesperidin-dihydrochalon kan riskfritt användas enligt föreskriven begränsning från Livsmedelsverket. Det finns dock en risk att barn med diabetes kan få för mycket av dessa sötningsmedel. Det är bättre att vänja barnen vid att drycker inte måste vara söta. Energigivande sötningsmedel som sorbitol, xylitol, mannitol, lycasin och fruktsocker finner man ofta i godis och bakverk. Dessa kan verka laxerande och fruktsocker i stora mängder har setts höja blodfettet och misstänks kunna bidra till fetma hos människa (174). Light och lätt -märkning betyda att sockerinnehållet är minskat med minst 25% eller att fetthalten minskats med minst 50 % jämfört med normalprodukten. Nyckelhålsmärkning En märkning som framhåller livsmedel innehållande låg halt fett, socker, salt eller hög halt av kostfiber. Nyckelhålsmärkning får förekomma på livsmedel som uppfyller kriterierna på följande livsmedelsgrupper: mejerivaror, matfett, förpackat charkuteriprodukter och kött, fisk,

5 spannmålsprodukter, frukt, grönsaker, potatis och kompletta maträtter (175). Barn kan med fördel använda nyckelhålsmärkta produkter. För barn med övervikt eller fetma kan de vara en förutsättning för att få näringsriktig, energisnål men näringstät mat. Det finns ett stort utbud nyckelhålsmärkta färdiglagade maträtter. Det är en fördel om dessa kompletteras med extra grönsaker och frukt för att likna tallriksmodellen i sin sammansättning Utrymmesmat Förutom den vanliga maten vill de flesta kunna unna sig något gott ibland. De flesta av dessa livsmedel innehåller mycket fett, socker eller alkohol som ger mycket energi men lite näringsämnen. Vi bör därför begränsa intaget av dem. Den som rör sig mycket har större utrymme för dessa produkter. Enligt Hälsomålets (Centrum för Tillämpad Näringslära, Stockholms läns landsting) beräkning är utrymmet per dag för ett barn (baserat på 1500 kcal) ca 225 kcal/dag, för en kvinna (låg energiförbrukning) ca 250 kcal/dag och för en man (hög energiförbrukning) ca 450 kcal/dag. Tabell 10. Kaloriinnehåll i olika utrymmesmat Exempel som vardera ger 250 kcal Gram 1 st Vetebulle, slät 75 Mjölkchoklad 45 Potatis chips 50 Lösgodis, ej choklad 65 3 Digestive kex 45 Informationsmaterial Informationsmaterial för olika åldrar; Kostförslag: Lätta tips 4-6 år, 6-10 år och år. Beställs via annika.nilsson-green@vgregion.se Informationsmaterial för äldre ungdomar, vuxna samt vid andra språk (arabiska, engelska, serbokroatiska, bosniska, spanska, somaliska, sorani, persiska). Balans mellan mat och motion. Beställs via annika.nilsson-green@vgregion.se Behandling av övervikt och fetma - en praktisk handbok, beställs från

6