Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Transkript

1 Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist

2 % Vilket förtroende har du för Livsmedelsverkets kostråd? Mycket eller ganska stort förtroende: Läkare: 78 % Sjuksköterskor: 94 % Chefer: 83 % Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Ganska litet förtroende Inget/Mycket litet förtroende Känner till Livsmedelsverkets kostråd men har ingen uppfattning 4 Känner inte till Livsmedelsverkets kostråd Sjuksköterskor (n=200) Läkare (n=200) Chefer (n=102) 2

3 Hur viktigt tycker du det är att primärvården arbetar med rådgivning kring levnadsvanor inom följande områden? Tobaksbruk Fysisk aktivitet Riskbruk av alkohol 92 9 Matvanor 92 Sjuksköterskor 8 0 Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Fysisk aktivitet Matvanor 61 Läkare 34 5 Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Fysisk aktivitet Matvanor Chefer % Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt Tveksam/vet ej Bas: Alla Sjuksköterskor (200) Alla Läkare (200) Alla Chefer (102) 3

4 Livsmedelsverket arbetar för Säker mat och bra dricksvatten Att informationen om maten är pålitlig, så ingen blir lurad Främja bra matvanor

5 GD Annica Sohlström Expertgruppen

6 De svenska kostråden

7 Råden på en minut

8 Process nya råd Matvanor i Sverige Miljö Risker med mat Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

9 Sökning och kvalitetsbedömning Forskningsfrågor grupp experter med intresse för frågan Vetenskapen bakom kostråden Litteratursökning Sammanfattningar abstract (relevans) Hela artiklar Artiklar - värdera kvalitet studiedesign Utesluta Utesluta Granskas av 2 experter Ta med om någon säger ja Uteslut om båda säger nej Granskas av 2 experter Värdera kvalitet - konsensus Study quality A Study quality B Study quality C

10 Sökning och kvalitetsbedömning, exempel: socker kopplat till ohälsa Vetenskapen bakom kostråden Abstracts from database search: 2743 Abstracts from other sources: 4 Articles ordered in full text: 89 Included articles: 17 Study quality A: 0 Study quality B: 15 Study quality C:2 Sonestedt et al Food and Nutrition Research 2012

11 Slutsatser -socker Vetenskapen bakom kostråden Samband mellan konsumtion av sockersötade drycker och risk för typ 2 diabetes bedömdes som troligt (probable). För övriga söta livsmedel och socker totalt sett fanns inte tillräckligt med studier för att kunna bedöma samband med några riskfaktorer och utfall (glukosintolerans, blodtryck, LDL etc.) Bedömningen blev att inga slutsatser kan dras (limited -no conclusion) Sonestedt et al Food and Nutrition Research 2012

12 Ny europeisk granskning om Vetenskapen bakom kostråden tillsatt socker och hälsa nordiskt initiativ Målet är att sätta ett europeiskt referensvärde - en maxgräns - för tillsatt socker.

13 Vetenskapen bakom kostråden Livsmedelsverket bevakar ny forskning Vi följer när organisationer och myndigheter gör genomgångar för att uppdatera råd och rekommendationer. Till exempel WHO, WCRF, Efsa, SACN Samarbeten inom Norden och EU Ibland granskar vi systematiska litteraturgenomgångar och enskilda studier

14 Kostråd om fett -uppdaterat underlag från Norge 2017 Beställd av Helsodirektoratet, författad av forskare Vetenskapen bakom kostråden Målet med rapporten var att se hur norska råd från 2011 om typer av fett och matvanor (oljor, smörgåsfett, mjölkprodukter, fisk och kött) står sig då det kommit nya rön om fett efter NNR %20en%20oppdatering%20og%20vurdering%20av%20kunnskapsgrunnlaget%20IS-2625.pdf

15 Kostråd om fett -slutsatser Vetenskapen bakom kostråden Kostråden från andra länder och organisationer är liknande som de i Norge (Frankrike har dock råd om specifika mättade fettsyror) Den vetenskapliga litteraturen är spretig. Till stor del beror det på skillnader i frågeställningar och metod Slutsatsen är att det finns ett bra underlag för råden

16 Vetenskapen bakom kostråden Hur vet man om en ny studie har betydelse? Ny forskning ska alltid ses i ljuset av vad vi redan vet På områden med starka evidens innebär nya artiklar en nyans, ny aspekt På områden med svaga evidens kan en artikel av god kvalitet ha stor betydelse för slutsatserna

17 Salt i media hösten 2018 Vetenskapen bakom kostråden Studien är en uppföljning inom Prospective Urban Rural Epidemiology study (PUREstudien) Har tidigare kommit flera artiklar inom kost och hälsa från PURE-studien Denna artikel redovisar samband mellan saltintag och olika hjärt-och kärlsjukdomar

18 Vetenskapen bakom kostråden Artikeln blandar man in gamla resultat och presenterar dem som nya Är otydlig med att resultat kommer från andra artiklar med delvis andra individer Man tar inte hänsyn till olika konfounders (störfaktorer) Tar inte hänsyn till olika saltkänslighet

19 Förankring av nya råd Risker med mat Matvanor i Sverige Miljö Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

20 Slutsatser För mycket mättat fett men för lite fleromättat fett För lite fullkorn För lite fibrer För mycket tillsatt socker Ungdomarna får de näringsämnen de behöver för att växa och må bra.

21 Förankring av nya råd Risker med mat Matvanor i Sverige Miljö Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

22 Förankring av nya råd Risker med mat Matvanor i Sverige Miljö Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

23 Risk nytto-värdering Bakom varje kostråd finns ett övervägande mellan nyttan samt eventuella risker. Något kan vara en fara utan att egentligen vara en risk eftersom det är väldigt sällsynt För att minska risken för individ är det bra att variera maten och inte äta mat som exempelvis är möglig. Läs mer om oönskade ämnen på slv.se

24 Förankring av nya råd Risker med mat Matvanor i Sverige Miljö Konsumentperspektiv NNR, 2012 Referensgrupp Informationsmöte om kött och chark Hearing Remiss Råd om bra matvanor 2015

25 Hitta ditt sätt nytt grepp i kommunikationen Inspiration och matglädje Det behöver inte vara så svårt Det finns många olika sätt Konkreta tips Även små förbättringar är bra för hälsan

26 Vad gör Livsmedelsverket mer för att förbättra matvanorna? Råd om bra matvanor 7 förslag på åtgärder till regeringen Stödja vården i samtal om mat Nationellt nätverk för bra matvanor Nationellt kompetenscentrum för offentliga måltider Nyckelhålsmärkning Regler för obligatorisk berikning

27 Kostråden fortfarande fräscha Starkare vetenskapligt stöd för de råd vi har idag Fokus på helheten i kosten Viktigare med typ av fett och kolhydrater, inte mängd Höjt rekommenderat intag av selen och vitamin D

28

29 Livsmedelsverket och Socialstyrelsens webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor

30 Delkurs 1 Kostråd Kapitel 1 Samband mellan kost sjukdom Cancer Hur påverkar maten Hålla vikten och håll igång Mer om cancer, WCRF Hjärt-/kärl Högt blodtryck Diabetes Övervikt och fetma Hur påverkar maten Olika typer av fett Levnadsvanor Kostbehandling Ökad risk för sjukdom

31 Delkurs 1 kostråd Kapitel 2 Näringsämnen och rekommendationer Att mäta energi Bildspel 16 minuter Näringsrekommendatione r Fett Kolhydrater och fibrer Olika enheter Energiprocent Olika Typer Hur mycket energi? Länk till mer info Fibrer och socker Vad är bra vad är dåligt och vilken mängd är ok Hur mycket energi? Länk till mer info Protein Vitaminer och mineraler Vem behöver kosttillskott? Test och ifo Sammanfattning Hur mycket energi? Länk till mer info Folat/folsyra Selen Järn D-vitamin Kosttillskott

32 Delkurs 1 kostråd Kapitel 3 Livsmedelsverkets kostråd Test Mer grönsaker och frukt. Mer fisk och skaldjur Mer rörelse i vardagen Byt till fullkorn Byt till nyttiga matfetter Byt till magra mejerier Minder rött kött och chark Mindre salt Minder socker Håll (energi)balansen Måltidsordning Vad kommer du ihåg Mer, byt till mindre Varför, Hur mycket? Tips till patienten Varför, Hur mycket? Tips till patienten Kan jag äta all fisk Varför Tips till patienten Varför Vad är fullkorn Tips till patienten Varför, Hur mycket? Tips till patienten Varför, Hur mycket Tips till patienten Varför, Hur mycket? Tips till patienten Varför, Hur mycket? Men jod då? Tips till patienten Varför, Hur mycket? Se särskilt upp med Varför Tips till patienten Frukost, Lunch och middag, Mellanmål Skiftarbete och måltidsordning Test om fullkorn Test mättat omättat fett

33 Varför gå webbutbildningen Stöd för personalen Våga ställa frågan Börja en diskussion med patienten Alla säger samma sak Som en del i utbildning för att hålla kvalificerat rådgivande samtal För att hitta utbildningen sök på Socialstyrelsens webbplats efter Samtal och råd om bra matvanor

34 Stöd för patienten Kostindex screening, samt för att följa upp matvanor på en större grupp. OBS kan ej användas för att följa upp en individs matvanor Råden på en minut en typ av korta råd Matvanekollen- hitta ditt sätt ett sätt att följa upp individens matvanor Rådgivande samtal

35 Sundkurs

36 Vill ni använda filmerna på väntrums TV? Kontakta för filmer med text och utan ljud.

37 Mycket mer information finns på livsmedelsverket.se Prenumerera på nyhetsbrev om mat och hälsa för intressanta nyheter. Fyll i epost längst ner på Livsmedelsverket.se