Mat på vetenskaplig grund

Transkript

1 Mat på vetenskaplig grund - Nordiska Näringsrekommendationerna - Nationella kostråd från Livsmedelsverket Anette Jansson

2 Uppdrag: För att ge människor längre och friskare liv samlar Hjärt- Lungfonden in och delar ut pengar till vinnande hjärtlungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse. Forskning leder till bättre diagnostik, behandling, vård och till kunskap om en hälsosammare livsstil Plats för sidfot 2

3 Utdelade medel miljoner kronor Plats för sidfot 3

4 Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i dag och 2 miljoner är drabbade dör varje år Riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom är framför allt högt blodtryck, höga blodfetter, rökning, diabetes, psykosocial stress, dåliga matvanor, stillasittande och fetma, framför allt bukfetma. Cirka 1,3 miljoner svenskar lever med lungsjukdom. Astma är den enskilt största av sjukdomarna, cirka barn och vuxna är drabbade.

5 Global Burden of disease

6 GBD- matvanor

7 Dödlighet i hjärtinfarkt sedan 1995 data från SEPHIA registret 7

8 En världsunik forskningsstudie som i framtiden kan komma att förhindra hjärtkärl och lungsjukdom deltagare mellan år Genomförs av forskare på sex universitetssjukhus tillsammans med Hjärt-Lungfonden. Genomförs för att bygga upp världens största medicinska kunskapsbank. Målet är att ge individuellt anpassad behandling.

9 Undersökningar i SCAPIS Identifikation av vulnerabla plack Datortomograf Ultraljud Magnetkamera deltagare år Baslinjeundersökning omfattar även: Traditionella riskmarkörer och blodprover Ankel/arm index, EKG Lungfunktionstester Stillasittande/rörlighet Hjärt-, buk- och leverfetma Frågeformulär för bl.a. miljö- och socioekonomiska variabler Nationell data-, bild- och biobank Uppföljning av kardiovaskulära händelser via nationella register Sjuklighet och död Bergström et al. The Swedish CArdioPulmonary BioImage Study: objectives and design. J Intern Med 2015.

10 BMI och diabetes är ojämnt fördelade över socioekonomiska grupper Fetma är dubbelt så vanligt i låg SES områden Diabetes är 2,5 ggr så vanligt i låg SES områden

11 Höga blodfetter, högt blodtryck och rökning är ojämnt fördelade över socioekonomiska grupper Rökning är 3,5 ggr vanligare i låg SES områden

12

13 Övervikt och fetma Varannan vuxen svensk har övervikt eller fetma. Bland vuxna är fetma nästan dubbelt så vanligt hos dem med förgymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning % övervikt eller fetma bland barn och unga Övervikt är vanligare bland barn i områden med låg utbildningsnivå.

14 Utbildningslängd och förväntad överlevnad vid 30 års ålder Trenden fortsätter SCB

15 Pep rapporten Plats för sidfot 15

16 Procent Riksmaten- andel som uppnår rekommendationen om fysisk aktivitet uppdelat på kön och årskurs % av pojkar 22 % av flickor Pojkar: n=282 Flickor: n= Pojkar Flickor 10 0 Årskurs 5 Årskurs 8 Gymnasiet årskurs

17 Minska tidigt insjuknande och död i NCD sjukdomarnadiabetes, hjärt-kärl och kronisk- lungsjukdom, mental ohälsa och cancer Minska NCD- sjukdomar med 25 % till 2025 Dessa har fyra huvudsakliga gemensamma riskfaktorer: rökning, alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Nationella hälso- och sjukvårdsystem måste fungera så att de som behöver både preventiv behandling och sjukdomsbehandling får adekvat sjukvård och medicinering. Högt blodtryck ska minskas med 25 procent. Stoppa ökningen av diabetes och fetma. Minska otillräcklig fysiska aktivitet med 10 procent. Minska tobaksanvändningen med 30 procent. Minska saltkonsumtionen med 30 procent. Minska ohälsosam alkohol konsumtion med 10 procent Plats för sidfot 17

18 Nuvarande matvanor håller inte längre! The EAT Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. Willett W, Rockström J, Loken B et al Lancet 2019; 393: Det finns 7.7 miljard invånare på jorden varav 0.8 miljard undernärda, 2.4 miljard överviktiga eller feta personer Man kan inte längre ge mat till jordens befolkning i balans med jordens tillgångar! Rekommendationer: Sustainable Development Goals (Paris, SDG) kräver omedelbara insatser Det behövs nya dietrekommendationer för både en god hälsa och en friskare planet Dubblera intaget av grönsaker, baljväxter, frukt och nötter Halvera mängden rött kött (14 g/dag) och mängden socker Dietary changes from current diets to healthy diets are likely to substantially benefit human health, averting about million deaths per year, a reduction of %

19 Matvanor spelar roll för hälsan Bra matvanor kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, typ 2 diabetes och olika former av cancer (Ref: NNR 2012) Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna förebyggas med bra mat, fysisk aktivitet och normal vikt (Ref: World Cancer Research Found) Övervikt och fetma är en av de största riskfaktorerna för sjukdom och död i västvärlden (Ref: WHO)

20 Vad säger vetenskapen? WHO/FAO 2010 Efsa 2010 Revidering av norska kostråd 2011 Nordiska Närings Rekommendationer, 2012 Revidering av amerikanska kostråd 2016 Resultaten är samstämmiga!!!

21 Nordiska Näringsrekommendationer Finansierat av Nordiska Ministerrådet Samarbete sedan 1960-talet första NNR kom 1980 Föregående upplaga är från 2004 Liknande/samma livsmedelsutbud Liknande matvanor och folkhälsoproblem Få experter i varje land Traditionella litteraturgenomgångar Systematiska litteraturöversikter vissa viktiga områden (bedömt kvaliteten på alla studier och vägt samman resultaten) Resultatet har granskats av andra experter Alla kapitel på webben för öppen konsultation

22 Syfte med NNR 2012 En kost som följer NNR avser att: Tillgodose näringsbehovet, dvs. täcka de fysiologiska behoven för kroppens normal funktioner och tillväxt och ge bra balans mellan olika näringsämnen Bidra till generellt god hälsa och minskad risk för kost-relaterade kroniska sjukdomar

23 Det viktigaste i NNR 2012 Starkare vetenskapligt stöd för kostråden. Rekommendationerna står sig. Mer fokus på matvanornas och matens effekter på hälsan Viktigare med typ/kvalitet av fett och kolhydrater inte mängd. Rekommenderat intag av vitamin D och selen ökas.

24 Fett Rekommenderat intervall E% Mättat fett < 10 E% Enkelomättat fett E% Fleromättat fett 5-10 E% åtminstone 1 E% som omega-3 fettsyror Transfettsyror så lågt som möjligt

25 Fettkvalité övertygande evidensstyrka När mättat och transfett ersätts av fleromättat och enkelomättat fett minskar risken för hjärt-kärlsjukdom

26 Kolhydrater Rekommenderat intervall: E% Fiber åtminstone g/dag (mer än 3 g/mj) Tillsatt socker mindre än 10 E%

27 Fett och fibrer Vid totalt fett E%, och god balans mellan omättat och mättat fett, och rikligt intag av naturligt fiberrika vegetabilier, är det låg risk för hjärt-kärlsjukdom

28 Protein Rekommenderat intervall: E% Motsvarar hos vuxna: 0,8-1,5 g protein/kg kroppsvikt/dag,

29 Högt intag Protein ökad risk för sjuklighet och dödlighet i kroniska sjukdomar, varierande evidensstyrka från möjlig till ingen slutsats Protein från vegetabilier minskad risk för hjärt-kärl dödlighet med möjlig evidensstyrka.

30 Salt- Natrium Populationsmålet är 6 gram salt per dag

31 (Food and Nutrition Research 2013) Epidemiologiska studier om matmönster Experimentella studier - hela koster

32 Slutsatser från studier på hela kostmönster

33 Nordiska näringsrekommendationer Baseras på data om behov och hälsoeffekter av näringsämnen Process för utveckling av nya kostråd Nationell matvaneundersökning Översättning till mat Toxikologiska aspekter Miljöaspekter Konsument-perspektiv Utgår ifrån aktuella matvanor och livsmedelsutbud Tar hänsyn till de viktigaste hälsoproblemen Nya kostråd

34

35 Nya kostråd 2015 Hållbart för hälsan och miljön Äta grönare Äta lagom mycket Rörelse i vardagen Även små förändringar är bra för hälsan

36 Mer grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt och bär Minst 500 gram/dag Ger mycket vitaminer och mineraler och antioxidanter Är rika på fibrer som mättar oh håller magen igång Minskar risken för bland annat fetma, hjärt-kärlsjukdom och vissa typer av cancer Mer nötter och frön, ett par matskedar Mindre miljöpåverkan än animaliska livsmedel.

37 Mer fisk och skaldjur Fisk 2-3 gånger i veckan, varav en gång fet Innehåller långa fleromättade fettsyror Viktigt bidrag till vitamin D, jod, selen och B12 Miljömärkt fisk ett bra val Begränsad konsumtion av fet fisk från Östersjön och magra insjöfiskar. Gäller framför allt vissa riskgrupper

38 Mer fysisk aktivitet Minst 30 minuters rask promenad om dagen. Minska stillasittandet genom regelbundna korta pauser Stor betydelse för energibalansen och kroppsvikt Bidrar till att förebygga sjukdomar som hjärtkärlsjukdom, benskörhet och vissa typer av cancer

39 Byt till bröd, flingor, gryn, pasta och ris med fullkorn Fullkornsprodukter av pasta, bröd, gryn och ris i stället för raffinerade Ger mer vitaminer, mineraler och antioxidanter Ger mer fibrer som ger mättnad Minskar risken för typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom, tjock och - ändtarmscancer Välj Nyckelhålsmärkt

40 Byt till matfett med nyttigare fetter Matfetter med nyttiga fetter som till exempel olivolja eller rapsolja eller flytande matfetter gjorda på rapsolja Forskning visar tydligt att risken för hjärtkärlsjukdomar minskar om man byter ut en del av det mättade fettet mot omättat Välj Nyckelhålsmärkta matfetter

41 Byt till magra osötade mjölkprodukter Välj magra, osötade mejeriprodukter Huvudsakligen mättat fett, bidrar även med små mängder transfett. Viktig källa till kalcium och D-vitamin, D-vitaminberikade Välj Nyckelhålsmärkta Relativt stor klimatpåverkan men kan bidra till biologisk mångfald

42 Mindre salt Mindre, men joderat salt Högt intag - ökad risk för högt blodtryck- riskfaktor för hjärtkärlsjukdom och stroke Sverige har en fjärdedel av den vuxna befolkningen högt blodtryck och hälften av alla över 65 år procent kommer från färdiga livsmedel som ost, chark bröd, färdig mat mm Joderat salt en viktig källa till jod. Livsmedel med lägre salthalt, t ex Nyckelhålsmärkt

43 Mindre rött kött och Chark Inte mer än 500 gram kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt i veckan (tillagad vikt) varav en mindre del kan utgöras av chark Ökar riken för tjock- och ändtarmscancer Charkprodukter ökar risken mer än samma mängd kött. Välj Nyckelhålsmärkt Det livsmedel som har störst påverkan på miljön

44 Mindre godis, glass, bakverk och söta drycker Håll igen på godis, glass, bakverk och annat med mycket socker. Minska särskilt från söta drycker. Sockersötade drycker ökar risken för typ 2- diabetes och övervikt. För mycket tomma kalorier innebär risk att få i sig för lite vitaminer och mineraler Begränsat intag av alkoholhaltiga drycker Onödig konsumtion= onödig miljöbelastning

45 Nyckelhålet enkelt att välja nyttigt mindre socker mindre salt mer fibrer/fullkorn nyttigare och/eller mindre fett - jämfört med andra livsmedel av samma typ

46

47 2016 CVD Prevention Guidelines, Europena Society Cardiology Nutrition Hälsosamma matvanor är en förutsättning för effektiv CVD prevention Klass Nivå GRADE I B Stark Mättade fettsyror bör vara <10% av det totala energiintaget, genom att ersättas med fleromättade fettsyror Transfettsyror: så lite som möjligt, helst inte genom halvfabrikat/färdiglagad kost, och <1% av det totala energiintaget bör komma från naturliga produkter <5 g salt per dag g fiber per dag, från frukt, grönsaker och fullkornsprodukter 200 g frukt per dag (2-3 portioner) 200 g grönsaker per dag (2-3 portioner) Fisk minst två gånger per vecka, varav en gång fet fisk Intag av alkohol bör begränsas till 2 glas per dag (20 g/d) för män och 1 glas (10 g/d) för kvinnor..

48 Bästa maten för hälsan

49