-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting"

Transkript

1

2 -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar som har barn med viktproblematik?

3 Kris i befolkningsfrågan, Myrdal, A & Myrdal, G, 1934 Barnens otillfredsställande näringsstandard beror av två intimt samverkande orsaker: å ena sidan föräldrarnas och i första hand husmödrarnas bristande förstånd och omtanke, å andra sidan de otillräckliga familjeinkomsterna. Den förstnämnda orsaken är förvisso inte den oviktigaste. Men härav får icke slutsatsen dragas att samhället är utan ansvar. Dåliga vanor måste vridas rätt, de oförståndiga upplysas och de ansvarslösa väckas. Det är här utrymme för en omfattande, samhälleligt organiserad folkuppfostrings- och propagandaaktion, vilken, om den ska komma till nytta där den bäst behövs, måste vara intensiv och pockande och söka utnyttja alla slags kanaler till föräldrar. Citerad i Gullberg, E (2004). Det välnärda barnet föreställningar och politik i skolmåltidens historia.

4

5 En bra måltid är.

6 Familjeliv Cecilia Torudd

7 Näringsrekommendationer. ser väldigt lika ut världen över.. 7

8 Hur tas näringsrekommendationer fram? Mekanismer Fall- kontrollstudier Kontrollerade interventionsstudier Populationsstudier Epidemiologiska studier

9 Malmö kost cancer Kostregistrering 14 års uppföljning kvinnor och män dödsfall Resultat: De som följer Livsmedelsverkets kostråd; lever längre färre drabbas av hjärt-kärlsjukdom färre drabbas av cancer Referens: Drake I et al.publ Health Nutr 2012

10 Myndighet Livsmedelsverket Ansvarsområde Näringsrekommendationer och kostråd för friska Socialstyrelsen Kostråd vid sjukdom Folkhälsomyndigheten Nationella folkhälsomål

11 Nya näringsrekommendationerna

12 Tid för reflektion.

13 Nordiska näringsrekommendationer 2012

14 Näringsrekommendationer Energiintag och källor Protein 10-20% Fett 25-40% Kolhydrater % Mättat fett högst 10 % Enkelomättat fett 10-15% Fleromättat fett 5-10% Varav omega -3:1% Samt rekommenderat intag av över 20 olika vitaminer, mineraler och andra näringsaspekter

15

16 Olika koster olika klimatpåverkan Ref: Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? SJV,SLV,SNV 2013

17 Remiss: reviderade råd om Bra matvanor Ät lagom mycket. Rör på dig minst 30 min varje dag. Ta pauser i stillasittandet. Ät mycket grönsaker och frukt, minst 500 gram/dag. Välj gärna grova grönsaker, som rotfrukter, baljväxter, kål och lök. Ät mindre rött kött och chark, högst 500 gram/vecka. Välj med omsorg om miljö och djurhälsa. Ät fisk 2-3 gånger/vecka, variera sorterna. Välj miljömärkt. Välj fullkorn i stället för vitt mjöl. Välj magra, osötade mejeriprodukter. Matfetter gjorda på nyttiga oljor, till exempel rapsolja, till matlagning och nyckelhålsmärkta smörgåsfetter. Mindre socker, särskilt från söta drycker, godis, glass och bakverk. Minska på saltet, men använd joderat salt.

18 Individualisera! Remiss: reviderade råd om Bra matvanor Ät lagom mycket. Rör på dig minst 30 min varje dag. Ta pauser i stillasittandet. Ät mycket grönsaker och frukt, minst 500 gram/dag. Välj gärna grova grönsaker, som rotfrukter, baljväxter, kål och lök. Ät mindre rött kött och chark, högst 500 gram/vecka. Välj med omsorg om miljö och djurhälsa. Ät fisk 2-3 gånger/vecka, variera sorterna. Välj miljömärkt. Välj fullkorn i stället för vitt mjöl. Välj magra, osötade mejeriprodukter. Matfetter gjorda på nyttiga oljor, till exempel rapsolja, till matlagning och nyckelhålsmärkta smörgåsfetter. Mindre socker, särskilt från söta drycker, godis, glass och bakverk. Minska på saltet, men använd joderat salt.

19 Framgångsrik dialog om mat vara lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt skräddarsydda efterfrågade råd viktigt med samma budskap utnyttja hjälpmedel uppföljning

20 Framgångsrik dialog om mat - vetenskaplig bas och goda kunskaper Skilja på tycke, smak och vetenskap Egna erfarenheter räcker inte som kunskapsbas Kontinuerlig vidareutbildning Samarbete med dietister, nutritionister ( ) Följa riktlinjer och rekommendationer från Livmedelsverket/Socialstyrelsen.

21 Vad vet vi om barns matvanor?

22 Hur stor andel av den vuxna befolkningen äter 500 gram frukt och grönt per dag? 1) 13 % x) 17 % 2) 21 %

23 Frukt och grönt 2 3 gånger per dag Godis, läsk, glass, snacks, bakverk 3 gånger per dag Ref: Livsmedelsverkets kostundersökning på barn, 2003.

24 Procent Bidrag av sackaros från olika grupper av livsmedel % av totala energin från godis, saft, glass, bakverk etc Potatis, ris och pasta Bröd, gröt, välling och flingor Pannkaka, pizza Frukt och grönt Kött, fisk och ägg Mjölk, fil och ost Matfett Godis, läsk, snacks och bakverk 4 år åk 2 åk 5

25 Sammanfattning - näringsämnen Ca 60 % av barnen når inte upp till rekommendationen för järn. Ca 60 % av barnen når inte upp till rekommendationen för D-vitamin. 90 % av barnen hade ett intag under rekommendationen för fleromättat fett. 95 % av barnen hade ett intag över rekommendationen för mättat fett.

26 Alla måltider är viktiga på olika sätt Näring Ork hela dagen Hunger och mättnad

27

28 Modell för samtal om barns matvanor Livsmedelsval Tallriksmodellen Frukt och grönt Måltidsrytm Utrymmet? Vuxna som förebilder Referens; Rapport nr.30/ Tillämpad Näringslära; SLL 2003.

29 Mat mer än bara näring Social funktion Kultur/religion Trygghet Gemenskap Maktmedel Tröst/fiende

30

31 Pass 2

32 Cirka 350 kcal Cirka 350 kcal

33 2 dl sötad yoghurt motsvarar i godisbitar? a. 2 st b. 5 st c. 7 st 7 godisbitar i naturell yoghurt

34 Lika mycket energi

35 Utrymmet för ett förskolebarn 2-5 år (5,3 MJ /1275 kcal) Exempel 1/ en vecka: Saft Vetelängd 2 glas à 1,5 dl 2 skivor, ca 75 g Mariekex 4 st Chips 40 g = 1 mini påse Exempel 2/ en vecka: Läsk 33 cl Lösglass 1,5 dl Chokladsås 2 msk Maränger 5 st

36 Föräldrastöd hälsosamma matvanor

37 Föräldrars förhållningssätt och barns matvanor Fysisk aktivitet Skärmtid Reklam och media Sömn

38 Övervikt och fetma bland barn vart är vi på väg?

39 Övervikt bland barn har blivit en klassfråga Publicerad Dagens Nyheter

40 Andel 4-åringar med övervikt och fetma i Örebro län år 2002 till 2008 Referens: Barnhälsovården Region Örebro län, 2013.

41 Risken för övervikt varierar Hög risk Medelstark risk Låg risk Blir alltid tjock om det bara finns någorlunda mycket mat. Går upp av allt. Måste ha mycket struktur för att hålla vikten rimlig. Går upp lätt om det finns faktorer i miljön som medverkar till viktuppgång. Behöver vara vaksam för att hålla vikten. Kan leva ganska slarvigt utan att bli tjock. Behöver tänka på näringsinnehåll så att det inte bara blir tomma kalorier. Referens: Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma B Holm Ivarsson, L. Kuehn Krylborn, S. Trygg Lycke, Gothia fortbildning, 2013

42 Risken för övervikt varierar Hög risk Medelstark risk Låg risk Blir alltid tjock om det bara finns någorlunda mycket mat. Går upp av allt. Måste ha mycket struktur för att hålla vikten rimlig. Går upp lätt om det finns faktorer i miljön som medverkar till viktuppgång. Behöver vara vaksam för att hålla vikten. Kan leva ganska slarvigt utan att bli tjock. Behöver tänka på näringsinnehåll så att det inte bara blir tomma kalorier. Referens: Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma B Holm Ivarsson, L. Kuehn Krylborn, S. Trygg Lycke, Gothia fortbildning, 2013

43

44

45 Tandhälsans utveckling Generellt är tandhälsan bland barn är god + och den fortsätter att förbättras Tandhälsan är sämre - i socioekonomiskt svaga grupper - bland barn med utländskt ursprung - bland de barn som har sämsta tandhälsan har läget försämrats Referens: Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen

46 Vad gör man när barn vägrar att äta? Över hälften av alla småbarnsföräldrar upplever något problem med att få barnen att äta under uppväxten. Referens: Kerwin, M:E. Journal of Peiatric Pshychology,24, ,1999.

47 Grunder för en bra relation o Umgänge och kärlek o Uppmuntran och tjat o Lyssna och fråga o Rutiner och ansvar o Konflikthantering o Hantera rädsla och stress

48 Barn som vägrar att äta Inget småätande mellan måltiderna Fasta mattider Börja med små portioner på tallriken Referens: Martin Forster, Fem gånger mer kärlek Natur och kultur, 2009.

49 Barn som vägrar att äta Låt inte maten bli en maktkamp Uppmärksamma rätt saker Planera och laga maten tillsammans Referens: Martin Forster, Fem gånger mer kärlek Natur och kultur, 2009

50 Barn Barn med som övervikt? vägrar att äta Låt aldrig maten bli en maktkamp Uppmärksamma rätt saker Inget småätande mellan måltiderna Fasta mattider Planera och laga maten tillsammans Börja med små portioner på tallriken Referens: Martin Forster, Fem gånger mer kärlek Natur och kultur, 2009

51 Vanor att skapa och vårda eller bryta Vi vet vad vi borde äta..men vanor och värderingar är starkare än kunskap. Att ändra vanor kräver medvetenhet och egen motivation. Referens: Mona Hedström, Ömsesidig respekt, 2011.

52 Veta mera? 1177 Rikshandboken Metodbok för skolhälsovården Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Sundkurs

53 Tack för uppmärksamheten! Marie Nybäck Nutritionist Hållbar utveckling Region Örebro län

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Skräddarsydda råd om mat

Skräddarsydda råd om mat Skräddarsydda råd om mat Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

08/12/2014 MATENS OLIKA NIVÅER BARNS PERSPEKTIV MATDISKURSER FOOD AND CARE BARNS UPPFATTNINGAR OM MAT

08/12/2014 MATENS OLIKA NIVÅER BARNS PERSPEKTIV MATDISKURSER FOOD AND CARE BARNS UPPFATTNINGAR OM MAT MATENS OLIKA NIVÅER FRUKOST MELLANMÅL LUNCH MELLANMÅL MIDDAG KVÄLLSFIKA MAT OCH MÅLTIDSPEDAGOGIK I FÖRSKOLAN Karin Hjälmeskog Uppsala universitet MATDISKURSER Olika sätt att se på barn och ungas mat och

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola I september 2012 antog Kommunfullmäktige en kostpolicy. Där framgår att måltidsverksamheten i Varbergs kommun ska bygga på tydligt kvalitets- och

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Uppmuntra till bra måltider Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder Livsmedelsverket, oktober 2012 Grafisk form: ConForza Tryck: Edita Västra Aros AB, Västerås 2012 ISBN

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Öppna jämförelser Frukt och grönt-konsumtion 25% sämsta 50% mittemellan 25% bästa Baseras på Hälsa på

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer