Att läsa på. matförpackningar...

Transkript

1 Att läsa på matförpackningar... Maj 2011

2 Märkningen på livsmedel finns för att vi ska ha möjlighet att undvika ingredienser man inte tål eller undvika gammal mat, ha möjlighet att välja hälsosamt mat eller få upplysning om hur maten ska tillagas och varifrån den kommer. Följande uppgifter ska alltid finnas med, de så kallade föreskrivna märkningsuppgifterna: Beteckning Ingrediensförteckning Mängd av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser, enligt Nettokvantitet Bäst före-dag eller sista förbrukningsdag Speciella anvisningar för förvaring eller användning Namn eller firmanamn och adress Ursprung Bruksanvisning Verklig alkoholhalt När det gäller näringsvärdesdeklaration är den frivillig men obligatorisk när näringspåstående förekommer i märkning, presentation eller i reklam av ett livsmedel. I den här informationen ligger fokus på ingrediensförteckning, beteckningar och näringsvärdesdeklaration.

3 Ingrediensförteckning I ingrediensförteckningen står vilka ingredienser som ingår, till exempel vatten, mjöl, ägg och socker. Den ingrediens som ingår i störst mängd anges först, därefter den ingrediens som ingår i näst störst mängd och så vidare. Det vill säga i fallande skala efter vikt. Nedan följer ett exempel på en ingrediensförteckning på müsli: Ingredienser: Havreflingor*, veteflingor, rågflingor*, kornflingor*, torkade äpplen 12% (äpple, salt, antioxidationsmedel: citronsyra och askorbinsyra), fiberberikade cornflakes (majsmjöl, vetekli, kornmaltsextrakt, salt), rostade fullkornskrisp (fullkornsvetemjöl*, fullkorns-havremjöl*, socker, kornmaltsextrakt, salt). *fullkorn Lite om E-nummer När det gäller tillsatser får bara godkända sådana användas i livsmedel. För att en tillsats ska godkännas måste den till exempel vara av värde för oss konsumenter eller nödvändig för livsmedlets hantering. Att en tillsats är godkänd innebär inte att den får användas i alla livsmedel. En huvudregel är att alla ingredienser, även tillsatser, ska finnas med i ingrediensförteckningen. Tillsatser ska alltid deklareras med ett funktionsnamn (som förklarar varför tillsatsen används) följt av antingen tillsatsens E- nummer eller vedertagna namn. Exempel: Funktionsnamn Färgämne E-nummer E 162 Vedertaget namn Rödbetsrött Exempel: Funktionsnamn Antioxidationsmedel E-nummer E 300 Vedertaget namn Askorbinsyra

4 Näringsvärdesdeklaration När det gäller näringsvärdesdeklaration är den som sagt frivillig men obligatorisk när ett näringspåstående finns med i märkning, presentation eller i reklam av ett livsmedel. Exempel på ett näringspåståenden är lågt energiinnehåll. Det finns två typer av näringsvärdesdeklaration, en kortare variant där bara innehållet av energi, kolhydrat, protein och fett visas och en utförligare variant där innehållet av energi, protein, kolhydrat, sockerarter, fett, mättat fett, kostfiber och salt (natrium) deklareras. Näringsvärdena anges alltid för 100 gram av livsmedlet eller dl när det gäller dryck. När det gäller energivärdet anger man det i kj (kilojoule) och /eller kcal (kilokalorier). 1 kcal=4,2 kj och 1 kj=0,24 kcal. 1 gram protein ger 4 kcal, 1 gram kolhydrater ger 4 kcal, 1 gram fett ger 9 kcal och 1 gram alkohol ger 7 kcal. Protein finns framför allt i kött, fågel, fisk, ägg, ost, keso, fil, yoghurt, mjölk, tofu och baljväxter (bönor, linser, ärter). Kolhydrater finns i vegetabilier och i mjölk, fil, yoghurt och messmör. I beteckningen kolhydrater ingår sockerarter och stärkelse. Kostfiber som också är en kolhydrat deklareras i näringsvärdet separat. Fett kan man beskriva utifrån vilken typ av fettsyror som dominerar och man brukar prata om mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Ibland kan dessa vara specificerade i näringsvärdesdeklarationen tillsammans med den totala mängden fett som ingår. Exempel på en näringsvärdesdeklaration för mellanmjölk Näringsvärde per 100 g- ca 1 dl: Energivärde 200 kj/45 kcal Protein 3,4 g Kolhydrat 5 g- varav sockerarter (laktos) 5 g Fett 1,5 g- varav mättat 1 g Kostfiber 0 g Natrium 0,04 g Vitamin A 30 µg Vitamin D 0,38 µg Riboflavin 0,14 mg Vitamin B 12 0,4 µg Kalcium 120 mg Jod 14 µg

5 Beteckningar Begrepp som mager, lätt och light syftar på att ett livsmedel har ett minskat innehåll av socker, fett eller annat näringsämne. Dessa påståenden om sockerhalten i livsmedel, får göras om livsmedlen uppfyller villkoren: Sockerfri Lågt innehåll/låg halt Utan tillsatt socker Light/lätt högst 0,5 g socker per 100 g av livsmedlet. högst 5 g sockerarter per 100 g livsmedel i fast form eller högst 2,5 g sockerarter per 100 g för livsmedel i flytande form. innehåller inga tillsatta mono-eller disackarider. Om socker finns naturligt i livsmedlet bör även följande uppgift finnas på märk ningen. innehåller naturligt förekommande sockerarter. innehållet av sockerarter har minskats med minst 30 procent jämfört med en liknande produkt. Dessa påståenden om fetthalten i livsmedel, får göras om livsmedlen uppfyller villkoren: Låg fetthalt Fettfri innehåller högst 3 g fett per 100 g livsmedel i fast form eller högst 1,5 g fett per 100 g för livsmedel i flytande form. innehåller högst 0,5 g fett per 100 g eller 100 ml av livsmedlet. Låg halt av mättat fett innehåll av mättade fettsyror och transfettsyror är högst 2,5 g/100 g livsmedel i fast form eller 0,75 g/100 ml för livsmedel i flytande form. Fri från mättat fett Light/lätt summan av mättat fett och transfettsyror i livsmedlet inte överstiger 0,1 g fett per 100 g eller 100 ml för livsmedel i flytande form. innehållet av fett i produkten har minskats med minst 30 procent jämfört med en liknande produkt.

6 Vilken information ska man leta efter? Detta beror helt och hållet på vad man är ute efter! Är man allergisk eller överkänslig mot något livsmedel eller ingrediens är det givetvis i ingrediensförteckningen som man letar. Handlar det om att man vill undvika exempelvis mycket socker tittat man i näringsvärdesdeklarationen och kan då jämföra olika produkters sockerinnehåll. Här kan man också hitta information om produktens fettinnehåll och även ibland fettkvalitet. För att förenkla och hjälpa konsumenterna att hitta hälsosamma alternativ när man handlar eller äter på restaurang finns Livsmedelsverkets symbol nyckelhålet. Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare och innehåller mindre socker och salt men mer fibrer och fullkorn än andra livsmedel av samma typ. Produkter som bröd, pasta och flingor har även villkor för fibrer och fullkorn. Är syftet att äta hälsosamt i största allmänhet så får du ett bra urval genom att välja de nyckelhålsmärkta produkterna. Vill man sedan granska dem sinsemellan får man jämföra deras respektive ingrediensförteckning eller näringsvärdesdeklaration, exempelvis om man vill se vilken produkt som innehåller mest fiber eller minsta mängd socker. Här kan man läsa mer om nyckelhålsmärkningen