Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd
|
|
- Ann-Charlotte Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har beretts tillfälle att yttra sig över remissen Uppdaterade svenska kostråd. Remissen har diskuterats inom Svensk Dagligvaruhandelns Mat och Hälsoråd. Allmänna synpunkter SvDH är positiva till att Livsmedelsverket har integrerat matens påverka på miljön i de nya kostråden. Vi tror att man behöver vara tydligare i vad som är bra för miljön och vad som är bra för klimatet. Det finns en risk att råden bli förvirrande för konsumenten då dessa krockar. SvDH önskar en tydlig skrivning om vem råden riktar sig till. Vi tror att det är viktig för att om möjligt undvika diskussionen om felaktiga kostråd till den som har en livsstilssjukdom. SVDH anser att det är viktigt att Livsmedelsverket anpassar kostråden till olika målgrupper tex allätare, vegetarianer, veganer, äldre, allergiker, barn och ungdomar. Se över språket, det finns ord och yttryck som känns konstiga. Det känns viktig att språket och val av ord och uttryck blir rätt så vi kan påverka människor att ta åt sig kostråden. Hur får kostråden kommuniceras? På produkt, hemsidor, skylt material i butik? Vi måste få kommunicera kostråden till konsument för att vi ska lyckas nå ut med budskapet. Kostråden kan inte bara finnas på Livsmedelsverkets hemsida, de måste kommuniceras. Detta är en förutsättning för att konsumenterna ska kunna göra informativa val. SvDH föreslår att de grundtexter som SLV tar fram kan användas fritt i marknadsföring av bra produkter. Företag och dagligvarukedjor kan behöva modifiera texterna för att passa respektive koncept. Detta är viktigt för att varje koncept, varumärke, leverantör ska kunna införliva kostråd och vilja att lägga pengar på hälsosam kommunikation att den känns som en egen. Kostråden i sig är bra men på några ställen (t ex fullkorn, syrade mejeri) så görs påståenden som myndigheten och media kan tillåta sig men som sedan inte kan tas vidare på produkt då villkoren i EG 1924/2006 inte alltid uppfylls. För att få genomslag för hälsosammare matvanor måste branschen och myndigheter komma överens om hur och vad man får påstå.
2 Det borde vara rimligt att det som påstås i kostråden också skulle kunna användas i märkning och marknadsföring av produkter som lever upp till detta. I Sverige har vi dessutom en näringsprofil som skulle kunna användas som villkor. Livsmedelsbranschen vill vara med och bidra men det är i butik, när kunden står där med plånboken i handen, som valen görs! Bra med så får du det att funka under respektive kostråd. SvDH önskar att Livsmedelsverket gör en sammanfattningssida med enbart kostråden utan förklaringarna. Vi skulle önska att protein och kolhydrater lyfts fram trots att begreppen används av många med lite olika betydelse. Beskriv vad som är protein rika livsmedel, vad som menas med kolhydrats rika livsmedel. För många är protein = kött och kolhydrat = potatis, bröd och pasta. Nyckelhålet enkelt att välja nyttigt Ett återkommande tips i era råd är att kolla efter symbolen med nyckelhålet vilket SvDH tycker är bra. Handeln vill vara med och bidra till förbättrad folkhälsa och fortsätta arbeta med Nyckelhålet. Viktigt att kommunikationsanpassa nyckelhålet för att nå ut till konsumenten. Håll balansen I remissen skriver ni Försök att hålla energibalansen genom att äta lagom mycket. En annan rubrik är Lagom är bäst. Går det att hitta ett annat ord för lagom mycket, lagom är inget bra ord. Kan man uttrycka sig på något annat sätt? Det räcker kanske med att skriva: Försök att hålla energibalansen. Begreppet energi och energibalans är inte självklart för de flesta konsumenterna, om dessa ordval används måste de förklaras på enklare och tydligt sätt. Ett alternativ är istället att prata portionsstorlekar och visa bilder på hur stora portionerna bör vara för olika målgrupper. I kostråden nämns inget om att man bör äta regelbundet för att kroppen ska må bra, varför inte? Under rubriken Lagom bäst på sid 2 listas livsmedel som utgör ris för viktuppgång. Bör inte läsk, godis, bakverk dvs. utrymmesmaten komma före mycket rött kött och processat kött. MER motion i vardagen Tydliggör att motionsformen inte är den viktigaste utan att motion i vardagen blir av. Här nämns nötter i en kost för att hålla vikten. Viktigt att poängtera att det handlar om små mängder och att nötter är mycket kaloririka. MER grönt och frukt Ni skriver: Upptäck baljväxter och ger exempel på maträtter där baljväxter ingår. Ni bör beskriva vilka grönsaker som är baljväxter, alla konsumenter känner inte till det. Grönsaker, frukt och bär innehåller mycket vitaminer, mineraler och andra nyttigheter. De olika färgerna kommer från skyddande ämnen. Förslag på tillägg: välj och variera från hela färgpaletten på så sätt ökar du möjligheten att få i dig olika vitaminer och mineraler som kroppen behöver.
3 Ni skriver att det är bra att äta minst 500 gram om dagen. Ni skriver att de motsvarar två generösa nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter och två frukter. Bra att ni beskriver hur mycket 500 gram grönsaker, rotfrukter, baljväxter och frukt det är. Bra om det går att förtydliga med bilder, gärna några olika exempel. Glöm inte bort bären. Ni skriver i sista stycket att man gärna ska äta närodlat i säsong eller ekologiskt. Tydliggör att man bör äta efter säsong och förklara vad mat i säsong betyder. Bra om man kan utveckla vilka grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukter och bär som det är säsong för på våren, sommaren, hösten och vintern. Lyft fram djupfrysta grönsaker och bär som både är näringsrikt och hållbart. SvDH föreslår en skrivning att om man väljer produkter utan bekämpningsmedel så kan man välja ekologiska produkter. MER fisk och skaldjur Avsnittet Risk med fisk, kan man skriva det lite mer positivt, risken finns att man skrämmer en del konsumenter från att äta fisk så som texten är formulerad i remissen, går det att formulera om så man förstår att nyttan är större än riskerna att få i sig skadliga ämnen. Skriv om stycket som börjar med varierar mellan olika sorter fisk, istället för att bara äta några få sorter, minskar risken att få i sig skadliga ämnen skriv istället välj gärna miljömärkta produkter så bidrar du till mer uthålligt fiske och odling. Om du brukar äta fisk och skaldjur som nämns under Risk med fisk - byt gärna mot någon annan sort så minskar du risken för miljögifter. I remissen på sidan 5 finns en rubrik som heter frisk av fisk vilket är ett hälsopåstående och som inte är tillåtet att använda för företag som marknadsför fisk och fiskprodukter, Livsmedelsverket bör formulera om rubriken så det inte är ett hälsopåstående. Byt till fullkorn Under rubriken Fullkorn och miljö har transporterna tagit med i beaktande? Förklara var nyttigheterna sitter i fullkorn, ökning av vitaminer och mineraler. Är verkligen havregryn en fullkornsprodukt se sid 7. Förklara i texten att det ska vara fullkornsknäckebröd. Byt till magra mejeriprodukter Det råder konsensus om att det är viktigt att minska andelen mättat fett i kosten, och i råden förespråkas därför magra mejeriprodukter. Man bör även lyfta fram vegetabiliska alternativ med bra fettsammansättning. Rådet bör ändras till Byt till magra mejeriprodukter och/eller vegetabiliska alternativ. Byt till nyttiga matfetter I stycket om förslag till huvudbudskap i nytt råd, här anges att valet av nyttiga oljor är framförallt rapsolja och flytande margarin. Syftar detta till närproducerade varor? Olivoljan måste inkluderas då rapsolja egentligen inte är så lämplig för upphettning. Byt till nyttiga matfetter finns det något bättre ord än nyttiga? Eventuellt bör rådet formuleras om till Byt till rätt sorts fett. Ge exempel på när man kan använda smör. På sid 9 kostråd angående palmolja, lägg till palmolja som ett mindre nyttigt fett tillsammans med smör och kokosfett. Palmolja ger stor avkastning per hektar och certifierad odling omfattas av en rad regler såsom förbud mot skövling av regnskog mm.
4 MINDRE rött kött och chark Tydlig gör att det kött man äter ska man välja med omsorg, lägg till raden i underrubriken under köttrådet. Det bör också framgå i rubriken hur mycket rött kött och chark som är lagom att äta under en vecka. På sid 10 i remissen står det att i kött finns viktig näring, man bör specificera vilka viktiga näringsämnen som finns och förklarar varför dessa är viktiga. Under rubriken Så här får du det att funka bör man utveckla texten om tips till de konsumenterna som inte vill äta eller minska sitt intag av kött men ändå få i sig fullvärdigt protein. MINDRE salt I risk och nyttohanteringsrapporten i stycket om andra faktorer som har beaktats. Här tas miljöaspekterna upp där en kylskåpstemperatur på 5 C är en rekommendation för längre hållbarhet av enskilda varor. Gäller rekommendationen för enskilda konsumenter eller för dagligvaruhandeln och de kylskåp som finns i livsmedelsbutikerna? Finns det några hållbarhetsstudier på produkter med sänkt salthalt? Och hur rimmar lägre kylskåpstemperatur i miljoner svenska hushåll med miljömålen leder till ökad energiförbrukning. MINDRE socker Se upp med dolt socker. Tveksamt uttryck, känns som att det är uttryck som media skriver. Kanske bättre att skriva se upp med sockret. Tydliggör även skillnaden mellan tillsatt socker och naturligt socker. Bra om man förklarar näringsdeklarationen. Nötter och Frön I risk och nyttohanteringsrapporten skriver ni att nötter hör till de livsmedel där konsumtionen enligt nordiska näringsrekommendationerna bör öka. Risken för allvarliga allergiska reaktioner ökar också vid en ökad konsumtion av nötter och jordnötter. Innan beslut om råd kan fattas behöver Livsmedelsverket värdera risken för att fler utvecklar allergi mot nötter och jordnötter om konsumtionen ökar. Men varför inte börja med ett kostråd om att öka intaget av frön? SvDH anser nog att även nötter bör innefattas i kostråden från början. Annars ska ni ta bort mejerirådet och fullkornsrådet som också är en risk för allvarlig allergisk reaktion. Den som inte tål nötter äter det inte så funkar det idag och så kommer det funka råden till trots. Alkoholhaltiga drycker Alkohol ger en hel del energi, 1g alkohol ger 7 kcal, varför inte ett råd om att begränsa intag av alkoholhaltiga drycker? Mindre snackas Måste inte även minska chips, popcorn, salta jordnötter också finnas med som ett råd? Mycket salt, fett och utrymmesmat som är standard hos många människor på helger med även som mellanmål i vissa fall. SvDH anser att det tydligare skulle framgå att det är ett större problem att många svenskar äter mycket tomma kalorier än att de äter någorlunda rätt av näringsrika livsmedel som t.ex. frukt, bär, grönsaker, fullkorn, fiks och begränsade mängder kött vid regelbundna måltider.
5 Svensk Dagligvaruhandel Med vänlig hälsning Mona Lauermann Orheden Svensk Dagligvaruhandel STOCKHOLM Besöksadress: Regeringsgatan 60 Tel
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merRåd för en god hälsa
Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merInspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat
Läs merEnkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Läs merEn arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merMargarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.
Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merKostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt
Läs merVilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?
Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd? Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merMänniskans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merVegankost - populär diet med nutritionella begränsningar
Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merKosten kort och gott
Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merMat för att hålla sig frisk på äldre dar
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merBra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
Läs merVad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Läs merÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA
ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA LISELOTTE KUEHN KRYLBORN VÅRDUTVECKLINGSLEDARE AKADEMISKT PRIMÄRVÅRDSCENTRUM DISTRIKTSSKÖTERSKA, MSC, UTBILDAR I MI MEDLEM AV MINT - MOTIVATIONAL INTERVIEW NETWORK OF TRAINERS
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merKLIMATSMARTA MATTIPS
KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra
Läs merBra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist
Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover
Läs merÄlsklingsmat och spring i benen
Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.
Läs merHär får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.
Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,
Läs merLev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.
Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merViktnedgång vid behov och bättre matvanor
KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merRIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige
RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merSAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20
Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Läs merHållbart redan från början grönare bra även för barnen?
Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Åsa Brugård Konde Nutri 2 år Gamla kostråd för spädbarn och
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merNordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION
Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också
Läs merKost i skola och barnomsorg
Barn- och utbildningsförvaltningen Ärende nr: BUN 2017/408 Fastställd: 2017-12-14 Reviderad: RIKTLINJE Kost i skola och barnomsorg 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision...
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker
Läs merIFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
Läs merVad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans
Läs mer-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting
-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar
Läs merICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013
ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället
Läs merSpånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Läs merDina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Läs merNÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merDagligvaruhandelns fempunktsprogram för goda matvanor och. god folkhälsa
Dagligvaruhandelns fempunktsprogram för goda matvanor och god folkhälsa 1 Vi verkar för att branschen tar ett aktivt och gemensamt ansvar för konkurrensneutrala frågor Svensk Dagligvaruhandel är branschorganisation
Läs merMAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ
MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Katarina Nilsson, Elinor Hallström Februari 2018 Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL GLOBALA UTMANINGAR MED VÅRT MATSYSYTEM 30% av klimatpåverkan
Läs merRiktlinjer för kost i förskola och skola
Tjänsteskrivelse 2018-03-07 Handläggare Camilla Alvesborg Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0293 Utbildningsnämnden Riktlinjer för kost i förskola och skola Förslag till beslut Redovisning
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs merPå grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl
På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN 2018 -Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Välkommen till Future Kitchen Du får erfarenhet av hur det är att
Läs merEn riktig må bra-kasse!
En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta
Läs merKompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Läs mero m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Läs merMat, måltider & hälsa. Årskurs 7
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.
Läs mer3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /
Frågeformulär Konfidentiellt 3. Livsstil Namn: Datum: / / Adress: Telefon: Vänligen besvara följande frågor, addera gärna mer information vid behov för att kunna ge en så korrekt helhets bild av din livsstil
Läs merVärlden har blivit varmare
Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av
Läs merMat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet
Mer information om mat Mat www.1177.se Sjukvårdsupplysningen www.slv.se Livsmedelsverket 1 1 Gilla nyckelhålet AUGUSTI 2015 Vad du äter verkar din hälsa och tandstatus. Med en hälsosam vikt och hälsosamma
Läs merHur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00
Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Det är samma kostrekommendationer till ett barn med diabetes som till andra, men de måste ta insulin till allt de äter! Mål med kostbehandling Individualisering
Läs merÄmnesutbildning: Mat
1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs mer2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)
Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,
Läs merModedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet
Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt
Läs merGod mat + Bra miljö = Sant
God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs merNyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov
Sid 1 (5) Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov Testet består av 15 frågor. Varje fråga har tre svarsalternativ. Ibland är mer än ett svar rätt. Markera det eller de svar du tror är rätt. Lycka till!
Läs merHar Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?
Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist 100 90 80 70 % Vilket förtroende
Läs merNutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merMAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor
MAT LÄS MER OM MATVANOR www.1177.se/kronoberg/tema/halsa www.livsmedelsverket.se/ matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor 2019 Vad du äter påverkar din hälsa och tandstatus. Med en hälsosam vikt och
Läs merAtt läsa på. matförpackningar...
Att läsa på matförpackningar... Maj 2011 Märkningen på livsmedel finns för att vi ska ha möjlighet att undvika ingredienser man inte tål eller undvika gammal mat, ha möjlighet att välja hälsosamt mat eller
Läs merDefinition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.
Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt
Läs merTio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.
Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets
Läs merTräna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar
Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin
Läs merFrukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.
Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost
Läs merNamn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31
Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merNäringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten
Näringslära Näringsämnen Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Kolhydrater Kolhydraternas funktion: Bränsle: Kolhydrater är bränsle för att hjärnan,
Läs merInnovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt
OFFENTLIGA MÅLTIDER SOM VÄGVISARE FÖR HÅLLBAR MATKONSUMTION Maria Helmersson RISE, Måltid Sverige Research InstitutesofSweden Jordbruk och Livsmedel 1 RISE - Research Institutes of Sweden Innovation, forskning
Läs merDET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR
DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA
Läs merMåltider i förskolan i Huddinge kommun
Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i
Läs merVEGETARISK MAT TILL BARN
VEGETARISK MAT TILL BARN IDA BERGE, LEG DIETIST 2019-10-14 Varianter på vegetarisk mat Lakto-ovo-vegetarian Lakto-vegetarian Pescetarian Stockholmsvegetarian Vegetarian Vegan Allmän vegansk näringslära
Läs merHälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?
Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta
Läs mer