Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

Transkript

1 OFFENTLIGA MÅLTIDER SOM VÄGVISARE FÖR HÅLLBAR MATKONSUMTION Maria Helmersson RISE, Måltid Sverige Research InstitutesofSweden Jordbruk och Livsmedel 1 RISE - Research Institutes of Sweden Innovation, forskning och uppdrag Alla Sveriges branschforskningsinstitut under en hatt ~3000 medarbetare Jordbruk och Livsmedel ~150 personer Skara Hållbar konsumtion och produktion av livsmedel 25 personer 2 Offentliga måltider inom RISE - Värdskap och utvecklingsprojekt 3 1

2 Kalendarium Projektverkstad Forskning Nyhetsbrev 4 Partnerskap Vara med och påverka Måltid Sveriges arbete kring kompetensförsörjning och FoI Möjliggöra och ta del av Utbildningar Utvecklingsprojekt Lära av varandra Skola Omsorg Vård 5 Verksamhet Utbildningar, programlagda och uppdragsutbildningar, seminarier Måltidens Mervärde, årligt event Förstudie forskning offentliga måltider Initiering av nya projekt 7 2

3 Förstudie forskning Syfte Beskriva genomförd och pågående forskning om offentliga måltider inom skola, vård och omsorg. Identifiera kunskapsluckor, samt upplevda behovoch utmaningar kring offentliga måltider inom skola, vård och omsorg Metod Litteraturöversikt Skola, vård & omsorg Deltagare 3 st gruppintervjuer med kostchefer Rapporten finns på 6 st enskilda intervjuer med forskare 8 Med smak för kunskap Klimatkliv för klimatsmartare måltider Hållbar skolmat genom digitalisering FutureKitchen Validering kock Västra Götaland 9 Offentliga måltider som vägvisare Cirka 3 miljoner måltider per dag inom skola, vård och omsorg En liten del av konsumtionen men vi äter alla av den i olika delar av livet

4 Måltidsmodellen Tillsammans mot en hållbarare värld 12 Några av de globala målen med koppling till mat och miljö

5 30 % är land varav 40% är jordbruksmark 8 miljarder Människor som behöver mat 2,5 % av vattnet är sötvatten 1/3 av all mat jorden producerar når inte magen! 14 FN-förbundets Skolmatsprogram God utbildning för alla

6 12. Hållbar konsumtion och produktion Hållbar konsumtion och produktion Minska matsvinnet Hållbara metoder för offentlig upphandling Öka kunskap om hållbara livsstilar Pedagogiska måltider Bekämpa klimatförändringarna

7 Klimatavtryck för. 10 ton Livsmedel Global nivå för att uppnå en hållbar konsumtion och klara 2 graders målet 2 ton 2 ton Total konsumtion i Sverige KLIMATPÅVERKAN FRÅN LIVSMEDELSKEDJAN Sallad Bröd Fläskkött 0,4kg CO 2 e/kg produkt 0,8kg CO 2 e/kg produkt 5,5 kg CO 2 e/kg produkt Gård Förpackning Industri Transport Handel och konsument 22 7

8 Vad är stort och vad är litet? Övrigt 37% Mejeri (28%) Inköp, % av mängd Kött 10% Mejeri 28% Grönsaker (25%) Grönsaker 25% Inköp, % av klimatpåverkan Övrigt 20% Mejeri (24%) Kött 50% Mejeri 24% Grönsaker 6% Köttet 10 % av inköpt mängd 50 % av klimatpåverkan Grönsakerna 25 % av inköpt mängd 6 % av klimatpåverkan Mejeriprodukterna 28 % av inköptmängd 24 % av klimatpåverkan Underlag från DKAB gruppen och verktyget Hantera Livs samt RISE klimatdatabas Motsvarar offentliga livsmedelsinköp för ca 3 23 miljarder SEK (knappt hälften av Sveriges offentliga inköp) 23 Ska jag välja RIS eller POTATIS? Riset har färdats 45 gånger längre, 1100 mil Konsumtion av potatis minskar Konsumtion av ris och pasta ökar KLIMATPÅVERKAN Potatis Pasta Ris Odling Transport Filetering Transport Filetering Kylmedia Foder Diesel Odlad Lax KLIMATKAMPEN Vildfångad Torsk 25 8

9 Enöppenwebutbildningom klimatsmartmat mot offentliga måltider 26 Miljöpåverkan från svensk produktion av kött Klimatpåverkan Biologisk mångfald Bekämpningsmedel Påverkan internationellt 27 Så här mycket kött åt vi 1990 och 2017 Köttkonsumtion per person, kg Övrigt Lamm Nöt Fågel Gris Vi äter 2017: 85,5 kg kött medben = ca 42 kg Kött utanben Ökning med 43% från Källa: JV statistikdatabas Ökningen från import! 28 9

10 Hur många räcker maten till.samma miljöpåverkan från Kebabsgryta med ris 5 Rotfruktspytt med ägg och tzatziki 7 Rotfruktspytt med ägg och tzatziki 8 Rotfruktspytt med ägg och tzatziki Samma övergödning Samma klimatpåverkan Samma odlingsareal Argument för det ena och för det andra Svenskproducerat - närproducerat Hög djurvälfärd Stärker antalet arbetstillfälleni närområdet, levande landsbygd och öppna landskap i Korta transportavstånd -kan vara positivt ur klimatsynpunkt men måste då vara effektiva Strängare krav på bekämpningsmedel, både vilka som är tillåtna och hur de används Kan vara odlat med stor hänsyn till miljön Låg antibiotikaanvändning Spårbarhet, god kännedom om produktionsförhållanden och livsmedelsråvaror 31 Långt bortifrån Lägre krav på djurvälfärd Arbetstillfällendär det odlas och produceras rättvisa, socialt ansvar Långa transportavstånd -kan vara effektivt ändå Kan vara odlat med stor hänsyn till miljön eller inte. Risk att bekämpningsmedelsom inte är godkända i EU eller Sverige används (om det inte är ekologiskt förstås) Risk för hög antibiotikaanvändning Fler led i kedjan, längre ifrån produktionen God hälsa och välbefinnande

11 KOSTRÅD MED FOKUS BÅDE PÅ HÄLSA & MILJÖ Ät mer grönt och frukt! Mer fisk och skaldjur! Byt till fullkorn i pasta, bröd, ris, gryn Byt till nyttiga matfetter Byt till magra mejeriprodukter Mindre sötsaker och snacks Mindre rött kött och chark 33 Livsmedelsverket 34 Livsmedelsgrupper vardag och helgdag antal/ Grönsaker Mjölk, fil och yoghurt Fisk Läsk och saft Godis Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 35 11

12 Slutsatser livsmedelskonsumtion Svenska ungdomar behöver Äta mer grönsaker och frukt Äta mindre rött kött och chark Skolmat varje dag Oroande är att ungdomar från svagare grupper Har sämre matvanor Större andel har övervikt och fetma 36 Slutsatser näringsämnen Ungdomarna får de näringsämnen de behöver för att växa och må bra. För mycket mättat fett men för lite fleromättat fett För lite fullkorn För lite fibrer För mycket tillsatt socker 37 Slutsatser näringsstatus Generellt liten risk för vitamin D-brist Hög risk för järnbristanemi bland flickor i årskurs 8 och 2 på gymnasiet Intaget av salt var för högt Jodstatus var tillfredsställande 38 12

13 PEP-rapporten Kunskapskliv och klimatkliv i offentliga måltider Projekttid -November 2018-December 2020 Finansiering -Naturvårdsverket, VGR, Deltagande organisationer Mål -Minskat klimatpåverkan med 13% under projekttiden Hur? Webbutbildning Praktisk utbildning i mer vegetariskt/växtbaserat, Minskat matsvinn Workshops, nugding, coachning Utveckla verktyg och arbetssätt i samarbete med projektdeltagare Målgrupp Måltidspersonal, måltidsgäster 40 Vegetarisk utbildning Två teoretiska pass: Näringslära, miljöargument, goda veganexempel, gästperspektiv och matpreferenser Ett praktiskt pass: 16 olika växtbaserade recept tillagas och provsmakas och utvärderas. Komponent Sås Grönsaker Kolhydrat Protein Fett Kolhydrater 41 13

14 Mot miljösmartare måltider Släng inte mat! Planera inköp och tillagning #kaoskomponera, #nytt-i-panna, #kylchilla Mer vegetariskt, ekologiskt och svenskt på tallriken Satsa på sunt producerat kött och fisk i lagom mängder Njut av säsongens frilandsodlade grönsaker (gärna närproducerade) Sätt det miljösmarta alternativet först på menyn eller i buffén Våga tänka nytt och prova nya råvaror vår tid är EN STEGVIS FÖRFLYTTNING. Vilka är dina nästa steg? Vadbehöverdu förattta stegen? 43 TACK! Maria Helmersson Maria.helmersson@ri.se Research Institutes of Sweden AB info@ri.se ri.se Besöksadress: Lindholmspiren 7 A, Göteborg Postadress: Box 857, Borås 44 14