Ämnesutbildning: Mat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ämnesutbildning: Mat"

Transkript

1 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning - Praktiska tips

2 2

3 3 Ohälsosamma matvanor: Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder definieras ohälsosamma matvanor som att sällan äta grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, sällan äta fisk och skaldjur och att ofta äta kaffebröd, choklad/godis, chips och läsk/saft. När energiintag, näringsintag, livsmedelsval, tillagningsform och måltidsmönster inte motsvarar individens behov

4 Indikatorfrågorna: 4 Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta)? Två gånger per dag eller oftare (3 p) En gång per dag (2 p) Några gånger i veckan (1 p) En gång i veckan eller mer sällan (0 p) Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft? Två gånger per dag eller oftare (0 p) En gång per dag (1 p) Några gånger i veckan (2 p) En gång i veckan eller mer sällan (3 p) Hur ofta äter du frukost? Dagligen Nästan varje dag Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan Kostindex:... (p) Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Tre gånger i veckan eller oftare (3 p) Två gånger i veckan (2 p) En gång i veckan (1 p) Några gånger i månaden eller mer sällan (0 p)

5 5 Kostindex: Maxpoäng poäng = betydande ohälsosamma matvanor 9-12 poäng = följer i stort sett kostråden

6 6 Hur arbeta med indikatorfrågorna? Bör användas som screeningsfrågor En noggrannare kostanamnes viktig. Bör innehålla: Livsmedelsval: frukt, grönsaker, kött, fisk, mejeriprodukter, bröd, ris, pasta etc Mängd mat Mattider över veckan Guldkant Tillagning Patienter med höga poäng kan ändå ha betydande ohälsosamma matvanor Behovet av förändring kan gälla t.ex. mängder, energiintag, tillagning.

7 Rekommenderad åtgärd vid ohälsosamma matvanor Levnadsvana Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Ohälsosamma matvanor x

8 Så här ser svenskarnas matvanor ut i korthet: 8 Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag, eller mer. Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka. Sex av tio använder olja eller flytande margarin i matlagningen. Nio av tio äter för lite fullkorn. Sju av tio äter för lite fibrer. Fyra av tio äter för mycket socker. Riksmaten

9 9 Forts Riksmaten Sju av tio äter för mycket salt, men många väljer joderat salt. Åtta av tio äter för mycket mättat fett. 16 procent av energiintaget kalorierna kommer från godis, läsk, bakverk och snacks. Unga kvinnor och män, år, har sämst matvanor. Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män.

10 10

11 11 Näringsrekommendationer och kostråd Bild: SLV

12 12 Näringsrekommendationer - vad kroppen behöver och i vilka mängder - Fett Protein Kolhydrater Vitaminer Mineraler Spårämnen Bild: SLV

13 13 Varför näringsrekommendationer? Grundläggande behov för kroppen Tillväxt och utveckling Organen ska fungera God hälsa Må bra Orka röra oss Bra immunförsvar Minska risken för kostrelaterade sjukdomar Benskörhet Cancer Hjärt- och kärlsjukdom Övervikt Bild: SLV

14 14 Nordic Nutrition Recommendations 2004 Nya nordiska näringsrekommendationer 2012 NNR 5

15 Utvalda Nordiska kostexperter granskar nytillkommen forskning 15 Resultaten granskas av en ny grupp utvalda kostexperter Öppet för alla att granska kritisera Nya nordiska näringsrekommendationer NNR 5

16 16 Kostråd - hur man äter för att få rätt mängd av olika näringsämnen - Bild: SLV

17 17 Vilka gäller Livsmedelsverkets kostråd för? Generella råd för friska personer som syftar till sunda, hälsosamma matvanor under hela livet. Kostråden är inte bantningsråd. Kostråden ska vara lätta att förstå och använda Bild: SLV

18 18 Hur tas kostråd fram? Baseras på kunskap om behov av näringsämnen (näringsrekommendationer) hälsoeffekter av olika livsmedel (som frukt och grönt, fullkorn) hälsoproblem i befolkningen matvanor, traditioner och kultur näringsinnehåll i livsmedel fokuserar på de viktigaste förändringarna i matvanorna

19 19 Kostråden från Livsmedelsverket Vill du äta hälsosamt? Mycket frukt och grönsaker Mycket fullkorn Lite salt Lite godis, snacks och kaffebröd Mycket fisk! Välj flytande matfett Välj nyckelhålsmärkt!

20 Den som vill minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, övervikt och typ 2-diabetes ska äta: 20 Mer av: Grönsaker Frukt och bär Fisk Oljor Fullkorn Mindre av: Läsk Godis Vitt mjöl Rött kött Smör Det är slutsatsen av de nya gemensamma nordiska näringsrekommendationerna

21 21 Nyheter i NNR 5 Mer fokus på helheten i kosten, det vill säga vilka kostmönster, som är hälsosamma Mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än hur mycket Mer fokus på vilka livsmedel som bidrar med olika fetter och kolhydrater (i form av kostfiber och socker) gammaldags medelhavsmat var inte rädd för vare sig fett eller kolhydrater, men välj rätt sort det är skillnad på ett päron och ett glas läsk

22 22 Fler nyheter i NNR 5 Utrymmet för enkelomättat fett har ökats Totala fettintaget justerats Totala kolhydratintaget har justerats Rekommenderade intaget av vitamin D har höjts Rekommenderade intaget av selen har höjts

23 23 Matmönsterstudier Ny forskning sen talet Finns: - epidemiologiska studier (datadrivna metoder eller kostindex) - experimentella studier (kontrollerade studier där deltagarna får livsmedel och maträtter) Finns olika matmönster bl.a; västerländskt eller hälsosamma

24 24 Kännetecken hälsosamma matmönster Mycket grönsaker och frukt Fullkorn Fisk Vegetabila oljor Men lite av kött, vitt bröd, snacks, sockerrika produkter och drycker etc.

25 25 Kännetecken västerländskt matmönster Energitäta Rött kött och köttprodukter Sockrade drycker Vitt bröd och siktat mjöl Produkter med mycket socker, salt och fett Men lite av grönsaker, frukt, fisk, vegetabila oljor etc

26 26 Tre litteraturgenomgångar, epidemiologiska studier Mente et al 2010 Kost och hjärt- och kärlsjukdom Resultat: - Grönsaker, nötter, enkelomättat fett minskad risk - Medelhavskost minskad risk - Hälsosamt matmönster minskad risk - Västerländskt matmönster ökad risk - Transfett, högt GI och GL ökad risk

27 27 Sofi et al 2009 Medelhavsliknande kost och hälsa Resultat Minskad risk: för total dödlighet för hjärt- och kärlsjukdom och cancer för neuro-degenerativ sjukdom Brennan et al 2010 Matmönster och bröstcancer Resultat: - Hälsosamt matmönster minskad risk - Matmönster med alkoholdrycker ökad risk - Västerländskt matmönster ökad risk

28 28 Oavsett matmönstermetod Samband mellan matmönster och halten av näringsämne i blodet som förväntat Samstämmiga resultat: matmönster med mycket vegetabilier, fisk, lågfett mjölk, vegetabilisk olja = lägre risk för kroniska sjukdomar

29 29 Experimentella studier Lyon heart study, Frankrike Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) USA NNR Sandström et al (Danmark), SYSdiet-studien (Norden)

30 30 Experimentella studier av hela koster Rika på vegetabilier Rika på fiber, mineraler och vitaminer Med låg energitäthet God kolhydratkvalité God fettkvalité Resultat: - Kroppsvikten; minskad eller bibehållen - Minskad riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom - Förbättrad överlevnad

31 31 Vad betyder det i praktiken? Öka Byta ut Begränsa Grönsaker Baljväxter Frukt och bär Spannmålsprodukter av vitt/siktat mjöl Smör Smörbaserad matfetter Fisk och skaldjur Feta mejeriprodukter Nötter och fröer Spannmålsprodukter av fullkorns Vegetabiliska oljor och oljebaserad matfetter Magra mejeriprodukter Charkvaror Rött kött Drycker och livsmedel med tillsatt socker Salt Alkohol

32 32

33 33 Selen Rekommenderad mängd: - kvinnor 50 µg (tidigare 40) - män 60 µg (tidigare 50) - gravida, ammande 60 µg (tidigare 55) Källor i maten enligt Riksmaten: - 22% Fisk - 12% kött - 15% mjölk, fil, yoghurt och ost - 7% ägg

34 34 Selenbrist Ökad risk för vissa cancerformer Mer hjärt- och kärlsjukdom i selenfattiga område Svenskar äter i genomsnitt µg Hur öka intaget? Ät mer av: Fisk Inälvsmat Fågel Nötter

35 Vitamin D för kalciumupptaget 35 Behov: Barn, vuxna 10 µg (tidigare 7,5) Över 75 år 20 µg (tidigare 10) 1 port= 3-12 µg 1 st. = 4 µg 1 msk = 1 µg 1 dl = 0,4 µg 35

36 36

37 37 Rekommenderat intag NNR 5 Intervall: % av energin vilket motsvarar 0,8-1,5 g/kg kroppsvikt/dag Hos äldre över 65 år rek % av energin vilket motsvarar ca 1,2 g/kg kroppsvikt/dag

38 38 Optimalt intag/övre gräns? Proteiner från vegetabilier ger minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom Lite kolhydrater/högt proteinintag (20-23E%) under lång tid= ökad risk för dödlighet och typ2 diabetes. Inget tecken på att högt intag av proteiner är skadligt för benhälsan förutsatt tillräckligt intag av kalcium

39 39

40 40 Rekommenderat intag, NNR % av energiintaget (tidigare 50-60%) Intag av kostfiber bör vara minst g/dag Intag av tillsatt socker bör vara under 10% av energin Nytt! WHO förslag socker 5% av energin Kolhydrater i form av fullkornsprodukter, hel frukt, grönsaker, baljväxter, nötter och frön rekommenderas som de stora källor till kolhydrater.

41 41 WHO rapport: Kolhydrater i form av fullkornsprodukter, hela frukter, grönsaker och baljväxter kan minska risken för hjärtoch kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och fetma Kolhydrater i form av socker i drycker är kopplat till risk för övervikt Joint FAO/WHO Scientific Update on Carbohydrates in Human Nutrition. Eur J Clin Nutr 2007;61(suppl. 1)

42 42

43 43 Livsmedel naturligt rika på kostfiber Fiber Mineraler Vitaminer Omättade fetter Andra bioaktiva ämne Minskad risk för: - Colorektal cancer - Hjärt- och kärlsjukdom - Typ 2 diabetes - Bröstcancer NNR5

44 44 Fullkorn, riktlinjer g/dag Ex: 1 portion havregrynsgröt och 1 portion fullkornspasta eller 2 skivor knäckebröd och 1 portion fullkornsbulgur eller 1 portion fullkornsflingor, 1 skiva nyckelhålsmärkt mjukt bröd, 1 skiva knäckebröd och 1 portion fullkornspasta.

45 45

46 46 Varför är det bra att äta frukt och grönsaker? Källa för vitaminer och mineraler Ger bra mättnad Påverkar tarmarbetet positivt Påverkar blodsockret Skyddar mot fria radikaler Skyddar mot olika sjukdomar Nitrat; positiv effekt på blodtryck, immunförsvaret och cellernas ämnesomsättning Ref: SLV, Karolinska institutet

47 47

48 48

49 49 Rekommenderat intag, NNR 5 Totala fettintaget bör ligga mellan % av energiintaget (tidigare 25-35) varav: Enkelomättat fett E% (ökning) Fleromättat fett 5-10 E%, varav minst 1 E% omega-3 fett Enkelomättade och fleromättade fettsyror bör utgöra minst två tredjedelar av den totala mängden fettsyror Mättat fett mindre än 10 E% Transfettsyror så lågt som möjligt

50 50 Betydelse av kostens fettkvalité När mättat fett ersätts med fleromättat och enkelomättat från vegetabilier: - Minskar serumnivåerna av LDL kolesterol och LDL/HDL-kvoten När mättat fett och transfett ersätts av fleromättat och enkelomättat: - Minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom

51 51 Inte bra med för lite fett! Fettintag under 20E%: - Svårt att få i sig tillräckligt med fettlösliga vitaminer och essentiell fettsyror Fettintag under 25E%: - Ökad risk för låg halt av HDL-kolesterol - Ökad risk av för hög halt av triglycerider i serum och försämrad glukostolernas

52 52 Hela kosten fett och fettkvalité Med god balans mellan mättat och omättat fett och rikligt intag av naturligt fiberrika vegetabilier: - Är risken för hjärt- och kärlsjukdom låg även med varierande nivåer av total fettintag mellan 25-40E%

53 53

54 54

55 55 Vad blir det i praktiken? Ca 2000 kcal Frukost: fiberhavregrynsgröt mjukt bröd med fett och ost Mjölk Lunch/middag Lagad måltid: Kotlett/kyckling, sås, potatis/pasta, grönsaker, mjölk Mellanmål x 3: Smörgås, fett, pålägg, frukt

56 56 Vad blir det i praktiken? Lättmargarin, flytande margarin, mager ost och mjölk

57 Bregott, smör, mager ost, mellanmjölk 57

58 Lättmargarin, flytande margarin, mager ost och mjölk, lax samt nötter 58

59 59 Bild: Unilever

60 60 Pedagogiska hjälpmedel Tallriksmodellen Matcirkeln Nyckelhålet Bild: SLV

61 61 Sammanfattning Fördela maten över dagen Ät enligt tallriksmodellen Ät mycket frukt och grönsaker Välj fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris Minska på sockerrika livsmedel Välj fett av rätt sort Ät fisk ofta Ät mindre salt Välj nyckelhålsmärkt

62 62 Helheten är viktigast Det är bättre att äta nästan rätt än exakt fel

63 63 Bra sidor Livsmedelsverket HFS matwebb NNR 5

64 64 Bra kokböcker Maj-Lis Hellenius, KC Wallberg Margit Eliasson, Gunilla Lindeberg

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT?

ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT? ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT? * Man kan lika gärna äta omega 3 kapslar som fet fisk * En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn * Odlad lax innehåller nästan inga långa omega-3

Läs mer

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Flera livsstilsfaktorer kan påverka vikten negativt, som t ex felaktig kost, fysisk inaktivitet, stress och sömn. I detta utbildningsmaterial

Flera livsstilsfaktorer kan påverka vikten negativt, som t ex felaktig kost, fysisk inaktivitet, stress och sömn. I detta utbildningsmaterial Flera livsstilsfaktorer kan påverka vikten negativt, som t ex felaktig kost, fysisk inaktivitet, stress och sömn. I detta utbildningsmaterial fokuserar vi på kosten i behandling, med praktiska tips för

Läs mer

Nytt material för föräldrar

Nytt material för föräldrar Bra mat för spädbarn och småbarn Utbildningsdagar i Luleå 30 augusti 2012 Nytt material för föräldrar Bra mat för barn 0-1 år, broschyr och webb Bra mat för barn 1-2 år, broschyr och webb Översättningar

Läs mer

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Kost och goda vanor Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Medvetna val påverkar vår hälsa Kost Fysisk aktivitet Vila Att äta medvetet Lyssna på kroppen - ät när du börjar bli hungrig Var här och

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

SUNDA KUNSKAP O MATVANOR CH SUNDA TIPS

SUNDA KUNSKAP O MATVANOR CH SUNDA TIPS SUNDA MATVANOR KUNSKAP OCH SUNDA TIPS 2 INNEHÅLL Sund mat vad är det? 3 Bra att veta om helheten 4 Bra att veta om tallriksmodellen 6 Recept med nyckelhål 8 Bra att veta om nyckelhålet 10 Bra att veta

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Kolhydrater sjuksköterskan uppgift att prata om? Matthias Lidin Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Sjukhuset

Kolhydrater sjuksköterskan uppgift att prata om? Matthias Lidin Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Sjukhuset Kolhydrater sjuksköterskan uppgift att prata om? Matthias Lidin Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Sjukhuset Innehåll Nej matmönster Förändring i mönster Diagnoser aktuella Hjärtkärsjukdom-

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Hälsoverkstaden, Folkhälsan

Hälsoverkstaden, Folkhälsan Vad står i grundskolans styrdokument om kost i HK? 1 6 Våren 2009 Anki Stenkull Aura, PF Mål: lära sig känna begrepp, termer och handlingssätt som anknyter till hälsa, sjukdom och hälsofrämjande och lära

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

Vad är nyttigt och onyttigt fett?

Vad är nyttigt och onyttigt fett? Vad är nyttigt och onyttigt fett? Innehåll Vad är nyttigt och onyttigt fett? 03 Nyttigt och onyttigt fett i praktiken 04 Smörgåsfett 07 Ost 08 Mjölk, fil och yoghurt 09 Vad står på menyn? 10 Pålägg 11

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola I september 2012 antog Kommunfullmäktige en kostpolicy. Där framgår att måltidsverksamheten i Varbergs kommun ska bygga på tydligt kvalitets- och

Läs mer

Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning

Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning Leg Dietist Ebba Carlsson Kunskap gör skillnad 2011 Behov av kostrådgivning Undernärda Felnärda Övernärda Ökad metabol risk Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och

Läs mer

Bra livsmedelsval baserat på nordiska näringsrekommendationer

Bra livsmedelsval baserat på nordiska näringsrekommendationer Rapport 19-2014 Bra livsmedelsval baserat på nordiska näringsrekommendationer 2012 av Hanna Eneroth, Lena Björck och Åsa Brugård Konde LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Innehåll Sammanfattning...

Läs mer