Riksmaten ungdom

Transkript

1 Måltidsdagarna 2018 Riksmaten ungdom Anna Karin Lindroos Eva Warensjö Lemming

2

3 Mål med undersökningen Deltagare ungdomar. Undersökningen ska vara representativ för åk 5, 8 och åk 2 på gymnasiet. Blod- och urinprover från 40% av deltagarna Information om livsmedelskonsumtion och bakgrundsfaktorer

4

5 Hela Sverige deltog God representativitet av svenska ungdomar! Alla Provtagning Inbjudna skolor Deltog Inbjudna elever Deltog 68% 55%

6 Två delrapporter från Riksmaten ungdom

7 Procent Övervikt och fetma Övervikt Fetma 5 0 Åk 5 Åk 8 Gymnasiet

8

9

10 Byt till nyttiga matfetter 70% av hushållen använder olja eller flytande matfett

11

12

13 Nya infografiken

14 Värdering av näringsintaget NNR 2012 Energigivare Intagsintervall majoriteten bör ligga mellan intervallen Övre gräns alla bör ha en lägre konsumtion Nedre gräns alla bör ha en högre konsumtion Vitaminer och mineraler Jämförs i första hand mot genomsnittsbehovet (AR) Genomsnittsbehovet finns bara för vuxna

15 Energigivande näringsämnen De flesta håller sig inom rekommendationen för protein och fett (knappt 90 %), andelen något lägre för kolhydrater (60 %) när man ser på hela gruppen Alla får tillräckligt med protein även de som inte äter så mycket kött Proteinintaget bland killar i gymnasiet står för en fjärdedel av deras energiintag Fett 36% Kolhydrater 47% Protein 17% Antal=3099

16 Kolhydratkvalitet Fiber Fullkorn Tillsatt socker < 2g/MJ > 2g/MJ < 7,5g/MJ > 7,5g/MJ > 10 E% < 10 E%

17 Fettkvalitet Mättat fett Fleromättade fettsyror n-3 fettsyror > 10 E% < 10 E% < 5 E% > 5 E% < 1 E% > 1 E% Tvådagarsregistrering är osäkert mått på n-3 fettsyror

18 Mycket låg risk för otillräckliga intag Vitamin E Fosfor Zink Niacin Kalcium Vitamin B 6 och B 12 Inget genomsnittsbehov för kalium och magnesium

19 Järnintag och status bland flickor % Åk 8 Intag < AR Ferritin<15 ug/l Åk 2 gymn

20 Folatstatus % Andel med plasmakoncentration <6,8 nmol/l Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Årskurs 5 Årskurs 8 Årskurs 2 gymnasiet

21 Vitamin D- intag och status Andel (%) Åk 5 Åk 8 Åk 2 gymn <7,5 ug/dag Risk för brist Risk för otillräckligt status Status, serum 25(OH)D

22 Jod Få personer med intag <AR Joderat salt Tillfredsställande status för jod Antal Pojkar Flickor Koncentration µg/l Median Referensvärde: median µg/l i ett urinprov, (WHO 2013)

23 Salt För högt saltintag både baserat på registrerat intag och urinkoncentration Rapporterat intag gram/dag Salt i urin gram/dag Antal Medel Medel Pojkar 477 9,3 9 Flickor 604 7,7 7 Befolkningsmålet i NNR = 6 gram per dag

24 Matvanor och hushållets utbildningsnivå Andel deltagare % Grönsaker dagligen Gymnasial Eftergymnasial Fisk 1 g/v Läsk/saft >1 g/v Fiber Vitamin D Järn Folat Jod

25 Livsmedelsgrupper vardag och helgdag antal/ Grönsaker Mjölk, fil och yoghurt Fisk Läsk och saft Godis Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

26 Näringsämnen Vardag helg Socker Fett Fibrer 0 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

27 Skollunchen viktig Lunch Övrigt ätande 2 0 Vit D, ug/10mj Energitäthet, kj/g Patricia Eustachio Colombo

28 Slutsatser livsmedelskonsumtion Svenska ungdomar behöver Äta mer grönsaker och frukt Äta mindre rött kött och chark Skolmat varje dag Oroande är att ungdomar från svagare grupper Har sämre matvanor Större andel har övervikt och fetma

29 Slutsatser näringsämnen Ungdomarna får de näringsämnen de behöver för att växa och må bra. För mycket mättat fett men för lite fleromättat fett För lite fullkorn För lite fibrer För mycket tillsatt socker

30 Slutsatser näringsstatus Generellt liten risk för vitamin D-brist Hög risk för järnbristanemi bland flickor i årskurs 8 och 2 på gymnasiet Intaget av salt var för högt Jodstatus var tillfredsställande

31 Publikationer och rapporter

32