LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET"

Transkript

1 LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri att användas på det sätt som föredras. Antingen kan läraren presentera informatinoen för eleverna, eller så kan eleverna själva läsa det. Ett enkelt sätt att testa sina kunskaper om näringslära är sedan att utföra Hälsoquiz:en. Hälsoprojektet Hälsoprojektet är tänkt som ett teoretiskt komplement till Simkampen som ger ytterligare en chans att utmärka sig. Tanken är att hela klassen ska kunna vara delaktiga och få ut något, även de som av någon anledning inte kan delta i själva simmomentet. Idén är att läraren eller eleverna själva bestämmer upplägget, hur mycket de vill göra och vad de vill göra, så länge det är relaterat till kost eller hälsa. Det kan innebära ett enmans-, grupp- eller klassarbete, det kan vara praktiskt (matlagning, äta en viss kost) eller teoretiskt (recept, seminarium, kostupplägg), det kan vara långt eller kort osv. Allt efter vad lärare och elever tycker är rimligt. För att delta i tävlingen med fina priser krävs att ni filmar en kort film (max 15 sek) som speglar ert hälsoprojekt och postar den på instagram tillsammans med en mening som beskriver projektet, inlägget sak taggas med #simkampen. Därefter bedöms inläggen efter hur roliga, relevanta och inpirerande de är och en vinnare utses. MAT FÖR FYSISKT AKTIVA UNGDOMARE Introduktion Vad vi äter har för människor av alla åldrar stor betydelse för hur vi mår, presterar och ser ut. Beroende på var i livscykeln vi befiner oss förändras våra vanor, kroppar och intressen vilket gör att även vår kost och våra behov förändras. I tonåren uvecklas kroppen konstant och för det krävs att alla byggstenar, i form av energi och näringsämnen, finns där att använda. För att därutöver kunna träna och röra på sig mycket ställs ytterligare krav på maten, rörelser kräver energi och ju mer vi rör på oss desto mer måste vi äta. Det finns många åsikter om vad en hälsosam kost är. En rimlig orsak till det är att det finns många olika sätt att äta hälsosamt på och att vad en hälsosam kost är skiljer sig från individ till individ. Alla människor har olika förutsättningar, mål och preferenser, hälsosam kost för en person med fetma som vill gå ner i vikt är inte hälsosam för en annan person som tränar hårt. Även om det finns många generella riktlinjer för att äta bättre, vilket den här texten avser att ta upp, krävs det kännedom på individuell nivå för att kunna ge detaljerade kostråd.

2 Matens komponenter Energi Energi krävs för att vi ska kunna röra oss och för att kroppen ska fungera. Den korrekta enheten för energi är Joule, men i matsammanhang använder man oftare kilokalori (kcal) som ibland felaktigt benämns kalori. Det går åt en stor mängd energi bara genom att hålla kroppen fungerande. Att andas, pumpa runt blodet och hålla kroppstemperaturen kräver konstant energi, t.o.m. när vi sover. Den energi som förbrukas under en natts sömn motsvarar ett medeltungt träningspass. Det går även åt energi när vi rör oss, varje rörelse, stor som liten, kräver energi. Små, långsamma rörelser kräver mindre energi och stora, snabba rörelser kräver mer energi. Den mängd energi som går åt till kroppens funktioner är svår att påverka, medan energin som går åt till rörelser kan vi enkelt påverka genom att röra på oss mer eller mindre. Ju mer vi rör oss, både med vardagliga rörelser som med träning, desto mer energi kommer vi förbruka. Energin vi förbrukar kan inte kroppen tillverka själv utan den måste tillföras genom mat. Kroppen utvinner energi som finns lagrad i mat och använder den till kroppsfunktioner och rörelser. Förhållandet mellan den energi vi förbränner och den vi får i oss kallas energibalans. Kroppen har en otrolig förmåga att hålla energibalansen stabil, d.v.s. reglera vårt energiintag efter vårt behov genom att påverka aptit och hunger. Tränar vi mycket ökas aptiten och vi äter mer. Tyvärr är inte regleringen perfekt vilket innebär att vissa äter mer än vad de behöver, vilket leder till viktuppgång, och vissa äter mindre än vad de behöver, vilket leder till försämrat träningsresultat och hälsoproblem. För att gå ner i vikt krävs det ett energiunderskott över en längre tidsperiod, något som kan vara positivt för personer med övervikt eller fetma, men negativt för en person med normal vikt som tränar mycket. De energigivande näringsämnena Vår mat innehåller tre energigivande näringsämnen; kolhydrater, protein och fett. Dessa näringsämnen kan kroppen bryta ner och tillgodogöra sig energi från. I en hälsosam kost bör samtliga av dessa näringsämnen förekomma. Utöver dessa tre näringsämnen innehåller även alkohol energi. Protein I kroppen används protein främst som byggmaterial för olika vävnader och som verktyg (enzymer) för att utföra olika reaktioner. Kroppen kan inte lagra protein på samma sätt som med kolhydrater och fett och det är därför bra om de flesta måltiderna innehåller någon proteinkälla. Om man ser till att äta protein i samband med träning och vid varje måltid utpritt över dagen ger man musklerna bästa förutsättningar för att återhämta sig och utvecklas. Är proteinintaget högt kommer överskottet förbrännas för att tillgodose kroppens energibehov eller leda till ökad fettinlagring. Protein förekommer i nästan alla livsmedel fast i olika mängd och av olika kvalitet. Ett bra protein är fullvärdigt, vilket innebär att det innehåller samtliga aminosyror i en påtaglig mängd. Exempel på bra proteinkällor är kött, ägg, mejeriprodukter, fisk, bönor och ärter. Proteinkällor av sämre kvalitet, exempelvis många växter, kan komplettera varandra så att de blir fullvärdiga, det gör att om man varierar sina proteinkällor spelar det inte så stor roll om alla inte är fullvärdiga.

3 Kolhydrater Kolhydrater kan beskrivas som kroppens raketbränsle. Kolhydrater kan förbrännas snabbare än de andra energigivande näringsämnena vilket gör att kroppen enbart förlitar sig på kolhydrater vid högintensiv, påfrestande träning. Men även vid långvariga träningspass vid en lägre intensitet, exempelvis maratonlopp, kommer kroppen använda kolhydrater. Kolhydrater kan bara lagras i en begränsad mängd i muskler och lever, vid långvarig träning kan lagret ta slut vilket leder till utmattning. Kroppen kan producera kolhydrater och även om kroppens lager vanligtvis räcker till ett genomsnittligt träningspass (~60 min), kan det vara bra att fylla på inför långvariga träningspass genom att äta extra mycket kolhydrater. Kolhydrater förekommer i många olika typer av livsmedel med varierande kvalitet. Bra livsmedel med kolhydrater innehåller även många andra näringsämnen, exempelvis fibrer, vitaminer och mineraler. Exempel på sådana livsmedel är fullkornsbröd, fullkornspasta, quinoa, rotfrukter, grönsaker och frukt. Mängden kolhydrater i dessa livsmedel varierar vilket påverkar hur mycket man behöver äta för att täcka energibehovet, att exempelvis försöka täcka energibehovet med grönsaker är inte så lyckat för en tränande ungdom. Därför behöver grönsaker kompletteras med mer energirika livsmedel. Kolhydrater av sämre kvalitet innebär livsmedel med låg mängd näringsämnen och mycket energi. Dessa livsmedel gör att energibehovet snabbt fylls utan att man får i sig viktiga näringsämnen, man brukar säga att man äter tomma kalorier. Exempel på sådana livsmedel är sötsaker, bakverk, vissa frukostflingor och tillsatt socker. Det är vanligt förekommande att socker tillsätts mat man vanligtvis inte tror innehåller socker för att förbättra smaken, genom att läsa ingredienslistan på etiketten kan man identifiera livsmedel med gömt socker. Fett Fett kan beskrivas som kroppens lagringsform av bränsle, d.v.s. energi. Fett är det näringsämne som har högst energitäthet, det innehåller mer än dubbelt så mycket energi per viktenhet jämfört med kolhydrater och protein. Det gör fett till en effektiv form att lagra mycket energi i på ett litet utrymme. Till skillnad från kolhydrater och protein har fett heller inga begränsningar när det gäller lagringsutrymme i kroppen, våra kroppar kan i princip lagra in hur mycket fett som helst. Om vi äter mer än vad vi förbränner över en längre tid kommer den överflödiga energin att lagras som fett och när kroppens energiförbrukning inte täcks av den mat vi äter, tar vi från våra fettreserver. Ungefär som en matsäck vi bär runt på. Precis som med de andra näringsämnena finns det fett av olika kvalitet. Ett bra val är att välja omättade framför mättade fetter, omättade fetter förekommer i livsmedel från växter, som exempelvis vegetabiliska oljor eller nötter, men även i fisk. Mättat fett förekommer i livsmedel från djurriket, t.ex. mejeriprodukter och kött. Fettsyrorna Omega- 3 och Omega- 6 är viktiga för immunförsvaret och utvecklingen av hjärna och synen, dessa förekommer främst i fett på fisk och skaldjur. Vitaminer, mineraler och övriga näringsämnen Utöver de energigivande näringsämnena behöver vi få i oss en mängd andra näringsämnen för att kroppen ska fungera på bästa sätt. Vitaminer och mineraler fyller livsnödvändiga funktioner för skelett,

4 immunförsvar, blod, nedbrytningen av mat och mycket mer. Kostfibrer förebygger sjukdomar och underlättar att hålla kroppsvikten stabil. En kostundersökning utförd av livsmedelsverket (Riksmaten) visar att även om de flesta får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler, äter många, speciellt unga, för lite grönsaker, frukt och fullkorn. Två av tio når inte livsmedelsverkets rekommendation om 500 g grönsaker och frukt om dagen (ungefär två nävar grönsaker/rotfrukt och två frukter). Speciellt bland unga kvinnor är det vanligt med för lågt intag av vitamin D, folat och järn, något som kan vara värt att tänka på även i lägre åldrar. Mat innehåller även en mängd andra viktiga komponenter, både kända och okända, som exempelvis antioxidanter. Olika näringsämnen förekommer i olika livsmedelsgrupper och det är därför viktigt att äta varierat så att alla näringsämnen inkluderas. Fastnar man på att enbart äta ett fåtal livsmedel, oavsett hur näringsrika de är, finns risken att flera viktiga näringsämnen uteblir. Nedan följer en lista över olika livsmedelsgrupper och vilka näringsämnen de innehåller: Nötter och frön: Omättat fett, protein, fiber, magnesium, zink, koppar, kalium, vitamin E, B6 niacin och antioxidanter. Baljväxter (ex bönor, ärtor, linser): Fiber, protein, järn, zink, magnesium, kalium, B- vitaminer. Grönsaker och rotfrukter: Vitamin K, C, folat. Gröna bladgrönsaker och kålväxter är speciellt rika på flera vitaminer och mineraler. Mjölk och mjölkprodukter: Protein, vitamin D, kalcium. Ägg, hela ägget: Protein, äggula: Vitamin A, D, E, B12, riboflavin, folat, jod, järn, kalcium, zink och selen. Fisk och skaldjur: Essentiella fettsyror (omega- 3 och 6), vitamin A, D, B12, jod, selen. Kött: Protein, järn, zink, B- vitaminer, niacin (kyckling). Vatten Kroppen består till ungefär 60 % av vatten och vi förlorar konstant vätska genom svett, avdunstning, urin och andning. Små minskningar i vätskevolymen påverkar vår mentala och fysiska prestationsförmåga negativt. När man tränar ökar vätskeförlusten markant, speciellt vid träning i varmare klimat. Vi får i oss vätska från maten vi äter, men det är ändå viktigt att se till att dricka tillräckligt med vatten. Utöver den vätska vi får i oss via maten rekommenderar livsmedelsverket att vi dricker 1-1,5 l, dricker du något till varje måltid är det vanligtvis tillräckligt för att ligga i vätskebalans. Före, under och efter träning är det fördelaktigt att fylla på med ytterligare vätska. Träningsmat Kosten är en viktig hörnsten som kan få dig att orka träna mer och hårdare, minska risken för skador och sjukdom samt maximera dina träningsresultat. Den gyllene regeln är att tränar man mer bör man äta mer. Kroppen är bra på att öka energiintaget efter behov genom att stimulera aptiten, men dåliga rutiner och osunda matval kan göra träningen onödigt svår. Vid vilka tidpunkter man äter påverkar träningen. Äter man för nära inpå är det lätt att känna obehag och trötthet, äter man för långt innan riskerar man att känna hunger när passet startar. En riktlinje kan

5 vara att äta en måltid 3-1,5 timmar eller ett mellanmål 1,5-0,5 timmar före träningen. Det viktiga är att varken hunger eller mättnad ska få dig att inte orka ge allt. Tidpunkten på dagen är självklart också viktig för hur matintaget ser ut före träningen. Vid morgonträning kan det vara svårt att äta 2 timmar innan passet, då kan man se till att dricka vätska och ta något litet att äta, funkar inte det får man se till att äta rejält kvällen innan och efter träningen. Tränar man på kvällen gäller det att äta bra innan man går och lägger sig. Under träningspasset är det fördelaktigt att dricka vatten, dels för att ersätta vätskeförluster men även för att svalka. Vid långvariga utmattande träningspass kan det vara fördelaktigt att fylla på med kolhydrater för att undvika att blodsockret sjunker när kroppens kolhydratdepåer börjar sina vilket leder till utmattning. Vanligtvis räcker det med att dricka vatten under träning, men om passet överstiger en timme med relativt högt tempo kan ett intag av kolhydrater förbättra prestationsförmågan. Efter träningen är det viktigt att äta för att återhämta sig och få ut så mycket som möjligt av träningen. Den främsta prioriteringen bör då vara att få i sig kolhydrater och protein. Det är inte nödvändigt att äta direkt efter avslutat träningspass, inom närmsta timmen efter är ett lämpligt riktmärke. Om flera träningspass ska utföras under en och samma dag, exempelvis på ett träningsläger, är det fördalaktigt att fylla på med kolhydrater mellan passen. Då gärna från livsmedel som är rika på kolhydrater och lätta att äta. Rutiner Utöver det kroppsliga finns det många andra skillnader mellan olika individer, speciellt mellan vuxna och ungdomar. Dygnsrytm, regelbundenhet, matlagningskunskap och intressen är några exempel. Att äta bra handlar inte enbart om vad man stoppar i munnen, utan också när och under vilka fomer. Att exempelvis hoppa över en måltid mitt på dagen kan påverka det totala energiintaget negativt, även om man äter mer senare under dagen är risken stor att man inte äter ikapp den missade måltiden. Äter man under stress är risken stor att man inte får i sig allt man behöver. Det är därför viktigt att prioritera kosten i vardagen, att ta sig tid att äta och förbereda mat vilket många gånger inte är så lätt. Om det är för svårt att ändra vissa rutiner kan ett alternativ vara att göra det bästa möjliga av situationen och anpassa kosten efter ens rutiner. Har man exempelvis oregelbundna tider kan man se till att ha enkla och nyttiga mellanmål nära till hands, exempelvis en påse nötter och torkad frukt. Blir frukosten lidande av långa sovmornar, ta ett extra mellanmål på förmiddagen. Många gånger är det nog med utmaning att förändra kosten utan att man behöver göra för stora förändringar i övrigt också. Det är viktigt att tänka på att det är vad vi äter över en längre tidsperiod som påverkar oss. Enskilda måltider spelar mindre roll, det är rutiner och vanor som avgör. Det är ingen fara att slarva med maten vid enstaka tillfällen, men blir det mer regel än undantag kan det långsiktigt få negativa konsekvenser. Föreställ dig att de förändringar du åtar dig ska du kunna hålla i månader, t.o.m. i år. Att vara delaktig i inköp av matvaror och matlagning är viktiga delar av att äta hälsosamt. Den i familjen som vanligtvis sköter detta kanske inte har samma målsättning eller kunskap som de andra familjemedlemmarna. Genom att engagera dig i vad som köps in och lagas kan intresset för vad du äter smitta av sig på andra familjemedlemmar vilket självklart är positivt för dem, men även för dig eftersom ett stöd hemmifrån underlättar avsevärt.

6 Praktiska tips Grönsaker behöver inte innebära isbergssallad, tomat och gurka bredvid huvudrätten. Variera och testa nytt, blanda i grönsaker i maten (t.ex. som puré), blanda frukt med grönsaker. Hitta olika mellanmål som är nyttiga och enkla att göra och ta med sig, och se till att ha ingredienserna hemma. Det sparar tid och ger flexibilitet, har man med sig ett mellanmål spelar det mindre roll om en måltid förskjuts någon timme. Gör smoothies av vad du har hemma, morötter, bär, spenat, banan, fil, avocado eller kvarg. Se till att alltid ha frysta grönsaker och bär hemma. Det är lätt att använda till exempelvis smoothies och lika nyttiga som färska. Se till att maten smakar gott. Välsmakande mat är för de allra flesta ett krav för att långsikigt kunna hålla en kost. Vilka smaker och maträtter gillar du? Se till att de i så stor utsträckning som möjligt ingår i kosten. Gör inte för stora förändringar direkt, att ta små steg i taget är ofta att föredra. Det är kanske onödigt att byta ut hela rätter, gör befintliga favoriträtter mer hälsosamma genom att minska mängden av sämre ingredienser och öka mängden bra ingredienser. En annan strategi kan vara laga bra mat några dagar och vara mindre noggrann andra dagar i veckan. Se till att ha enkel men nyttig mat hemma, exempelvis bananer, mjölkprodukter m.m. som går att äta som de är, ibland har man inte tid eller ork att laga något, då är det bra om enklast möjliga som är nära till hands är något nyttigt. Det kan också vara bra att ha för att komplettera en näringsfattig måltid, om du exempelvis äter en soppa, kan det vara bra att äta något energirikt vid sidan om. Förslag på uppgifter Här kommer några förslag på uppgifter som kan göras för att öka intresset och förståelsen för näringslära och matlagning. Uppgifterna varierar i svårighetsgrad och kan utformas efter egen önskan. De är tänkta att antingen användas som de är eller inspirera till egna idéer. Presentera en förebild inom matlagning/näringslära. Berätta om någon du tycker lagar nyttig/god mat eller kan mycket om mat och näringslära. Kan vara någon i familjen, en bloggare, någon från tv eller från idrottsklubben. Berätta om din favoriträtt (recept, historia, näringsinnehåll, går den att göra nyttigare?), laga den sedan hamma. Ansvara för eller delta i matlagningen hemma en dag i veckan under en månad. Ta med ett recept till skolan och byt recept i klassen. Därefter lagar alla varandras recept och berättar om det. Gör en djupdykning i ett näringsämne/livsmedel/kosttillskott. Gör ett kostupplägg för en specifik målsättning, ex öka i muskelmassa, inför/under en tävling, vegetarisk/vegansk mat, miljövänlig mat. Skriv en inköpslista för en veckas mat. Beskriv matvanor och recept från en annan kultur. Identifiera tio livsmedel med stor mängd gömt socker, berätta om dem och jämför med liknande produkter utan tillsatt socker.

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett

Läs mer

Näringslära Meri Hakkarainen

Näringslära Meri Hakkarainen Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?

Läs mer

Fyller kosttillskott någon funktion?

Fyller kosttillskott någon funktion? Fyller kosttillskott någon funktion? Eller räcker det med ett genomtänkt kostintag? Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen

Läs mer

Aktiv Föreläsning. Kost

Aktiv Föreläsning. Kost Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivaren - Bättre hälsa genom nya val Disclaimer De råd och tips som finns i denna publikation är till för att användas under eget ansvar. Om du idag har

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1 Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi

Läs mer

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga

Läs mer

Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson.

Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson. Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson. Det är en bok om näringslära kan man säga, men mer specifikt hur vi ska äta för att gynna tarmens goda bakterier som i sin

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Kost och träning F-00

Kost och träning F-00 Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

10 misstag kvinnor gör

10 misstag kvinnor gör 10 misstag kvinnor gör Misstag vad gäller kost och träning Vill du ha större framgång i din träning? Sluta då göra dessa 10 misstag. Även om dessa missuppfattningar även finns bland män, verkar de vanligare

Läs mer

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra

Läs mer

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

2014-12-03. Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare

2014-12-03. Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar Utmaningar för tränare och föräldrar Upprätta/påverka kostpolicy i klubben Uppmuntra till goda kostvanor genom att vara goda förebilder Skapa förutsättningar

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Okunskap och myter om bröd

Okunskap och myter om bröd Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Ljusdals Kommun nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Vad menas med nattfasta Nattfastan är den tid som går från tidpunkten för kvällens

Läs mer

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,

Läs mer

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium

VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN. EQ Anti Age. kollagen- Premium 2/24 VARFÖR VÄLJA EQ ANTI AGE COLLAGEN 3/24 01 Naturligt kollagen från fisk Låg molekylvikt Berikat med Matcha grönt te, havtorn och vitaminer EQ Anti Age Collagen Premium Utan smaktillsatser eller sötningsmedel

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

www.vomoghundemat.se

www.vomoghundemat.se www.vomoghundemat.se Vom og Hundemat är ett norskproducerat färskfoder för hund. Fodret är sammansatt av enbart norska råvaror och består i huvudsak av animaliska produkter. Råvaror som används i tillverkningen

Läs mer

Råd för en god hälsa

Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt? Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Sidosallad 1/6 - Grekisk

Sidosallad 1/6 - Grekisk Sidosallad 1/6 - Grekisk Bild inom kort Ibland innehåller receptet inga grönsaker. Lösning? En sidosallad. Men det kan vara kul med större variation än isbergsallad, gurka och tomat. Därför kommer här

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. Landstinget i Uppsala län i samarbete med HFS Hälsosamma matvanor Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. 1. Introduktion 2. Meny 3. Tema

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Matvanor hos elever i årskurs 5

Matvanor hos elever i årskurs 5 Matvanor hos elever i årskurs 5 Rapport från Livsmedelsverkets studie 2014 Av Anna Nilsson, Monika Pearson, Eva Warensjö Lemming och Natalia Kotova Förord Ett av Livsmedelsverkets uppdrag är att främja

Läs mer

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bakgrund Grundläggande för att orka prestera är att träna rätt, äta bra och återhämta sig tillräckligt. Med detta underlag hoppas vi på att kunna inspirera till

Läs mer

ETT ÅR MED DIN TRÄNING

ETT ÅR MED DIN TRÄNING ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år Matrekommend ationer för barnfamiljer 2016 DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Under barnets första år skapas grunden

Läs mer

Testa dina levnadsvanor!

Testa dina levnadsvanor! Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter

Läs mer

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning!

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning! Bra att veta om 1 Hälsan betyder allt! Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst inne. Men trots den vetskapen kan det ändå vara svårt att göra de där kloka

Läs mer

MOTION. Muskler. Träning

MOTION. Muskler. Träning MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll

Läs mer

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi 1a Förlänga matens hållbarhet Besvara skriftligt eller muntligt följande frågeställning: Du ska tillbringa två veckor i en stuga som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Du

Läs mer

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Peter Zachris www.zphotoz.se

Peter Zachris www.zphotoz.se Peter Zachris www.zphotoz.se MALIN BARYARD Jag har fodrat Mitavites foder och tillskott till alla mina hästar sedan 2007. Det är det bästa och mest genuint framställda fodret på marknaden och jag vill

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv: vatten,

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mat & Hälsa Kolhydrater Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,

Läs mer

PERSONER SOM ÄTER LITE

PERSONER SOM ÄTER LITE NYHET! Friska och goda mellanmål för PERSONER SOM ÄTER LITE Vid dålig aptit, risk för undernäring eller ofrivillig viktnedgång med vassleprotein DEN GODA SMAKEN NYCKELN TILL MER NÄRING God smak ökar lusten

Läs mer

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning. Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,

Läs mer

Tacokrydda utan tillsatser

Tacokrydda utan tillsatser Tacokrydda utan tillsatser Äntligen fredag! Blir det fredagsmys ikväll tro? Vad passar då bättre än en svensk klassiker tacos! Jag hittade detta recept som kan vara väl värt att prova. Hemmagjord tacokrydda

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Kostprogrammet Energibalansen

Kostprogrammet Energibalansen Kostprogrammet Energibalansen I kostprogrammet Energibalansen ska du undersöka dina egna vanor. Här för man in sina aktiviteter och måltider för se om man ligger i energibalans och om man får i sig tillräcklig

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hösten 2010. Elevers måltider under skoldagen. Lärarutbildningen. En undersökning av energi- och näringsintag bland elever i årskurs 3

EXAMENSARBETE. Hösten 2010. Elevers måltider under skoldagen. Lärarutbildningen. En undersökning av energi- och näringsintag bland elever i årskurs 3 EXAMENSARBETE Hösten 2010 Lärarutbildningen Elevers måltider under skoldagen En undersökning av energi- och näringsintag bland elever i årskurs 3 Författare Pontus Nilsson Jessica Danielsson Handledare

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov

Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov Sid 1 (5) Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov Testet består av 15 frågor. Varje fråga har tre svarsalternativ. Ibland är mer än ett svar rätt. Markera det eller de svar du tror är rätt. Lycka till!

Läs mer