Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:"

Transkript

1 Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och grönsaker och förklara kort varför ditt förslag fungerar. Om jag skulle vara i fjällen utan elektricitet skulle jag ta med mig: Konserverad mat som: Kalops, kött, skinka, ananas, köttfärssås. Jag skulle också ta med mig vakuumförpackat som tar lite plats. Man tillsätter med vatten: pasta med sås, fiskgryta. Till frukost skulle jag kunna äta knäckebröd, saltgurka. Dricka: Vatten, måltidsdryck. Varm choklad (med torkad mjölk) Hur jag gör för att förlänga: Vakuumförpackat: Man tar ut all luft och sedan lägger jag ner den i en påse och gör så att ingen luft kommer igenom påsen. Konservera: Man tillsätter ättika, vatten och ibland socker. Salta: Man saltar ner maten med mycket salt så det håller sig länge. Om man inte använder dessa metoder möglar maten. Det är då inte bra att äta maten för att man kan bli magsjuk av bakterierna i möglet På vilket sätt tror du svårigheten att bevara 1b mat påverkade människors vardag förr och idag i delar av världen som saknar elektricitet? Förr var det svårt att bevara mat, men idag är det lätt. Idag har vi en mer varierad kost än man hade förr. Då fick man jaga själv, gå till marknader och fiska. Men idag är det lättare eftersom det finns kyl och frys. Idag är det lätt att lagra mat men förr var det svårt eftersom det inte fanns nån elektricitet. För då behövde man gå till marknaden och byta handel med varandra, men idag kan man gå till en och samma butik och hitta det man behöver. Hade man inte nån elektricitet kunde man konservera, röka, sylta, röka varorna så de höll längre. Då var man tvungen att ägna mycket tid åt att lagra maten. Vilken av följande menyer tycker du är bäst 2 ger kroppen det den behöver och varför? Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de innehåller det kroppen behöver. Förklara varför menyerna blir bättre med det du lägger till. Meny 1 Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk Meny 2 Ris, grönsallad och vatten Meny 3 Spagetti, ketchup och Coca-Cola Meny 4 Potatis, Strömming, grönsallad och vatten Meny 1 Jag skulle jag vilja lägga till potatis/pasta/ris eftersom stärkelsen saknas. Meny 2 Jag skulle vilja lägga till kött/ägg/bönor eftersom protein saknas. Meny 3 Jag skulle vilja lägga till kött/bönor/grönsaker eftersom protein och vitaminer saknas. Meny 4 Jag skulle inte vilja inte lägga till någonting mer eftersom vitaminer, protein och stärkelse finns. Jag tycker meny 4 är bäst för i potatis finns det stärkelse, grönsallad finns det vitaminer, strömming finns det protein i. Protein, stärklelse och vitaminer är bra för kroppen.

2 För att kunna springa och röra oss behöver vi 3 energi som vi får från maten vi äter. Men hur kommer det sig att maten är energirik? Vart kommer energin ifrån? I din förklaring ska du använda begreppen energi, kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning. Fotosyntes är när växter med grönablad får soljus+vatten+koldioxid=socker +syre det blir ett kretslopp eftersom att det upprepas om och om igen,(soljus+6h2o+6co2=c6h12+6o2) när dom har sugt in det ger dom bort syre och var sjätte syremolokyl är en sockermolokyl. När vi äter växter med grönablad får vi i oss socker och det ger oss energi, eftersom att växterna byggs upp av sockret dom tillverkar. När vi äter kolhydrater får vi i oss socker för att det finns stärkelse i kolhydrater och stärkelse är uppbyggt av sockermolokyler som sitter fatskedjade i varandra, när kroppen äter kolhydrater måste kroppen bryta ner sockermolokylerna som sitter ihop och då får vi energi hela tiden tills kroppen har brytit ner kedjan. När man sportar och har ätit kolhydrater så bryter kroppen ner musklerna och sedan när man vilar så bygger kroppen upp musklerna av proteinet och kolhydraterna från maten. (från 2) Här nedan följer några påståenden om mat. 4 Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller inte och varför. A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein B För att orka mer dricker jag energidryck C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller E: Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein Nej, man måste träna och även äta nyttigt, inte bara protein. Man ska äta lagom mängd mat av alla näringsämnen. B För att orka mer dricker jag energidryck Det funkar för tillfället men inte under längre perioder. Då blir man trött och har en motsatt effekt. C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten Man brukar ju säga att frukosten är den viktigaste måltiden på hela dagen. Man ska inte hoppa över frukosten, egentligen ingen måltid alls. Det är viktigt med mat. Om man vill gå ner i vikt kan man tänka på hur mycket socker och sånt som man går upp i vikt av, men man måste också träna. D Innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller Det får man oftast inte veta. Jag tror att de som gör produkterna lägger i för lite eller för mycket, t.ex socker eller salt. E Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler Det skulle bli mer djur men färre växter eftersom djuren också äter växter.

3 Här ska du planera, genomföra och utvärdera 5 en undersökning av vad en marshmallows innehåller. Presentera din planering och utvärdering i form av en laborationsrapport. Följande rubriker ska finnas med: Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför) Undersökning (hur undersökningen ska genomföras, vilken ordning momenten ska tas ) Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier att genomföra undersökningen) Resultat (vad din undersökning visade) Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de stämmer/skiljer sig från hypotesen) Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och undersöka ytterligare) Test med marshmallows. Hypotes Jag tror att det kommer visa sig att det kommer att innehålla socker eftersom det är väldigt sött, gelatin eftersom det är lite geleaktigt, kanske lite vatten, sirap och stärkelse eftersom marshmallows är ganska mjöliga. Undersökning För att se om det finns stärkelse testar jag med jod. För att se om det finns druvsocker och protein använder jag reagensstickorna. För att se om det finns fett i använder jag ett brunt papper. Materiel Jag skulle behöva reagensstickor, jod, testbricka, vatten, tandpetare, pipetter, pincetter och brunt papper. Testresultat Jag började med att dela marshmallowsen i delar, sedan la vi dem i vår testbricka. Druvsocker (glukos) Ja, det fanns jättemycket glukos i, det blev väldigt brunt på den lilla fyrkanten på reagensstickan. Stärkelse Det fanns spår av stärkelse i. Det fanns inte jättemycket stärkelse i men lite. Jag droppade på ca 5-6 droppar jod. Protein Ja, det fanns protein i men inte jättemycket. Reagensstickans lilla ruta blev lite turkosaktig men mest gul. Fett Nej, det fanns inte fett i. Det bruna testpappret blev inte genomskinligt när jag höll det mot lampan. Slutsats En marshmallow innehåller: Druvsocker (glukos), spår av protein och stärkelse. Jag trodde det fanns stärkelse och glukos, så var det. Men jag visste inte att det fanns nått fett i. Jag visste heller inte att det fans protein (inte jättemycket) Jag tyckte att det stämde ganska bra med min hypnotes. Jag hade en väl diskad testbricka så jag fick inte fel resultat. Förbättringar Det skulle kunna behövas ett säkrare sätt att kolla om det finns fett i, vi använder ganska enkla metoder och de kanske inte visar exakt. Det kan vara så att vissa saker inte innehåller fett men även i andra undersökningar är det svårt att vad och i så fall hur mycket fett det innehåller. Det var t.ex ganska svårt att se att det innehöll fett i en väldigt flottig köttbulle. Vilken skulle och innehöll fett. På tallriken ser du Saras lunch. Den består 6 av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med påståenden att förhålla sig till). Ena dagen äter hon ägg, frukt och grönsaker, bär och ett glas vatten. I ägg finns det mycket proteiner, frukt

4 och grönsaker är det vitaminer i, fibrer finns det i frukt också och bär. Kroppen består av mycket vatten men kroppen behöver vatten för att inte torka ut. Det är viktigt att man dricker mycket vatten när det är varmt ute. Andra dagen kan hon äta fisk, en bit kött, några nötter och en potatis. I fisk, nötter och kött finns det proteiner som kroppen behöver, kolhydrater finns i potatis. Socker är inte så bra för tänderna och socker ger snabb energi. Från rutorna 5, 9, 10, 11, 12, 13 och 14

5 Kunskapskrav för betyget E och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget C och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget A och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Elevportfölj som lärare är på C-Nivå Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi 1a Förlänga matens hållbarhet Besvara skriftligt eller muntligt följande frågeställning: Du ska tillbringa två veckor i en stuga som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Du

Läs mer

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Matens kemi

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Matens kemi Bakgrund Syftet med detta material är att ge exempel på hur verksamma lärare gör sammanfattande bedömningar av elevers prestationer. Nio lärare i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde om

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Matens kemi labbrapporter Astrid och Eveline 6c

Matens kemi labbrapporter Astrid och Eveline 6c Matens kemi labbrapporter Astrid och Eveline 6c Uppdradrag 1-2 labbrapporter 1. Eveline: Mamma: Min mamma växte upp på landet och deras familj hade en bondgård. Detta ledde till att det blev väldigt mycket

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-hemuppdrag 1, Vilde Mat i andra länder kan ofta var mycket annorlunda än den vi äter här i Sverige, men också väldigt lika, till exempel så äter man

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1 Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi

Läs mer

Aktiv Föreläsning. Kost

Aktiv Föreläsning. Kost Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Bra att ha hemma v.52 Veckans meny:

Bra att ha hemma v.52 Veckans meny: Ingredienser v.5 Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram bjärekyckling Ca 600-800 gram torskfilé Recept Potatis/ris/pasta mm 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök rödlök citron vitlök tomater

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av matdagbok

Anvisningar för ifyllande av matdagbok Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett

Läs mer

Temats innehåll och lärande

Temats innehåll och lärande f l i k 13 Temats innehåll och lärande Temat Matens kemi berör flera innehållsområden i kursplanen för kemi och biologi i Lgr 11. Lgr 11 betonar att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att

Läs mer

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt!

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt! Välj din stil Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt! Ett halvt kilo om dagen Ditt val Vegetabilier d.v.s. frukt, bär och grönsaker har en positiv helhetsverkan. De upprätthåller

Läs mer

Vecka 32,4 port. Matnyttigt! MatHems Familjematkasse! Recept. Ingredienser

Vecka 32,4 port. Matnyttigt! MatHems Familjematkasse! Recept. Ingredienser Vecka, port Ingredienser Kött/fisk 00-600 gram laxfilé pkt lammfärs, ca 00-00 gram pkt lövbiff, ca 00-00 gram 700 gram kycklinginnerfiléer Potatis/ris/pasta mm kg potatis pkt pasta 800 gram sötpotatis,

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Bra barnmat Del 3 Middag

Bra barnmat Del 3 Middag Bra barnmat Del 3 Middag I sista och tredje delen om näringsrik barnmat tänkte jag delge er några tips som anpassar klassiska barnrätter till mer häslosamma alternativ. Har du missat barnmat frukost eller

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Recept. Ingredienser v.29. Veckans meny: Bra att ha hemma v.29. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Recept. Ingredienser v.29. Veckans meny: Bra att ha hemma v.29. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.9 Kött/fisk Ca 600 gram torskfilé 500 gram nötfärs Ca 0 gram rökt skinka pkt bacon Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Recept 4 5 Potatis/ris/pasta mm kg potatis 500 gram pasta 4 Grönsaker 450 gram morötter

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den 29 januari 2016 Vi ska sammanfatta och fördjupa grundskolans biologi genom att 1. använda källkritik när du beskriver

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivaren - Bättre hälsa genom nya val Disclaimer De råd och tips som finns i denna publikation är till för att användas under eget ansvar. Om du idag har

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 36. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 36. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 36. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 36. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 6 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs 500 gram laxfilé hel kyckling Potatis/ris/pasta mm kg potatis, Hej! Vi har en riktigt härlig vecka framför oss med flera inspirerande rätter på menyn. Just nu

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 11. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 11. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 11. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 11. Köp gärna med fler matvaror! dagar v Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 800 gram torskfilé pkt bacon Potatis/ris/pasta 900 gram potatis Hej! Ulrika Brydling är kocken som brinner för ekologiskt och närproducerat med hållbar mat

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du. Livsstilsboken En liten bok om det viktigaste som finns. du. Det här är jag. namn: klass: ålder: familj: mina intressen: mina favoriträtter: dagens datum: 2 JAG ÄR EN PERSON SOM...(sätt ett kryss för ja

Läs mer

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek,

Läs mer

3 DAGAR VECKA 46 VECKANS MENY

3 DAGAR VECKA 46 VECKANS MENY DAGAR VECKA 46 Hej! Vi presenterar stolt Plura Jonsson som vår nya gästkock i matkassen. I över 40 år har han varit sångare och låtskrivare i gruppen Eldkvarn. Men det är först på senare år Plura Jonsson

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

Recept i vårens tecken Tema picknick. Laga mjölkfritt Enkel sallad gjord på kokt ägg, grönsaker & skinka. Något sött efter: Melon och physalis

Recept i vårens tecken Tema picknick. Laga mjölkfritt Enkel sallad gjord på kokt ägg, grönsaker & skinka. Något sött efter: Melon och physalis Recept i vårens tecken Tema picknick Enkel sallad gjord på kokt ägg, grönsaker & skinka. Något sött efter: Melon och physalis Välkommen till min alldeles egna tidning där jag delar med mig av mina bästa

Läs mer

VECKA 49 5 DAGAR VECKANS MENY

VECKA 49 5 DAGAR VECKANS MENY 5 DAGAR INGREDIENSER VECKA 49 RECEPT Hej! Vi har en härlig vecka framför oss med både asiatiska, mexikanska och kinesiska smaker i matkassen och vår gästkock Plura bjuder oss förstås på svenskt med barnfavoriten

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mat & Hälsa Kolhydrater Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,

Läs mer

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen

Läs mer

dom hem och hämtade en stor badbalja och stoppade mig i den. - vad ska vi kalla den? undrade ett barn. - Då sa ett anat barn kanske Padis. - Ja!

dom hem och hämtade en stor badbalja och stoppade mig i den. - vad ska vi kalla den? undrade ett barn. - Då sa ett anat barn kanske Padis. - Ja! ÖNSKE BOKEN Önske boken Nu ska ni få höra om när jag var 13 år, 9 månader, 5 dar 3 timmar och 17 sekunder. Jag bodde i Stockholm med min familj. Jag hade två syskon dom heter Erik och Amanda. Min mamma

Läs mer

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som

Läs mer

Äp9Ke 2013. Innehåll... Sid nr

Äp9Ke 2013. Innehåll... Sid nr Innehåll... Sid nr Inledning... 2 Bedömningsanvisning Delprov A... 4 Bedömningsanvisning Delprov B... 19 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning... 22 Innehållsmatris... 23 Bedömningsmatris... 24

Läs mer

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 28. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 28. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 28. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 28. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 8 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 600 gram laxfilé Ca 700 gram fläskkarré Potatis/ris/pasta kg potatis, Hej! Vi har en härlig sommarvecka framför oss med flera inspirerande och

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Tema matavfall Lärarhandledning

Tema matavfall Lärarhandledning Tema matavfall Lärarhandledning 1 Lärarhandledningen innehåller fakta och guide till lektioner och byggnation av er egen klasskompost. Innehåll Hur kan ni arbeta med temaarbetet?... 3 Tips... 3 Fakta...

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Vardagsmaten var även då ganska traditionellt svensk. Då åt man rätter som fisk, torskromslåda, pannbiff med lök och bruna bönor och fläsk.

Vardagsmaten var även då ganska traditionellt svensk. Då åt man rätter som fisk, torskromslåda, pannbiff med lök och bruna bönor och fläsk. Uppdrag 1: För 30 år sen var den största influensen av mat ifrån Frankrike. Det fanns en enda kock som folk kände till och han hette Tore Wretman. Man brukade äta saker som inbakad oxfilé, glace - au -

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 6. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 6. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 6. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 6. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 6 Recept Potatis/ris/pasta förp pasta Grönsaker vitlök gul lök citroner aubergine gurka salladshuvud kruka basilika kruka persilja påse bladspenat tomat,,,,, Hej! En krämig och snabblagad pasta

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

5 dagar. Ingredienser v 52. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 52. Köp gärna med fler matvaror!

5 dagar. Ingredienser v 52. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 52. Köp gärna med fler matvaror! 5 dagar v 5 Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram kycklingfilé Ca 400 gram räkor Ca 600 gram fläskkotletter Recept 3 4 5 Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta 3,5 4 Hej! Julaftonsveckan är här

Läs mer

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

PRÖVNING I NATURKUNSKAP PRÖVNING I NATURKUNSKAP 2 100 p Prövningsansvarig lärare: Håkan Prahl email: Hakan.M.Prahl@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk

Läs mer

Kalvfärsbullar i tomatsås. vecka 43

Kalvfärsbullar i tomatsås. vecka 43 Kalvfärsbullar i tomatsås vecka 43 familj Kalvfärsbullar i tomatsås cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2551 kj/ 596 kcal. Protein 34,9 g. Fett 27,1 g. Kolhydrater 62,1 g. Ingredienser: 1/2

Läs mer

Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda:

Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda: Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda: Syfte: Jag kommer under följande laboration att försöka att påvisa olika sorters näringsämnen i olika sorters livsmedel (jag använde mig av skolans föda).

Läs mer