Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)"

Transkript

1 Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av vatten kan vi mer se på jorden. Ni kommer att få göra en djupdykning i vattnets värld och lär er mer om vattenrening, vattnets olika former och vad luft består av. Vi kommer att bygga vattentorn och planera undersökningar som någon annan kan genomföra. Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Föreläsningar: Vatten och vattenmolekylen Vattnets kretslopp Luft Filmer: Fatta Fakta:Vatten ( ) Janne gör dricksvatten ( ) Begrepp och ämnen: saltvatten, sötvatten, grundvatten, atom, molekyl, fast, flytande, gas, avdunstning, kondenserar, smälter, stelnar, vattentäkt, vattenverk, vattentorn, reningsverk, biologisk rening, kemisk rening, mekanisk rening, luft, atmosfär, syre, koldioxid, växthusgaser, kväve, metan, ozon, väte, Läxor: Vattendagbok Diskussionsuppgift: Dinos kiss Laborationer: Torka våta handdukar Vattenrening

2 Bedömning Kemi Efter avslutat område visar eleven: Beskriva vattnets kretslopp med både bild och ord Beskriver vad luft består av Planerar en undersökning Att den genomför en undersökning utifrån en färdig planering Beskriver vattnets olika faser och hur vatten går från en fas till en annan Beskriver hur en vattenmolekyl är uppbyggd och hur en molekylmodell kan användas för att beskriva vattnets olika faser Kan olika sätt att rena vatten Vara med i en grupp och bidra i diskussionen kring Dinos kiss

3 Bedömningsmatris Kemi Nivå Bedömning Förmågan att kommunicera naturvetenskap Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Eleven använder sig av en faktatext för att visar en partikelmodell av vatten i 2 faser(fast, flytande, gas) där antingen avståndet mellan molekylerna syns eller rörelsen av varje molekyl. Eleven använder sig av en faktatext för att visar en partikelmodell av vatten i 3 faser(fast, flytande, gas) där antingen avståndet mellan molekylerna syns eller rörelsen av varje molekyl. Eleven använder sig av en faktatext för att visar en partikelmodell av vatten i 3 faser(fast, flytande, gas) där avståndet mellan molekylerna syns samt rörelsen av varje molekyl. Förmågan att genomföra systematiska undersökningar. - Eleven kan formulera en förutsägelse om vad som kommer att hända, men inte ge en förklaring till varför. - Eleven kan formulera en förutsägelse om vad som kommer att hända, samt ge en förklaring som bygger på egna (eller andras) erfarenheter. - Eleven kan formulera en hypotes, det vill säga en förutsägelse som är naturvetenskapligt underbyggd. - Eleven kan ge ett förslag på hur en undersökning kan utformas, men endast i stora drag eller för en begränsad del av undersökningen. - Eleven kan ge förslag på hur en undersökning kan utformas i sin helhet, men där förslaget är ofullständigt i något avseende (t.ex. att någon av punkterna till höger saknas). Förslagen går med någon bearbetning att arbeta systematiskt utifrån. - Eleven kan planera för en undersökning, där planeringen innehåller: Vilka variabler, t.ex. temperatur och plats som ska för- ändras och vilka som ska hållas konstanta, I vilken ordning momenten ska genomföras, samt Vilken materiel som ska användas. - Eleven kan genomföra en undersökning från början till slut, men kräver kontinuerligt stöd av lärare eller av detaljerade instruktioner. Vid genomförandet hanterar eleven utrustningen så att brister i säkerhet uppstår. Eleven kan föra anteckningar om sin undersökning i text och bild, men anteckningarna är sporadiska. - Eleven kan genomföra en undersökning från början till slut, men kräver visst stöd av lärare, instruktioner eller kamrater. Eleven kan hantera eventuella instrument på ett säkert sätt. Eleven kan föra anteckningar om sin undersökning i text och bild, men kan brista i noggrannhet eller fullständighet. - Eleven kan enskilt, eller som aktiv del i en grupp, genomföra en undersökning från början till slut. Eleven kan hantera eventuella instrument korrekt samt på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan föra noggranna och systematiska anteckningar i text och bild.

4 Förmågan att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Eleven förklarar vattnets och luftens uppbyggnad med vardagliga begrepp eller använder korrekta begrepp i fel sammanhang. Eleven förklarar vattnets och luftens uppbyggnad men växlar mellan att använda vardagliga begrepp och naturvetenskapliga. Eleven förklarar vattnets och luftens uppbyggnad med korrekta begrepp, t.ex. avdunstning och kondensation. Vid beskrivning av hur våta handdukar torkar som utgår från följande aspekter: vattenmolekyler rör sig snabbare (pga energitillförsel/värme) och då avdunstar vattnet till luften (i form av vattenånga.) så beskriver eleven 1 av punkterna Vid beskrivning av hur våta handdukar torkar som utgår från följande aspekter: vattenmolekyler rör sig snabbare (pga energitillförsel/värme) och då avdunstar vattnet till luften (i form av vattenånga.) så beskriver eleven 2 eller 3 av punkterna men inte i ordning Vid beskrivning av hur våta handdukar torkar som utgår från följande aspekter: vattenmolekyler rör sig snabbare (pga energitillförsel/värme) och då avdunstar vattnet till luften (i form av vattenånga.) så beskriver eleven alla 3 punkterna i rätt ordning

5 Uppgifter Teknik 1. Bygga vattentorn Runt om i världen finns många olika varianter av vattentorn. På Skånska vattentornssällskapets webbsajt finns bilder av vattentorn från hela världen, vissa är mer spektakulära än andra! A. Hämta inspiration på sidan till en egen modell av ett vattentorn. B. Modellen får vara 25 cm hög och 15 cm bred som störst. C. Skriv och rita dina idéer i din skrivbok i NO/Tk. D. Gör en ritning på ett rutigt A4-papper över ett nytt vattentorn. Sätt ut måttangivelser på teckningen/ritningen. Måtten ska vara i cm. E. Bestäm i vilken miljö du skulle vilja bygga vattentornet om det skulle uppföras på riktigt. Finns det en bestämd plats där tornet skulle kunna stå? F. Visa din lärare ritningen för att få återkoppling. G. Bestäm vilka material som behövs till modellen. H. Räkna ut ungefär hur mycket material som behövs och skriv en lista. I. Gör ev. ändringar/tillägg som du och din lärare har diskuterat. J. Sätt igång och bygg! När modellen är klar jämförs resultatet med ritningen och materiallistan. Stämmer måtten? Har det behövts mer eller mindre material än beräknat? Genom uppgiften Vattentornet visar eleven: en modell av ett vattentorn en ritning av ett vattentorn där korrekta mått är utskrivna dokumentation av arbetet med skisser, idéer och ritningar Bedömningsmatris Vattentornet Nivå Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Förmågor förmåga att använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, Eleven gör en ritning och en modell där modellen skiljer sig från ritningen. Eleven gör en ritning där modellen och ritningen stämmer överens utseendemässigt eller storleksmässigt. Eleven gör en tydlig ritning där modell och ritning stämmer överens utseendemässigt och storleksmässigt. förmåga att identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, - Eleven ger förslag på hur modellen kan byggas men behöver hjälp med att genomföra förslagen. - Eleven använder material utifrån vad som finns tillgängligt och bygger med det utan att pröva först. - Eleven arbetar mer självständigt men behöver mindre hjälp med att genomföra förslag till lösningar. - Eleven tänker igenom vilket material som är bäst och prövar sedan att använda det. - Eleven arbetar självständigt med att ta fram lösningar till byggandet av modellen. - Eleven tänker igenom vilket material som är bäst och prövar sedan att använda det. Eleven pröva också andra material och väljer det som blir bäst utifrån hållbarhet och utseende

6 2. Programmering i Scratch Grupp/Paruppgift Välj något av följande områden: Hur vattenmolekyler beter sig vid olika temperaturer En berättelse eller liknande som förklarar att vattnet som vi använder kan vara samma vatten som dinosaurierna drack Använd era kunskaper i Scratch för att skapa en digital modell av ditt område. Glöm ej att spara era modeller under arbetets gång. Genom uppgiften Programmering i Scratch visar eleven: ett program som bygger på vattnets olika faser eller att mängden vatten är densamma hela tiden att den tar beslut som leder framåt i programmeringen att den provar olika alternativ till lösningar för olika funktioner Bedömningsmatris Programmering i Scratch Nivå Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Förmågor förmåga att använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, förmåga att identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, Eleven gör ett program med 1 Sprite och Spriten gör enstaka saker vid en knapptryckning. Det saknas tydlig koppling till valt område. - Eleven ger förslag på hur programmet kan skapas men behöver hjälp med att genomföra förslagen. T.ex. behöver hjälp med att ta reda på förslag och hur man kan använda förslagen. Eleven gör ett program med 2 eller flera Spritar där de är ihopkopplade på något sätt. Programmet kopplas till området på någon punkt. - Eleven ger förslag på hur programmet kan skapas men behöver hjälp med att genomföra förslagen, t.ex. söker i programmet men kan inte använda förslagen själv. Eleven gör att program med 2 eller flera Spritar där Spritarna agerar tillsammans på olika kommandon. Programmet kopplar till området på flera punkter. - Eleven arbetar självständigt med att ta fram lösningar till byggandet av modellen, t.ex. genom att söka själv i programmet och använda förslagen på lösningar.

7

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer: Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook. LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Arbetsområdet Växthuset Syfte Följande långsiktiga mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet. Förmågan att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion identifiera

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk

Läs mer

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven? "Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.

Läs mer

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga

Läs mer

Ett undersökande arbetssätt

Ett undersökande arbetssätt Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare

Läs mer

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20 NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

Lektion 1. Bli nyfiken

Lektion 1. Bli nyfiken Lektion 1. Bli nyfiken tillsammans med din samarbetskompis göra ett arbete om ett av våra landskapsdjur. För att få en bild av arbetet är det viktigt att ni läser igenom Tidsplanen först: Tidsplanen Lektion

Läs mer

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Matens kemi

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Matens kemi Bakgrund Syftet med detta material är att ge exempel på hur verksamma lärare gör sammanfattande bedömningar av elevers prestationer. Nio lärare i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde om

Läs mer

Klor och Bromin manuellt tillsatt

Klor och Bromin manuellt tillsatt Klor och Bromin manuellt tillsatt Det absolut viktigaste i all rening av vatten är att vi har ett korrekt ph värde. Om ph är för lågt eller för högt, så kan inte klor eller Bromin arbeta på ett bra sätt.

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem t Tre lärare som undervisar i årskurs 9 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om trafiksignalsystem i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga

Läs mer

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

Pedagogisk planering kemi åk 4

Pedagogisk planering kemi åk 4 Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex

Läs mer

Pedagogisk planering

Pedagogisk planering Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Skolmaterial om matavfallsinsamling

Skolmaterial om matavfallsinsamling Skolmaterial om matavfallsinsamling Nu finns ett enkelt skolmaterial om matavfallsinsamlingen (Gröna Påsen) i pdf format. Materialet är framtaget för att det enkelt ska kunna anpassas till barn och elever

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik. Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11 Trafik. Ämne: Tk, Bi, Fy, Ke, Idh Årskurs/termin: År7 Inledning Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Instuderingsfrågor med svar inför prov om:

Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Marknadsöversikt utvärdering

Marknadsöversikt utvärdering Rapport 2012:8 2012-05-28 201 Marknadsöversikt utvärdering Med förslag till arbetsgång och finansiering vid framtida uppdatering Ida Sylwan, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Kunskapscentrum

Läs mer

Denna teori presenterades av Empedokles ca 450 f.kr.

Denna teori presenterades av Empedokles ca 450 f.kr. Människor har alltid funderat och klurat kring den värld de lever i. I den forna antikens Grekland byggde människorna upp sin världsbild utifrån att allting är blandningar av fyra odelbara grundelement:

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

Skolor och kommuner som inte har avtal med NAVET kan också ta del av erbjudandet. Kontakta NAVET för information och offert.

Skolor och kommuner som inte har avtal med NAVET kan också ta del av erbjudandet. Kontakta NAVET för information och offert. Grön Flagg Grön Flagg arbetet är på god väg i Borås Stad och med utbildningserbjudandet från Navet kan vi ta ett stort steg. Navet erbjuder kostnadsfritt frivilliga aktiviteter för förskolor och skolor

Läs mer

Subtraktion. Udda och jämnt. Volym. Pengar och enheten kronor. Taluppfattning 0-100. Klockans halva och hela timmar Talen 0-100 Geometriska objekt

Subtraktion. Udda och jämnt. Volym. Pengar och enheten kronor. Taluppfattning 0-100. Klockans halva och hela timmar Talen 0-100 Geometriska objekt Matematik handlar om problemlösning och vi har utgått ifrån de fem punkterna 1. Läs 2. Tänk och planera 3. Lös (hitta svaret på problemet) 4. Redovisa (skriv ner din lösning) 5. Rimlighet (kontrolera om

Läs mer

Trycket beror på ytan

Trycket beror på ytan Inledning Trycket beror på ytan Du har två föremål med samma massa och balanserar dem på varsin handflata. Det ena föremålet har en mycket smalare stödyta än det andra. Förmodligen känns föremålet med

Läs mer

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar Läs detta först: [version 141008] Denna text innehåller teori och korta instuderingsuppgifter som du ska lösa. Under varje uppgift finns ett horisontellt streck, och direkt nedanför strecket finns facit

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

LPP Huset. Ett teknikarbete för år 9 Knorra 2016

LPP Huset. Ett teknikarbete för år 9 Knorra 2016 LPP Huset Ett teknikarbete för år 9 Knorra 2016 Syfte Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik.

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik. Namn: Målsmans underskrift: VAD ÄR DET SOM LÅTER? Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik. MÅL När du är klar med det här arbetsområdet ska du för att nå godkänt: Kunna

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

TitaNO Kemi, v !

TitaNO Kemi, v ! TitaNO Kemi, v. 35-40 Kap 1 Vad är kemi 2 veckor á 4 h 8h Kap 2 Ämnenas små beståndsdelar 1 veckor á 4 h 4h Kap 3 Fast, flytande och gas 1 veckor á 4 h 4h Mål Förstå vad kemi handlar om Kunna ge exempel

Läs mer

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg! Handlingsplanen godkänd 2012-05-27 Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg! 2012-05-27 Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är centralt inom Grön

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK TESTA DIG SJÄLV 3.1 GRUNDBOK saltvatten Saltvatten är det vatten på jorden som innehåller så mycket salt att det inte går att använda som dricksvatten. Vattnet i haven

Läs mer

Vikingatiden. - kreativt på olika sätt

Vikingatiden. - kreativt på olika sätt Vikingatiden - kreativt på olika sätt Vikingatiden Vikingatiden ett ämnesövergripande tema som utgår från kunskapskraven i svenska, historia, religion, och bild. Målet är att utifrån elevernas frågor om

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D Surt och basiskt Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så

Läs mer

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

PRÖVNING I NATURKUNSKAP PRÖVNING I NATURKUNSKAP 2 100 p Prövningsansvarig lärare: Håkan Prahl email: Hakan.M.Prahl@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi

Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi Verklighetsnära kemi? Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi I texten ges exempel på hur man som lärare kan arbeta med förbättringsorienterad kemiundervisning för att

Läs mer

"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!

SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU! "SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU! Projektet "Sätt spår i framtiden nu!" handlar om att genomföra en aktion för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Här får du möjligheten att fördjupa dig i kopplingen mellan

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

Tala, samtala och lyssna

Tala, samtala och lyssna Modersmål åk 4-6 - Centralt innehåll Muntliga presentationer Uttal, betoning och satsmelodi Jämföra uttal i modersmålet med uttal i svenskan. Tala, samtala och lyssna Berättande texter och sakprosatexer

Läs mer