FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK"

Transkript

1 FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK TESTA DIG SJÄLV 3.1 GRUNDBOK saltvatten Saltvatten är det vatten på jorden som innehåller så mycket salt att det inte går att använda som dricksvatten. Vattnet i haven är saltvatten och det är 97,3 % av vattnet på jorden. sötvatten Sötvatten kallas det vatten som innehåller väldigt lite salt. Det finns i inlandsisar och glaciärer, i grundvatten, i sjöar och floder och i atmosfären och är 2,7 % av vattnet på jorden. grundvatten Grundvatten är vatten som har runnit ner genom marken och samlats i underjordiska bassänger. ytvatten Vattnet i åar, sjöar och hav kallas för ytvatten. 1. Vi kan köra båtar och fartyg för att transportera varor och människor över vatten. Men vatten kan transportera värme också. Om inte Golfströmmen tog med varmt vatten från Västindien skulle det inte gå att bo i Norden. Dessutom behövs vatten inne i levande organismer för att transportera olika ämnen. 2. Se diagrammet på sidan 82. Saltvatten 97,3 %, is 2,1 %, flytande sötvatten 0,6 %. 3. Vatten är viktigt i kroppen därför att det är ett bra lösningsmedel. Andra ämnen kan lösas i vattnet och transporteras till rätt ställe så att de kan reagera med varandra. Det är viktigt, för utan kemiska reaktioner kan vi inte leva. Nästan 70 % av människokroppen består av vatten. 4. Det finns flera olika svar beroende på hur man räknar. Kroppen förbrukar ungefär 1,5 liter vatten varje dygn. Men om man räknar med det vatten som behövs för hygien, tvätt och disk blir det 200 liter. Och om vi tar med allt vatten som behövs för att tillverka produkter som vi behöver (mat och annat) blir det liter vatten varje dag. 5. I Afrika och Asien finns det för lite vatten till jordbruket och för lite vatten att dricka. Vattenbristen gör att det blir matbrist. Klimatförändringarna leder till extremt väder: extrem torka och extrema översvämningar. De förstör skördarna, men översvämningarna kan också sprida farliga sjukdomar. För att fattiga länder ska kunna få tillräckligt med rent vatten behövs det pengar för att bygga vattenverk där man kan rena ytvatten så att det kan användas som dricksvatten, och avloppsreningsverk där man kan rena avloppsvatten så att det inte sprider sjukdomar. En ny metod att ge alla människor rent dricksvatten är att avsalta havsvatten. Vatten är så viktigt att konkurrensen om vattnet ibland leder till krig mellan människor. TESTA DIG SJÄLV 3.2 GRUNDBOK ytspänning Ytspänning kallas en kraft som verkar mellan vattenmolekylerna i en vattenyta och håller ihop dem så att ytan blir som en tunn, seg hinna. polär molekyl En molekyl där laddningarna är ojämnt fördelade så att molekylen får en positivt laddad och en negativt laddad sida är en polär molekyl. opolär molekyl En molekyl där laddningarna är jämnt fördelade och det inte finns någon positiv eller negativ sida är en opolär molekyl. kapillärkraft Kapillärkraft är en kraft som gör att vatten dras upp i ett smalt rör, till exempel ett glasrör, sprickor i marken eller rör inne i växterna. Kapillärkraften beror på att de polära vattenmolekylerna dras till polära molekyler i rören. Utan kapillärkraften skulle växterna inte kunna suga upp vatten. 1. Molekylformeln för vatten är H2O. (Se molekylbilden på sidan 85.) 2. Se den övre bilden på sidan 86. Vattenmolekylen ser ut som ett V. Den sida där syreatomen sitter är lite mer negativt laddad, och den sida där väteatomerna sitter är lite mer positivt laddad. Förskjutningen av laddningarna gör att vattenmolekylerna sitter ihop med varandra i ett nätverk. 3. Både socker och vatten består av polära molekyler. Det gör att socker kan lösa sig i vatten. Man kan likna det vid att sockermolekylerna och vattenmolekylerna tar varandra i hand. Matoljan däremot består av opolära molekyler. När de hamnar i vatten håller de sig för sig själva och vill inte ta tag i vattenmolekylerna.

2 4. Se den övre bilden på sidan 88. Is är lättare än vatten. Det beror på att när vattenmolekylerna stelnar till is lägger de sig i ett glest mönster, och det gör att det inte får plats lika många vattenmolekyler i en liter is som i en liter vatten. Det som väger något i isen är vattenmolekylerna, och eftersom det inte finns lika många vattenmolekyler i isen som i vattnet blir isen lättare. Om isen var tyngre än vattnet skulle sjöarna börja frysa nerifrån botten. Då kanske hela sjön skulle frysa till is på vintern och då skulle allt liv i sjön dö. TESTA DIG SJÄLV 3.3 GRUNDBOK vattnets kretslopp Se bilden på sidan 90. vattenånga Vattenånga är en genomskinlig gas av vattenmolekyler som vi inte kan se. 1. Om vattenmolekylerna bara gick runt i vattnets kretslopp och växlade mellan att vara vattenånga, flytande vatten och is skulle vi kunna dricka samma vatten som dinosaurierna. Men så är det inte, för atomerna i vattenmolekylerna deltar i kemiska reaktioner och byggs om. Ett exempel är fotosyntesen världens viktigaste reaktion där vattenmolekylerna används för att bilda sockermolekyler. När vi äter sockret förbränner vi det. Atomerna i sockermolekylerna byggs om och då bildas det bland annat vattenmolekyler igen. Men det är inte samma vattenmolekyler som användes när sockret bildades. TESTA DIG SJÄLV 3.4 GRUNDBOK vattenverk I vattenverket renas vattnet innan vi använder det som dricksvatten, till matlagning, hygien, tvätt och disk det vill säga vattnet som kommer ut ur kranarna kommer från ett vattenverk. hårt vatten Vatten som det finns mycket kalciumjoner, magnesiumjoner och järnjoner i kallas för hårt vatten. avhärdning När man tar bort de hårda jonerna från hårt vatten kallas det avhärdning. Det behövs eftersom hårt vatten gör att tvättmedel och diskmedel fungerar sämre, och att det blir kalkavlagringar. reningsverk I reningsverket renas vattnet efter att vi har använt det. 1. Om inte vattnet renas kan det vara farligt att använda. Det kan finnas bakterier och parasiter i det. 2. Vattnet är smutsigt när vi har använt det. Eftersom en del av smutsen kan vara farlig för djur och växter i vattendragen som avloppsvattnet kommer ut i måste vi rena avloppsvattnet. Dessutom kan smutsigt avloppsvatten sprida sjukdomar som människor också kan drabbas av. 3. Se bilden högst upp på sidan 94. Steg 1 grovfiltrering: slam och vattenväxter tas bort. Steg 2 flockning: småpartiklar och bakterier tas bort med en gelé. Steg 3 sandfiltrering: sanden filtrerar bort föroreningar. Steg 4 bakteriedödande medel: klor eller ozon dödar bakterier som finns kvar. 4. Se bilden högst upp på sidan 94. Steg 1 mekanisk rening: först filtreras stora föroreningar bort och sedan får uppslammat material sjunka till botten. Steg 2 biologisk rening: bakterier äter upp föroreningar med kolatomer. Till slut är bakterierna så många att de sjunker till botten som slam. Steg 3 kemisk rening: man tillsätter ämnen som reagerar med fosfater och tungmetaller så att man lättare kan ta bort dem FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger det inte på naturvetenskap. Ett annat sätt är att tänka efter om det går att visa med en naturvetenskaplig undersökning om påståendet är sant eller falskt. I så fall bygger det på naturvetenskap. En och samma person kan i ett och samma påstående både säga vad han eller hon tycker och ge en motivering eller förklaring till varför det är så. Då får man kolla om det går att visa med en naturvetenskaplig undersökning om motiveringen eller förklaringen är sann eller falsk D Ett reningsverk renar vattnet efter att vi har använt det. 2 A Kapillärkraften gör så att växter kan suga upp vatten. 3 B Ett vattenverk renar vattnet innan vi använder det. 4 C Ytspänningen gör att vattenytan liknar en seg hinna.

3 2. a) C ska bort. A, B och D har med vattnets kretslopp att göra. b) C ska bort. A, B och D innehåller sötvatten. 3. A är falskt. Innan grundvattnet hamnar långt ner i marken filtreras det genom grus och sand. Sådan filtrering tar bort föroreningar väldigt effektivt, så grundvatten behöver ofta inte renas alls innan vi använder det. B är sant. C är falskt. Mer än 97 % av vattnet på jorden är saltvatten. D är sant. 4. När vattnet blir kallare rör sig vattenmolekylerna saktare. Till slut stelnar de i ett fast mönster. Det är det som vi kallar is. Där ligger vattenmolekylerna längre ifrån varandra än de gör i flytande vatten. Därför finns det inte lika många vattenmolekyler i en liter is som i en liter vatten. Det är vattenmolekylerna som väger något i vattnet och isen, och eftersom det inte finns lika många vattenmolekyler i is som i vatten blir isen lättare än vattnet. (Isen har alltså lägre densitet.) Det gör att isen flyter ovanpå vattnet. Om inte is var lättare än vatten skulle en sjö börja frysa nerifrån botten. Då skulle nästan alla djurarter som lever i sjön dö på vintern, och eftersom de inte får några ungar skulle de försvinna helt och hållet från jorden. 5. B 6. Hygienen blir bättre och då är det mindre risk att människorna får diarré och andra sjukdomar. Dessutom luktar det mindre äckligt, och miljön vid bostäder och arbetsplatser blir bättre. 7. Hugo har fel. För det första är det inte alls säkert att regnvattnet är rent. Föroreningar kan lösa sig i regnvattnet och komma ner i mark, sjöar och hav. För det andra tänker Hugo inte alls på att avloppsvattnet innehåller väldigt mycket smuts och bakterier, och att de kan göra människor och djur sjuka och skada växter om vattnet går ut i sjöar och hav utan att renas. 8. a) D:s påstående kan bevisas naturvetenskapligt i sin helhet. A gör egentligen två påståenden. Det första påståendet säger att vattnet från vattenverken gör folk sjuka ofta. Det går att bevisa naturvetenskapligt. Det andra påståendet säger att det är säkrare att dricka vatten på flaska. För att det andra påståendet ska gälla måste det första påståendet vara sant. A förutsätter att det första påståendet är sant utan att ha bevisat det. Påståenden av den här typen är vanliga i reklam och debatter. Man måste vara medveten om det och vara kritisk mot vad som sägs. C säger först vad hon tycker, och ger sedan en motivering till varför hon tycker så. Motiveringen går att bevisa naturvetenskapligt. B säger bara vad han tycker. b) Obs! Metoderna som vi ger är bara exempel. Försök gärna tänka ut andra sätt. D: 1. Låt en person bara dricka flaskvatten under en vecka och se efter hur mycket avfall det blir. 2. Låt sedan samma person bara dricka kranvatten under en vecka och se efter hur mycket avfall det blir. A: 1. Bestäm vad som menas med ofta, till exempel att varje vattenverk i genomsnitt drabbas vart femte år. 2. Ta reda på hur många gånger vattenverken verkligen drabbats. 3. Jämför värdena i 1 och 2 och se om det är ofta som vattenverken gör människor sjuka. C: C:s motivering är egentligen ganska självklar. Men för att visa hur mycket energi som går åt kan man göra så här: 1. Ta reda på energiförbrukningen för transport av flaskvatten 20 mil med lastbil och 3 kilometer med personbil. (Sträckorna är valda som exempel.) 2. Ta reda på hur många liter vatten lastbilen och personbilen transporterar. 3. Räkna ut hur mycket energi som går åt för en liter vatten. 4. Be kommunen tala om hur mycket energi som går åt för att pumpa ut en liter vatten till din vattenkran. 5. Jämför siffrorna i 3 och 4. c) Här tänker vi inte ge något korrekt svar, utan det är fritt fram för dig att tycka till och ta ställning. (Möjligen kanske vi tycker att du inte ska säga att B:s påstående är viktigare än de andra.) 9. Med vattencertifiering menas att tillverkarna skriver på förpackningen hur mycket vatten som har gått för att tillverka en produkt. 10. Vi ger några förslag på diskussionsunderlag.

4 För dig: Vattnet får inte göra dig sjuk när du dricker det eller använder det i matlagning, och det måste lukta och smaka gott. För en kemist: Vattnet får bara innehåller vattenmolekyler, det vill säga det ska vara destillerat vatten. Om en kemist använder vatten som lösningsmedel vid ett kemiskt experiment kan han eller hon få felaktiga resultat om det till exempel finns salt i vattnet. Salterna kan göra att det blir andra kemiska reaktioner än kemisten hade tänkt. Samma sak gäller vid tillverkning av till exempel läkemedel. När vatten används som lösningsmedel får det inte finnas något annat än vattenmolekyler i det. För en fiskare: Fisken som fiskaren fångar måste vara frisk för att den ska gå att sälja. Därför måste vattnet där fisken lever vara rent. Det får inte finnas gifter eller föroreningar i det. Rent vatten är alltså inte alls samma sak för olika människor. Du skulle knappast vilja dricka vattnet som fiskaren tycker är okej för fisken. Och fiskaren själv skulle inte vilja dricka fiskens vatten. Men du skulle heller inte vilja dricka det destillerade vattnet som kemisten använder, för alldeles rent vatten utan salter och löst koldioxid smakar helt enkelt inte gott. Tyvärr betyder rent vatten olika saker i olika delar av världen. Vi i Sverige ställer betydligt högre krav på vattnet vi använder än vad människorna i länder med vattenbrist kan göra. Det är mycket orättvist. FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK TESTA DIG SJÄLV 4.1 GRUNDBOK syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning är en lösning som varken är sur eller basisk. Den har ph-värdet 7. neutralisation Reaktionen när en syra och en bas tar ut varandra kallas för neutralisation. svag syra En svag syra är en syra som inte är väldigt sur, till exempel citronsyra. stark syra En stark syra är en syra som är väldigt sur. frätande Ett ämne som är frätande kan förstöra och lösa upp många andra ämnen, till exempel vår hud och våra tänder. indikator En indikator är ett ämne som byter färg när det kommer i kontakt med syror eller baser. lackmus Lackmus är ett exempel på en indikator. Lackmus är röd i sur lösning, violett i neutral lösning och blå i basisk lösning. lackmuspapper Lackmuspapper är pappersremsor som är indränkta med lackmus. ph-skalan ph-skalan är en sifferskala som talar om hur sur eller basisk en lösning är. ph-papper Se bilden längst ner på sidan 106. ph-papper är pappersremsor som är indränkta med flera olika indikatorer. Därför kan de visa många fler färger än lackmus och tala om noggrannare vilket ph-värde en lösning har. ph-mätare En ph-mätare är en mätare som kan mäta ph-värdet exakt. Man doppar ner en stav i lösningen och så visas ph-värdet i en ruta på mätaren. 1. Det finns syror i frukt och bär, och i filmjölk och ättiksgurka (inlagd gurka). 2. Du ska genast skölja med mycket, mycket vatten om du spiller en stark syra på handen. 3. En indikator är ett ämne som byter färg beroende på ph. Därför kan man använda en indikator för att tala om vilket ph-värde något har. Hur exakt resultat man får beror på vilken sorts indikator man använder. Några exempel på indikatorer är BTB, lackmus och fenolftalein. Om man vill mäta ph mycket exakt räcker det inte med indikatorer. Då måste man använda en ph-mätare. 4. Se bilden längst ner på sidan 106. Sura ämnen har ph under 7, neutrala ämnen har ph 7 och basiska ämnen har ph över 7.

5 5. ph-värdet i blodet måste vara 7,40. Om det ändras mer än några hundradelar påverkas molekylerna. De kan få en annorlunda form och då går de kemiska reaktionerna i kroppen för långsamt. Då kan man bli medvetslös och om man inte får behandling kan man dö. TESTA DIG SJÄLV 4.2 GRUNDBOK vätejon En vätejon är en positivt laddad jon med formeln H+. Det är vätejonerna som gör att en lösning blir sur. koncentrerad syra En koncentrerad syra innehåller minimalt med vatten. utspädd syra Utspädd syra är koncentrerad syra som man har blandat med vatten. stark syra Om man blandar en stark syra med vatten delas alla syramolekyler upp i vätejoner och negativa joner. svag syra Om man blandar en svag syra med vatten är det bara en del syramolekyler som delas upp i vätejoner och negativa joner. saltsyra Saltsyra har formeln HCl och är en stark syra. salpetersyra Salpetersyra har formeln HNO3 och är en stark syra. svavelsyra Svavelsyra har formeln H2SO4 och är en stark syra. 1. Se bilden längst ner på sidan 108. När man löser upp en syra i vatten bildas det vätejoner och negativa joner. 2. Det som avgör hur sur en lösning blir är hur många vätejoner den innehåller. Och antalet vätejoner beror i sin tur på om syran är en stark eller svag syra, och om den är koncentrerad eller utspädd. 3. Några svaga syror är citronsyra som finns i citroner och läsk, mjölksyra i filmjölk och ättiksyra i senap, ketchup och vinäger TESTA DIG SJÄLV 4.3 GRUNDBOK hydroxidjon En hydroxidjon är en sammansatt negativ jon med formeln OH-. svag bas När man löser upp en bas i vatten rycker molekylerna i basen åt sig vätejoner från vattenmolekylerna så att det bildas hydroxidjoner i lösningen. När basen är svag är det bara en del av molekylerna i basen som rycker åt sig vätejoner. stark bas En stark bas är byggd av en hydroxidjon och en positiv jon. När man löser upp en stark bas hamnar hydroxidjonerna i den starka basen direkt i lösningen. natriumhydroxid Natriumhydroxid är en stark bas och har formeln NaOH. Den kan göra så att fett blir tvål. ammoniak Ammoniak är en svag bas med formeln NH3. Den är en färglös gas med stickande lukt. ammoniumjon Ammoniumjonen har formeln NH4 +. Det är en sammansatt jon som bildas när gasen ammoniak löses i vatten. Då plockar en del ammoniakmolekyler åt sig vätejoner från vattnet. kalkning Kalkning är ett sätt att motverka försurning av mark och sjöar. I marken och sjöarna finns det vätejoner som har kommit ner med surt regn. När man kalkar strör man ut mald kalksten från ett flygplan. Kalkstenen är basisk. Den innehåller hydroxidjoner som kan neutralisera vätejonerna. 1. Det finns baser i rengöringsmedel, bakpulver och medel mot halsbränna. 2. Vi använder baser för att motverka syror till exempel när vi kalkar försurad mark och försurade sjöar, och när vi använder Samarin och Novalucol mot halsbränna. 3. ph-skalan är ett mått på hur många vätejoner eller hydroxidjoner det finns i en lösning. Om ph-värdet är lågt finns det många vätejoner, och om ph-värdet är högt finns det många hydroxidjoner. 4. Koncentrationen av vätejoner är högre i juicen än i kaffet. Varje steg nedåt på

6 ph-skalan betyder att det blir 10 gånger fler vätejoner. Här är skillnaden två steg, så det finns 10 gånger 10, det vill säga 100 gånger fler vätejoner i juicen än i kaffet. TESTA DIG SJÄLV 4.4 GRUNDBOK supersyra Supersyror är syror som är så starka att de kan tvinga ämnen som inte är baser att ta upp vätejoner. Därför kan man använda dem för att åstadkomma speciella kemiska reaktioner. 1. Svante Arrhenius sa att syror är ämnen som bildar vätejoner i vatten och att baser är ämnen som bildar hydroxidjoner i vatten. 2. Arrhenius upptäckte joner och han förutsade att koldioxidutsläppen skulle leda till klimatförändringar. 3. Lavoisier trodde att det är syreatomer som gör syror till syror, för han hade upptäckt att det finns syreatomer i många syror. Arrhenius sa att syror är ämnen som bildar vätejoner i vatten. Brønsted sa att syror vill lämna ifrån sig vätejoner och baser vill ta upp dem. FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger det inte på naturvetenskap. Ett annat sätt är att tänka efter om det går att visa med en naturvetenskaplig undersökning om påståendet är sant eller falskt. I så fall bygger det på naturvetenskap. En och samma person kan i ett och samma påstående både säga vad han eller hon tycker och ge en motivering eller förklaring till varför det är så. Då får man kolla om det går att visa med en naturvetenskaplig undersökning om motiveringen eller förklaringen är sann eller falsk. 1. C och E 2. a) C ska bort. A, B och D innehåller baser. b) B ska bort. A, C och D innehåller syror. 3. A är sant. B är sant. C är sant. D är sant. E är falskt. Det är vätejonerna som är det viktiga i syror, och ett exempel på en stark syra som inte innehåller någon syreatom är saltsyra (HCl). 4. a) Vätejonerna och hydroxidjonerna slår sig samman till vattenmolekyler. b) I luftföroreningar finns det gaser, till exempel kvävedioxid och svaveldioxid, som bildar syror när de blandas med vatten. Syrorna kan falla ner till markytan som surt regn. Det skadar livet i marken och i sjöar och åar. Man kan använda mald kalksten för att ta bort syran. Kalksten är en bas, och hydroxidjonerna i basen neutraliserar vätejonerna i syran. Problemet med surt regn har vi alltså hittat en tillfällig lösning på. Men det är värre att halten koldioxid i luften ökar. Koldioxiden löser sig i havsvatten. Då sjunker ph-värdet i haven och det är farligt för allt som lever där. Det här problemet är svårt att lösa, för det finns inga möjligheter att kalka allt havsvatten. Kalken räcker inte. 5. B 6. a) Hon har fel. Även om vattnet kommer ur kranen är det en kemisk förening, och alltså en sorts kemisk tillsats. Och gurkan och rödbetorna är byggda av kemiska föreningar, så de är också kemiska. Det är faktiskt så att det inte finns någonting i hennes produkter som inte är kemiska föreningar. b) Ordet ättiksyra låter kemiskt. Hon skulle inte ha verkat trovärdig om hon först hade sagt att det inte fanns några kemiska tillsatser i hennes produkter, och sedan att de innehöll ättiksyra. 7. B, C och D kan bevisas med en naturvetenskaplig metod. B och C innebär samma sak gurkan och rödbetorna möglar inte därför att ättiksyran är ett konserveringsmedel. Så här kan man visa det naturvetenskapligt: 1. Gör i ordning två glasburkar. I den ena ska det vara vatten blandat med ättiksyra (ett annat namn är ättika), i den andra ska det bara vara vatten. 2. Lägg i några gurkskivor i de båda burkarna. 3. Ställ in burkarna i kylen. 4. Se efter i vilken burk som gurkskivorna möglar först.

7 D kan man bevisa med en liknande metod: 1. Gör i ordning fyra glasburkar. I två av dem ska det bara vara vatten, och i de andra två ska det vara vatten blandat med ättiksyra. 2. Lägg i några gurkskivor i en av burkarna med bara vatten och i en av burkarna med vatten+ättiksyra. 3. Lägg i några skivor skalad rödbeta i en av burkarna med bara vatten och i en av burkarna med vatten+ättiksyra. 4. Ställ in burkarna i kylen. 5. Se efter en gång i veckan om gurkan eller rödbetorna blir mjukare. 8. Kommentar: Den här frågan har blivit felaktig i första tryckningen av boken, i materiellistan behövs även en pasteurpipett. a) Häll lite saltsyra i en tom bägare och droppa i indikator och se efter vilken färg det blir. Häll sedan lite natriumhydroxid i en tom bägare, droppa i indikator och se efter vilken färg det blir. b) Mät upp 0,5 deciliter utspädd saltsyra i en tom bägare. Droppa i indikator. Mät sedan upp 0,5 dl utspädd natriumhydroxid i en annan bägare. Häll i hydroxiden i bägaren med syra. Om saltsyran och natriumhydroxiden är lika mycket utspädda, så har du nu fått en ganska neutral lösning. Se efter vilken färg den har. Om den har den sura färgen, är lösningen inte neutral utan sur. Då droppar du långsamt i mer natriumhydroxid med en pipett. Rör om mellan varje droppe, tills lösningen får en färg som varken stämmer med syra eller bas. Se efter vilken färg det är. Om blandningen i stället har fått den basiska färgen gör du på liknande sätt men droppar i saltsyra. c) För att ta reda på vid vilka ph-värden som indikatorn har den neutrala färgen behöver du en ph-mätare. Du gör på samma sätt som i uppgift b) men precis när blandningen börjar få den neutrala färgen läser du av ph-värdet på mätaren. Sedan fortsätter du att droppa i syra eller bas, tills indikatorn börjar byta färg. Då läser du av ph-värdet igen. På så sätt kanske du får fram att indikatorn har sin neutrala färg i till exempel ph-området 6,75 till 7, Alla levande organismer är känsliga för ph-ändringar. De kemiska reaktionerna går långsammare eller fungerar inte alls om ph inte är exakt rätt. Därför kan livet i en sjö skadas eller dö om ph blir för lågt. Vi kan rädda sjön och livet i den genom kalkning. Då tillsätter vi hydroxidjoner som kan neutralisera vätejonerna i den sura sjön.

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura.

Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 4.1 syra Syror är en grupp av ämnen med en gemensam egenskap de är sura. bas Baser är ämnen som kan ta bort det sura från syror. neutral lösning En neutral lösning

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Indikator BTB. lösning

Indikator BTB. lösning Sura, neutrala och basiska Lösningar Sura ar smakar surt vilket du själv har märkt då du ätit syrliga karameller eller smakat på saften från en citron. Motsatsen till sura ar är basiska ar. Man skulle

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Begrepp vem hör ihop med vem?

Begrepp vem hör ihop med vem? Syftet med arbetet är att du ska utveckla din förmåga att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Målet är att

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Hemlaboration 4 A (Norrköping)

Hemlaboration 4 A (Norrköping) Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet

Läs mer

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20 NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering

Läs mer

Vatten Världens viktigaste ämne

Vatten Världens viktigaste ämne A här får du lära dig J på vilka sätt vattnet är viktigt för oss människor om vattnets speciella egenskaper och varför de är viktiga för livet på jorden hur vattnets kretslopp ser ut hur vi människor renar

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Miljövänliga husmorstips om rengöring

Miljövänliga husmorstips om rengöring Miljövänliga husmorstips om rengöring Tvätta vit frotté När frottéhanddukarna blivit lite solkiga: Häll 1,5 dl ättika i tvättmedlet. Vit frotté blir som ny! Göra rent grillgallret Häll ättika i en sprayflaska.

Läs mer

Miljövänliga husmorstips om rengöring

Miljövänliga husmorstips om rengöring Miljövänliga husmorstips om rengöring Tvätta vit frotté När frottéhanddukarna blivit lite solkiga: Häll 1,5 dl ättika i tvättmedlet. Vit frotté blir som ny! Göra rent grillgallret Häll ättika i en sprayflaska.

Läs mer

Syror och baser 1. Indikatorer

Syror och baser 1. Indikatorer Syror och baser 1 NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET SYROR OCH BASER 1 KAN DU ge exempel på några indikatorer och deras egenskaper redogöra för ph-skalan och ph-värdena för en syra, en bas och en neutral

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är

Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är Hemlaboration 1A Har utgått. Till denna hemlaboration behöver du lablådan Hemlaboration 1B med facit Förskjutning av jämviktsläget Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer

Läs mer

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS SÅ HÄR ARBETAR VI På Botkyrkabyggen jobbar vi aktivt med att minska vår miljöpåverkan. Sedan 2010 är vi ett miljöcertifierat företag. Det är ett bevis på att vi uppfyller

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9) Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer: Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av

Läs mer

Övningsuppgifter Syror och baser

Övningsuppgifter Syror och baser Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm

Läs mer

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför

Läs mer

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR

Läs mer

Säkerhetsregler i kemi

Säkerhetsregler i kemi Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och

Läs mer

1 Högåsen vattenverk.

1 Högåsen vattenverk. Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan

10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan 10 Vår miljö 10.1 1 Energi igår, idag och i morgon 2 Energislukande prylar 3 Att resa energisnålt och miljövänligt OH1 Världens energianvändning 4 Oljekatastrof i miniformat 5 Handlar du miljövänligt?

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Några vanliga syror och baser

Några vanliga syror och baser Några vanliga syror och baser Index Namn Sida Syra Bas Ammoniak 2 x Kalciumhydroxid 3 x Kolsyra 4 x Natriumhydroxid 5 x Några vanliga syror 6 x Salpetersyra 7 x Saltsyra 8 x Svavelsyra 9 x Repetitionsfrågor

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN TESTA DIG SJÄLV 1.1 GRUNDBOK atom Atomerna är byggstenarna som bygger upp världen och allt levande som finns i den. atomslag Precis som det finns olika sorters legoklossar finns det olika sorters atomer.

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och

Läs mer

Stenskivor Sverige AB. www.stenskivor.se

Stenskivor Sverige AB. www.stenskivor.se Stenskivor Sverige AB www.stenskivor.se Stenskivor Sverige AB - www.stenskivor.se Showroom Stockholm Fågelviksvägen 9 6TR - 145 53 - Norsborg Stockholm Showroom Malmö Stenyxegatan 29-213 76 Malmö Telefon

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Övningar Stökiometri och Gaslagen

Övningar Stökiometri och Gaslagen Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Om syror baser och ph

Om syror baser och ph Om syror baser och ph Att syra och mumifiera är praktisk antik kunskap Syror och baser har man känt till mycket länge. Ättikan var den första syran man kunde framställa (ur vin). Ättiksyrabakterien är

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Äp9Ke 2013. Innehåll... Sid nr

Äp9Ke 2013. Innehåll... Sid nr Innehåll... Sid nr Inledning... 2 Bedömningsanvisning Delprov A... 4 Bedömningsanvisning Delprov B... 19 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning... 22 Innehållsmatris... 23 Bedömningsmatris... 24

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Vattenkemi är svårt!

Vattenkemi är svårt! Vattenkemi är svårt! Som desinfektionsmedel är klor det vanligaste alternativet. Klor förbrukas kontinuerligt, dels genom påverkan av solen samt oxidation av de partiklar som skall oskadliggöras. Därför

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

Citronsyra i sura frukter

Citronsyra i sura frukter Laboration Citronsyra i sura frukter Citronsyra används som surhetsreglerande medel och konserveringsmedel inom livsmedelsindustrin och betecknas då med koden E 0. Citronsyra används också som rengöringsmedel,

Läs mer

Instuderingsfrågor med svar inför prov om:

Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter

Läs mer

Årstidernas Kemi VINTER

Årstidernas Kemi VINTER Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast

Läs mer