VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?"

Transkript

1 VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ

2 BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR NU UT DEN MATRIS SOM FINNS I ÄMNET NO VI MARKERAR MED KRYSS VILKA KUNSKAPSKRAV VI ARBETAR MOT UNDER DETTA ARBETSOMRÅDE

3 CENTRALT INNEHÅLL KEMIN I NATUREN ENKEL PARTIKELMODELL FÖR ATT BESKRIVA OCH FÖRKLARA MATERIENS UPPBYGGNAD, KRETSLOPP OCH OFÖRSTÖRBARHET. PARTIKLARS RÖRELSER SOM FÖRKLARING TILL ÖVERGÅNGAR MELLAN FAST FORM, FLYTANDE FORM OCH GASFORM VATTNETS EGENSKAPER OCH KRETSLOPP LUFTENS EGENSKAPER OCH SAMMANSÄTTNING KEMIN OCH VÄRLDSBILDEN NÅGRA HISTORISKA OCH NUTIDA UPPTÄCKTER INOM KEMIOMRÅDET OCH DERAS BETYDELSE FÖR MÄNNISKANS LEVNADSVILLKOR OCH SYN PÅ VÄRLDEN KEMINS METODER OCH ARBETSSÄTT ENKLA SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR. PLANERING, UTFÖRANDE OCH UTVÄRDERING. DOKUMENTATION AV ENKLA UNDERSÖKNINGAR MED TABELLER, BILDER OCH ENKLA SKRIFTLIGA RAPPORTER. TOLKNING OCH GRANSKNING AV INFORMATION MED KOPPLING TILL KEMI, TILL EXEMPEL I FAKTATEXTER OCH TIDNINGSARTIKLAR

4 MÅL NÄR DU HAR ARBETAT MED DET HÄR KAPITLET SKA DU: VETA VAD EN VATTENMOLEKYL BESTÅR AV. KÄNNA TILL VATTNETS OLIKA FORMER. KUNNA BESKRIVA VATTNETS KRETSLOPP. VETA ATT VISSA ÄMNEN KAN LÖSAS I VATTEN. KUNNA BERÄTTA VAR VATTNET I KRANEN KOMMER IFRÅN. VETA VAD LUFT ÄR. VETA NÅGOT OM HUR MÄNNISKAN KAN PÅVERKA VATTEN OCH LUFT.

5 VATTNET PÅ VÅR PLANET ARBETSBLAD 1- RITA OCH SKRIV OCH VATTEN OCH LUFT DET MESTA AV JORDENS YTA TÄCKS AV HAV SOM BESTÅR AV SALTVATTEN DET FINNS SÖTVATTEN I SJÖAR, ÅAR, BÄCKAR OCH MYRAR DET FINNS VATTEN VID POLERNA SOM ÄR FRYST TILL SNÖ OCH IS VATTNET LÄNGST NER I MARKEN KALLAS GRUNDVATTEN, DET ÄR SÖTVATTEN LUFTFUKTIGHET ÄR VATTEN SOM VI INTE SER, DET FINNS I LUFTEN HÄMTA EN HUNDRARUTA OCH MÅLA JORDENS VATTEN MED OLIKA FÄRGER

6 VATTEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR LIV VATTEN ÄR ETT AV DE VIKTIGASTE ÄMNENA PÅ VÅR JORD ALLT SOM LEVER INNEHÅLLER VATTEN DU INNEHÅLLER CIRKA 70% VATTEN BÅDE VÄXTER OCH DJUR GÖR AV MED VATTEN OCH BEHÖVER FÅ I SIG MER DE FLESTA DJUR ANDAS UT VATTENÅNGA, PRECIS SOM DU

7 VATTENMOLEKYLEN VÄTE SKRIVS H SYRE SKRIVS O EN VATTENDROPPE ÄR UPPBYGGD AV SMÅ, SMÅ DELAR DELARNA KALLAS FÖR ATOMER (ODELBAR) NÄR FLERA ATOMER SITTER IHOP KALLAS DET FÖR MOLEKYL I VATTEN FINNS DET TVÅ OLIKA SLAGS ATOMER: VÄTE OCH SYRE EN VATTENMOLEKYL BESTÅR AV TRE ATOMER: TVÅ VÄTEATOMER OCH EN SYREATOM DU SKA NU BYGGA EN VATTENMOLEKYL

8 ARBETSUPPGIFTER SKRIV I DIN NO-BOK 1. FÖRKLARA FÖLJANDE BEGREPP: GRUNDVATTEN, SÖTVATTEN, SALTVATTEN, LUFTFUKTIGHET 2. ALLT ÄR UPPBYGGT AV SMÅ SMÅ DELAR. VAD KALLAS DE SMÅ DELARNA? 3. VAD BETYDER ORDET ATOM? 4. FÖRKLARA VAD EN MOLEKYL ÄR. 5. VAD BESTÅR EN VATTENMOLEKYL AV? 6. RITA EN VATTENMOLEKYL OCH SKRIV UT DE KEMISKA BETÄCKNINGARNA

9 VATTNETS FORMER VATTEN FINNS I TRE OLIKA FORMER (DE FLESTA ÄMNEN FINNS I DESSA FORMER) FAST FORM IS (VATTNET STELNAR OCH FRYSER TILL IS) 10 GRADER FLYTANDE FORM RINNANDE VATTEN + 15 GRADER GASFORM OSYNLIG VATTENÅNGA GRADER VI TITTAR PÅ BILDEN PÅ SIDAN 66 I GRUNDBOKEN.

10

11 AVDUNSTNING OCH KONDENS AVDUNSTAT FLYTANDE VATTEN SOM BLIVIT VATTENÅNGA OCH SOM NU FINNS I LUFTEN. MAN BEHÖVER INTE KOKA VATTEN FÖR ATT DET SKA AVDUNSTA, EX VATTEN I BLÖTA KLÄDER SOM HÄNGS PÅ TORK AVDUNSTAR KONDENS OM DU ANDAS PÅ EN KALL FÖNSTERRUTA BILDAS IMMA. IMMA ÄR SMÅ VATTENDROPPAR SOM KOMMER FRÅN DIN VARMA UTANDNINGSLUFT. NÄR LUFTEN BLIR KALL KAN DEN INTE HÅLLA KVAR VATTENÅNGAN LÄNGRE, DÅ BILDAS VATTENDROPPAR. VATTNET KONDENSERAR.

12 ARBETSUPPGIFT SVARA I DIN NO-BOK 1. VILKA ÄR VATTNETS TRE FORMER? 2. VAD KALLAS DET NÄR VATTNET ÄNDRAR FORM? PLACERA IN RÄTT ORD GENOM ATT SKRIVA DEM VID RÄTT BESKRIVNING: FRÅN IS (FAST) TILL FLYTANDE VATTEN FRÅN FLYTANDE VATTEN TILL VATTENÅNGA (GAS) FRÅN FLYTANDE VATTEN TILL IS (FAST) FRÅN VATTENÅNGA (GAS) TILL FLYTANDE VATTEN AVDUNSTA KONDENSERA FRYSA/STELNA SMÄLTA

13 LABORATION SKRIV EN LABBRAPPORT AVDUNSTNING 1 MATERIAL TVÅ SMÅ GLAS/MUGGAR, VATTEN, PENNA/TEJP GÖR SÅ HÄR HÄLL I LIKA MYCKET VATTEN I DE TVÅ GLASEN. MARKERA YTAN MED ETT MÄRKE PÅ UTSIDAN. STÄLL ETT GLAS PÅ ETT VARMT STÄLLE OCH ETT GLAS PÅ ETT KALLT STÄLLE. FRÅGESTÄLLNING I VILKET GLAS TROR DU ATT VATTNET AVDUNSTAR SNABBAST? VARFÖR? KONTROLLERA DINA GLAS VARJE NO-LEKTION. VAD HAR HÄNT EFTER EN VECKA? SKRIV EN HYPOTES

14 LABORATION SKRIV EN LABBRAPPORT AVDUNSTNING 2 MATERIAL TVÅ PLASTMUGGAR/GLAS, VATTEN, LOCK, PENNA/TEJP GÖR SÅ HÄR HÄLL LIKA MYCKET VATTEN I DE TVÅ MUGGARNA, MARKERA YTAN MED ETT MÄRKE PÅ UTSIDAN. STÄLL EN MUGG MED LOCK OCH EN MUGG UTAN LOCK PÅ SAMMA STÄLLE. LÅT MUGGARNA STÅ EN VECKA OCH KONTROLLERA VAD SOM HÄNT. SKRIV EN HYPOTES

15 LABORATION SKRIV EN LABBRAPPORT ISBITAR I ETT GLAS MATERIAL ETT GLAS MED VATTEN, ISBITAR GÖR SÅ HÄR LÄGG ISBITARNA I ETT LAG MED VATTEN. VÄNTA EN STUND. VAD HÄNDER? VAD SER DU PÅ GLASETS UTSIDA? FÖRKLARA VAD SOM HÄNT. SKRIV EN HYPOTES

16 LABORATION SKRIV EN LABBRAPPORT VÄXT I PÅSE (DEN HÄR GÖR VI GEMENSAMT I KLASSEN) MATERIAL EN KRUKVÄXT, EN GENOMSKINLIG PLASTPÅSE, TRÅD/TEJP GÖR SÅ HÄR SÄTT PLASTPÅSEN ÖVER EN VÄXT I KRUKA OCH KNYT MED TRÅDEN RUNT. VÄNTA EN STUND. VAD HÄNDER? SKRIV EN HYPOTES

17 LABORATION SKRIV EN LABBRAPPORT HANDEN I PÅSEN MATERIAL EN GENOMSKINLIG PLASTPÅSE, EN GUMMISNODD, DIN EGEN HAND GÖR SÅ HÄR SÄTT PLASTPÅSEN ÖVER DIN HAND OCH SÄTT GUMMISNODDEN RUNT. VÄNTA EN STUND. VAD HÄNDER? SKRIV EN HYPOTES

18 VI HAR GJORT FEM LABORATIONER VILKEN AV DESSA VISADE: 1. ATT VATTEN AVDUNSTAR 2. ATT VATTEN KONDENSERAR 3. ATT ÅNGA BILDAS 4. ATT IMMA BILDAS

19 VATTNETS KRETSLOPP BERÄTTA FÖR EN KAMRAT DET DU KOMMER IHÅG FRÅN VATTNETS KRETSLOPP ELEVERNA FÅR UT UPPGIFT 12 FRÅN ARBETSBOKEN SIDAN 47 VI TITTAR GEMENSAMT PÅ NÄSTA BILD

20

21 VI GÖR ETT STORT KRETSLOPP TILL VÅR KORRIDOR LÅT ELEVERNA FÖRST RITA EN STOR BAKGRUNDSBILD PÅ ETT STÖRRE PAPPER. VÅTT-I-VÅTT- TEKNIKEN PASSAR HÄR, EFTERSOM DET INTE SKA VARA DETALJER UTAN ENDAST, BERG, HIMMEL OCH HAV. NÄR PAPPRET ÄR TORRT FÅR ELEVERNA KLISTRA IN REGNDROPPAR, FLODER, MOLN (BOMULL), IS OCH ALLA PILAR SOM FÖRKLARAR VATTNETS KRETSLOPP I NATUREN. ANVÄND OLIKA SLAGS PAPPER, T.EX. GLANSIGT PAPPER. EV GÖR VI ARBETSBLAD 3, PAPPERSBLOMMAN

22 VATTEN ÄR ETT LÖSNINGSMEDEL ARBETSUPPGIFT FRÅN ARBETSBOKEN OM DU LÄGGER I EN SOCKERBIT I VATTEN SER DET UT SOM OM SOCKERBITEN FÖRSVINNER EFTER EN STUND. SMAKAR DU PÅ VATTNET SÅ KÄNNER DU ATT DET ÄR SÖTT. SOCKRET FINNS KVAR FAST DET INTE SYNS. VATTEN ÄR ETT LÖSNINGSMEDEL. MÅNGA ÄMNEN KAN LÖSA SIG I VATTEN, TILL EXEMPEL OLIKA NÄRINGSÄMNEN VATTNET TRANSPORTERAR NÄRINGSÄMNEN RUNT HOS MÄNNISKOR, DJUR OCH VÄXTER GIFTA ÄMNEN KAN OCKSÅ LÖSAS I VATTEN, DÅ FÅR VI FÖRORENAT VATTEN VET DU NÅGOT MER ÄN SOCKER SOM LÖSER SIG I VATTEN? LABORERAR OCH TEST DIG FRAM.

23 VATTEN I VÄXTER NÄR EN VÄXT BLIR TORRARE ÄN JORDEN SUGS VATTEN IN TILL VÄXTER GENOM RÖTTERNA FRÅN VÄXTENS BLAD AVDUNSTAR DET HELA TIDEN VATTEN VÄXTEN BLIR TORRARE OCH BEHÖVER NYTT VATTEN FRÅN MARKEN GENOM RÖTTERNA SUGS VATTEN UPP I VÄXTEN IGEN VATTNET I MARKEN INNEHÅLLER MÅNGA LÖSTA NÄRINGSÄMNEN SOM FÖLJER MED UPP I VÄXTEN. ÄMNENA TAS UPP AV VÄXTEN, DET ÄR BARA VATTEN SOM AVDUNSTAR FRÅN VÄXTEN.

24 VATTNET VI ANVÄNDER VI LÄSER TILLSAMMANS SIDORNA VI TITTAR PÅ BILDERNA OCH DISKUTERAR TILLSAMMANS. VI ARBETAR MED ARBETSBLAD 2 VI GÖR EN LABORATION ATT RENA VATTEN

25 VATTNET I VÄRLDEN I SVERIGE HAR VI FRI TILLGÅNG TILL RENT VATTEN I KRANEN. MEN HUR ÄR DET I RESTEN AV VÄRLDEN? TA REDA PÅ HUR DET ÄR PÅ OLIKA HÅLL I VÄRLDEN (KARTA PÅ NÄSTA UPPSLAG) VAR DET ÄR VATTENBRIST? VARFÖR ÄR DET VATTENBRIST OCH HUR PÅVERKAR DET MÄNNISKORNA SOM LEVER DÄR? HUR MYCKET VATTEN FÖRBRUKAR DU PÅ EN DAG? SPOLA EN TOALETT = 6 L DISK = 20 L *DUSCHA = 60 L TVÄTTA KLÄDER = 30 L I VÄRLDEN FINNS DET MÅNGA SOM FÅR KLARA SIG PÅ 10 LITER OM DAGEN. HUR LÅNGT SKULLE DET RÄCKA FÖR DIG?

26

27 LUFT RUNT OMKRING OSS FINNS LUFT, DEN SYNS INTE, DEN LUKTAR INTE. NÄR DET BLÅSER KÄNNS DEN TYDLIGT. LUFTEN RUNT JORDEN KALLAS ATMOSFÄR. DEN ÄR VIKTIG FÖR LIVET PÅ JORDEN. VI ANDAS DEN, DEN SKYDDAR OSS FRÅN FARLIG STRÅLNING FRÅN SOLEN. LUFT ÄR EN BLANDNING AV GASER. LUFT INNEHÅLLER BL.A. KVÄVGAS (VANLIGAST) OCH SYRE (VI ANDAS IN DEN) SYRET ANVÄNDS I KROPPEN FÖR ATT MATEN SKA KUNNA OMVANDLAS TILL ENERGI.

28 LUFTEN ÄR EN BLANDNING AV GASER KOLDIOXID ÄR EN ANNAN VIKTIG GAS. NÄR DU (OCH DJUREN) ANDAS UT KOMMER DET UT KOLDIOXID I LUFTEN. VÄXTERNA TAR UPP KOLDIOXIDEN OCH ANVÄNDER DEN FÖR ATT KUNNA VÄXA. VÄXTERNA SLÄPPER UT SYRE SOM MÄNNISKOR OCH DJUR BEHÖVER. VÄXTHUSGASER KOLDIOXID OCH METANGAS (HÅLLER KVAR SOLENS VÄRME PÅ JORDEN). VI MÄNNISKOR SLÄPPER UT FÖR MYCKET VÄXTHUSGASER OCH DET PÅVERKAR VÅRAT KLIMAT METANGAS (SUMPGAS) BILDAS NÄR VÄXTER RUTTNAR. DEN BILDAS OCKSÅ I MAGEN NÄR MATEN SMÄLTER. DU RAPAR OCH PRUTTAR UT DEN. KVÄVE ÄR DEN GAS SOM DET FINNS MEST AV I LUFTEN. DEN ÄR VIKTIG FÖR ATT ALLT LEVANDE SKA KUNNA VÄXA

29 ARBETSUPPGIFT SVARA I DIN NO-BOK 1. VAD KALLAS LUFTEN RUNT JORDEN? 2. LUFT ÄR EN BLANDNING AV GASER. VILKA GAS ÄR DET SOM BESKRIVS? DEN GAS DET FINNS MEST AV I LUFTEN DEN GAS SOM VI ANDAS UT (VEM BEHÖVER DEN?) DEN GAS SOM ALLA MÄNNISKOR OCH DJUR BEHÖVER DEN GAS SOM BILDAS NÄR VÄXTER RUTTNAR. SKRIV ÄVEN VAD DEN KALLAS 3. PÅ VILKET SÄTT ÄR KOLDIOXID EN VIKTIG GAS FÖR OSS PÅ JORDEN?

30 LABORATION SKRIV EN LABBRAPPORT VÅTT ELLER TORRT? MATERIAL ETT GLAS, PAPPER, VATTEN, DISKHO GÖR SÅ HÄR KNYCKLA IHOP ETT PAPPER OCH TRYCK NER DET I BOTTEN PÅ ETT GLAS. VÄND UPP OCH NER PÅ GLASET OCH KONTROLLERA ATT PAPPRET INTE RAMLAR UT. HÅLL GLASET UPPOCHNER OCH STOPPA NER DET I VATTNET. TA UPP GLASET OCH VÄND DET RÄTT. TITTA PÅ PAPPRET. KÄNN EFTER HUR DET KÄNNS. VAD HAR HÄNT? HUR KAN DET VARA SÅ, TROR DU? SKRIV EN HYPOTES

31 ARBETSBLAD 5 ARBETSBLAD 6 PLUSSIDA FRÅN ARBETSBOKEN FÖR DE SOM ÄR SNABBA, SIDAN 51 DET FINNS UPPGIFTER I HANDLEDNINGEN OM LUFT ATT VISA FÖR ELEVERNA. SKA VI ELLER INTE?????

32 atmosfär atom avdunstning fast form flytande form fostervatten frysa gasform grundvatten kondensering kretslopp luftfuktighet lösningsmedel molekyl nederbörd reningsverk saltvatten smälta sötvatten vattentorn vattentäkt vattenverk vattenånga växthusgas BEGREPP FÖRKLARA FÖR EN KAMRAT

33 ÄMNEN LÄR DIG DE OLIKA ÄMNENA OCH DERAS KEMISKA BETECKNING KOLDIOXID KVÄVE METAN SYRE VATTEN VÄTE CO2 N CH4 O H2O H

34 AVSLUTNING AV ARBETSOMRÅDET SVARA PÅ FRÅGORNA HAR DU KOLL PÅ VATTEN OCH LUFT VI AVSLUTAR MED ETT SKRIFTLIGT FÖRHÖR DU FÅR SEDAN UT DIN MATRIS DÄR VI TILLSAMMANS FYLLER I VILKA KUNSKAPSKRAV SOM DU UPPNÅTT

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer: Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

Instuderingsfrågor med svar inför prov om:

Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook. LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Vattnets former. Rev

Vattnets former. Rev Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3

Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3 Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6

Läs mer

Pedagogisk planering kemi åk 4

Pedagogisk planering kemi åk 4 Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg

Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg Kemi 4-6 Valkurs NO/Teknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T5 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-10-23 Tid: 09.00 12.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Mål för arbetsområdet

Mål för arbetsområdet 1. KEMINS GRUNDER Centralt innehåll Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Kemiska föreningar och hur atomer

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk Kan avgöra om en källa är användbar

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk Kan avgöra om en källa är användbar Lärarhandledning Isbitar på toppen av burken Mål Årskurs 4-6 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9. Progression av förmågor 1-3 4-6 7-9 Till att

Läs mer

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA Dricksvattnet i våra kranar är vårt viktigaste livsmedel. Men här på Gotland har vi dåligt med vatten. Grundvattennivåerna är mycket låga och de rinner inte till tillräckligt med till våra insjöar (träsk)

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Kemi Kunskapens användning

Kemi Kunskapens användning Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

VARDAGSKEMI SAMT GRUNDLÄGGANDE KEMI

VARDAGSKEMI SAMT GRUNDLÄGGANDE KEMI VARDAGSKEMI SAMT GRUNDLÄGGANDE KEMI VARDAGSKEMI Med vardagskemi menas framförallt kemin du möter i ditt hem. Allt ifrån matlagning till städning. VÅR MAT IDAG KEMIN I KÖKET Idag konserverar vi mat för

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

Ett inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse

Ett inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse Ett inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse 1 Visste du att det finns lika mycket vatten idag som det fanns på dinosauriernas tid. Dessutom är det samma vatten. Så det vatten som du dricker

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi. LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2013/2014 Kemi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska

Läs mer

Vi och naturen i Öresund

Vi och naturen i Öresund Foto: Marint Kunskapscenter /Michael Palmgren Vi och naturen i Öresund Samlade övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 2 3 Material:, Eva Hörnblad PI och Anne-Cathrin Ek-Hamfelt www.malmo.se/pedagogiskakartor

Läs mer

Puls Fysik och Kemi 4-6 Arbetsbok 1

Puls Fysik och Kemi 4-6 Arbetsbok 1 Puls Fysik och Kemi 4-6 Arbetsbok 1 Läraranvisning Textview Verksnummer: 31423 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt

Läs mer

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2 LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Inläsningsblad, organisk kemi

Inläsningsblad, organisk kemi Inläsningsblad, organisk kemi Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll för årskurs 7-9: Kemin i naturen Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-

Läs mer

Utomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla

Utomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla Vattnets kretslopp ca 45 minuter, åk 3-4 Utomhuskonferensen Mitt i naturen 12-13.9.2013. Vörå Vad betyder vattnets kretslopp? Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla Påsar/lådor/kuvert/annat

Läs mer

Säkerhetsregler i kemi

Säkerhetsregler i kemi Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och

Läs mer

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D Surt och basiskt Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Puls Fysik och Kemi 4-6 Arbetsbok 1

Puls Fysik och Kemi 4-6 Arbetsbok 1 Puls Fysik och Kemi 4-6 Arbetsbok 1 Läraranvisning punktskrift Verksnummer: 31423 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt

Läs mer

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson NO MED MUSIK VATTNET ÅKER RUNT Text och musik: Richard Kristiansson Vattnet åker runt, runt, runt, runt, runt på en upptäcktsfärd, genom luft och hav och mark och träd runt hela vår värld. När vattnet

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

TitaNO Kemi, v !

TitaNO Kemi, v ! TitaNO Kemi, v. 35-40 Kap 1 Vad är kemi 2 veckor á 4 h 8h Kap 2 Ämnenas små beståndsdelar 1 veckor á 4 h 4h Kap 3 Fast, flytande och gas 1 veckor á 4 h 4h Mål Förstå vad kemi handlar om Kunna ge exempel

Läs mer

Vatten Världens viktigaste ämne

Vatten Världens viktigaste ämne A här får du lära dig J på vilka sätt vattnet är viktigt för oss människor om vattnets speciella egenskaper och varför de är viktiga för livet på jorden hur vattnets kretslopp ser ut hur vi människor renar

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Övning Fyll i. Övning Fundera på. Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. 1 VAD ÄR NO?

Övning Fyll i. Övning Fundera på. Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. 1 VAD ÄR NO? 1 VAD ÄR NO? Övning Fyll i Övning Förklara orden på svenska Övning Fundera på Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. Engelsmannen hålls kvar Svensken Isaac Newton kom på varför jorden och de andra planeterna

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven? "Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.

Läs mer

Temats innehåll och lärande

Temats innehåll och lärande f l i k 13 Temats innehåll och lärande Temat Matens kemi berör flera innehållsområden i kursplanen för kemi och biologi i Lgr 11. Lgr 11 betonar att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Bodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld. NO-biennal 2015

Bodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld. NO-biennal 2015 Bodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld NO-biennal 2015 Dagens experiment och teori återfinns dels i Uppbyggd runt de 4 elementen Jord Luft Vatten och Eld och

Läs mer

Förslag den 25 september Fysik

Förslag den 25 september Fysik Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia Lärare: Jimmy Pettersson 1. Materia Men först Vad är Kemi?! Vad är Kemi?! Kemi är: vetenskapen om materias egenskaper och sammansättning. Okej! Vad är materia då?! Materia är: allt som tar upp yta och

Läs mer

Naturvetenskap och Teknik för Alla - NTA KEMIFÖRSÖK

Naturvetenskap och Teknik för Alla - NTA KEMIFÖRSÖK Namn: Naturvetenskap och Teknik för Alla - NTA KEMIFÖRSÖK Vad är egentligen kemi? Kemi finns överallt omkring oss. I luften, marken och haven finns olika kemiska ämnen. Växter och djur är också uppbyggda

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer