Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47
|
|
- Björn Bernt Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska reaktioner och bindningar - syror, baser och salter. Vi kommer att labba mycket! Du förväntas: - läsa angivna kapitelanvisningarna inför varje lektion, så att du kommer välförberedd till lektionen - göra angivna läxuppgifterna efter varje lektion, inför nästa lektion (om det är labbrapport har ni dock en vecka på er att lämna in), för att befästa lektionens innehåll. Material Syfte - Spektrum Kemi, fjärde upplagan (svarta boken), flera kapitel: - Kap 1, avsnitt Kap 13, avsnitt Kap 4, avsnitt Kap 5, avsnitt Arbetsblad som delas ut i klassen - Webben för fördjupning Undervisningen i detta arbetsområde ska syfta till att du utvecklar din förmåga att: - använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i och samhälle, - genomföra systemaka undersökningar i kemi, och - använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Metoder och arbetssätt - Studier i boken och genomgångar - Filmer som berör ämnet - Arbetsblad att jobba på i klassen och hemma - Läxförhör i klassrummet med Kahoot eller annat verktyg - Systemaka undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. - Dokumentation av undersökningar med tabeller, labb Planering 9E - Kemi - Kemiska reaktioner, syror och baser - ht2016, v
2 Lektionsplanering Vecka Dag Inläsning Lektionsinnehåll Läxa v39 v40 v41 v42 v43 v45 v46 v47 26/9 27/9 29/9 03/10 04/10 06/10 10/10 11/10 13/10 17/10 18/10 20/10 24/10 25/10 27/10 07/11 08/11 10/11 14/11 15/11 17/11 21/11 22/ (Kort lektion) Genomgång av arbetsområdet. TDS Repetition om kemins grunder. Labb/demonstration Balansera reaktionsformler. Grupparbete begreppslista. Läxförhör kemins grunder. - Ingen lektion (vägledningsvecka) - - Ingen lektion (vägledningsvecka) - - Repetition och provfeedback fysik (kraft och rörelse). TDS Plugga osäkra begrepp. Korsord Periodiska systemet, atomens uppbyggnad. TDS 13.1 Arbetsblad Elektronskal, valenselektroner. Demonstration. TDS 13.2 Arbetsblad Molekylbindning TDS 13.3 Arbetsblad Jonbindning TDS 13.4 Arbetsblad Jonbindning, molekylbindning. Labb. Labbrapport - Ingen lektion (utvecklingssamtal). Hemuppgift däremot --> Utvärdering/kamratbedömning labbrapporter Arbetsblad 13.5 Utvärdera rapporter Korsord Syror och baser - ph, indikatorer. Labb. TDS Syror - vätejoner, starka och svaga syror TDS Ingen lektion (UNICEF-föreläsning) Baser - hydroxidjoner, starka och svaga baser. Labb Labbrapport - Repetition och eget arbete TDS Salter - introduktion TDS Salter - labb Korsord 3 - Repetition och eget arbete - - Repetition och eget arbete - - PROV - Planering 9E - Kemi - Kemiska reaktioner, syror och baser - ht2016, v
3 Koppling till läroplanens centrala innehåll Begrepp, modeller och metoder o Atomer, elektroner och kärnpartiklar. o Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. o Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. o Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv. o Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. o Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen. o Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. o Lösningar, fällningar, syror och baser samt ph-värde. Kemi i samhället o Aktuella samhällsfrågor som rör kemi. o Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik. o Källkrik granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi. Den vetenskapliga processen - utveckling av modeller och teorier o Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. o De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Vetenskapliga undersökningar o Systemaka undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. o Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. o Dokumentation av undersökningar med tabeller, Planering 9E - Kemi - Kemiska reaktioner, syror och baser - ht2016, v
4 Kunskapskrav för betyget i ämnet kemi i slutet av årskurs 9 E C A ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. källor och för enkla och till viss del kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp. källor och för utvecklade och relativt väl kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. källor och för välutvecklade och väl kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp. planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systemakt utifrån. I utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systemakt utifrån. I utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systemakt utifrån. I utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Planering 9E - Kemi - Kemiska reaktioner, syror och baser - ht2016, v
5 Eleven kan föra enkla till viss del kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan föra välutvecklade och väl kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Planering 9E - Kemi - Kemiska reaktioner, syror och baser - ht2016, v
3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merAtomer och det periodiska systemet
Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts
Läs merArbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Läs merHavets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?
"Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur
Läs merPedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013
Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merKEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:
7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska
Läs meranvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra
KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merPauli gymnasium Komvux Malmö Pauli
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,
Läs merGrundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum
Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.
Läs merArv och genetik - 9E - läsår v48-v5
Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3
MI 3.11 MI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merPlanering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar
Läs merDe förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
Läs merElektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12
Elektricitet, magnem och energi - 9E - vt17, v5-12 Inledning Under denna period läser vi om elektricitet, magnem och energi: - dels rent fysikaliskt om elektricitet och magnem - dels hur dessa fenomen
Läs mer"Densitet, Tryck, Värme, Väder"
"Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"
Läs merLokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi
Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens
Läs merStudieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ
Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten
Läs merLokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merLPP Energi och elektricitet År 7
LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merÄmnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning
Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Vi kommer att arbeta med ljus och strålning samt ögats uppbyggnad. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: använda kunskaper
Läs merKunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs mersamt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.
Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen
Läs merHur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
Läs merVatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).
Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
Läs merÄmnesplanering Levande organismer 7H
Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB
ISBN 978-91-47-12384-1 2017 Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Bildförteckning:
Läs merStålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D
Surt och basiskt Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merBegrepp vem hör ihop med vem?
Syftet med arbetet är att du ska utveckla din förmåga att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Målet är att
Läs mer3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merCentralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
3.10 SIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merPlanering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud
Planering NO 8B, Vecka 6 2016 Ögat/Örat/Ljus/Ljud Centralt innehåll Fysik Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande
Läs merKemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna
Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs merI detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:
PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merVäderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och
Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen
Läs meranvända fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 beslutade
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merPedagogisk planering kemi åk 4
Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merNO: KEMI. Årskurs
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell
Läs merFörmågor och Kunskapskrav
Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens
Läs mervalsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,
1 KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merLPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.
LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?
Läs merFysiken i naturen och samhället
Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll
Läs merATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT
ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT 9a HT.2013 Elevens namn: Genom undervisningen i ämnet ATOMFYSIK ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att : använda kunskaper i fysik för
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merKommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer
vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och kommentarer Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 e-post: order.fritzes@nj.se
Läs mer"Biologi - blodet, andningen och maten"
"ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från
Läs merKOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers
ISBN 978-91-47-12383-4 2017 Fredrik Wennersten & Liber AB Projektledare och redaktion: Andreas Persson Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Illustrationer: Typoform
Läs merDefinitioner. Kemi. Naturvetenskap
Kemi åk 8 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merVarför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016
LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs merFysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi
Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
Läs merÄmnesplan i Kemi Treälven
Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merFärg i vardagen och skolan
Färg i vardagen och skolan Work-shop vid NO-Biennalen 28-29 april 2015 Lärare 7-9 Vivi-Ann Långvik viviann@krc.su.se Lite fakta om ljus och färg Isaac Newton år 1672 Synligt ljus: ca 400-800 nm Hur vi
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merKursplanen i ämnet kemi
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet kemi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merKarbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merAREA 41 KEMINS GRUNDER
2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet
Läs merNya reformer. Nya kursplaner årskurs januari Den nya skollagen. En förändrad läroplan för förskolan
Nya kursplaner årskurs 1-6 29 januari 2011 Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 1 Förskola
Läs merInläsningsblad, organisk kemi
Inläsningsblad, organisk kemi Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll för årskurs 7-9: Kemin i naturen Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-
Läs merSkolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.
Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring
Läs mer