AREA 41 KEMINS GRUNDER

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "AREA 41 KEMINS GRUNDER"

Martin Håkansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet eller som repetition. Författare: Per Lindgren, Jönköping Till filmen finns även arbetsuppgifter som knyter an till filmens innehåll. Målgrupp handledning: Kursplan: Kopplingar till Lgr 11 och Gy 2011 finns på den sista sidan i denna handledning. Nyckelord kemi, kemist, grundämne, atom, molekyl, jon, jonförening, protoner, neutroner, elektroner, salter, fällningar Experimenten Natrium i vatten demonstrationsbeskrivning finns! Filminfo Area 41 Kemins grunder Magnesiumband antänds. Viktigt att ej titta direkt på lågan! Reaktion: Mg + O2 MgO Silvernitrat blandas med natriumklorid. Se laboration! Det bildas en vit fällning av silverklorid Blynitrat blandas med kaliumjodidlösning. Se laboration! Det bildas en gul fällning av blyjodid. 7: Jonföreningar, min Målgrupp: från 12 år Ingår i SLI Plus Ingår i serien: Area 41 Kemins grunder som behandlar utvalda områden i kemi för högstadiets årskurs 7-9 samt för gymnasiets kemi 1 och kan ses som en repetition eller som en introduktion till olika avsnitt inom ämnet En pappersbit, en lysdiod på 1,8 V samt ett magnesiumband bildar ett litet batteri som får lysdioden att brinna. Grafitbiten är inte nödvändig. g

2 Laboration jonanalys Identifiering av några salter och redovisning med reaktionsformler. OBS! Alla barium-, bly- och silver-salter skall samlas upp i särskilda kärl. Gör en riskanalys innan ni börjar laborera. Uppgift Att bestämma vilka salter som finns i respektive burk samt skriva korrekta reaktionsformler för de fällningsreaktioner du ser. Fakta Silverjoner ger vit fällning med kloridjoner, samt ger en ljusgulaktig fällning med jodidjoner. Bariumjoner ger en vit fällning med sulfatjoner. Blyjoner ger klar gul fällning med jodidjoner, vit fällning med sulfatjoner samt vit fällning med kloridjoner. Material och kemikalier Det finns 4 små burkar med salter (märkta med 1,2,3,4) samt små brunnar att droppa lösningarna i. Alla lösningar har koncentrationen 0,10 mol/dm 3. Salterna är kaliumnitrat, kaliumklorid, natriumsulfat och natriumjodid. Du skall använda reagenslösningar med silvernitrat, bariumnitrat (eller bariumklorid) samt blynitrat. Använd rena pipetter för respektive lösning. 2

3 Metod Uppgift 1: Diska brunnarna mycket noga innan du börjar. Tillsätt ca 3 droppar vatten till varje brunn. Tillsätt sedan i varje brunn (enligt lista till höger); 3-4 droppar lösning 1(I alla 4 brunnar) 3-4 droppar lösning 2 (I alla 4 brunnar) 3-4 droppar lösning 3 (I alla 4 brunnar) 3-4 droppar lösning 4 (I alla 4 brunnar). Tillsätt därefter följande reagens; 1 2 droppar silvernitratlösning 1 2 droppar bariumkloridlösning 1 2 droppar blynitratlösning Använd sista brunnen som referens. Resultat Lösning 1 är saltet Lösning 2 är saltet Lösning 3 är saltet Lösning 4 är saltet Skriv reaktionsformler för minst 5 brunnar där du fått fällning. Du skall skriva reaktionsformel med aggregationstillstånd och alla salter skrivs i jonform. Exempel: NaCl (aq) skrivs som Na + (aq) + Cl - (aq). 3

4 Demonstrationstips! 1. Natrium i vatten Fyll en stor glasskål med vatten. Tillsätt fenolftalein samt lite diskmedel några droppar. Ta sen en ca ärtstor bit av natriummetall och lägg i glasskålen. Riskbedömningsunderlag: Gör en egen riskanalys. Obs se till att eleverna har ett bra avstånd till reaktionen. Tar du en för stor bit så exploderar natriummetallen och kan spridas en bra bit. Natrium + vatten natriumhydroxid och vätgas 4

5 2. Demonstrera jonförening eller molekylförening Du som lärare kan ta fram olika lösningar av: Salt Socker Etanol Osv och hälla dessa ämnen i en bägare så eleverna ser. Därefter använder du en doppelektrod och påvisar så om du har en Jonförening eller molekylförening. Alternativt låter du eleverna göra detta som laboration. Använd ämnen du känner dig säker med. Bra att veta: Kemiska föreningar består antingen av molekyler eller av joner. Om man smälter jonföreningar eller löser upp dem i vatten blir jonerna fria. Dessa joner kan leda elektrisk ström. Molekylföreningar kan inte leda elektricitet, eftersom molekyler är oladdade. 5

6 LGR 11 Kemi - Centralt innehåll årskurs 7-9 Kemin i naturen Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt. Kemins metoder och arbetssätt Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Gy2011 Centralt innehåll - Kemi 1 (KEMKEM01) Materia och kemisk bindning Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering. Fällningsreaktioner Reaktioner och förändringar Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner. Stökiometri Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner. Analytisk kemi Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel kromatografi och titrering. Kemins karaktär och arbetssätt Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning. Hur problem och frågor avgränsas och studeras med hjälp av kemiska resonemang. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. 6

Relevanta dokument

AREA 41 KEMINS GRUNDER

2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Kemispråket Filmen ger en introduktion till kemins språk. Den galne kemisten utför experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet eller som repetition.