Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Save this PDF as:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)"

Transkript

1 Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

2

3 Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer?

4 Magnesium brinner i luft Vad händer kemiskt? Magnesium reagerar med syre, det bildas magnesiumoxid Mg (s) + 1/2O 2 MgO

5 Mg Mg e - (ädelgasstruktur - 8 elektroner i yttersta elektronskalet) 2e - + O O 2- (ädelgasstruktur- 8 elektroner i yttersta elektronskalet) e - + O 2 O 2 (för en hel syremolekyl) 2Mg + 4e - 2Mg 2+

6 Begrepp (redox) Oxidation avgivande av elektroner Ett ämne som oxideras avger elektroner Reduktion upptag av elektroner Ett ämne som reduceras tar upp elektroner Oxidationsmedelett ämne som får ett annat ämne att oxidera. Reduktionsmedel får ett annat ämne att reduceras En oxidation sker alltid tillsammans med en reduktion Redoxreaktion en reaktion där ett ämne reduceras samtidigt som ett annat oxideras

7 Mg Mg e - Oxidation (ox) 2e - + O O 2- Reduktion (red) e - + O 2 O 2 (red) 2Mg 2Mg e - 2Mg + O 2 2 MgO (ox) Redoxreaktion

8 Vad hände? Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq)

9

10 Olika metaller (atomer) har olika benägenhet att lämna ifrån sig elektroner. Ädla metaller Oädla metaller Ädla metaller: har liten benägenhet att avge elektroner, går att hitta som rena metaller i naturen Tex. guld, silver Oädla metaller: har reagerat men andra ämnen och finns som mineraler i naturen. Tex. Magnetit (Fe 3 O 4 ) och blodsten eller hematit (Fe 2 O 3 ). Kopparkis CuFeS 2, Kalciumkarbonat CaCO 3 Kvarts, kiseldioxid, SiO 2. (Malm mineral som används för att få ut rena metaller kommersiellt, tex järnmalm)

11 Elektrokemiska spänningsserien Rangordnar vi metallerna efter benägenhet, vilja, att avge elektroner får vi en så kallad elektrokemisk spänningsserie. Stor benägenhet K Na Mg Al Zn Fe Pb H Cu Ag Au Pt liten benägenhet

12 Väteutdrivande metaller (till vänster om väte i den elektrokemiska spänningsserien) Avger elektroner och bildar positiva joner lättare än vad väte gör Demo: Zn(s) och Cu(s) i varsitt provrör med 3mol/dm 3 HCl Vad händer?

13 Zinken löses upp i saltsyran, övriga metallerna är opåverkade zink oxideras, vätejoner reduceras Zn(s) + 2H + + 2Cl - Zn Cl - + H 2 (g)

14 Övn: , 805, 806, ,811 Ev lab: Elektrokemiska spänningsserien

15 Aluminium och kopparklorid Aluminium i kopparklorid 2Al(s) + 3Cu 2+ (aq) + 2Cl - (aq) 2Al 3+ (aq) + 3Cu(s) + 2 Cl - (aq) 2Al 2Al e - 3Cu 2+ (aq) + 6e - Cu(s) oxidation (ox) reduction (red) Summa: 2Al(s) + 3Cu 2+ (aq) 2Al 3+ (aq) + 3Cu(s) Obs! Lika många elektroner som avges måste upptas. Om ngt oxiderar måste ngt annat reduceras

16 En redoxreaktion kan ge en ström i ett batteri

17 Oxidation/Reduktion metaller är olika Zn (s) Zn e - Cu e - Cu (s) Zink oxiderar, ger elektroner till kopparjoner Tänk om man kunde få elektronerna att vandra genom en ledning!

18 Alessandro Giuseppe Antonio Anastasio Volta, född 1745 italiensk greve och fysiker. Volta uppfann bla det första elektriska batteriet, den galvaniska cellen

19 Galvanisk cell (batteri) kemisk energi elektrisk energi Zn (s) Zn e - Elektrod där oxidation Negativ pol Cu e - Cu (s) Elektrod där reduktion sker Positiv pol Elektronerna rör sig genom elektroden /ledningen Joner rör sig i vattenlösningen Lösningarna är separerade men joner kan röra sig mellan lösningarna (en saltbrygga ger en sluten krets) Elektronerna kan utför ett arbete t ex få en lampa att lysa.

20 Galvanisk cell (kemisk energi till elektrisk energi)

21

22 Ehinger förklarar galvanisk cell: seu

23 Skillnad i elektropotential ( elektrokemiska spänningsserien) mellan + pol och pol, ger olika emk (elektromotorisk kraft) samma som ems (elektromotorisk spänning)

24 Batterier

25 Korrosion rost, 4Fe (OH) 3 4Fe + 3O 2 + 6H 2 O 4Fe (OH) 3 Järn oxideras Syre reduceras

26 Elektrolys (elektrisk energi till kemisk energi) En elektrolys är en påtvingad redoxreaktion. Reaktionen går en onaturlig väg - mot den elektrokemiska spänningsserien energi måste tillföras utifrån. Klor (halogen) har större sug efter elektroner jmf med koppar..men med spänning kan man få reaktionen att gå åt andra hållet Två elektroder: Cu e - Cu (s) (oxidation) 2Cl - Cl 2 (g) + 2e - (reduktion )

27 Oxidationstal

28 oxidationstal

29 Oxidationstal forts.

30

31 Avsnitt: 8:6 Uppgift: 821 (galvanisk cell), 823 (batterier) Avsnitt: 8:8 (korrosion) Uppgift: (8:7 Elektrolys, extra A-niv) Tidigare RedOx Övn: , 805, 806, ,811 Blandat: Uppgift: 828, 829, 831 (Avsnitt 8:4, uppgift 8:15-816, 818 oxidationstal )

32 Galvanisk cell och elektrolys

33 Galvanisk cell (kemisk energi till elektrisk energi)

34 Cell-schema galvaniskcell

35 överkurs

36 Elektrolys (elektrisk energi till kemisk energi) En elektrolys är en påtvingad redoxreaktion. Reaktionen går en onaturlig väg - mot den elektrokemiska spänningsserien energi måste tillföras utifrån. Två elektroder: Den ena en transport av elektroner från elektroden, här sker en oxidation. Denna elektrod kallas anod. Vid den andra sker en tillförsel av elektroner. Här sker en reduktion. Denna elektrod kallas katod. Cu e - Cu (s) (katod) 2Cl - Cl 2 (g) + 2e - (anod) Klor (halogen) har större sug efter elektroner jmf med koppar..men med spänning kan man få reaktionen att gå åt andra hållet

37 Elektrolys av aluminiumoxid, Al 2 O 3 (Bauxit) för att få rent aluminium (Al) energikrävande - panta mera!

38 Bränslec

39 Elektrokemiska spänningsserien och elektrolys Ju lättare en metall bildar joner ju mer spänning (energi) behövs för att metalljonen skall bildas. Metaller till vänster om väte i spänningsserien kan inte framställas i vattenlösningar (det bildas vätgas istället för metall) Dessa metaller framställs i en smälta av ett salt (smältelektrolys)

40

41 Vad ska man kunna inför kursprovet? Materia och kemisk bindning (kap 1,2 3,6,9) Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering. Kemiskbindning och dessinverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för organiska och oorganiska ämnen. Reaktioner och förändringar Syrabasreaktioner, inklusive ph-begreppet och buffertverkan. (kap 12) Redoxreaktioner, inklusive elektrokemi. (kap 8) Fällningsreaktioner. (kap 4) Energiomsättningar vid fasomvandlingar och kemiska reaktioner. (kap 11) Stökiometri (kap 5, 7) Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner. Substansmängdsförhållanden, koncentrationer, begränsande reaktanter och utbyten vid kemiska reaktioner. Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel kromatografi och titrering. Analytisk kemi (titrering) (kap 12)

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns

Läs mer

Kapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel.

Kapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel. Kapitel 18 Innehåll Kapitel 18 Elektrokemi 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens

Läs mer

Kapitel 18. Elektrokemi

Kapitel 18. Elektrokemi Kapitel 18 Elektrokemi Kapitel 18 Innehåll 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som

Läs mer

Repetition av hur en atom blir en jon.

Repetition av hur en atom blir en jon. Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Nya begrepp i elektrokemi

Nya begrepp i elektrokemi Nya begrepp i elektrokemi 1 Elektrolys och elektroly4ska processer Laddningsmängd i elektrokemiska processer Rening av råkoppar Galvanisering av järn (elförzinkning) Energiförbrukning Klor- alkaliprocessen

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska

Läs mer

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU,

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 171031 Lars Eriksson, Jenny Olander Lars.eriksson@mmk.su.se Jenny.olander@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, Korrosion Corrodere (latin) = gnaga sönder Fritt efter Callisters bok: avsnitt

Läs mer

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406 Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406 Lars Eriksson, Vivi-Ann Långvik Lars.eriksson@mmk.su.se viviann@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00 Introduktion,

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2. Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan

Läs mer

F1 F d un t amen l a s KEMA00

F1 F d un t amen l a s KEMA00 F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal

Läs mer

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Mattias Krysander 26 maj 2015 Dagens föreläsning 1 Introduktion 2 Grunder i batteri-kemi 3 Cellens elektromotoriska kraft (emk) 4 Teoretisk kapacitet: laddningstäthet,

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9 Arbetshäfte kemi 9 Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi.!1 Repetition Grundämne eller kemisk förening 1. Rita och beskriv skillnaden mellan ett grundämne och

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

Periodiska systemet. Namn:

Periodiska systemet. Namn: Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer

Läs mer

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén Oxidation, reduktion och redoxreaktioner Niklas Dahrén Vad innebär oxidation och reduktion? Oxida'on: Ämnet får e* elektronundersko* genom a* elektroner avges helt eller delvis (oxida8onstalet ökar). Reduk'on:

Läs mer

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9 Elektrokemi 1 anod (oxida0on) och katod (reduk0on) halvcellsreak0on cellreak0on cellpoten0al a8 teckna cellschema standard- vätgascellen och standardpoten0aler galvaniskt element vs. elektroly0sk cell

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast

Läs mer

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner

Läs mer

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd 1 1 Bestäm atommassan för a) Syre b) Barium c) N 2 d) 8 S 2 2 Bestäm formelmassan för: a) Natriumklorid b) Aluminiumoxid c) Ag 2 SO 4 d) ZnHg(SCN) 4 e) UO 2 (NO

Läs mer

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313 Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter

Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter lektrkemi Kemi med bikemi VT 213 Atkins & Jnes Kap. 13 Vad strt sker, det sker tyst ur Odalbnden av rik Gustaf Geijer i reversibla, icke-(pv) prcesser, när Gibbs energi för en reaktin får utföra maximalt

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9) Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

1. Förklara begreppen bergart, malm och mineral.

1. Förklara begreppen bergart, malm och mineral. HÄLLEBERGSSKOLAN BERGARTER, MALMER OCH MINERALER Ur Stenar i färg av Per H Lundegård: Mineral är de minsta byggstenarna i jordskorpan näst efter atomer och molekyler När flera korn, klumpar eller kristaller

Läs mer

Kemiskafferiet modul 6 kemiteori. Bränslen och energi.

Kemiskafferiet modul 6 kemiteori. Bränslen och energi. Bränslen och energi. Det här avsnittet handlar om energi, ett begrepp vi har berört många gånger i samband med ämnens aggregationstillstånd, salters upplösning i vatten mm. Vi har diskuterat t ex vattenmolekyler

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för

Läs mer

KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION

KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION SYROR och BASER A: Kap 11 (F1, F2) GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Brönsted syra/bas Lewis syra/bas Syra med konjugerad bas / Bas med konjugerad syra ph, poh,

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Repetition. UTFÄLLNINGAR ; TYPER - Hydroxider - Sulfider - Karbonater

Repetition. UTFÄLLNINGAR ; TYPER - Hydroxider - Sulfider - Karbonater Repetition UTFÄLLNINGAR ; TYPER - Hydroxider - Sulfider - Karbonater FÄLLNINGSBETINGELSER - Löslighet av fast salt i rent vatten - Reduktion av löslighet genom utsaltning tex tillsats av Cl -, OH -, S

Läs mer

Att undervisa nyanlända naturvetenskap på gymnasiet Var börjar man som lärare?

Att undervisa nyanlända naturvetenskap på gymnasiet Var börjar man som lärare? Att undervisa nyanlända naturvetenskap på gymnasiet Var börjar man som lärare? Per-Olof Wickman, Dana Seifeddine Ehdwall Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Leda lärande,

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

Framställning av järn

Framställning av järn Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

LIKSTRÖM. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I Q t. I dq dt. Ström

LIKSTRÖM. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I Q t. I dq dt. Ström LKSTRÖM Spänningsaggregat & Strömaggregat + Ström Q=1 C =1 A Q t dq dt t=1 s Referensriktning: Strömriktningen är densamma som positiva laddningars rörelseriktning. Ström och spänningskällor Batterier

Läs mer

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9 FYSIK ELEKTRICITET Årskurs 7-9 UNDER DETTA AVSNITT FÅR DU LÄRA DIG: Hur utforskandet av elektriska laddningar lett till dagens kunskap om spänning, ström och resistans Hur man ritar och kopplar elektriska

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2009-11-19 Sal TER1 Tid 8-12 Kurskod 9NV221 Provkod STN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Kemi (16-30) Skriftlig

Läs mer

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 7 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 11:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Hållbarhet: oxidation och korrosion ch 17 Paus Processers egenskaper ch 18 2 Hållbarhet:

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)

Läs mer

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Niklas Dahlberg 1 Varför behövs vattenbehandling? Fokus på problemen: MIKROBIO KORROSION Vad orsakar scaling? Faktorer som påverkar bildandet av scaling: Suspenderande

Läs mer

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska

Läs mer

Lärarmaterial. Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg. tema & teori

Lärarmaterial. Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg. tema & teori Lärarmaterial Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg Kemi A tema & teori BON NIER S KEMI A LÄRARMATERIAL KEMISKT LABORATORIEARBETE Innehåll Förord 4 Kemiskt laboratoriearbete 5 Anteckningar

Läs mer

6. Metallerna och deras föreningar, redoxformler, redoxtitrering

6. Metallerna och deras föreningar, redoxformler, redoxtitrering 6. Metallerna och deras föreningar, redoxformler, redoxtitrering 6.1. Ange oxidationstalet för svavel i följande föreningar: a) H 2 SO 4 b) SO 2 c) H 2 SO 3 d) H 2 S 2 O 8 2 e) SO 3 6.2. Ange oxidationstalet

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten. 1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI NBAK20 Basår: Kemi, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Sciences: Chemistry, 15 higher education Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Övningar Homogena Jämvikter

Övningar Homogena Jämvikter Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd

Läs mer

Elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet

Elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet Elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet Lars Eriksson 12 januari 2016 ii Innehåll Förord ix 1 Bakgrund 1 1.1 Elektrokemiska celler - galvaniska celler - spontana processer - batterier..... 1

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI NBAK00 Naturvetenskapligt basår, Kemi, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Sciences: Chemistry, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. JONER Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. Från era studier i atomens uppbyggnad vet ni att atomen består av i huvudsak tre partiklar. Protonen,

Läs mer