Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi"

Transkript

1 Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan den korrodera. Detta sker genom att metallen avger elektroner. Genom att hindra flödet av elektroner så förhindras alltså korrosionen. I denna laboration undersöks vid vilka omgivningar som olika metaller korroderar samt vad som kan göras för att motvera korrosion. Resultatet blir att om två metaller är i kontakt med varandra så kommer den oädlaste skydda den ädlare från korrosion genom att själv korrodera. Uppsala Sida 1 av 8

2 Inledning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan den korrodera. Detta sker genom att metallen oxideras, det vill säga avger elektroner. Elektronerna tas upp antingen av samma metallbit, eller av en annan, beroende på metallens omgivningen. Den del som avger elektroner kallas för anod, medan den som tar upp elektronerna kallas för katod. Det blir således en ström riktad från katoden mot anoden (strömmens riktning är definierad som den motriktade elektron-riktningen). Denna ström kan användas som mått för att se hur fort ett material korroderar. Reaktionen kan påskyndas om metallen/metallerna är i kontakt med en elektrolyt. I denna laboration så använvänds NaCl-lösning som elektrolyt. Jonerna i lösningen gör det enlare för elektronerna att förflytta sig mellan anod och katod. I och med att oxidation måste ske för att korrosion ska kunna ske så kan man dock även skydda metaller från korrosion genom att belägga dem med ett material som inte elektroner kan ta sig genom. I vissa fall består skicktet av en oxid som bildas av metallen själv. Beläggning av metallen kan ske med en annan metall. Vanligtvis väljs en oädlare metall som beläggning då den blir anod och således oxiderar istället för metallen som man vill skydda. Väljer man en ädlare metall som beläggning så är det alltså viktigt att denna är heltäckande. Vidare så undersöks även hur ädelheten av två metaller i kontakt med varandra påverkar placeringen av anod och katod samt hur korrosion kan motverkas. Syfte Syftet med laborationen är att undersöka vid vilka omgivningar som olika metaller korroderar. Samt undersöka vad som påverkar korrosionshastigheten. Men även se hur korrosion kan motverkas med ytbeläggning. Utförande När Fe 2+ och K 3 Fe(CN) 6 är lösta i samma lösning så reagerar de och bildar berlinerblått, vilket har en tydlig blå färg. Detta utnytjas i laborationen för att se var anoden är i de fall då anodytan är på järn. Fenolftalein är färglös i sur och neutral miljö, men blir röd/rosa i basisk miljö. Detta utnyttjas i laborationen för att se var katoden är, eftersom att det kommer att finnas hydroxidjoner (OH - ) runt katoden i lösningen, vilka är basiska. Således kommer lösningen att färgas röd/rosa där katoden är. Laborationen delas upp i fyra olika experiment för att testa olika saker. Sida 2 av 8

3 Experiment 1 Enmetallkorrosion I experiment 1 så undersöks var anoden och katoden befinner sig och hur de flyttar på sig med tiden på en oxiderande järnbit. Ett järnbläck slipades och avfettades för att ta bort eventuella beläggningar och oxider. Sedan gjordes en rispa i järnbläcket med ett vasst föremål. Järnblecket lades i en petrilskål och en droppe vardera av fenolftalein, K 3 Fe(CN) 6 -lösning och 0,5M NaCl-lösning placerades som elektrolyt över rispan på järnblecket. För att förhindra avdunstning så täcktes järnblecket med en upp och ned vänd glasbägare vilandes på uppblött hushållspapper. Järnblecket studerades i en timme och alla synliga förändringar noterades. Experiment 2 Korrosionscellen När två metaller är i kontakt med varandra och en elektrolyt så har man en galvanisk cell. Det innebär att man får en minuspol (anoden) och en pluspol (katoden). Elektroner vandrar från anoden till katoden, detta medför en polspänning. Ett kopparbleck och ett järnbleck veks ihop så att de hade kontakt och bildade en 90 graders vinkel sedan lades de i en petrilskål. Samma sak gjordes för ett zink och ett järnbleck. 1,0 g agar löstes i 100g vatten genom uppvärmning på gränsen till kokning. När agar-vatten-lösningen fått svalna i cirka två minuter så tillsattes 2g NaCl, 2 droppar K 3 Fe(CN) 6 -lösning och 7 droppar fenolftaleinlösning. Lösningen blandades med glasstav innan den fördelades lika mellan de två petrilskålarna med metallbläcken i så att metallbläcken blev helt täckta av lösningen. Metallbitarna studerades i en timme och alla synliga förändringar noterades. Experiment 3 Passivering I experiment 3 undersöktes hur olika mängder av kaliumdikromat-lösning påverkar korrosionen av ett järnbleck. Fyra stycken järnbleck slipades och avfettades för att ta bort eventuella beläggningar och oxider. De fyra järnblecken lades brevid varandra i en petrilskål. En droppe 0,05M NaCl-lösning placeras på varje järnbläck som elektrolyt. I tur och ordning (från vänster) så droppades på järnblecken: 0M, 0,0015M, 0,015M och 0,15M kaliumkromat-lösning. För att förhindra avdunstning så täcktes järnblecken med en upp och ned vänd glasbägare vilandes på uppblött hushållspapper. Järnbitarna studerades efter en timme. Sida 3 av 8

4 Experiment 4 Reaktionshastighet I experiment 4 så mättes flödet av elektroner och på så vis även reaktionshastigheten. Olika kombinationer testades och vilken del av reaktionen som är drivande respektive bromsande undersöktes. Ett stort järnbleck och ett stort kopparbleck slipades och avfettades för att ta bort eventuella beläggningar och oxider. En stor glasbägare fylldes med 0,5M NaCl-lösning och en magnetomrörare stoppades i. De båda metallbläcken kopplades till var sin ingång på multimetern, vilken ställdes in för att mäta ström. Sedan sänktes metallbläcken ned i lösningen. Höjden på bläcken varierades och olika kombinationer testades, den med multimetern uppmätta strömmen noterades för olika höjder och kombinationer. Sida 4 av 8

5 Resultat och diskussion Resultat 1 Enmetallkorrosion Vid experimentets början så observerades blå färg i rispan, där bildades alltså anodytan. Färgen runt rispan liknade mer och mer svart allt eftersom tiden gick, detta eftersom att lösningen färgades mörkare av rosten. Det var svårt att observera någon rosa färg där katodytan bildades vid experimentets början, detta beror troligen på att lösningen snabbt färgades väldigt mörk av rosten. Men efter en timme så syndes det tydligt att katodytan låg längst ut vid kanten av lösningen, se figur 1. Katodytan har alltså vandrat mot kanten av lösningen allt eftersom tiden gick. Detta eftersom att reaktionen förbrukar syret i lösningen och måste flytta sig till syrerikare delar av lösningen. Figur 1, Järnbläcket efter 60 minuter. Vid katodytan så kommer syret att reduceras: Vid anodytan så kommer järnbiten att oxideras: Oxidation-reduktionsformeln kommer alltså att se ut som följande: 2H 2 O(l) + O 2 (aq) + 4e - 4OH - (1) Fe(s) Fe 2+ (aq) + 2e - (2) 2Fe(s) + 2H 2 O(l) + O 2 (aq) 2Fe 2+ (aq) + 4OH - (3) Enligt reaktionsformel (2) så finns Fe 2+ i lösningen, vilket kommer att reagera med K 3 Fe(CN) 6 och bilda berlinerblått. Lösningen kommer alltså att färgas blå vid anodytan. Fe 2+ oxideras vidare till Fe 3+ innan det reagerar med OH - : 2Fe 3+ (aq) + 6OH- Fe 2 O 3 *3H 2 O(s) (4) Sida 5 av 8

6 Resultat 2 Korrosionscellen Redan cirka 10 sekunder efter att lösningen hällts över metallbitarna så började lösningen i petrilskålen med zink och järn i att färgas rosa runt järnbiten. Här är alltså järnbiten katod. Reaktionen i petrilskålen med koppar och järn i var lite långsammare, efter cirka 30 sekunder började lösningen färgas blågrön runt järnbiten. Färgerna blev tydligare allt eftersom tiden gick. Efter cirka 40 minuter så började det att bli blått runt zinkbiten och rosa runt kopparbiten, se figur 2. Figur 2, Experiment 2 efter 60 minuter. Petrilskålen till vänster innehåller zink och järn medan petrilskålen till höger innehåller koppar och järn. Oxidationsformel för zink och järn Här skedde det två stycken delreaktioner, vid reaktion 2 så kommer zinkblecket att oxideras, zink är alltså anoden: Zn(s) Zn 2+ (aq) + 2e - (5) Men vid reaktion 1 så reducerades järnbläcket enligt oxidation-reduktionsformel (3), det blir alltså Fe 2+ -joner precis vid katodytan. Dessa Fe 2+ -joner reagerar med elektronerna som Zn släpper enligt formel (5) vid reaktion 2 och således fås reduktionsformeln: Oxidation-reduktionsformeln blev således: Zinkbläcket bildade alltså ett passiveringsskydd för järnbläcket. 2Fe 2+ (aq) + 2e- Fe(s) (6) Zn(s) + 2Fe 2+ (aq) Zn 2+ (aq) + Fe(s) (7) Sida 6 av 8

7 Oxidationsformel för koppar och järn Även här akedde två reaktioner, i reaktion 1 så oxiderades kopparbiten: Oxidation-reduktionsformeln för reaktion 1 är således: Cu(s) Cu 2+ (aq) + 2e - (8) 2Cu(s) + O 2 (aq) 2CuO(s) (8.5) Men i reaktion 2 så var anodytan vid järnet som oxiderade enligt formel (2). Alltså blev oxidationreduktionsformeln för reaktion 2: Fe(s) + Cu 2+ (aq) Fe 2+ (aq) + Cu(s) (9) Järnbläcket bildade alltså ett passiveringsskydd för kopparbläcket. Resultat 3 Passivering I figur 3 visas resultatet efter 60 minuter. Det är mest rost på järnbiten längs till vänster, sedan blir det mindre och mindre åt höger. Detta beror på den ökande koncentrationen av kaliumdikromat i lösningen. Figur 3, Experiment 3 efter 60 minuter. Först så oxiderades järnet och kromet reducerades vilket bildade ett skyddande skikt av kromoxid på järnbiten. När järnbiten har blivit tillräckligt täckt av kromoxid så kan inte elektronerna komma genom skiktet, således kan inte järnet oxideras. Ett sådant skickt kallas passiverande skickt. Desto mer kaliumdikromat som det är i lösningen, desto tjockare blir det passiverande skicktet, vilket förhindrar korrosionen av järnbläcket. Sida 7 av 8

8 Resultat 4 Reaktionshastighet I experiment 2 erhölls att koppar är katoden och järn är anoden, denna kunskap använder vi även i experiment 4. Tabell 1, mätvärden med varierande längd metallbläck under ytan i NaCl-lösningen. Längd koppar under ytan [cm] Ström Längd järn under ytan [cm] [ma] 0,5 0,5 0, , ,5 1, ,2 0,5 5 0,54 Från tabell 1 avläses att det inte blir speciellt stora skillnader på strömmen när höjden på järnbläcket ändras. Strömskillnaden är desto större när höjden på kopparblecket ändras. Detta betyder alltså att järnblecket har den drivande reaktionen och kopparbläcket bromsar. Strömmen bestämms således av kopparbäcket. I formel (8.5) avläses att kopparbläckets reaktion måste lösa O 2. Det är alltså tillgången på O 2 runt kopparbläcket som bestämmer korrosionshastigheten och strömmen. Slutsatser Vi kan se att om två metaller är i kontakt med varandra så kommer den oädlaste att bilda ett passiverande skick på den ädlare. Vilket är varför man ofta belägger järn med oädlare metaller så som tenn eller zink. Om man istället väljer en ädlare metall som beläggning så finns risken att det blir en skada på beläggningen och att metallen som man vill skydda istället börjar oxideras och på så vis skyddar den ädlare metallen. Ett annat sätt att förhindra korrosion av järn är att till exempel föra bort allt syre och på så vis förhindra oxidation. Vi kan även se att korrosionen skapar en ström och vi kan ur experiment 4 förstå hur en typ av batteri fungerar samt hur man kan begränsa strömmen till önskad storlek. Sida 8 av 8

Repetition av hur en atom blir en jon.

Repetition av hur en atom blir en jon. Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som

Läs mer

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406 Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406 Lars Eriksson, Vivi-Ann Långvik Lars.eriksson@mmk.su.se viviann@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00 Introduktion,

Läs mer

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 7 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 11:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Hållbarhet: oxidation och korrosion ch 17 Paus Processers egenskaper ch 18 2 Hållbarhet:

Läs mer

Nya begrepp i elektrokemi

Nya begrepp i elektrokemi Nya begrepp i elektrokemi 1 Elektrolys och elektroly4ska processer Laddningsmängd i elektrokemiska processer Rening av råkoppar Galvanisering av järn (elförzinkning) Energiförbrukning Klor- alkaliprocessen

Läs mer

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. 1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt

Läs mer

Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är

Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är Hemlaboration 1A Har utgått. Till denna hemlaboration behöver du lablådan Hemlaboration 1B med facit Förskjutning av jämviktsläget Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer

Läs mer

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU,

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 171031 Lars Eriksson, Jenny Olander Lars.eriksson@mmk.su.se Jenny.olander@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00

Läs mer

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander Bränslecell Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12 Av: Hannes Laestander Innehållsförteckning * Kort Historik * Hur man utvinner energi från energikällan * Energiomvandlingar * Miljö * Användning * Framtid

Läs mer

Bedömning av korrosionstillstånd i armering med elektrokemiska mätmetoder. Johan Ahlström Johan.ahlstrom@swerea.se

Bedömning av korrosionstillstånd i armering med elektrokemiska mätmetoder. Johan Ahlström Johan.ahlstrom@swerea.se Bedömning av korrosionstillstånd i armering med elektrokemiska mätmetoder Johan Ahlström Johan.ahlstrom@swerea.se 1 Innehåll Kort teori Potentialkartering Linjär polarisationsresistansteknik 2 Teori Jonledare:

Läs mer

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li

Läs mer

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)

Läs mer

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, Korrosion Corrodere (latin) = gnaga sönder Fritt efter Callisters bok: avsnitt

Läs mer

Projektförslag: Kopparkorrosion i rent syrefritt vatten: Undersökning av koppartrådar i ett 19 år gammalt palladiumförslutet provrör.

Projektförslag: Kopparkorrosion i rent syrefritt vatten: Undersökning av koppartrådar i ett 19 år gammalt palladiumförslutet provrör. Projektförslag: Kopparkorrosion i rent syrefritt vatten: Undersökning av koppartrådar i ett 19 år gammalt palladiumförslutet provrör. Bakgrund 1986 publicerade Gunnar Hultquist en artikel i Corrosion Science,(26,

Läs mer

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING 1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i

Läs mer

Kapitel 18. Elektrokemi

Kapitel 18. Elektrokemi Kapitel 18 Elektrokemi Kapitel 18 Innehåll 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens

Läs mer

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.3. Korrosion. 5.3.1 Allmänt om korrosion

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.3. Korrosion. 5.3.1 Allmänt om korrosion 530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.3. Korrosion [Mitchell 3.1; Callister 17; en del bilder ur http://www.coe.montana.edu/composites/213%20files/chbe%20213%20 Ch%2017%20Corrosion_2.pdf ] 5.3.1 Allmänt

Läs mer

Kan vi lita på att järnbron håller?

Kan vi lita på att järnbron håller? PROFILES-studiematerial - Översikt Kan vi lita på att järnbron håller? Naturvetenskap - Kemi årskurs 7-9 Utvecklare: Maarit Maksimainen, Sammon koulu (2013) http://www.uef.fi/profiles Studiehelhetens innehåll

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I 6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå

Läs mer

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2. Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer

Läs mer

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Mattias Krysander 26 maj 2015 Dagens föreläsning 1 Introduktion 2 Grunder i batteri-kemi 3 Cellens elektromotoriska kraft (emk) 4 Teoretisk kapacitet: laddningstäthet,

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg

Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg Vem är jag? Sabina Ronneteg Naturvetenskapligt program, Katedralskolan, Linköping Magisterexamen i kemi vid Linköpings Tekniska Högskola och Uppsala Universitet Doktorerade

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12 KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.

Läs mer

** Bil med bränslecell

** Bil med bränslecell ** Bil med bränslecell Kort version Bränslecellsbilen demonstreras av personalen Prova att köra bilen direkt med solcell Hur går det när ljuset blir svagt Kör bilen med hjälp av bränslecellen. Följ anvisningarna

Läs mer

Kemi med enkla medel. Kemiska experiment med vardagskemikalier

Kemi med enkla medel. Kemiska experiment med vardagskemikalier Kemiska experiment med vardagskemikalier Innehållsförteckning Fruktbatterier 3 3 Förberedelser för lärare 3 3 4 Tips och trix 4 Ballongpump 4 4 5 5 Tips och trix 5 Lavalampa 5 5 6 6 Tips och trix 6 Lågfärger

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

Hemlaboration 4 A (Norrköping)

Hemlaboration 4 A (Norrköping) Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet

Läs mer

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för

Läs mer

Så jobbar du med varmförzinkat stål

Så jobbar du med varmförzinkat stål Från projektering till montering Så jobbar du med varmförzinkat stål Annikki Hirn Nordic Galvanizers Nordic Galvanizers - branschföreningen för varmförzinkningsföretag i Norden Driver ett informationskontor

Läs mer

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM

CANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM CANDOR Sweden AB n Established in 1946 n Swedish Owned Company by LOTORPGRUPPEN (www.lotorp.com) n Head office in Sweden with subsidiaries in all Nordic countries n 50 employees n ISO 9000 and ISO 14000

Läs mer

Elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet

Elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet Elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet Lars Eriksson 12 januari 2016 ii Innehåll Förord ix 1 Bakgrund 1 1.1 Elektrokemiska celler - galvaniska celler - spontana processer - batterier..... 1

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer

Polarisation laboration Vågor och optik

Polarisation laboration Vågor och optik Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen

Läs mer

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar

Läs mer

PPU408 HT15. Aluminium. Lars Bark MdH/IDT 2015-12-03

PPU408 HT15. Aluminium. Lars Bark MdH/IDT 2015-12-03 Aluminium 1 1807 1824 1886 - Engelsmannen Humphrey Davy (1778-1829) insåg att metallen måste finnas men lyckades inte framställa den. - Han gav den dock namnet Aluminum. - Den danske vetenskapsmannen H.

Läs mer

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9 Elektrokemi 1 anod (oxida0on) och katod (reduk0on) halvcellsreak0on cellreak0on cellpoten0al a8 teckna cellschema standard- vätgascellen och standardpoten0aler galvaniskt element vs. elektroly0sk cell

Läs mer

Dieselbakterier Mikroorganismer i dieselbränsle

Dieselbakterier Mikroorganismer i dieselbränsle Dieselbakterier Mikroorganismer i dieselbränsle Näring Alla mikroorganismer behöver näring. Kolvätena i bränslet fungerar som bra näring åt mikroberna. Rost och andra partiklar kan också öka tillväxten.

Läs mer

Korrosionsinstitutet. Swedish Corrosion Institute. Uppdragsgivare: Nicholas T Rolander Morbygden 44 SE-791 94 Falun

Korrosionsinstitutet. Swedish Corrosion Institute. Uppdragsgivare: Nicholas T Rolander Morbygden 44 SE-791 94 Falun Korrosionsinstitutet Swedish Corrosion Institute Uppdragsgivare: TOWNSHEND TRADE COMPANY Nicholas T Rolander Morbygden 44 SE-791 94 Falun Ärende: Provning av produkten Tef-Gel s förmåga att minska galvanisk

Läs mer

Resistansen i en tråd

Resistansen i en tråd Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

Lågtemperaturkorrosion

Lågtemperaturkorrosion Feb-2007 Lågtemperaturkorrosion Erfarenheter från Våt/Torra Rökgasreningsanläggningar efter Biobränsle och Avfallseldning Tina Edvardsson Lågtemperaturkorrosion Introduktion - Definition Lågtemperaturkorrosion

Läs mer

Kapacitansmätning av MOS-struktur

Kapacitansmätning av MOS-struktur Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Addion. Matt mässing. Krom. Brunoxid. Kort om ytbehandling. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions.

Addion. Matt mässing. Krom. Brunoxid. Kort om ytbehandling. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. Polygiene Technology Addion Matt mässing Brunoxid Krom Kort om ytbehandling ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. Innehållsförteckning Ytbehandling förhindrar eller fördröjer korrosion

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4. apitel 5 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

ZERUST korrosionsskydd för elektronik och elektronisk utrustning

ZERUST korrosionsskydd för elektronik och elektronisk utrustning ZERUST korrosionsskydd för elektronik och elektronisk utrustning Varför ZERUST? Reducerad produktivitet och fel på elektronisk utrustning är två problem som orsakas av korrosion. Korrosion kan uppstå när

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20 NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Repetition. UTFÄLLNINGAR ; TYPER - Hydroxider - Sulfider - Karbonater

Repetition. UTFÄLLNINGAR ; TYPER - Hydroxider - Sulfider - Karbonater Repetition UTFÄLLNINGAR ; TYPER - Hydroxider - Sulfider - Karbonater FÄLLNINGSBETINGELSER - Löslighet av fast salt i rent vatten - Reduktion av löslighet genom utsaltning tex tillsats av Cl -, OH -, S

Läs mer

FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2

FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN KARLSDOTTER LYCKMAN FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-30

Läs mer

Kapitel 14. Syror och baser

Kapitel 14. Syror och baser Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror

Läs mer

Kopparkapsel i KBS-3. Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican

Kopparkapsel i KBS-3. Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican Sidan 1 av 12 Kopparkorrosion i in situ experimentet Minican Johannes Johansson 2013-03-25 Kopparkapsel i KBS-3 Referensdesign Tätslutande 5cmkopparkapsel Segjärnsinsats Sidan 2 av 12 Olika svetsmetoder

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Grundläggande kemi I 10 hp

Grundläggande kemi I 10 hp Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning 2014-01-08 Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen 2014-01-08 kl 14.00-19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI

Läs mer

5.3.1 Allmänt om korrosion Materialfysik vt Kinetik 5.3. Korrosion. Oxidations- och reduktionsreaktioner

5.3.1 Allmänt om korrosion Materialfysik vt Kinetik 5.3. Korrosion. Oxidations- och reduktionsreaktioner 5.3.1 Allmänt om korrosion 530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.3. Korrosion [Mitchell 3.1; Callister 17; en del bilder ur http://www.coe.montana.edu/composites/213%20files/chbe%20213%20 Ch%2017%20Corrosion_2.pdf

Läs mer

SorbOx. Skydd för uppvärmningsvatten. Installation Funktion Drift Service

SorbOx. Skydd för uppvärmningsvatten. Installation Funktion Drift Service SE Skydd för uppvrmningsvatten SorbOx Installation Funktion Drift Service SorbOx r det revolutionra vattenfiltret för energieffektiva vrmesystem. Det har 4 funktioner förpackade i en enhet: - Demineralisering

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska

Läs mer

Korrosion av rostfria stål Vad säger korrosionsprovningen? 2013-04-17

Korrosion av rostfria stål Vad säger korrosionsprovningen? 2013-04-17 Korrosion av rostfria stål Vad säger korrosionsprovningen? 1 Innehåll Inledning ASTM G 48 ASTM G 36 Allmänkorrosion Slutsatser 2 Inledning 3 Lite jargong CPT = Critical Pitting Temperature = Kritisk gropfrätningstemperatur

Läs mer

6. Metallerna och deras föreningar, redoxformler, redoxtitrering

6. Metallerna och deras föreningar, redoxformler, redoxtitrering 6. Metallerna och deras föreningar, redoxformler, redoxtitrering 6.1. Ange oxidationstalet för svavel i följande föreningar: a) H 2 SO 4 b) SO 2 c) H 2 SO 3 d) H 2 S 2 O 8 2 e) SO 3 6.2. Ange oxidationstalet

Läs mer

Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter

Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter lektrkemi Kemi med bikemi VT 213 Atkins & Jnes Kap. 13 Vad strt sker, det sker tyst ur Odalbnden av rik Gustaf Geijer i reversibla, icke-(pv) prcesser, när Gibbs energi för en reaktin får utföra maximalt

Läs mer

Kap 6: Termokemi. Energi:

Kap 6: Termokemi. Energi: Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.

Läs mer

Diskutera resultaten. Riskbedömningar av demonstrationen Natrium i vatten. Natrium Na F, C

Diskutera resultaten. Riskbedömningar av demonstrationen Natrium i vatten. Natrium Na F, C Natrium i vatten - beskrivning Material: Glasskål, glasskiva, kniv, pincett, handskar, skyddsglasögon, OH-apparat Kemikalier: Natrium, fenolftalein, diskmedel Utförande: Använd skyddsglasögon. Be eleverna

Läs mer

Varmförzinkning i nickellegerade bad för och nackdelar

Varmförzinkning i nickellegerade bad för och nackdelar Varmförzinkning i nickellegerade bad för och nackdelar Varför nickel? Nickel minskar reaktiviteten inom Sandelinområdet, så att problemen med extremt tjocka skikt med dålig vidhäftning blir mindre Minskar

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:

Läs mer

Titrering av en stark syra med en stark bas

Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en stark syra med en stark bas Titrering av en svag syra med en stark bas Titrering av en svag bas med en stark syra Bestämning av en svag syras pka-värde Titrering av oxalsyra (tvåprotonig

Läs mer

Cu i rent vatten. Efter 6 månader. Experimentaluppställning

Cu i rent vatten. Efter 6 månader. Experimentaluppställning Sidan 1 av 17 Sammanfattning av korrosionsförsök: Cu i rent vatten efter 6 månader Experimentaluppställning Sidan 2 av 17 Varifrån kommer vätgas och korrosionsprodukter? Gasfasen Vätskefasen H 2 O Tryck(tid)

Läs mer

Mät spänning med en multimeter

Mät spänning med en multimeter elab002a Mät spänning med en multimeter Namn atum Handledarens sign Elektrisk spänning och hur den mäts Elektrisk spänning uppstår när elektriska laddningar separeras från varandra Ett exempel är statisk

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

DUBO skruvsäkringar. DUBO skruvsäkringar för insexskruvar. DUBO tandade stålbrickor. KORREX mutterskydd. KORREX runda mutterskydd. KORREX snäpphättor

DUBO skruvsäkringar. DUBO skruvsäkringar för insexskruvar. DUBO tandade stålbrickor. KORREX mutterskydd. KORREX runda mutterskydd. KORREX snäpphättor DUBO skruvsäkringar 10 10 DUBO skruvsäkringar för insexskruvar 11 DUBO tandade stålbrickor 15 KORREX mutterskydd 22 DUBO WORLDWIDE KORREX runda mutterskydd KORREX snäpphättor 24 17 KORREX skyddsknappar

Läs mer

Lödning. Lödning innebär att man smälter in en lättsmält metall mellan två andra metaller. ( Man liksom limmar ihop metaller med ett lödmedel.

Lödning. Lödning innebär att man smälter in en lättsmält metall mellan två andra metaller. ( Man liksom limmar ihop metaller med ett lödmedel. Lödning. Lödning innebär att man smälter in en lättsmält metall mellan två andra metaller. ( Man liksom limmar ihop metaller med ett lödmedel.) Man skiljer på två typer av lödning. Mjuklödning och hårdlödning.

Läs mer

MINICAN Mikrobiologi Sulfatreducerande bakterier

MINICAN Mikrobiologi Sulfatreducerande bakterier Sidan 1 av 9 MINICAN Mikrobiologi Sulfatreducerande bakterier Lotta Hallbeck, Johanna Edlund, Lena Eriksson och Karsten Pedersen Microbial Analytics Sweden AB MINICAN Rapporter mikrobiologi och gas Hallbeck,

Läs mer