Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén
|
|
- Rickard Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén
2 Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som uppkommer kan skapa starka jonbindningar.ll nega.va joner (och därmed bilda salter) eller bilda starka jon-dipolbindningar.ll va>enmolekyler. ü Metaller kallas för reduk0onsmedel e3ersom de avger elektroner och därmed får andra ämnen a> reduceras. ü Men metaller kan också avge elektroner 0ll andra metaller: Med hjälp av den s.k. spänningsserien kan vi ta reda på vilka metaller som kan avge elektroner.ll vilka metaller.
3 Den elektrokemiska spänningsserien ü Den elektrokemiska spänningsserien visar hur lä> olika metaller avger elektroner och bildar joner. Li K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb.. H.. Cu Hg Ag Pt Au Hög förmåga a* avge elektroner och bilda metalljoner Låg förmåga a* avge elektroner och bilda metalljoner ü Från vänster 0ll höger: Metaller som står.ll vänster i spänningsserien avger elektroner.ll metaller (eller.ll väte) som står.ll höger om metallen (egentligen.ll metalljoner av dessa metaller). ü Ej från höger 0ll vänster: Metaller.ll höger (eller väte) kan inte avge elektroner.ll metalljoner (eller vätejoner) som står.ll vänster. ü Exempel: Zink står.ll vänster om koppar i spänningsserien och zinkatomer kan därför avge elektroner.ll kopparjoner. Kopparatomer kan dock ej avge elektroner.ll zinkjoner. Zn + Cu 2+ Zn 2+ + Cu 2e-
4 En zinkstav placeras i en kopparlösning och då sker följande reaktion: Zn + Cu 2+ Zn 2+ + Cu 2e- Zn Zn fungerar som reduk.onsmedel och reducerar kopparjonerna så dessa blir.ll kopparatomer. Kopparatomerna trivs inte i va>en (inga laddningar) utan kommer istället fastna på zinkstaven. Zinkstaven får därmed en kopparbeläggning och ändrar färg. När koncentra.onen av kopparjonerna minskar i lösningen får lösningen en ljusblåare färg. Cu 2+ Zn 2+ Cu Cu
5 Om vi gör tvärtom sker dock ingen reaktion: Cu + Zn 2+ Cu + Zn 2+ Cu Koppar är e> sämre reduk.onsmedel jämfört med zink och kan därför inte avge elektroner.ll zinkjoner. Ingen reak.on kommer därför kunna ske. Cu Zn 2+ Zn 2+
6 Med hjälp av spänningsserien kan vi se att koppar ej kan avge elektroner till zinkjoner Li K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb.. H.. Cu Hg Ag Pt Au Hög förmåga a* avge elektroner och bilda metalljoner Låg förmåga a* avge elektroner och bilda metalljoner ü Koppar är en sämre reduk0onsmedel än zink. I spänningsserien ser vi a> koppar ligger längre.ll höger och därför kan vi lista ut a> koppar är e> sämre reduk.onsmedel jämfört med zink. ü Nedanstående reak0on kan alltså inte ske: Cu + Zn 2+ Cu 2+ + Zn
7 Uppgift: Kan följande reaktioner ske spontant? a) Mg 2+ + Ni Mg + Ni 2+ b) Zn + Pb 2+ Zn 2+ + Pb Li K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb.. H.. Cu Hg Ag Pt Au Lösning: a) Nej. Vi.>ar i elektrokemiska spänningsserien för a> lista ut svaret. Magnesium ligger.ll vänster om nickel. Det betyder a> nickelatomer ej kan avge elektroner.ll magnesiumjoner. b) Ja. Vi.>ar i elektrokemiska spänningsserien för a> lista ut svaret. Bly ligger.ll höger om zink. Det betyder a> zinkatomer kan avge elektroner.ll blyjoner.
8 Även väte ingår i spänningsserien ü Även väte ingår i spänningsserien e3ersom väte (egentligen vätejoner) o3a ingår i redoxreak.oner med metaller. ü De metaller som står 0ll vänster om väte kan lä> avge elektroner.ll vätejoner (protoner) och därmed kommer vätgas a> bildas. När de>a sker så löses metallen upp e3ersom den omvandlas.ll metalljoner (som trivs i va>en): 2Na + 2H + 2Na + + H 2 2e - Vätejoner (protoner) avges av syror ü Natrium står 0ll vänster om väte och avger därför elektroner.ll vätejoner. Natriumjoner och vätgas bildas då. Li K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb.. H.. Cu Hg Ag Pt Au
9 Fördjupning: En metall reagerar med en syra ü Om vi blandar en syra med en metall (t.ex. zink) kommer en redoxreak.on ske. Metallen kommer avge elektroner.ll de vätejoner, H +, som syran avger. Anledningen.ll a> de>a sker är a> vätejonerna (protonerna) är posi.vt laddade och a>raherar valenselektroner och sam.digt har metaller låg elektronega.vitet och ger därför lä> bort sina valenselektroner. Zn + 2H + Zn 2+ + H 2 2e - ü Vätgas bildas: När 2 vätejoner, H +, tar emot en varsin valenselektron så kan de sedan skapa en kovalent bindning mellan varandra (de uppnår då ädelgasstruktur och elektronerna får lägre energi). Vi har då få> en vätemolekyl i gasform (alltså vätgas). Vätgasen syns i lösningen genom a> det bildas bubblor. ü Metallen löses upp av syran: När metallatomerna har avge> sina valenselektroner blir de.ll metalljoner. Metalljoner är posi.vt laddade och trivs därför bra i va>en. Metallen löses därför upp (binder med jondipolbindning med va>enmolekylerna i lösningen istället för a> vara kvar som fast metall).
10 Oädla och ädla metaller ü Oädla metaller reagerar med syror: Metallerna.ll vänster om väte i spänningsserien avger elektroner.ll vätejoner. När de>a sker bildar metallerna metalljoner (metallerna löses då upp e3ersom de trivs i va>en i jonform). Dessa metaller löses alltså upp av syror e3ersom syror avger vätejoner, H +. Metaller som på de>a sä> bildar joner och löses upp kallas för oädla metaller. 2Na + 2H + 2Na + + H 2 2e - ü Natrium är en oädel metall: Natrium avger elektroner.ll vätejoner (protoner) och löses upp (bildar natriumjoner) och är därför en oädel metall. ü Ädla metaller reagerar inte med syror: Metallerna.ll höger om väte avger inte elektroner.ll vätejoner och löses därför inte upp av syror. Dessa metaller kallas för ädla metaller. Desto längre.ll höger i spänningsserien desto ädlare är metallen. Oädla metaller Ädla metaller Li K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb.. H.. Cu Hg Ag Pt Au
11 a) Zink är e> starkare reduk.onsmedel än järn. b) Järn är en ädlare metall än zink. c) Zinkmetall reagerar spontant med silverjoner om den placeras i en va>enlösning av silvernitrat. d) Kopparmetall reagerar spontant med zinkjoner. e) Lägger man silver i saltsyra sker en upplösning av metallen. f) Nickel kan lösas i saltsyra. g) Blandar man en va>enlösning av zinkklorid med saltsyra sker en reak.on då det bildas vätgas. Uppgift: Avgör vilka av påståendena som stämmer Lösning: a) Stämmer. Zink ligger längre.ll vänster och reducerar då andra ämnen lä>are jämfört med järn. b) Stämmer. Järn ligger längre.ll höger och avger därför inte elektroner lika lä>. c) Stämmer. Zink kan avge elektroner.ll metalljoner som ligger.ll höger, t.ex..ll Ag +. d) Fel. Koppar kan bara avge elektroner.ll metalljoner som ligger.ll höger. e) Fel. Silver ligger.ll höger om väte och är en ädelmetall. Ädelmetaller avger inte elektroner.ll vätejoner (vätejonerna kommer från saltsyran). f) Stämmer. Nickel ligger.ll vänster om väte och kan därför avge elektroner.ll vätejoner. g) Fel. I zinkklorid finns det zinkjoner. Det är bara zinkatomer som kan avge elektroner.ll vätejoner. Li K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb.. H.. Cu Hg Ag Pt Au
12 Den elektrokemiska spänningsserien utnyttjas i ett galvaniskt element/cell (batteri) ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi u.från kemiska reak.oner (redoxreak.oner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler). ü Olika typer av banerier är exempel på galvaniska element. ü ü I galvaniska element sker en redoxreak0on genom a> elektroner avges (oxida.on) av en metall och genom a> elektronerna tas emot (reduk.on) av metalljoner från en annan metall. När elektronerna vandrar från den ena metallen.ll den andra uppstår elektricitet som kan användas för a> driva t.ex. en lampa.
13 I ett galvaniskt element sker en redoxreaktion ü EN galvaniskt element (en baneri) består av två sidor : På den ena sidan har vi en metall som är rela.vt bra på a> avge elektroner. På den andra sidan har vi en metall som är bra på a> ta upp elektroner (jämfört med varandra). Elektroner flödar från den ena metallen.ll den andra vilket skapar en elektrisk ström. Ba>eriet kan därmed driva en lampa eller annan elektrisk utrustning. ü Zinkmetallen: Oxideras genom a> den avger elektroner. Fungerar som reduk.onsmedel genom a> reducera koppar. ü Kopparmetallen: Reduceras genom a> den tar emot elektroner. Fungerar som oxida.onsmedel genom a> oxidera zink. Bildkälla: Av Gringer - Eget arbete, CC BY-SA 3.0, h>ps://commons.wikimedia.org/w/ index.php?curid=
14 Elektrisk ledare Zn Uppbyggnaden av ett galvanisk element (zink-kopparelementet) - Elektrolytlösning (jonlösning) Elektrolytlösning (jonlösning) + Anod: Oxida;on Elektroner Zn 2+ SO 2-4 SO 2-4 Cu 2+ Zn 2+ SO 2-4 Zn 2+ SO 4 2- Zn 2+ SO 4 2- SO 4 2- Lampa SO 4 2- Poröst membran eller saltbrygga Elektroner SO 4 2- Cu 2+ Cu 2+ Cu 2+ Cu Katod: Reduk;on
15 Vad består ett galvaniskt element av? ü 2 metallelektroder: Den ena kallas för anod och den andra för katod. ü Anod: Utgörs av den metall som lä>ast av de båda metallerna avger elektroner. I zink-kopparelementet är det zink. Här sker oxida.on. ü Katod: Utgörs av den metall som lä>ast av de båda metallerna tar upp elektroner. I zink-kopparelementet är det koppar. Här sker reduk.on. ü Elektrolytlösningar: Varje metallelektrod är doppad i en elektrolytlösning som består av joner lösta i va>en. Ibland är det enbart en elektrolytlösning som båda metallelektroderna är doppade i. ü En elektrisk ledare: En elektrisk ledare (t.ex. en koppartråd) förbinder anoden med katoden vilket möjliggör för elektroner a> vandra mellan dessa och a> uköra e> arbete, t.ex. driva en lampa. ü EN poröst membran/plana eller saltbrygga: Möjliggör för nega.va joner (anjoner) och posi.va joner (katjoner) a> vandra mellan de båda elektrolytlösningarna och.ll de olika elektroderna.
16 Förklaring över hur zink-kopparelementet fungerar ü Zinkelektroden utgör anoden: Zinken ligger längst.ll vänster i spänningsserien och avger därför lä>ast elektroner av de två metallerna (oxideras lä>ast). Det kommer därför ansamlas flest fria elektroner vid zinkelektroden. Zinkelektroden får e> översko> av fria elektroner och blir därför nega.vt laddad. Det blir trångt med elektroner (mycket nega.v laddning) och de vill därför vandra iväg mot områden där det finns posi.v laddning (eller i alla fall inte lika mycket nega.v laddning). Zinkelektroden kallas för anod e3ersom det är här oxida.onen sker. ü Kopparelektroden utgör katoden: Vid kopparelektroden får vi inte lika stort översko> av fria elektroner e3ersom kopparmetallen har mycket svårare a> oxideras jämfört med zink. Runt kopparelektroden har vi även många posi.va kopparjoner (i elektrolytlösningen). Kopparelektroden blir därför mer posi.vt laddad jämfört med den tydligt nega.vt laddade zinkelektroden (anoden) och kommer därför a>rahera och dra.ll sig de fria elektronerna som finns där. ü Elektronerna kommer vandra från zinkatomerna i anoden.ll kopparatomerna i katoden p.g.a. laddningsskillnaden (spänningsskillnaden; - och +). När elektronerna kommer fram.ll kopparatomerna på katoden kommer det snabbt bli fullt där men då a>raheras de av de posi.va kopparjonerna som finns runt katoden i elektrolytlösningen. Kopparjonerna i lösningen plockar upp elektronerna och reduceras då.ll kopparatomer. Kopparatomer är inte lösliga i va>en och kommer därför fastna på kopparelektroden som då ökar i vikt (sam.digt minskar zinkelektroden i vikt när zinkatomerna omvandlas.ll zinkjoner). Kopparelektroden kallas för katod e3ersom det är här reduk.onen sker.
17 Varför behövs det en saltbrygga (eller poröst membran) och elektrolytlösningar? ü Jonerna i elektrolytlösningarna har två avgörande uppgizer: 1. Posi.va joner vid katoden a>raherar och tar emot de elektroner som kommer fram.ll katoden. Om det inte skulle ske skulle det snabbt bli fullt på katoden med elektroner och då skulle elektronvandringen upphöra. 2. De nega.va jonerna vandrar mot anoden medan de posi.va vandrar mot katoden och då kan spänningsskillnaden (laddningsskillnad) upprä>hållas mellan anoden och katoden. Det måste hela.den vara en spänningsskillnad mellan elektroderna för a> få elektronerna a> vandra i rä> riktning. ü Saltbryggan (eller membranets) uppgiz är an 0llåta jonvandring mellan de båda sidorna.
18 Fördjupning: Elektrolytlösningarna upprätthåller spänningsskillnaden ü När elektronerna vandrar från anoden 0ll katoden genom den elektriska ledaren kan de uköra e> arbete, t.ex. driva en lampa. ü När elektroner avges vid anoden bildas posi.va zinkjoner som ansamlas i elektrolytlösningen runt anoden. För mycket posi.v laddning runt anoden motverkar elektronernas vandring e3ersom zinkjonerna då kan a>rahera och binda elektronerna igen. Det blir då färre fria elektroner på anoden vilket innebär minskad nega.v laddning på anoden. ü När kopparjoner tar upp elektroner vid katoden minskar antalet posi.va joner runt katoden. De elektroner som kommer fram.ll katoden kommer då inte a>raheras lika mycket av elektrolytlösningen runt katoden och därför kommer antalet fria elektroner öka på katoden. De>a leder.ll ökad nega.v laddning på katoden och e> översko> av elektroner. ü Tillsammans leder det här 0ll an spänningsskillnaden mellan anoden och katoden minskar. Elektronernas slutar därmed vandra. Men tack vare a> de nega.va jonerna i elektrolytlösningarna vandrar mot anoden, och a> de posi.va jonerna vandrar mot katoden så kan spänningsskillnaden upprä>hållas och elektronerna kan fortsä>a vandra mellan anoden och katoden.
19 Reaktionerna som sker i zink-kopparelementet: Anodreak0on (oxida0on): Zn Zn e - Katodreak0on (reduk0on): Cu e - Cu Totalreak0on (redoxreak0on): Zn + Cu 2+ Zn 2+ + Cu
20 Reaktionerna som sker i ett galvaniskt element (cell) kan beskrivas med ett cellschema ü Cellschema: E> cellschema beskriver på e> överskådligt sä> e> galvaniskt element och de reak.oner som sker i de>a. ü Nedanstående cellschema är för zink-koppar-elementet: - Zn (s) Zn 2+ (aq) Cu2+ (aq) Cu (s) + ü EN galvaniskt element (galvanisk cell) består av två halvceller : Den ena halvcellen är där oxida.on sker (anoden) och den andra halvcellen är där reduk.on sker (katoden).
21 Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: hnp:// hnp://
Galvaniska element. Niklas Dahrén
Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).
Läs merGalvaniska element. Niklas Dahrén
Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Läs merIdentifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom
Läs merRepetition av hur en atom blir en jon.
Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen
Läs merKemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna
Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns
Läs merKap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Läs merEnergiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.
Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi
Läs merOxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén
Oxidation, reduktion och redoxreaktioner Niklas Dahrén Vad innebär oxidation och reduktion? Oxida'on: Ämnet får e* elektronundersko* genom a* elektroner avges helt eller delvis (oxida8onstalet ökar). Reduk'on:
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merSvar till Tänk ut-frågor i faktaboken
Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel
Läs merAnalysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen
Läs merKorrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi
Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs merJonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén
Jonbindning och metallbindning Niklas Dahrén Jonbindning Jonbindning uppstår mellan metaller och ickemetaller Natrium har en valenselektron och klor har 7 valenselektroner. Cl är bra på a< a
Läs merElektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9
Elektrokemi 1 anod (oxida0on) och katod (reduk0on) halvcellsreak0on cellreak0on cellpoten0al a8 teckna cellschema standard- vätgascellen och standardpoten0aler galvaniskt element vs. elektroly0sk cell
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merKapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel.
Kapitel 18 Innehåll Kapitel 18 Elektrokemi 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens
Läs merKapitel 18. Elektrokemi
Kapitel 18 Elektrokemi Kapitel 18 Innehåll 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens
Läs merPeriodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer
Läs merAtomens uppbyggnad. Niklas Dahrén
Atomens uppbyggnad Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomens uppbyggnad Elektronkonfigura5on Valenselektroner Ädelgasstruktur Elektronformler Atomens uppbyggnad Alla atomer består av
Läs merReaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Subs'tu'onsreak'oner 2. Addi'onsreak'oner 3. Elimina'onsreak'oner 4. Syra-bas-reak'oner 5. Kondensa'onsreak'oner 6. Hydrolysreak'oner 7. Redoxreak'oner
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merFramkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén
Framkalla fingeravtryck med superlim Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemin bakom framkallning med superlim inklusive betydelsen av atomernas elektronega6vitet Vanligt superlim kan framkalla
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merKemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Läs merUppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination
Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas
Läs merOxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott
Läs merNya begrepp i elektrokemi
Nya begrepp i elektrokemi 1 Elektrolys och elektroly4ska processer Laddningsmängd i elektrokemiska processer Rening av råkoppar Galvanisering av järn (elförzinkning) Energiförbrukning Klor- alkaliprocessen
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Läs meratomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.
Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda
Läs merFöreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur
Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merBränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander
Bränslecell Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12 Av: Hannes Laestander Innehållsförteckning * Kort Historik * Hur man utvinner energi från energikällan * Energiomvandlingar * Miljö * Användning * Framtid
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merSkriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.
1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Kemiska bindningar delas in i två huvudtyper Intramolekylära bindningar: De bindningar som finns mellan atomerna i en molekyl, mellan jonerna i e5 salt eller
Läs merFö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier
Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Mattias Krysander 26 maj 2015 Dagens föreläsning 1 Introduktion 2 Grunder i batteri-kemi 3 Cellens elektromotoriska kraft (emk) 4 Teoretisk kapacitet: laddningstäthet,
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs merFöreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, Korrosion Corrodere (latin) = gnaga sönder Fritt efter Callisters bok: avsnitt
Läs merRepetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
Läs merMagneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.
Magneter En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Om man lägger en magnetnål på en rörlig hållare ställer nålen in sig i nordsydlig
Läs merIntroduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén
Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är
Läs merSyror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén
Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till
Läs merAtt skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén
Att skriva och balansera reaktionsformler Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemiska reak*oner och reak*onsformler Hur skrivs en reak*onsformel? Hur balanseras en reak*onsformel? Kemiska
Läs merFortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406
Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406 Lars Eriksson, Vivi-Ann Långvik Lars.eriksson@mmk.su.se viviann@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00 Introduktion,
Läs mer** Bil med bränslecell
** Bil med bränslecell Kort version Bränslecellsbilen demonstreras av personalen Prova att köra bilen direkt med solcell Hur går det när ljuset blir svagt Kör bilen med hjälp av bränslecellen. Följ anvisningarna
Läs merAtt undervisa nyanlända naturvetenskap på gymnasiet Var börjar man som lärare?
Att undervisa nyanlända naturvetenskap på gymnasiet Var börjar man som lärare? Per-Olof Wickman, Dana Seifeddine Ehdwall Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Leda lärande,
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merKap. 8. Bindning: Generella begrepp
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merFelveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén
Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra
Läs merBILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM
Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt
Läs merATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner
periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna
Läs merStudenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p
Kemi 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG F3 T6 22,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 180406 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Periodiska systemet,
Läs merJonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar Niklas Dahrén Kemiska föreningar kan delas in i 3 huvudtyper Kemiska föreningar Jonföreningar Molekylföreningar Övriga föreningar (metallorganiska, legeringar etc.) Jämförelse
Läs merElektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering
Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för
Läs merDagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter
lektrkemi Kemi med bikemi VT 213 Atkins & Jnes Kap. 13 Vad strt sker, det sker tyst ur Odalbnden av rik Gustaf Geijer i reversibla, icke-(pv) prcesser, när Gibbs energi för en reaktin får utföra maximalt
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merProtonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen
1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin
Läs merTentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011
Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 a) Beräkna bireaktionskoefficienten för kadmium ( Cd) i närvaro av ammoniak vid ph = 10 om totalhalten ammoniak är 0.1 M. (3 p) b) Beräkna den konditionella konstanten
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merHär växer människor och kunskap
Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merKovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén
Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü
Läs merDipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén
Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar
Läs merInhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017
Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Niklas Dahlberg 1 Varför behövs vattenbehandling? Fokus på problemen: MIKROBIO KORROSION Vad orsakar scaling? Faktorer som påverkar bildandet av scaling: Suspenderande
Läs merKovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén
Kovalent och polär kovalent bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Intramolekylära bindningar Kovalent bindning Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning
Läs merDipol-dipolbindning. Niklas Dahrén
Dipol-dipolbindning Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merExoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén
Exoterma och endoterma reaktioner Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Exoterma reak+oner: Reak%oner som avger energi %ll omgivningen (o1a värmeenergi). Exempel: Alla förbränningar, inklusive
Läs merKemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna
Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin
Läs merESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Läs merMätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Läs merPPU408 HT15. Aluminium. Lars Bark MdH/IDT 2015-12-03
Aluminium 1 1807 1824 1886 - Engelsmannen Humphrey Davy (1778-1829) insåg att metallen måste finnas men lyckades inte framställa den. - Han gav den dock namnet Aluminum. - Den danske vetenskapsmannen H.
Läs merVad innehåller klosettavloppsvatten?
S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget
Läs merMateria och aggregationsformer. Niklas Dahrén
Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska
Läs merGrundläggande kemi I 10 hp
Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning 2014-01-08 Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen 2014-01-08 kl 14.00-19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merVilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.
1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merMineraler. Begreppen mineraler och spårämnen
Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz
-14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren
Läs merAtomer, joner och kemiska reaktioner
Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era
Läs merVÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Läs merKEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning
KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merKEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9
KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska
Läs merAtomer, molekyler och joner
Daltons Atomteori (1808) 1. Grundämnen är sammansa.a av extremt små par4klar kallade atomer. Atomer, molekyler och joner Kapitel 2 2. Alla atomer av e. grundämne är iden4ska, har samma storlek, massa och
Läs merBaskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204
Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad
Läs merKovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén
Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar
Läs mer