Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén"

Transkript

1 Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén

2 Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som uppkommer kan skapa starka jonbindningar.ll nega.va joner (och därmed bilda salter) eller bilda starka jon-dipolbindningar.ll va>enmolekyler. ü Metaller kallas för reduk0onsmedel e3ersom de avger elektroner och därmed får andra ämnen a> reduceras. ü Men metaller kan också avge elektroner 0ll andra metaller: Med hjälp av den s.k. spänningsserien kan vi ta reda på vilka metaller som kan avge elektroner.ll vilka metaller.

3 Den elektrokemiska spänningsserien ü Den elektrokemiska spänningsserien visar hur lä> olika metaller avger elektroner och bildar joner. Li K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb.. H.. Cu Hg Ag Pt Au Hög förmåga a* avge elektroner och bilda metalljoner Låg förmåga a* avge elektroner och bilda metalljoner ü Från vänster 0ll höger: Metaller som står.ll vänster i spänningsserien avger elektroner.ll metaller (eller.ll väte) som står.ll höger om metallen (egentligen.ll metalljoner av dessa metaller). ü Ej från höger 0ll vänster: Metaller.ll höger (eller väte) kan inte avge elektroner.ll metalljoner (eller vätejoner) som står.ll vänster. ü Exempel: Zink står.ll vänster om koppar i spänningsserien och zinkatomer kan därför avge elektroner.ll kopparjoner. Kopparatomer kan dock ej avge elektroner.ll zinkjoner. Zn + Cu 2+ Zn 2+ + Cu 2e-

4 En zinkstav placeras i en kopparlösning och då sker följande reaktion: Zn + Cu 2+ Zn 2+ + Cu 2e- Zn Zn fungerar som reduk.onsmedel och reducerar kopparjonerna så dessa blir.ll kopparatomer. Kopparatomerna trivs inte i va>en (inga laddningar) utan kommer istället fastna på zinkstaven. Zinkstaven får därmed en kopparbeläggning och ändrar färg. När koncentra.onen av kopparjonerna minskar i lösningen får lösningen en ljusblåare färg. Cu 2+ Zn 2+ Cu Cu

5 Om vi gör tvärtom sker dock ingen reaktion: Cu + Zn 2+ Cu + Zn 2+ Cu Koppar är e> sämre reduk.onsmedel jämfört med zink och kan därför inte avge elektroner.ll zinkjoner. Ingen reak.on kommer därför kunna ske. Cu Zn 2+ Zn 2+

6 Med hjälp av spänningsserien kan vi se att koppar ej kan avge elektroner till zinkjoner Li K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb.. H.. Cu Hg Ag Pt Au Hög förmåga a* avge elektroner och bilda metalljoner Låg förmåga a* avge elektroner och bilda metalljoner ü Koppar är en sämre reduk0onsmedel än zink. I spänningsserien ser vi a> koppar ligger längre.ll höger och därför kan vi lista ut a> koppar är e> sämre reduk.onsmedel jämfört med zink. ü Nedanstående reak0on kan alltså inte ske: Cu + Zn 2+ Cu 2+ + Zn

7 Uppgift: Kan följande reaktioner ske spontant? a) Mg 2+ + Ni Mg + Ni 2+ b) Zn + Pb 2+ Zn 2+ + Pb Li K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb.. H.. Cu Hg Ag Pt Au Lösning: a) Nej. Vi.>ar i elektrokemiska spänningsserien för a> lista ut svaret. Magnesium ligger.ll vänster om nickel. Det betyder a> nickelatomer ej kan avge elektroner.ll magnesiumjoner. b) Ja. Vi.>ar i elektrokemiska spänningsserien för a> lista ut svaret. Bly ligger.ll höger om zink. Det betyder a> zinkatomer kan avge elektroner.ll blyjoner.

8 Även väte ingår i spänningsserien ü Även väte ingår i spänningsserien e3ersom väte (egentligen vätejoner) o3a ingår i redoxreak.oner med metaller. ü De metaller som står 0ll vänster om väte kan lä> avge elektroner.ll vätejoner (protoner) och därmed kommer vätgas a> bildas. När de>a sker så löses metallen upp e3ersom den omvandlas.ll metalljoner (som trivs i va>en): 2Na + 2H + 2Na + + H 2 2e - Vätejoner (protoner) avges av syror ü Natrium står 0ll vänster om väte och avger därför elektroner.ll vätejoner. Natriumjoner och vätgas bildas då. Li K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb.. H.. Cu Hg Ag Pt Au

9 Fördjupning: En metall reagerar med en syra ü Om vi blandar en syra med en metall (t.ex. zink) kommer en redoxreak.on ske. Metallen kommer avge elektroner.ll de vätejoner, H +, som syran avger. Anledningen.ll a> de>a sker är a> vätejonerna (protonerna) är posi.vt laddade och a>raherar valenselektroner och sam.digt har metaller låg elektronega.vitet och ger därför lä> bort sina valenselektroner. Zn + 2H + Zn 2+ + H 2 2e - ü Vätgas bildas: När 2 vätejoner, H +, tar emot en varsin valenselektron så kan de sedan skapa en kovalent bindning mellan varandra (de uppnår då ädelgasstruktur och elektronerna får lägre energi). Vi har då få> en vätemolekyl i gasform (alltså vätgas). Vätgasen syns i lösningen genom a> det bildas bubblor. ü Metallen löses upp av syran: När metallatomerna har avge> sina valenselektroner blir de.ll metalljoner. Metalljoner är posi.vt laddade och trivs därför bra i va>en. Metallen löses därför upp (binder med jondipolbindning med va>enmolekylerna i lösningen istället för a> vara kvar som fast metall).

10 Oädla och ädla metaller ü Oädla metaller reagerar med syror: Metallerna.ll vänster om väte i spänningsserien avger elektroner.ll vätejoner. När de>a sker bildar metallerna metalljoner (metallerna löses då upp e3ersom de trivs i va>en i jonform). Dessa metaller löses alltså upp av syror e3ersom syror avger vätejoner, H +. Metaller som på de>a sä> bildar joner och löses upp kallas för oädla metaller. 2Na + 2H + 2Na + + H 2 2e - ü Natrium är en oädel metall: Natrium avger elektroner.ll vätejoner (protoner) och löses upp (bildar natriumjoner) och är därför en oädel metall. ü Ädla metaller reagerar inte med syror: Metallerna.ll höger om väte avger inte elektroner.ll vätejoner och löses därför inte upp av syror. Dessa metaller kallas för ädla metaller. Desto längre.ll höger i spänningsserien desto ädlare är metallen. Oädla metaller Ädla metaller Li K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb.. H.. Cu Hg Ag Pt Au

11 a) Zink är e> starkare reduk.onsmedel än järn. b) Järn är en ädlare metall än zink. c) Zinkmetall reagerar spontant med silverjoner om den placeras i en va>enlösning av silvernitrat. d) Kopparmetall reagerar spontant med zinkjoner. e) Lägger man silver i saltsyra sker en upplösning av metallen. f) Nickel kan lösas i saltsyra. g) Blandar man en va>enlösning av zinkklorid med saltsyra sker en reak.on då det bildas vätgas. Uppgift: Avgör vilka av påståendena som stämmer Lösning: a) Stämmer. Zink ligger längre.ll vänster och reducerar då andra ämnen lä>are jämfört med järn. b) Stämmer. Järn ligger längre.ll höger och avger därför inte elektroner lika lä>. c) Stämmer. Zink kan avge elektroner.ll metalljoner som ligger.ll höger, t.ex..ll Ag +. d) Fel. Koppar kan bara avge elektroner.ll metalljoner som ligger.ll höger. e) Fel. Silver ligger.ll höger om väte och är en ädelmetall. Ädelmetaller avger inte elektroner.ll vätejoner (vätejonerna kommer från saltsyran). f) Stämmer. Nickel ligger.ll vänster om väte och kan därför avge elektroner.ll vätejoner. g) Fel. I zinkklorid finns det zinkjoner. Det är bara zinkatomer som kan avge elektroner.ll vätejoner. Li K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb.. H.. Cu Hg Ag Pt Au

12 Den elektrokemiska spänningsserien utnyttjas i ett galvaniskt element/cell (batteri) ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi u.från kemiska reak.oner (redoxreak.oner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler). ü Olika typer av banerier är exempel på galvaniska element. ü ü I galvaniska element sker en redoxreak0on genom a> elektroner avges (oxida.on) av en metall och genom a> elektronerna tas emot (reduk.on) av metalljoner från en annan metall. När elektronerna vandrar från den ena metallen.ll den andra uppstår elektricitet som kan användas för a> driva t.ex. en lampa.

13 I ett galvaniskt element sker en redoxreaktion ü EN galvaniskt element (en baneri) består av två sidor : På den ena sidan har vi en metall som är rela.vt bra på a> avge elektroner. På den andra sidan har vi en metall som är bra på a> ta upp elektroner (jämfört med varandra). Elektroner flödar från den ena metallen.ll den andra vilket skapar en elektrisk ström. Ba>eriet kan därmed driva en lampa eller annan elektrisk utrustning. ü Zinkmetallen: Oxideras genom a> den avger elektroner. Fungerar som reduk.onsmedel genom a> reducera koppar. ü Kopparmetallen: Reduceras genom a> den tar emot elektroner. Fungerar som oxida.onsmedel genom a> oxidera zink. Bildkälla: Av Gringer - Eget arbete, CC BY-SA 3.0, h>ps://commons.wikimedia.org/w/ index.php?curid=

14 Elektrisk ledare Zn Uppbyggnaden av ett galvanisk element (zink-kopparelementet) - Elektrolytlösning (jonlösning) Elektrolytlösning (jonlösning) + Anod: Oxida;on Elektroner Zn 2+ SO 2-4 SO 2-4 Cu 2+ Zn 2+ SO 2-4 Zn 2+ SO 4 2- Zn 2+ SO 4 2- SO 4 2- Lampa SO 4 2- Poröst membran eller saltbrygga Elektroner SO 4 2- Cu 2+ Cu 2+ Cu 2+ Cu Katod: Reduk;on

15 Vad består ett galvaniskt element av? ü 2 metallelektroder: Den ena kallas för anod och den andra för katod. ü Anod: Utgörs av den metall som lä>ast av de båda metallerna avger elektroner. I zink-kopparelementet är det zink. Här sker oxida.on. ü Katod: Utgörs av den metall som lä>ast av de båda metallerna tar upp elektroner. I zink-kopparelementet är det koppar. Här sker reduk.on. ü Elektrolytlösningar: Varje metallelektrod är doppad i en elektrolytlösning som består av joner lösta i va>en. Ibland är det enbart en elektrolytlösning som båda metallelektroderna är doppade i. ü En elektrisk ledare: En elektrisk ledare (t.ex. en koppartråd) förbinder anoden med katoden vilket möjliggör för elektroner a> vandra mellan dessa och a> uköra e> arbete, t.ex. driva en lampa. ü EN poröst membran/plana eller saltbrygga: Möjliggör för nega.va joner (anjoner) och posi.va joner (katjoner) a> vandra mellan de båda elektrolytlösningarna och.ll de olika elektroderna.

16 Förklaring över hur zink-kopparelementet fungerar ü Zinkelektroden utgör anoden: Zinken ligger längst.ll vänster i spänningsserien och avger därför lä>ast elektroner av de två metallerna (oxideras lä>ast). Det kommer därför ansamlas flest fria elektroner vid zinkelektroden. Zinkelektroden får e> översko> av fria elektroner och blir därför nega.vt laddad. Det blir trångt med elektroner (mycket nega.v laddning) och de vill därför vandra iväg mot områden där det finns posi.v laddning (eller i alla fall inte lika mycket nega.v laddning). Zinkelektroden kallas för anod e3ersom det är här oxida.onen sker. ü Kopparelektroden utgör katoden: Vid kopparelektroden får vi inte lika stort översko> av fria elektroner e3ersom kopparmetallen har mycket svårare a> oxideras jämfört med zink. Runt kopparelektroden har vi även många posi.va kopparjoner (i elektrolytlösningen). Kopparelektroden blir därför mer posi.vt laddad jämfört med den tydligt nega.vt laddade zinkelektroden (anoden) och kommer därför a>rahera och dra.ll sig de fria elektronerna som finns där. ü Elektronerna kommer vandra från zinkatomerna i anoden.ll kopparatomerna i katoden p.g.a. laddningsskillnaden (spänningsskillnaden; - och +). När elektronerna kommer fram.ll kopparatomerna på katoden kommer det snabbt bli fullt där men då a>raheras de av de posi.va kopparjonerna som finns runt katoden i elektrolytlösningen. Kopparjonerna i lösningen plockar upp elektronerna och reduceras då.ll kopparatomer. Kopparatomer är inte lösliga i va>en och kommer därför fastna på kopparelektroden som då ökar i vikt (sam.digt minskar zinkelektroden i vikt när zinkatomerna omvandlas.ll zinkjoner). Kopparelektroden kallas för katod e3ersom det är här reduk.onen sker.

17 Varför behövs det en saltbrygga (eller poröst membran) och elektrolytlösningar? ü Jonerna i elektrolytlösningarna har två avgörande uppgizer: 1. Posi.va joner vid katoden a>raherar och tar emot de elektroner som kommer fram.ll katoden. Om det inte skulle ske skulle det snabbt bli fullt på katoden med elektroner och då skulle elektronvandringen upphöra. 2. De nega.va jonerna vandrar mot anoden medan de posi.va vandrar mot katoden och då kan spänningsskillnaden (laddningsskillnad) upprä>hållas mellan anoden och katoden. Det måste hela.den vara en spänningsskillnad mellan elektroderna för a> få elektronerna a> vandra i rä> riktning. ü Saltbryggan (eller membranets) uppgiz är an 0llåta jonvandring mellan de båda sidorna.

18 Fördjupning: Elektrolytlösningarna upprätthåller spänningsskillnaden ü När elektronerna vandrar från anoden 0ll katoden genom den elektriska ledaren kan de uköra e> arbete, t.ex. driva en lampa. ü När elektroner avges vid anoden bildas posi.va zinkjoner som ansamlas i elektrolytlösningen runt anoden. För mycket posi.v laddning runt anoden motverkar elektronernas vandring e3ersom zinkjonerna då kan a>rahera och binda elektronerna igen. Det blir då färre fria elektroner på anoden vilket innebär minskad nega.v laddning på anoden. ü När kopparjoner tar upp elektroner vid katoden minskar antalet posi.va joner runt katoden. De elektroner som kommer fram.ll katoden kommer då inte a>raheras lika mycket av elektrolytlösningen runt katoden och därför kommer antalet fria elektroner öka på katoden. De>a leder.ll ökad nega.v laddning på katoden och e> översko> av elektroner. ü Tillsammans leder det här 0ll an spänningsskillnaden mellan anoden och katoden minskar. Elektronernas slutar därmed vandra. Men tack vare a> de nega.va jonerna i elektrolytlösningarna vandrar mot anoden, och a> de posi.va jonerna vandrar mot katoden så kan spänningsskillnaden upprä>hållas och elektronerna kan fortsä>a vandra mellan anoden och katoden.

19 Reaktionerna som sker i zink-kopparelementet: Anodreak0on (oxida0on): Zn Zn e - Katodreak0on (reduk0on): Cu e - Cu Totalreak0on (redoxreak0on): Zn + Cu 2+ Zn 2+ + Cu

20 Reaktionerna som sker i ett galvaniskt element (cell) kan beskrivas med ett cellschema ü Cellschema: E> cellschema beskriver på e> överskådligt sä> e> galvaniskt element och de reak.oner som sker i de>a. ü Nedanstående cellschema är för zink-koppar-elementet: - Zn (s) Zn 2+ (aq) Cu2+ (aq) Cu (s) + ü EN galvaniskt element (galvanisk cell) består av två halvceller : Den ena halvcellen är där oxida.on sker (anoden) och den andra halvcellen är där reduk.on sker (katoden).

21 Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: hnp:// hnp://

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

Repetition av hur en atom blir en jon.

Repetition av hur en atom blir en jon. Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen

Läs mer

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns

Läs mer

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad

Läs mer

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2. Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi

Läs mer

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén Oxidation, reduktion och redoxreaktioner Niklas Dahrén Vad innebär oxidation och reduktion? Oxida'on: Ämnet får e* elektronundersko* genom a* elektroner avges helt eller delvis (oxida8onstalet ökar). Reduk'on:

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén Jonbindning och metallbindning Niklas Dahrén Jonbindning Jonbindning uppstår mellan metaller och ickemetaller Natrium har en valenselektron och klor har 7 valenselektroner. Cl är bra på a< a

Läs mer

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9 Elektrokemi 1 anod (oxida0on) och katod (reduk0on) halvcellsreak0on cellreak0on cellpoten0al a8 teckna cellschema standard- vätgascellen och standardpoten0aler galvaniskt element vs. elektroly0sk cell

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Kapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel.

Kapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel. Kapitel 18 Innehåll Kapitel 18 Elektrokemi 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens

Läs mer

Kapitel 18. Elektrokemi

Kapitel 18. Elektrokemi Kapitel 18 Elektrokemi Kapitel 18 Innehåll 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens

Läs mer

Periodiska systemet. Namn:

Periodiska systemet. Namn: Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén Atomens uppbyggnad Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomens uppbyggnad Elektronkonfigura5on Valenselektroner Ädelgasstruktur Elektronformler Atomens uppbyggnad Alla atomer består av

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Subs'tu'onsreak'oner 2. Addi'onsreak'oner 3. Elimina'onsreak'oner 4. Syra-bas-reak'oner 5. Kondensa'onsreak'oner 6. Hydrolysreak'oner 7. Redoxreak'oner

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén Framkalla fingeravtryck med superlim Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemin bakom framkallning med superlim inklusive betydelsen av atomernas elektronega6vitet Vanligt superlim kan framkalla

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Nya begrepp i elektrokemi

Nya begrepp i elektrokemi Nya begrepp i elektrokemi 1 Elektrolys och elektroly4ska processer Laddningsmängd i elektrokemiska processer Rening av råkoppar Galvanisering av järn (elförzinkning) Energiförbrukning Klor- alkaliprocessen

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander Bränslecell Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12 Av: Hannes Laestander Innehållsförteckning * Kort Historik * Hur man utvinner energi från energikällan * Energiomvandlingar * Miljö * Användning * Framtid

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. 1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Kemiska bindningar delas in i två huvudtyper Intramolekylära bindningar: De bindningar som finns mellan atomerna i en molekyl, mellan jonerna i e5 salt eller

Läs mer

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Mattias Krysander 26 maj 2015 Dagens föreläsning 1 Introduktion 2 Grunder i batteri-kemi 3 Cellens elektromotoriska kraft (emk) 4 Teoretisk kapacitet: laddningstäthet,

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, Korrosion Corrodere (latin) = gnaga sönder Fritt efter Callisters bok: avsnitt

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.

Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Magneter En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter. Om man lägger en magnetnål på en rörlig hållare ställer nålen in sig i nordsydlig

Läs mer

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén Att skriva och balansera reaktionsformler Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemiska reak*oner och reak*onsformler Hur skrivs en reak*onsformel? Hur balanseras en reak*onsformel? Kemiska

Läs mer

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406 Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406 Lars Eriksson, Vivi-Ann Långvik Lars.eriksson@mmk.su.se viviann@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00 Introduktion,

Läs mer

** Bil med bränslecell

** Bil med bränslecell ** Bil med bränslecell Kort version Bränslecellsbilen demonstreras av personalen Prova att köra bilen direkt med solcell Hur går det när ljuset blir svagt Kör bilen med hjälp av bränslecellen. Följ anvisningarna

Läs mer

Att undervisa nyanlända naturvetenskap på gymnasiet Var börjar man som lärare?

Att undervisa nyanlända naturvetenskap på gymnasiet Var börjar man som lärare? Att undervisa nyanlända naturvetenskap på gymnasiet Var börjar man som lärare? Per-Olof Wickman, Dana Seifeddine Ehdwall Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Leda lärande,

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p Kemi 11F360 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG F3 T6 22,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 180406 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Periodiska systemet,

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar Niklas Dahrén Kemiska föreningar kan delas in i 3 huvudtyper Kemiska föreningar Jonföreningar Molekylföreningar Övriga föreningar (metallorganiska, legeringar etc.) Jämförelse

Läs mer

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för

Läs mer

Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter

Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter lektrkemi Kemi med bikemi VT 213 Atkins & Jnes Kap. 13 Vad strt sker, det sker tyst ur Odalbnden av rik Gustaf Geijer i reversibla, icke-(pv) prcesser, när Gibbs energi för en reaktin får utföra maximalt

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011

Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 Tentamen i Analytisk kemi II, 02.02.2011 a) Beräkna bireaktionskoefficienten för kadmium ( Cd) i närvaro av ammoniak vid ph = 10 om totalhalten ammoniak är 0.1 M. (3 p) b) Beräkna den konditionella konstanten

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313 Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Niklas Dahlberg 1 Varför behövs vattenbehandling? Fokus på problemen: MIKROBIO KORROSION Vad orsakar scaling? Faktorer som påverkar bildandet av scaling: Suspenderande

Läs mer

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén Kovalent och polär kovalent bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Intramolekylära bindningar Kovalent bindning Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning

Läs mer

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Exoterma reak+oner: Reak%oner som avger energi %ll omgivningen (o1a värmeenergi). Exempel: Alla förbränningar, inklusive

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge

Läs mer

PPU408 HT15. Aluminium. Lars Bark MdH/IDT 2015-12-03

PPU408 HT15. Aluminium. Lars Bark MdH/IDT 2015-12-03 Aluminium 1 1807 1824 1886 - Engelsmannen Humphrey Davy (1778-1829) insåg att metallen måste finnas men lyckades inte framställa den. - Han gav den dock namnet Aluminum. - Den danske vetenskapsmannen H.

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska

Läs mer

Grundläggande kemi I 10 hp

Grundläggande kemi I 10 hp Grundläggande kemi I 10 hp Sid 1(5) Uppsala universitet Tentamenssdatum Kemi grundutbildning 2014-01-08 Provansvarig: Jan Davidsson Tentamen 2014-01-08 kl 14.00-19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL Miniräknare, SI

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten. 1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska

Läs mer

Atomer, molekyler och joner

Atomer, molekyler och joner Daltons Atomteori (1808) 1. Grundämnen är sammansa.a av extremt små par4klar kallade atomer. Atomer, molekyler och joner Kapitel 2 2. Alla atomer av e. grundämne är iden4ska, har samma storlek, massa och

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer