Kapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel 18. Elektrokemi. oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel."

Transkript

1 Kapitel 18 Innehåll Kapitel 18 Elektrokemi 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens koncentrationsberoende 18.6 Batterier Kommersiell elektrolys Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 18 Innehåll Elektrokemi Växelverkan mellan kemisk och elektrisk energi. Kapitel 18 Innehåll Terminologi (repetition) oxidation-reduktion (redox): innebär överföring av elektroner från ett reduktionsmedel till ett oxidationsmedel. oxidation = avge elektroner reduktion = motta elektroner Copyright Cengage Learning. All rights reserved 3 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 4 Avsnitt 18.1 Balansera redoxreaktionslikheter Avsnitt 18.1 Balansera redoxreaktionslikheter Halvreaktioner Den totala reaktionen delas upp i två halvreaktioner, den ena beskriver oxidationen och den andra reduktionen. 8H + + MnO 4 + 5Fe 2+ Mn Fe H 2 O Reduktion: 8H + + MnO 4 + 5e Mn H 2 O Oxidation: 5Fe 2+ 5Fe e Halvreaktionsmetoden 1. Skriv den obalanserade reaktionen - fastställ oxidationstal 2. Avgör vilket ämne som oxideras och vilket som reduceras 3. Dela upp reaktionen i en oxidations och reduktionsreaktion 4. För varje halvreaktion: (1) Balansera grundämnen (ej O, H) (2) Balansera O m.h.a. H 2 O (3) Balansera H m.h.a. H + (4) Balansera laddning m.h.a. e 5. Jämför halvreaktionerna - Likställ överförda elektroner 6. Addera halvreaktionerna - Sätt till OH om basisk lösning 7. Förkorta & kontrollera grundämnen och laddningsmängd Copyright Cengage Learning. All rights reserved 5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 6 1

2 Avsnitt 18.1 Balansera redoxreaktionslikheter Övning Balansera följande redoxreaktion som sker i sur lösning. Br (aq) + MnO 4 (aq) Br 2 (l)+ Mn 2+ (aq) Galvanisk cell En apparat som omvandlar kemisk energi till elektricitet. Använder spontana redoxreaktion för att producera elektrisk ström som kan användas för att utföra arbete. Motsatt process: elektrolys 10Br (aq) + 16H + (aq) + 2MnO 4 (aq) 5Br2 (l)+ 2Mn 2+ (aq) + 8H 2 O(l) Copyright Cengage Learning. All rights reserved 7 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 8 Halvceller Separera oxidations- och reduktionsreaktionerna. Saltbrygga Galvaniska celler måste tillåta jontransport mellan lösningarna via (a) en saltbrygga eller (b) en porös skiva. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 9 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 10 Elektrokemisk process innebär en elektrontransport vid fasgränsen mellan elektroden och lösningen. a) Vid anoden avges elektroner från lösningen till elektroden genom oxidationen. b) Vid katoden upptas elektroner av lösningen från elektroden genom reduktionen. Anod och katod OXIDATION sker vid ANODEN REDUKTION sker vid KATODEN (kom ihåg: RED CAT) Copyright Cengage Learning. All rights reserved 11 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 12 2

3 Spänning i en galvanisk cell En voltmeter som kopplas till slingan kan mäta den elektriska spänningen. En galvanisk cell med halvreaktionerna Zn Zn e - vid anoden och Cu e - Cu. vid katoden Eº cell = 1.10 V. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 13 En verklig uppställning av samma cell Cellpotential Cellpotential eller elektromotorisk kraft (emk): Drag eller drivkraft som verkar på elektronerna. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 15 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 16 Standardvätgaselektroden H 2 (g) vid 1 atm passarerar över en platinaelektrod i kontakt med 1 M H +. Standardreduktionspotential E för reduktionshalvreaktioner jämfört med standardvätegaselektroden: Zn e Zn(s) 2H + + 2e H 2 (g) E = V (Alla lösningar 1 mol/l och alla gaser 1 atm) Copyright Cengage Learning. All rights reserved 17 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 18 3

4 Tabell för standardreduktionspotentialer Standardreduktionspotentialer E för reduktionshalvreaktioner jämfört med standardvätgaselektroden (SHE): Zn e Zn SO H + + 2e H 2 SO 3 + H 2 O E = V E = 0.20 V (Alla lösningar 1 mol/l och alla gaser 1 atm) Copyright Cengage Learning. All rights reserved 19 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 20 Beräkna cellspänning i galvaniska celler Beräknas ur standardreduktionspotentialen: E cell = E red (katod) - E red (anod) E red för olika halvreaktioner finns i tabellen. Standardförhållande: 1 M, 1atm, 25 C Vid omvänd halvreaktionen ändras tecknet på E. Om halvreaktionen multipliceras med en siffra behåller E sitt värde. En galvanisk cell sker spontant i den riktningen som E cell blir positiv. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 21 Exempel: Fe 3+ (aq) + Cu(s) Cu 2+ (aq) + Fe 2+ (aq) Halvreaktionerna är: Fe 3+ + e Fe 2+ E = 0.77 V Cu e Cu E = 0.34 V Halvreaktionen med lägst reduktionspotential kommer att ske i motsatt riktning (oxidation). Cu Cu e E = 0.34 V Varje Cu atom genererar två eletroner men varje Fe 3+ -jon mottar bara en elektron, därför multipliceras den första reaktionen med 2. 2Fe e 2Fe 2+ E = 0.77 V Copyright Cengage Learning. All rights reserved 22 Cellreaktion och cellpotential 2Fe e 2Fe 2+ E = 0.77 V (katod) Cu Cu e E = 0.34 V (anod) Den balanserade cellreaktionen: Cu + 2Fe 3+ Cu Fe 2+ Cellpotentialen: E cell = E (katod) E (anod) E cell = 0.77 V 0.34 V = 0.43 V Cellschema Används för att beskriva elektrokemiska celler. Anodmaterial anodlösning på vänster sida. Katodmaterial katodlösning på höger sida. Cellerna separeras med (vertikal dubbellinje). Koncentrationerna på lösningarna skrivs ut. Exempel: Mg(s) Mg 2+ (aq) Al 3+ (aq) Al(s) Mg Mg e (anod) Al e Al (katod) Copyright Cengage Learning. All rights reserved 23 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 24 4

5 Konceptkoll Skissa följande galvaniska cell och ange: Cellreaktionen och potentialen Riktningen på elektrontransporten Anod och katodmaterial och lösningar Ag Ag + (aq) (1.0 M) Cu 2+ (aq) (1.0 M) Cu Avsnitt 18.4 Cellpotential, elektriskt arbete och fri energi Arbete Elektrisk energi kan utföra arbete, därför är cellpotentialen kopplad till skillnaden i Gibbs fria energi mellan cellreaktionerna Men i alla verkliga spontana processer förloras energi i form av värme. Så fort som någon ström flödar mellan cellerna så minskar cellpotentialen. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 25 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 26 Avsnitt 18.4 Cellpotential, elektriskt arbete och fri energi Fri energi och cellpotential Avsnitt 18.5 Cellpotentialens koncentrationsberoende En koncentrationscell ΔG = nfe n = antalet mol elektroner i reaktionen F = Faradays konstant = 96,485 C/mol coulomb per mol elektroner Copyright Cengage Learning. All rights reserved 27 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 28 Avsnitt 18.5 Cellpotentialens koncentrationsberoende Nernst ekvation Om de deltagande ämnena inte befinner sig i sina standard tillstånd (konc 1 mol/l), blir cellpotentialen (V): E = E log ( Q) n Avsnitt 18.5 Cellpotentialens koncentrationsberoende Beräkning av jämviktskonstanter för redox-reaktioner Vid jämvikt: ne log( K) = at 25 C Ecell = 0 och Q = K. Q = reaktionskvot (massverkans lag uttryck med de aktuella koncentrationerna) Copyright Cengage Learning. All rights reserved 29 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 30 5

6 Avsnitt 18.5 Cellpotentialens koncentrationsberoende Konceptkoll Avsnitt 18.5 Cellpotentialens koncentrationsberoende Övning Förklara skillnaden mellan E och E. När är E lika med noll? När cellen är vid jämvikt ( ett urladdat batteri). När är E lika med noll? För koncentrationsceller. En koncentrationscell skapas med två nickelelektroder och koncentrationer av Ni 2+ på 1.0 M respektive 1.00 x 10-4 M i två halvceller. Beräkna potentialen hos cellen vid 25 C V Copyright Cengage Learning. All rights reserved 31 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 32 Avsnitt 18.6 Batterier Strömkällor En galvanisk cell, eller ofta en grupp av galvaniska celler kopplade i serie. Avsnitt 18.6 Batterier Bilackumulator Ett 12 V bilbatteri (ackumulator) består av sex parallellkopplade galvaniska celler med bly och bly(iv)oxid Copyright Cengage Learning. All rights reserved 33 Avsnitt 18.6 Batterier Knappbatteri Avsnitt 18.6 Batterier Torrbatteri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 35 6

7 Avsnitt 18.6 Batterier Bränsleceller Galvaniska celler med kontinuerlig tillförsel av reaktanter 2H 2 (g) + O 2 (g) 2H 2 O(l) Oxidation vid anoden: 2H 2 + 4OH 4H 2 O + 4e Reduktion vid katoden: 4e + O 2 + 2H 2 O 4OH Avsnitt 18.7 En process där metaller återbördas till sina stabila tillstånd till mineralen som de ursprungligen förlåg som. Metallernas oxidation i atmosfären av luftens syre eller av andra oxidationsmedel. Vissa metaller (Cu, Au, Ag, Pt) är relativt svåra att oxidera. Dessa kallas ädla och finns även i ren metallisk form i naturen Copyright Cengage Learning. All rights reserved 38 Avsnitt 18.7 Avsnitt 18.7 Rostning av järn Metallernas oxidation i atmosfären av luftens syre eller av andra oxidationsmedel. Vissa metaller (Cu, Au, Ag, Pt) är relativt svåra att oxidera. Dessa kallas ädla. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 39 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 40 Avsnitt 18.7 sskydd Avsnitt 18.7 Användning av offeranoder för att motverka korrosion. Ytbehandling (färg eller plätering) Galvanisering Legering Rostfritt stål Offeranoder En oädlare metall (ofta zink) i elektrisk förbindelse med metallen man vill skydda (ofta järn) Copyright Cengage Learning. All rights reserved 41 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 42 7

8 Avsnitt 18.7 En guldring löses inte upp i koncentrerad salpetersyra En kemisk ändring mot cellpotentialen med hjälp av en pålagd yttre spänning. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 43 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 44 Vid elektrolys går processen baklänges a) En galvanisk cell under standardbetingelser b) En elektrolytisk cell under standardbetingelser; en yttre kraftkälla framtvingar den motsatta processen Stökiometri för elektrolysprocesser Hur mycket kemisk förändring kan åstadkommas genom elektorlys med en given elektrisk stöm (I) och givet tidsintervall (Δt)? Överförd laddningsmängd, Q Q = I Δt anod katod katod anod Copyright Cengage Learning. All rights reserved 45 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 46 Stökiometri för elektrolysprocesser Laddningsmängd Q Enhet: Coulomb, C Faradays konstant, F = C/mol Antal mol elektroner överförda i elektrolys av vatten ger syrgas vid anoden (vänster) och vätgas vid katoden (höger). Observera de relativa gasmängderna! n e = I Δt / F Copyright Cengage Learning. All rights reserved 47 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 48 8

9 Konceptkoll En okänd metall (M) fälls ut med elektrolys. Det tog 52.8 sekunder och en ström av 2.00 ampere att fälla ut g av metallen från en lösning av M(NO 3 ) 3. Vilken är metallen? guld (Au) Konceptkoll Betrakta en lösning som innehåller 0.10 M av vardera av följande joner: Pb 2+, Cu 2+, Sn 2+, Ni 2+, and Zn 2+. Förutsäg i vilken ordning metallerna kommer att fällas ut genom elektrolys om man börjar att skruva upp spänningen från 0V. Cu 2+, Pb 2+, Sn 2+, Ni 2+, Zn 2+ Fälls metallerna ut på katoden eller anoden? Copyright Cengage Learning. All rights reserved 49 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 50 Avsnitt 18.9 Kommersiell elektrolys Industriella processer Producera aluminum Producera klorgas och natrium Rena metaller Plätering Avsnitt 18.9 Kommersiell elektrolys Industriell framställning av aluminium via Hall-Heroult processen Copyright Cengage Learning. All rights reserved 51 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 52 Avsnitt 18.9 Kommersiell elektrolys Industriell framställning av klorgas via elektrolys i Downs cell: 2NaCl(l) 2Na(s) + Cl 2 (g) Avsnitt 18.9 Kommersiell elektrolys Industriell rening av kopparmetall Ultrarena kopparskivor verkar som katoder då de nedsänks mellan skivor av oren koppar som verkar som anoder i en behållare med en vattenlösning av kopparsulfat (CuSO 4 ). Copyright Cengage Learning. All rights reserved 53 9

10 Avsnitt 18.9 Kommersiell elektrolys Plätering (a) En försilvrad tekanna (b) Ett schema som visar elektrolysen vid försilvring. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 55 10

Kapitel 18. Elektrokemi

Kapitel 18. Elektrokemi Kapitel 18 Elektrokemi Kapitel 18 Innehåll 18.1 Balansera Redoxreaktionslikheter 18.2 Galvaniska celler 18.3 Standardreduktionspotentialer 18.4 Cellpotentialer, Elektriskt arbete och Fri energi 18.5 Cellpotentialens

Läs mer

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad

Läs mer

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns

Läs mer

Nya begrepp i elektrokemi

Nya begrepp i elektrokemi Nya begrepp i elektrokemi 1 Elektrolys och elektroly4ska processer Laddningsmängd i elektrokemiska processer Rening av råkoppar Galvanisering av järn (elförzinkning) Energiförbrukning Klor- alkaliprocessen

Läs mer

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2 Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel

Läs mer

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som

Läs mer

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2 Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter

Läs mer

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9

Elektrokemi. KEMA02 VT2012, Kemiska Institutionen LU /KEBergquist F9 Elektrokemi 1 anod (oxida0on) och katod (reduk0on) halvcellsreak0on cellreak0on cellpoten0al a8 teckna cellschema standard- vätgascellen och standardpoten0aler galvaniskt element vs. elektroly0sk cell

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel

Läs mer

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier

Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Fö 13 - TSFS11 Energitekniska system Batterier Mattias Krysander 26 maj 2015 Dagens föreläsning 1 Introduktion 2 Grunder i batteri-kemi 3 Cellens elektromotoriska kraft (emk) 4 Teoretisk kapacitet: laddningstäthet,

Läs mer

Repetition av hur en atom blir en jon.

Repetition av hur en atom blir en jon. Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F9 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 1 Atkins & Jnes kap 13.1 13.5 Översikt kapitel 13.1 13.5 Redxreaktiner Halvreaktiner Balansering av redxreaktiner Galvaniska

Läs mer

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d

aa + bb cc + dd gäller Q = a c d Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger

Läs mer

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner

Läs mer

Repetition. UTFÄLLNINGAR ; TYPER - Hydroxider - Sulfider - Karbonater

Repetition. UTFÄLLNINGAR ; TYPER - Hydroxider - Sulfider - Karbonater Repetition UTFÄLLNINGAR ; TYPER - Hydroxider - Sulfider - Karbonater FÄLLNINGSBETINGELSER - Löslighet av fast salt i rent vatten - Reduktion av löslighet genom utsaltning tex tillsats av Cl -, OH -, S

Läs mer

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, Korrosion Corrodere (latin) = gnaga sönder Fritt efter Callisters bok: avsnitt

Läs mer

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan

Läs mer

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU,

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 171031 Lars Eriksson, Jenny Olander Lars.eriksson@mmk.su.se Jenny.olander@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter

Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter lektrkemi Kemi med bikemi VT 213 Atkins & Jnes Kap. 13 Vad strt sker, det sker tyst ur Odalbnden av rik Gustaf Geijer i reversibla, icke-(pv) prcesser, när Gibbs energi för en reaktin får utföra maximalt

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2. Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi

Läs mer

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna

Läs mer

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406 Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU, 160406 Lars Eriksson, Vivi-Ann Långvik Lars.eriksson@mmk.su.se viviann@krc.su.se Aproximativt schema (gammalt) 09.30 10.00 Introduktion,

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri

Kapitel 3. Stökiometri Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.

Läs mer

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F10 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F10 Elektrkemi Redxreaktiner ch Galvaniska er 2 Atkins & Jnes kap 13.6 13.9 E = E RT nf lnq Walther Nernst 1864 1941. Nbelpris i kemi 1920. Senast Redxreaktiner Halvreaktiner

Läs mer

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z.

Lösning till dugga för Grundläggande kemi Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. till dugga för Grundläggande kemi 2013-11-29 Duggauppgifter enligt lottning; nr X, Y och Z. 1. a) Ange kvalitativt buffertkapacitetens storlek (stor eller liten, med motivering, dock inga beräkningar)

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11 KEMA02 Organisk kemi grundkurs F11 Elektrkemi Jnselektiva elektrder, elektrlys, krrsin, celler Atkins & Jnes kap 13.10 13.15 Senast Galvaniska celler Nrmalptentialer Elektrkemiska spänningsserien Nrmalptentialer

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Kapitel 16. Löslighet och komplex

Kapitel 16. Löslighet och komplex Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 Löslighetsjämvikter och löslighetsprodukt 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning.

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.3. Korrosion. 5.3.1 Allmänt om korrosion

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.3. Korrosion. 5.3.1 Allmänt om korrosion 530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.3. Korrosion [Mitchell 3.1; Callister 17; en del bilder ur http://www.coe.montana.edu/composites/213%20files/chbe%20213%20 Ch%2017%20Corrosion_2.pdf ] 5.3.1 Allmänt

Läs mer

Elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet

Elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet Elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet Lars Eriksson 12 januari 2016 ii Innehåll Förord ix 1 Bakgrund 1 1.1 Elektrokemiska celler - galvaniska celler - spontana processer - batterier..... 1

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

KURSPROGRAM Inledande kemi (5)

KURSPROGRAM Inledande kemi (5) KURSPROGRAM Inledande kemi 2016 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 19/1 Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 20/1 15-17 Kap 3-5

Läs mer

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Lunds Universitet, Kemiska Institutionen Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13 Tillåtna hjälpmedel är utdelat formelblad och miniräknare. Redovisa alla beräkningar. Besvara varje fråga på ett

Läs mer

KURSPROGRAM Inledande kemi (5)

KURSPROGRAM Inledande kemi (5) KURSPROGRAM Inledande kemi 2015 1(5) Föreläsningar Föreläsningar hålls av Johan Reimer Tid Plats Att läsa Innehåll Tisdag 20/1 KC:G Kap 2 Upprop/introduktion/repetition/nomenklatur Onsdag 21/1 KC:G Kap

Läs mer

KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION

KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION KEM A02 HT2012 Allmän- och oorganisk kemi REPETITION SYROR och BASER A: Kap 11 (F1, F2) GRUNDLÄGGANDE BEGREPP Brönsted syra/bas Lewis syra/bas Syra med konjugerad bas / Bas med konjugerad syra ph, poh,

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9 FYSIK ELEKTRICITET Årskurs 7-9 UNDER DETTA AVSNITT FÅR DU LÄRA DIG: Hur utforskandet av elektriska laddningar lett till dagens kunskap om spänning, ström och resistans Hur man ritar och kopplar elektriska

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. 1 KemIgen Redoxformler Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas. Halvcellsmetoden (sur lösning) Salpetersyra är en stark syra dvs fullständigt

Läs mer

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för

Läs mer

F1 F d un t amen l a s KEMA00

F1 F d un t amen l a s KEMA00 F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal

Läs mer

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd 1 1 Bestäm atommassan för a) Syre b) Barium c) N 2 d) 8 S 2 2 Bestäm formelmassan för: a) Natriumklorid b) Aluminiumoxid c) Ag 2 SO 4 d) ZnHg(SCN) 4 e) UO 2 (NO

Läs mer

Kapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex

Kapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Lägre magtarmkanalen

Läs mer

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast

Läs mer

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner

Läs mer

Arbete TD9 Bränslecell

Arbete TD9 Bränslecell Arbete TD9 Bränslecell 1 INLEDNING Energi- och klimatoron har under 2000-talet ställt välfärdssamhället inför en betydande utmaning: elproduktionen måste bli effektivare och renare. En av de mest lovande

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

PPU408 HT15. Aluminium. Lars Bark MdH/IDT 2015-12-03

PPU408 HT15. Aluminium. Lars Bark MdH/IDT 2015-12-03 Aluminium 1 1807 1824 1886 - Engelsmannen Humphrey Davy (1778-1829) insåg att metallen måste finnas men lyckades inte framställa den. - Han gav den dock namnet Aluminum. - Den danske vetenskapsmannen H.

Läs mer

6. Metallerna och deras föreningar, redoxformler, redoxtitrering

6. Metallerna och deras föreningar, redoxformler, redoxtitrering 6. Metallerna och deras föreningar, redoxformler, redoxtitrering 6.1. Ange oxidationstalet för svavel i följande föreningar: a) H 2 SO 4 b) SO 2 c) H 2 SO 3 d) H 2 S 2 O 8 2 e) SO 3 6.2. Ange oxidationstalet

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar

Läs mer

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING 1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i

Läs mer

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) 2007-03-23 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: örsalslängan A1, B1, B4 jälpmedel: Räknare valfri Ansvarig lärare: Leif olmlid

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. 1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en

Läs mer

Kapitel 15. Syra-basjämvikter

Kapitel 15. Syra-basjämvikter Kapitel 15 Syra-basjämvikter Kapitel 15 Innehåll 15.1 Lösningar med gemensam jon 15.2 Bufferlösningar 15.3 Bufferkapacitet 15.4 Titrering och ph-kurvor 15.5 Copyright Cengage Learning. All rights reserved

Läs mer

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)

Läs mer

Kapitel 14. Syror och baser

Kapitel 14. Syror och baser Kapitel 14 Syror och baser Kapitel 14 Innehåll 14.1 Syror och baser 14.2 Syrastyrka 14.3 ph-skalan 14.4 Beräkna ph för en stark syra 14.5 Beräkna ph för en svag syra 14.6 Baser 14.7 Flerprotoniga syror

Läs mer

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck

Läs mer

Kemisk Lagring - Storskaliga Batterier

Kemisk Lagring - Storskaliga Batterier Kemisk Lagring - Storskaliga Batterier 25 mars 2008 Sammanfattning Syftet med studien av kemisk lagring har varit att få en ökad förståelse för lagring av energi med hjälp av sekundära (uppladdningsbara)

Läs mer

GRUNDARBETEN I KEMI I

GRUNDARBETEN I KEMI I GRUNDARBETEN I KEMI I ARBETSBESKRIVNING NAMN: INLÄMNAD: GODKÄND: 2 3 ARBETE I. GASBRÄNNARE OCH LÅGREAKTIONER Resultat Undersökt förening Lågans färg Uppgifter 1. Förklara kort varför lågorna har olika

Läs mer

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena

Läs mer

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017

Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Inhibitorer Kylvattenkonferens Solna 3/5 2017 Niklas Dahlberg 1 Varför behövs vattenbehandling? Fokus på problemen: MIKROBIO KORROSION Vad orsakar scaling? Faktorer som påverkar bildandet av scaling: Suspenderande

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2011

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2011 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2011 TEORETISKT PROV 2011-03-15 Provet omfattar 11 uppgifter Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. Till uppgifterna 1-7 skall du endast

Läs mer

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning. Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9 Arbetshäfte kemi 9 Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi.!1 Repetition Grundämne eller kemisk förening 1. Rita och beskriv skillnaden mellan ett grundämne och

Läs mer

Periodiska systemet. Namn:

Periodiska systemet. Namn: Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 7 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Fredag 11:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Hållbarhet: oxidation och korrosion ch 17 Paus Processers egenskaper ch 18 2 Hållbarhet:

Läs mer

Lärarmaterial. Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg. tema & teori

Lärarmaterial. Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg. tema & teori Lärarmaterial Christer Engström Per Backlund Rolf Berger Helena Grennberg Kemi A tema & teori BON NIER S KEMI A LÄRARMATERIAL KEMISKT LABORATORIEARBETE Innehåll Förord 4 Kemiskt laboratoriearbete 5 Anteckningar

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd

Läs mer