Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning"

Transkript

1 Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna Förklara följande begrepp jonbindning, kovalent bindning, elektronegativitet, polära bindningar, dipoler, vätebindning, metallbindning och van der Waals-bindning Tillämpa dessa kunskaper för att avgöra egenskaper hos olika typer av kemiska föreningar 2 Jonbindning Joner med ädelgasskal är stabila Olika laddning attraherar Na Cl Na Cl I en jonkristall binds jonerna till varandra med jonbindning Alla grundämnen strävar efter att få ett fullt yttre elektronskal eftersom detta är den stabilaste formen I sitt ursprungliga tillstånd är det bara ädelgaserna som har detta Alla andra grundämnen måste antingen ge bort elektroner, ta upp elektroner eller dela elektroner med någon annan atom Elektroner kan inte bara kastas bort eller tas upp, utan det måste finnas både en elektrongivare och en elektrontagare Det bildas då joner, som är atomer som är laddade Normalt bildar metaller positiva joner och grundämnen till höger i det periodiska systemet negativa joner (undantaget ädelgaserna) Precis som med magneter, attraherar postivia och negativa joner varandra De föreningar som bildas kallas salter De ingående jonerna arrangerar sig i ett regelbundet gitter och kan i princip bilda hur stora kristaller som helst I fast form leder de inte ström, men i smält form och upplösta i vatten är de goda ledare 3

2 Kovalent bindning Kallas också elektronparbindning Ett eller flera elektronpar är gemensamma för två atomer Cl Cl ClCl Cl Cl Ȯ O O O O=O N N NN N N HH energi Vid kovalent bindning delar två atomer ett eller flera elektronpar Detta bildar små enheter och inte de stora kristaller som förekommer hos jonföreningar Man kallar dessa för molekylföreningar Det är alltid icke-metaller som bildar molekylföreningar med kovalent bindning eftersom de inte inte klarar av att ta elektroner från någon annan icke-metall För att få fullt yttre elektronskal kan det behövas att de delar på ett, två eller tre elektronpar 4 Kol är speciellt Kol har fyra valenslektroner H H Ċ H H 109 Kol är mycket speciellt De fyra valenselektronerna gör att att kolatomen kan binda fyra andra atomer Dessa kan vara atomer som behöver en ytterligare elektron, inklusive andra kolatomer 5 Extrem form av kovalent bindning Metallbindning En eller flera valenselektroner per atom rör sig nästan fritt i hela metallbiten Antal elektroner varierar och avgör metallens egenskaper Legering förändrar egenskaperna Stål (Fe C, Ni, Cr, V, Mo ) Mässing (65% Cu, 35% Zn) Brons (ca 80% Cu, 20% Sn) e e e e e e e e e Metaller har en mycket speciell form av kovalent bindning I metallbiten rör sig valenselektronerna nästan fritt, vilket innebär att alla de ingående metallatomerna delar på alla valenselektronerna Atomkärnorna ordnas i ett regelbundet mönster som gör att metallen är formbar Så fort man blandar i någon annan metall (legerar) ändras egenskaperna eftersom det nu inte råder en lika ordnad struktur för atomkärnorna legeringen blir hårdare 6

3 Sammansatta joner NO3 Ȯ Ṅ O O SO4 2 CO3 2 Ȯ Ȯ S Ċ Ȯ O O O O Hur får kväve i nitratjonen och kol i karbonatjonen sina 8 elektroner? I formelsamlingen finns en tabell över joner, inklusive sammansatta joner Dessa visar också ett specialfall av kovalent bildning Elektronerna har här inte räckt till för att alla de ingående atomerna skall få fullt elektronskal, utan de har stulit en eller flera elektroner från en metall för att bli nöjda För att se hur det har gått till, är det enklast att skriva ut alla de ingående valenselektronerna med prickar som i bilden Vi ser då att för sulfatjonen fattas det två elektroner för att svavel och de fyra syreatomerna alla skall få ta del av åtta elektroner För nitrat och karbonatjonerna är det lite knepigare I bilden ser du att kväve respektive kol bara ser ut att ha tillgång till 6 elektroner Detta löses genom en dubbelbindning Det går inte att säga till vilket syre denna dubbelbindning finns, utan den roterar runt i jonen Ingressbilden på hemsida för detta avsnitt visar hur man tänker att det ser ut 7 Jämförelse Denna sammanfattning visar de viktigaste skillnaderna mellan jonföreningar (jonbindning) och molekylföreningar (kovalent bindning) Föreningar med jonbindning Jonbindning finns i den typ av föreningar man kallar jonföreningar, tex NaCl, MgI2, AlBr3, AgNO3 Jonbindningar är starka bindningar Jonföreningar bildas när en metall reagerar med en icke-metall Ämnena består av joner och bildar jonkristaller Leder ström i smält form och i vattenlösning, men inte i fast form Fasta ämnen vid rumstemperatur Höga smält- och kokpunkter Föreningar med kovalent bindning Kovalent bindning finns dels i vissa grundämnen, tex H2, O2, N2, Cl2, dels i molekylföreningar såsom H2O, CO, CH4 Även i sammansatta joner, tex NO3, NH4 I molekylerna binds atomerna med starka kovalenta bindningar Mellan molekylerna finns (oftast) endast svaga attraktionskrafter Molekylföreningar bildas när två icke-metaller reagerar med varandra Ämnena är uppbyggda av små avgränsade enheter Leder inte elektrisk ström Oftast låga smält- och kokpunkter Många är gaser vid rumstemperatur 8 Li Na K 0,8 Rb 0,8 Cs 0,7 Fr 0,7 Be Mg 1,2 Ca Sr Ba Ra H Sc Y 1,2 Ac 1,1 Ti Zr Hf Th Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner V Nb Ta Pa Cr Mo W U Mn Tc Re Fe Ru Os Co Rh Ir Ni Pd Pt Cu Ag Au 2,4 Zn Cd Hg B Al Ge In Tl Si C Ge Sn Pb P As Sb Bi N 3,0 S Se 2,4 Te Po O 3,5 Cl 3,0 Br 2,8 I At F 4,0 Beroende på hur atomen ser ut, främst beroende på antal valenselektroner och antal skal, är de olika bra på att dra åt sig elektroner Bäst är fluor (hög siffra), sämst är alkalimetallerna (de lämnar ju hellre ifrån sig en elektron) En variant av denna tabell har du i din formelsamling När du tittar på värdena inser du att jonföreningar har stor skillnad s 76 9

4 Polära bindningar Typ av bindning Jonbindning Polär kovalent Opolär kovalent Ämnesexempel Natriumklorid Väteklorid Klorgas Joner eller atomer Na Cl H Cl Cl Elektronegativitet Na = Cl = 3,0 H = Cl = 3,0 Cl = 3,0 Skillnad 0 Typ av ämne Jonförening Molekylförening Molekylförening Område > < Tabellen visar skillnader i elektronegativitet mellan olika typer av bindningar Gränserna är inte exakta, utan de är endast angivna för vägledning Jonföreningar har stor skillnad mellan metallen och icke-metallen I molekylföreningar är det liten skillnad eller ingen alls, såsom blir fallet när det är två atomer av samma grundämne som står sig ihop Det knepiga blir för ämnen som befinner sig mellan dessa båda ytterligheter Dessa molekylföreningar är elektriskt neutrala utåt, men elektrontätheten är ofta större på en sida Detta kallas polär kovalent bindning och molekylföreningen kallas dipol - - Ämnesexempel HF HCl HBr HI Skillnad i elektronegativitet 0,7 0,4 10 Dipoler Polära molekyler attraherar varandra Betyder mycket för ämnets smält- och kokpunkt Vätebindning bindning mellan två starkt elektronegativa atomer förmedlad av en mellan dem liggande väteatom - Attraherar Repellerar De negativa och positiva ändarna hos dipoler attraherar varandra och gör att även molekylföreningar kan vara fasta ämnen vid rumstemperatur Vatten är ett bra exempel på en dipol V-strukturen gör att det finns fler elektroner vid syret och färre elektroner vid de båda väteatomerna Vattenmolekylerna kommer därför att ordna sig i ett mönster, som blir tydligare ju kallare vattnet är Vatten är också ett specialfall av vätebindning Denna innebär att en väteatom ligger mellan två starkt elektronegativa atomer Detta kan vara syre som i vatten, men också andra atomer Vätebindning är en av de krafter som ger struktur åt stora molekyler, till exempel proteiner 11 van der Waalsbindning Även oplära atomer och molekyler påverkar varandra eftersom de förekommer i både fast och flytande form under vissa betingelser - - Även opolära molekyler påverkar varandra De flesta är gasformiga vid rumstemperatur, men storleken på molekylen avgör vad kokpunkten är Bilden visar hur man tänker sig hur van der Waals-kradter uppstår i vätgasmolekyler De två elektroner som de båda vätgasatomerna delar på snurrar i ett moln kring de båda protonerna Vid ett visst tillfälle är de båda elektronerna mer på en sida än den andra Detta gör att den ena sida blir lite mer elektronegativ och en andra lite elektropositiv Detta påverkar närliggande molekyler eftersom den elektronegativa sidan stöter bort elektroner från den närmaste sidan hos de andra molekylerna Dessa attraktionskrafter är mycket svaga jämfört med de andra vi diskuterat

5 Ämne Kokpunkt Metan -164 C Metanol 65 C Metansyra 101 C Etan -89 C Etanol 89 C Etansyra 118 C Olika kokpunkt Det enda som skiljer metan och etan är att etan har ytterligare ett kol Båda molekylerna opolära, men det finns större chans till oregelbundenheten i elektronmolnet hos en större molekyl Det är därför som etan har högre kokpunkt än metan Hos polära molekyler påverkar molekylerna varandra mycket mer, så därför är både metanol och etanol flytande vid rumstemperatur Etansyra är ännu mer polär än etanol, så därför har etansyra högre kokpunkt än etanol 13 Sammanfattning Kemisk bindning är ett grundläggande begrepp, som är viktigt att förstå vid diskussioner om kemiska egenskaper och kemiska reaktioner Vi har tittat på Jonbindning Kovalent bindning Metallbindning Bindning i sammansatta joner Polär bindning van der Waals-bindning Vätebindning Nästa avsnitt i kemikursen kommer att handla om kemiska reaktioner och då är en förståelse för kemisk bindning viktig Till din hjälp har du boken och de övningsuppgifter vi arbetet med under lektionerna 14 Jonbindning 1 Grundämne Tecken Grupp Jonens formel Jonens namn Aluminium Barium Brom Flour Jod Kalcium Kalium Klor Kväve Magnesium Natrium Syre Al 13 Al 3 Aluminiumjon Ba 2 Ba 2 Bariumjon Br 17 Br Bromidjon F 17 F Fluoridjon I 17 I Jodidjon Ca 2 Ca 2 Kalciumjon K 1 K Kaliumjon Cl 17 Cl Kloridjon N 15 N 3 Nitridjon Mg 2 Mg 2 Magnesiumjon Na 1 Na Natriumjon O 16 O 2 Oxidjon s 82 15

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Instuderingsuppgifter

Instuderingsuppgifter Instuderingsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces Kemisk bindning Uppgiftena är indelade i tre olika kategorier efter svårighetsgrad. bservera dock att det inte går att sätta betyg på en

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i mitten av atomerna. Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar Niklas Dahrén Kemiska föreningar kan delas in i 3 huvudtyper Kemiska föreningar Jonföreningar Molekylföreningar Övriga föreningar (metallorganiska, legeringar etc.) Jämförelse

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

2. Starka bindningar

2. Starka bindningar 2. Starka bindningar 2. Starka bindningar Kemisk förening: består av två eller flera grundämnen Kemisk bindning: växelverkan mellan olika byggstenar (atomer, joner och molekyler) får dem att dras till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén Oxidation, reduktion och redoxreaktioner Niklas Dahrén Vad innebär oxidation och reduktion? Oxida'on: Ämnet får e* elektronundersko* genom a* elektroner avges helt eller delvis (oxida8onstalet ökar). Reduk'on:

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning

Läs mer

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén Kovalent och polär kovalent bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Intramolekylära bindningar Kovalent bindning Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna... Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till

Läs mer

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Innehållsförteckning 1 Atomer naturens egna byggstenar... 3 2 Molekyler är grupper av atomer... 4 3 Grundämnen och kemiska föreningar... 5 4 Kemiska

Läs mer

% Allmän oorganisk kemi

% Allmän oorganisk kemi Kalkvatten RGNISK Kalkvatten KEMI Koncentrerad svavelsyra % llmän oorganisk kemi Koncentrerad svavelsyra 614. Skriv formeln för magnesiumfosfat.* rmanganat 615. Skriv formeln för a) kalciumoxid b) magnesiumnitrid

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Kemiska bindningar. Matti Hotokka Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN TESTA DIG SJÄLV 1.1 GRUNDBOK atom Atomerna är byggstenarna som bygger upp världen och allt levande som finns i den. atomslag Precis som det finns olika sorters legoklossar finns det olika sorters atomer.

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

.Kemiska föreningar. Kap. 3. Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014

Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014 Allmän och oorganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K4A Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas

Läs mer

Mendelevs periodiska system

Mendelevs periodiska system Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska

Läs mer

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär

Läs mer

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn O0039K/K0023K Fasta tillståndets kemi och geologi Datum 12 05 29 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser 3: 50%, 4; 70%, 5; 90% Tentamenspoäng

Läs mer

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi. - 1 - Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med

Läs mer

Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna

Läs mer

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter. Grundläggande laboratorieteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A4TG TGKEB6h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 6--4 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV2ANV Kemi Kemisk bindning

ANDREAS REJBRAND NV2ANV Kemi  Kemisk bindning ANDREAS REJBRAND NV2ANV 2004-10-30 Kemi http://www.rejbrand.se Kemisk bindning Innehållsförteckning KEMISK BINDNING... 1 INNEÅLLSFÖRTEKNING... 2 INLEDNING... 3 KRAFTER PÅ LADDNINGAR... 4 GRUNDLÄGGANDE

Läs mer

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen varning frätande. Syror och baser En syra är ämne som lämnar eller kan lämna ifrån sig en vätejon (H + ). Detta gör att det finns fria vätejoner i lösningen. Lösningen blir därmed sur. En stark syra lämnar alltid ifrån

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt

Läs mer

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012. Märit Karls

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012. Märit Karls Kemiska bindningar Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Vad kan ni redan? Vad händer när man strör koksalt i hett vatten? A) saltet smälter B) saltet löser sig C) bägge alt är rätt,

Läs mer

Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe

Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe H He Li Be B C N O F Ne Na Mg Al Si P S Cl Ar K Ca Rb Sr Cs Ba La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu Hf Sc Y Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 Föreläsning 1 Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 1) Upprop 2) Introduktion till organisk kemi 3) Kursprogram 4) Kommentarer kring kursen 5) Atomer 6) Molekyler 7) Joner och radikaler Föreläsning

Läs mer

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Galvaniska element. Niklas Dahrén Galvaniska element Niklas Dahrén Galvaniska element/celler ü Olika anordningar som skapar elektrisk energi utifrån kemiska reaktioner (redoxreaktioner) kallas för galvaniska element (eller galvaniska celler).

Läs mer

Stökiometri Molberäkningar

Stökiometri Molberäkningar Stökiometri Molberäkninar Eftersom atomer och ekyler är så fruktansvärt små är det liksom inen ide att räkna de. Men nu faller det si så, att om man använder si av periodiska systemet och rundämnenas så

Läs mer