Det mesta är blandningar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Det mesta är blandningar"

Maria Sundström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar av flera ämnen t ex luft och sten.

guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen.

2 Ämnen har egenskaper För att skilja på alla ämnen måste vi tala om hurdana de är dvs vilka egenskaper de har t ex färg, lukt, fast-flytande-gas, hur tungt det är, om det kan gå elektricitet genom det, vilken densitet ämnet har. Kommer du på några fler egenskaper? Hur skulle du beskriva ämnet vatten?

tungt det är, om det kan gå elektricitet genom det, vilken densitet ämnet

3 Fast, flytande och gasform Ämnen är i olika former; fast, flytande eller gas. Nästan alla ämnen kan bete sig på alla sätten om temperaturen är den rätta. Is +? = flytande +? = gas

4 Atomer Naturen använder sig av hundratals olika byggstenar för att bygga det som finns runt omkring oss: luften, havet, solen maten m m. Atomer är naturens små byggstenar som alla olika ämnen är uppbyggda av. Vi kan inte se dem, de är ca en tionmiljondels millimeter. Det innebär att 1 mm = 10 miljoner atomer efter varandra. I en människa finns det ca 5 tusen kvadriljoner atomer: atomer.

Vi kan inte se dem, de är ca en tionmiljondels millimeter.

5 Atomens ursprung * Demokritos 2400 år sedan (atomos=odelbargrekiska) Han gjorde endast ett tankeexperiment om atomer och myntade ordet atom. * John Dalton visade runt år 1800 med experiment att atomer faktiskt finns. * Jöns Jakob Berzelius tog fram ett avgörande bevis på atomteorin. Han införde bokstavsförkortningarna som vi än idag använder. Han upptäckte bl a grundämnena Kisel (Si) och selen (Se).

* John Dalton visade runt år 1800 med experiment att atomer faktiskt finns.

6 Grundämnen Vissa ämnen består av en enda sorts byggstenar, atomer. De kallas grundämnen. Det finns ca 115 st sådana ämnen och de finns samlade i det periodiska systemet. Klicka här: Några är naturliga och några konstgjort framställda. De flesta ämnena dvs 3/4 av de hundra grundämnena är metaller (gråa). De reflekterar ljus bra sk metallglans, elektricitet och värme sprids mellan dem, de är starka och smidbara. De har många användningsområden. De övriga ämnena är icke-metaller (gula) och de har väldigt olika egenskaper. En blandning av metaller kallas legering t ex brons (koppar + tenn).

De flesta ämnena dvs 3/4 av de hundra grundämnena är metaller (gråa).

7 Kemister har ett internationellt teckenspråk där varje grundämne förkortas med ett eller flera bokstäver ur grundämnets namn, ett kemiskt tecken t ex O = Oxygen (syre), He = Helium.

8 Grundämnen Tag en ny sida i No-boken eller i Ipaden. Skriv rubrik Grundämnen. Tag reda på vad följande grundämnen har för kemisk beteckning. Skriv upp både grundämnet och den kemiska beteckningen t ex O = Syre Väte, Natrium, Magnesium, Kol, Kalcium, Järn, Koppar, Silver, Guld, Zink, Aluminium, Kväve, Syre, Svavel, Klor, Helium = 16 st 8

Skriv upp både grundämnet och den kemiska beteckningen t ex O = Syre Väte, Natrium,

9 Molekyler Man hittar nästan aldrig en atom ensam någonstans. De håller nästan alltid ihop i grupper som kallas molekyler dvs atomer i grupp = molekyler. Ett exempel är vattenmolekylen som är uppbyggd av tre atomer: två väteatomer och en syreatom. En vattenmolekyl innehåller alltid precis tre atomer. I en del molekyler är det bara två atomer och i andra kan det finnas flera tusen.

Ett exempel är vattenmolekylen som är uppbyggd av tre atomer: två väteatomer och en syreatom.

10 Molekylmodeller ger en bild av kemin För att beskriva molekyler använder man ibland en sorts modeller som kan förklara hur atomerna i molekylen hänger ihop. De kallas för molekylmodeller. I verkligheten sitter dock inte atomerna i en molekyl ihop med pinnar utan de har inga mellanrum.

molekylen hänger ihop. De kallas för molekylmodeller.

11 Grundämnen kan vara molekyler Även om grundämnen bara innehåller ett enda atomslag, består de ändå ofta av molekyler. I syrgas sitter syreatomerna ihop två och två i en syremolekyl. Grundämnet svavel är ett annat exempel. Där består molekylerna av åtta svavelatomer i en ring.

I syrgas sitter syreatomerna ihop två och två i en syremolekyl.

12 Kemisk förening En kemisk förening är ett ämne som är uppbyggt av minst två olika atomslag och som tillsammans bildar ett nytt ämne t ex vatten. Vilka atomslag består vatten av? De olika atomslagen kan sättas ihop till molekyler på väldigt många olika sätt. Hittills känner kemisterna till ungefär 20 miljoner olika kemiska Föreningar t ex CO, CO 2

13 Kemins språk Vi använder kemiska tecken när vi namnger ett grundämne t ex H (=väte). Det gör man även när man talar om vilka atomer som finns i en molekyl. En sådan beskrivning kallas molekylformel. I vätgas sitter atomerna ihop två och två i en molekyl. Tecknet för en väteatom är H och för att visa att det är två atomer som sitter ihop skriver vi en liten tvåa snett nedanför till höger om H. Man skriver det alltså H 2. Vill man berätta att det finns 3 stycken väteatomer skriver man det 3 H 2 (3 par skor). För den kemiska föreningen vatten skriver man molekylformeln H 2 O.

I vätgas sitter atomerna ihop två och två i en molekyl.

14 Repetitionsfrågor Repetera frågorna nedan. Det är valfritt om du vill skriva ner svaren. Nästa No-lektion kommer Madelene att förhöra er på frågorna i helklass. Vilka egenskaper kan du beskriva olika ämnen med? Vilka tre faser (aggregationstillstånd) kan ett ämne vara i? Vad är det som bestämmer vilken fas ett ämne är i? Vilka ord beskriver vad som händer när ett ämne byter fas? Förklara vad som händer med molekylerna när is värms från -10 º C till 100 º C. Vad är en atom? Vad kännetecknar ett grundämne? Vad heter den tabellen som grundämnena samlas i? Grundämnena kan delas in i två huvudgrupper. Vilka? Vilka kemiska beteckningar har Väte, Natrium, Magnesium, Kol, Kalcium, Järn, Koppar, Silver, Guld, Zink, Aluminium, Kväve, Syre, Svavel, Klor, Helium? Hur många grundämnen finns det ungefär idag? Vad är en legering? Ge exempel. Vad är en molekyl? Vad är en kemisk förening? Nämn ett ämne som är en kemisk förening. 14

Vilka ord beskriver vad som händer när ett ämne byter fas? Förklara vad som händer med molekylerna när is värms från -10 º C till 100 º C. Vad är en atom? Vad kännetecknar ett grundämne?

15 Läs igenom uppgiften på nästa sida. Fundera på vilket av de 36 första grundämnena som du skulle vilja lära dig mer om (se periodiska systemet) Leta fakta dvs olika källor och förbered dig inför nästa lektion. Nästa lektion får du tid att jobba med ditt grundämne. 15

lära dig mer om (se periodiska systemet) Leta fakta dvs olika

16 Ämne: Kemi Det periodiska systemet Syfte: Få en bild av det periodiska systemets 36 första grundämnen. Få en uppfattning om vad det är för ämnen och vad de används till. Mål: Utveckla kunskap om grundämnen, kemiska föreningar och kemiskt tekniska produkter av betydelse för vardagslivet. Uppgift: Alla elever ska söka kunskap om varsitt grundämne utifrån några givna punkter. Du får gärna ta med andra valfria punkter. - Namn och kemiskt tecken - Atomnummer - Smältpunkt - Kokpunkt - Upptäckt - Egenskaper - Användning - Förekomst - Mer förslag? Obs! Glöm inte att ange källor som du använt dig av! Utförande: 1 sida dataskriven (ca strl 14-16) eller 1 sida handskriven text om ditt grundämne som klistras upp på valfritt färgat A4-papper. Alla punkter ovan ska finnas med. Du får gärna ta med några bilder som förtydligar ditt grundämne ännu mer. Inlämning: Planschen lämnas in till Madelene senast fredag 1/2. Redovisning av uppgift: Du ska göra en kort redovisning av ditt grundämne i en liten grupp Lycka till!

Uppgift: Alla elever ska söka kunskap om varsitt grundämne utifrån några givna punkter. Du får gärna ta med andra valfria punkter.

17 Atomens minsta delar En atom består av ännu mindre delar; elektroner som cirklar runt en kärna av protoner och neutroner. Elektronerna är negativt laddade, protonerna positivt laddade och neutronerna oladdade. Atomer är alltid oladdade dvs antalet protoner och elektroner alltid lika stort. En atom som innehåller tio protoner innehåller alltså också tio elektroner. Antalet neutroner kan variera lite mer men är ungefär lika stort som antalet protoner. 17

Atomer är alltid oladdade dvs antalet protoner och elektroner alltid lika stort.

18 Vad menas med atomnummer och masstal? atomnummer anger antalet protoner i ett grundämnes atomkärna (= antalet elektroner) och därmed dess plats i det periodiska systemet. masstal (atommassa, atomvikt) är summan av antalet protoner och neutroner i atomens kärna. 18

antalet elektroner) och därmed dess plats i det periodiska

19 Vilket atomnummer och masstal har följande ämne? Uppgift: Vilket atomnummer och masstal har ditt grundämne? Hur många neutroner, protoner och elektroner finns det i ditt grundämne? Skriv ner! Välj 19 ut minst tre valfria grundämnen och gör samma sak.

Hur många neutroner, protoner och elektroner finns det i ditt

20 Elektronskal Elektronerna rör sig i olika banor runt atomkärnan. Banorna kallas för elektronskal. I en atom finns det oftast flera skal utanpå varandra. Det innersta skalet kallas K-skalet sedan fortsätter man i alfabetisk ordning med L-skalet, M-skalet osv. Det yttersta skalets elektroner kallas valenselektroner. Alla skal har plats för mer än en elektron. I det innersta skalet (K) ryms det bara två elektroner, men i de övriga skalen (L,M,N) finns det plats för fler (8 st) 20

Det innersta skalet kallas K-skalet sedan fortsätter man i alfabetisk ordning med L-skalet, M-skalet osv.

21 Periodiska systemet Dimitrij Mendelejev upptäckte det periodiska systemet år Det periodiska systemet är en tabell över alla grundämnen och atomslag Varje atomslag har ett nummer, atomnummer. Det talar om hur många protoner atomslaget har. I periodiska systemet står atomslagen ordnade efter stigande atomnummer. 21

22 Perioder och grupper De lodräta kolumnerna i systemet kallas grupper. Alla atomslag i samma grupp har (finns några undantag) lika många valenselektroner och därmed liknande egenskaper. Grupp 1 kallas alkalimetaller och har 1 valenselektron. De vågräta raderna i systemet kallas perioder. Atomslag i samma period har lika många elektronskal. Ämnen i period 3 har 3 elektronskal. 22

23 Vad kan man bl a utläsa från det periodiska systemet? Kemiskt tecken Icke-metall/metall Aggregationsform (fas) Massvikt (atommassa, atomvikt) Atomnummer (antalet protoner) Antal elektroner och neutroner Period Grupp Valensskal (elektronskal) 23

24 Inlämningsuppgift: Välj ut två valfria grundämnen och jämför dem med hjälp av det du kan hitta i det periodiska systemet. 24

Relevanta dokument

Grundläggande Kemi 1

Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är