KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning"

Transkript

1 KEMI Ämnen och reaktioner Be 2+ O O O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative Commons AttributionNonCommercialShareAlike 2.5 Sw eden License. To view a copy of this license, visit or send a letter to Creative Commons, 444 Castro Street, Suite 900, Mountain View, California, 94041, USA.

2 Atomen I periodiska systemet finns alla grundämnen samlade. Varje grundämne består av endast en sorts atomer. Det finns ca 100 grundämnen. Inom kemin använder man förkortningar för att beskriva de olika grundämnena. Om förkortningen innehåller två bokstäver, ska den första vara stor och den andra liten. Väte, syre, kol, kväve, svavel och beryllium är exempel på grundämnen. O Be 8+ N Syreatom med 8 positiva protoner och 8 negativa elektroner S Alla atomer har en atomkärna. I kärnan finns protoner som är positivt laddade. Det finns även neutrala neutroner. C Atomkärna med protoner (+) och neutroner (0) Valenselektron () Kskalet rymmer max 2 elektroner Lskalet rymmer max 8 elektroner Runt kärnan cirklar negativa elektroner i olika elektronskal. De olika elektronskalen rymmer olika många elektroner. Första skalet, som kallas Kskalet, rymmer 2 elektroner. Nästa skal, Lskalet, rymmer 8 elektroner. Mskalet kan rymma upp till 18 elektroner, men bara 8 om det är yttersta skalet. Det kan finnas upp till 7 skal. Elektronerna i det yttersta skalet kallas för valenselektroner. I en atom finns det alltid lika många elektroner som det finns protoner. Då det är lika många minusladdade partiklar som plusladdade blir hela atomen oladdad. 1. Titta i en tabell eller ett periodiskt system och para ihop rätt kemiskt tecken med rätt grundämne uppe till vänster på sidan. Lär dig dem utantill. 2. ur många elektroner har en natriumatom med 11 protoner? 3. ur många elektronskal har natriumatomen? 4. ur många valenselektroner har natriumatomen? 5. Rita en modell av en kväveatom med sju protoner i kärnan. 6. Rita en magnesiumatom med 12 protoner i kärnan. Väteatomens radie: 0, m eller 3, m eller 32 pm Atomkärnans radie är 1/ av atomen radie Uppskattat antal atomer i universum: eller Ämnen och reaktioner Bertram Stenlund Fridell CC BYNCSA 3

3 Periodiska systemet är indelat i grupper och perioder. Ämnen med lika många elektronskal tillhör samma period. Ämnen i samma grupp har lika många elektroner i yttersta skalet (valenselektroner). Perioder Grupper Varje atom har ett atomnummer. Atomnumret beskriver hur många protoner ämnet har i kärnan. Atomnumret brukar man skriva nere till vänster om ämnets kemiska förkortning. Väte har alltså en proton och beryllium fyra Be Man kan också ange en atoms masstal. Masstalet beskriver hur många protoner och neutroner det finns i kärnan sammanlagt. Masstalet brukar man skriva uppe till vänster om ämnets kemiska förkortning. I exemplet nedan har väte två partiklar i kärnan och beryllium fyra. Eftersom vi på atomnumret ser hur många av dessa som är protoner vet vi att väte har en neutron och beryllium fyra neutroner i vårt exempel Be Använd ett periodiskt system för att lösa följande: 7. Vilken grupp tillhör fosfor? 8. ur många elektronskal har fosfor? 9. ur många elektroner har fosfor i varje skal? 10. Vilket atomnummer har silver? 11. Vilket ämne har ato mnummer 82? 12. ur många neutroner har den arsenikisotop som har masstalet 67? 13. Vilket är ämnet som har en isotop där kärnan har lika många neutroner som protoner och masstalet 58? Ett ämne kan ha olika många neutroner i kärnan. Dessa olika versioner av ett ämne kallas isotoper, vilket är grekiska och betyder samma plats. Alla isotoper av ett ämne har lika många protoner, men skiljer sig alltså i antalet neutroner. Eftersom atomnumret bestämmer var i periodiska systemet ämnet finns, så finns alla isotoper på just samma plats. I kemiska reaktioner reagerar alla isotoper på samma sätt, eftersom det är elektronerna som bestämmer hur en viss atom reagerar. Väte har tre isotoper Vanligt väte med en proton och inga neutroner i kärnan Deuterium med en proton och en neutron i kärnan Tritium med en proton och två neutroner i kärnan 2 1 Ämnen och reaktioner Bertram Stenlund Fridell CC BYNCSA 4

4 Joner och molekyler Alla ämnen strävar efter att få sitt yttersta elektronskal fullt. Detta kallas ädelgasstruktur, eftersom ädelgaserna i sista gruppen i periodiska systemet just har sitt yttersta skal fullt. Dessa ämnen är stabila och reagerar inte gärna med andra ämnen. Denna stabilitet vill alla ämnen uppnå. En atom kan få sitt yttersta elektronskal fullt på två olika sätt ur kan man då veta om en atom tar upp eller avger elektroner? Jo, atomen gör alltid det som är lättast, dvs har den tre elektroner i yttersta skalet och har att välja mellan att ta upp fem eller avge tre, så avger den tre. Ämnen i grupp 13 avger alltid sina elektroner och bildar positiva joner. Ämnen i grupp 58 tar upp elektroner och bildar negativa joner. Ämnena i grupp 4 kan antingen ta upp eller avge fyra elektroner. 1. Molekylföreningar Två eller flera atomer delar på sina elektroner, t.ex. i vätgas eller vatten Två väteatomer slår sig då ihop och delar på elektronerna. De bildar då en vätgasmolekyl, 2 2. Jonföreningar En atom kan lämna ifrån sig sina valenselektroner till en annan atom. Då försvinner ju det yttersta skalet och nästa skal är redan fullt. Eftersom atomen lämnar ifrån sig elektroner, som är negativa, bildas en positivt laddad jon. Laddningen sätter man ut i övre högra hörnet av den kemiska förkortningen. En atom som tar upp elektroner för att fylla yttersta skalet bildar då negativa joner. + Be 2+ O 2 En väteatom har en elektron i K skalet. Den behöver en elektron till för att få det skalet fullt. 1+ Cl I en jonförening finns alltid positiva och negativa joner. Då olika laddningar dras till varandra hålls ämnen ihop av dessa krafter. Bildandet av Natriumklorid, NaCl Natriumatom 11+ Natrium har en valenselektron som den vill bli av med för att få yttersta skalet fullt. 11+ Natriumjonen har 10 elektroner och har då en positiv laddning mer än negativa. Den får den totala laddningen +1 och skrivs Na Kloratom Klor har sju valenselektroner och vill alltså ta upp en elektron för att få yttersta skalet fullt. Kloridjon, Cl Natriumjon Na + Kloridjonen har 18 elektroner och har då en negativ laddning mer än de positiva. Den totala laddningen blir 1 och jonen skrivs Cl 17+ Ämnen och reaktioner Bertram Stenlund Fridell CC BYNCSA 5

5 Ämnen i tal och skrift Om man ska en reaktionsformel finns det vissa regler för hur man ska skriva. Man anger den minsta mängden av varje ämne som ingår i reaktionen. Man anger hur många atomer eller molekyler av ämnet som reagerar. Antalet atomer eller molekyler anger man genom att sätta en siffra framför den kemiska förkortningen. O betyder en atom av syre. 2O betyder två atomer av syre. Vissa ämnen är uppbyggda så de består av flera atomer i grupp, så kallade molekyler. Den kemiska förkortningen för molekylen skrivs genom att man efter varje atomslag nere till höger skriver antalet. Siffran 1 skrivs aldrig ut. Behöver man flera av en sorts molekyl sätter man siffran framför, precis som ovan. O 2 betyder en syremolekyl. 2O 2 betyder två syremolekyler. 2 O En vattenmolekyl består av två väteatomer och en syreatom. C 2 6 Etan består av två kolatomer och sex väteatomer. 14. ur skulle man skriva jonen som kalcium bildar? 15. ur skriver man en bromidjon med kemiska tecken? Ska man i ord beskriva hur en viss molekyl är uppbyggd använder man speciella räkneord. Man säger då först hur många av ett visst atomslag molekylen består av och sedan vilken atom det är. Räkneorden som används är 1 mono 2 di 3 tri 4 tetra 5 penta 6 hexa Observera att man sätter räkneordet för ämnet först när man säger det, men skriver siffran efter i formeln. (se exempel nedan) Svaveldioxid SO 2 Diväteoxid (Vatten) 2 O Dikvävetrioxid N 2 O ur skriver man fem molekyler syre? 21. ur skriver man formeln för ämnet som innehåller tre magnesiumatomer och två kväve? 22. Vad är det kemiska namnet för ämnet ovan? 23. Skriv det svenska namnet för följande ämnen: a. CO 2 b. MgO c. Al 2 O 3 d. Cu 2 O 24. Skriv formeln för följande ämnen: a. trijärntetroxid b. aluminiumtriklorid c. dikvävepentoxid 16. Rita en fosfidjon 17. Rita en berylliumjon 18. Skriv formeln för den kemiska förening som består av två litiumatomer och en syreatom. 19. ur skriver man fyra molekyler av ämnet ovan? Ämnen och reaktioner Bertram Stenlund Fridell CC BYNCSA 6

6 Formelskrivning När man ska skriva en formel börjar man med att lägga ihop de ämnen som ingår i reaktionen med ett plustecken mellan sig. Man tar bara med de atomer och molekyler som reagerar med varandra. Därefter ritar man en pil och sedan de ämnen som bildas. Är det fler ämnen som bildats så skriver man plustecken mellan dem också. Ex. Vätgas reagerar med syrgas och bildar vatten Med kemiska tecken blir det: 2 + O 2 Om man räknar atomerna på varsin sida av pilen får man två väte och två syre på vänster sida och två väte och ett syre på höger sida. Det fattas alltså ett syre på höger sida. Eftersom ämnen inte bara kan försvinna plötsligt måste vi balansera formeln. Detta löser man genom att sätta en tvåa framför vatten, dvs så man får två vattenmolekyler 2 + O 2 Räknar vi nu så stämmer syreatomerna, men vi har fått två väteatomer för lite till vänster. Då sätter vi en tvåa framför vätemolekylen till vänster O 2 2 O Vi kontrollräknar: Vänstersidan: 4 väteatomer, två syreatomer. ögersidan: 4 väteatomer, två syreatomer. Formeln är balanserad! 2 2 O 2 2 O Avancerad formelskrivning Vid lite mer avancerade reaktioner finns det fler saker att hålla reda på för att formeln ska stämma. Om man lägger en litiumbit i vatten regerar den kraftigt och fräser ett tag innan litiumet verkar ha försvunnit. Om man droppar en indikator i vattnet visar det sig att lösningen är basisk. Alla baser innehåller hydroxidjoner (O ) Genom att göra knallgasprovet kan man även komma fram till att det bildats vätgas. Vi vet alltså att litium regerat med vatten och bildat hydroxidjoner och vätgas. Litiumet har övergått till jonform. Litium finns i grupp 1 och bildar alltså en positiv jon, Li + Formeln ser alltså ut: Li + 2 O Li + + O + 2 Om vi börjar räkna antalet väte ser vi att det finns två väteatomer till vänster och tre till höger. Om vi sätter en tvåa framför vattenmolekylen och en tvåa framför hydroxidjonen stämmer antalet atomer på båda sidorna. Li O Li + + 2O + 2 Nu är det fyra väte och två syre på båda sidorna. I och med att det i reaktionen ingår laddade joner så måste vi nu kontrollera att det är samma laddning på båda sidorna. På vänstersidan är både litium och vatten oladdat, så den totala laddningen där är 0. På högersidan har vi en positiv litiumjon och två negativa hydroxidjonen. Den totala laddningen på högersidan är alltså 1. Vi behöver alltså en positiv jon till på högersidan. Detta får vi genom att sätta en tvåa framför litium. Då fattas det ju en litium på vänstersidan också. Vi sätter då en tvåa framför litium där också. 2Li O 2Li + + 2O + 2 Nu är formeln balanserad både vad gäller antalet av varje ämne och laddningarna. Ämnen och reaktioner Bertram Stenlund Fridell CC BYNCSA 7

7 Balansera reaktionsformlerna: 25. Cu + O 2 CuO 26. Cu + O 2 Cu 2 O 27. Al + O 2 Al 2 O P + O 2 P 2 O P 2 O O 3 PO O 2 2 O + O CO O 2 CO N 2 O O NO CO O C 6 12 O 6 + O C 4 + O 2 CO O 35. FeS 2 + O 2 Fe + SO 2 Vad bildas? För att ta reda på vad som bildas när två ämnen reagerar använder vi oss av periodiska systemet. Natrium reagerar med syre Vi ser att natrium finns i grupp 1 och har alltså en elektron i yttersta skalet. Syre finns i grupp 6 och har alltså sex elektroner i yttersta skalet. Dessa ämnen ska nu reagera och fylla varandras yttersta skal. Syre behöver ju två elektroner till för att få yttersta skalet fullt, men natrium har ju bara en valenselektron. Därför behövs två natriumatomer för att kunna fylla syrets yttersta skal. 2 Aluminium reagerar med syre Aluminium har tre valenselektroner, syre har sex stycken. Aluminium vill alltså avge tre elektroner och syre ta upp två. Man får då titta på minsta gemensamma multipeln för de båda, som i detta fallet är 6, eftersom man kan dela 6 med både 3 och 2. Vi ska alltså ha 6 avgivna och 6 upptagna elektroner. Vi behöver då två aluminiumatomer (2 3 = 6) och tre syreatomer (3 2 = 6). Det nya ämnet kommer alltså att bestå av två aluminiumatomer och tre syreatomer, dvs Al 2 O 3 Formel: Al + O 2 Al 2 O 3 Och så balanserar vi lite: 4Al + 3O 2 2Al 2 O 3 Klart! Pust! Skriv balanserade formler för reaktioner mellan följande ämnen. 36. Kalium och fluor 37. Magnesium och jod 38. Beryllium och kväve 39. Natrium och fosfor 40. Bor och svavel Det nya ämnet kommer alltså att bestå av två natriumatomer och en syreatom, dvs Na 2 O Om vi skriver formel: Na + O 2 Na 2 O Sen måste vi ju balansera formeln. Då ser den ut såhär: 4Na + O 2 2Na 2 O Ämnen och reaktioner Bertram Stenlund Fridell CC BYNCSA 8

8 Sammansatta joner En typ av jonförening är salter. Den första delen av namnet på ett salt talar om vilken metall som ingår, dvs den positiva metalljonen. Sista delen av namnet avslöjar vilken syra som har fått reagera med metallen, dvs den negativa jonen i syran. Om natrium får reagera med saltsyra bildas natriumklorid. Enkla negativa joner skrivs som atomnamnet med ändelsen id. T.ex. klor bildar kloridjoner Flera salter innehåller sammansatta joner, dvs joner som består av flera atomer som sitter ihop. Salter från svavelsyra ( 2 SO 4 ) kallas sulfater Salter från salpetersyra (NO 3 ) kallas nitrater Salter från kolsyra ( 2 CO 3 ) kallas karbonater Salter från fosforsyra ( 3 PO 4 ) kallas fosfater I en jonförening ska de positiva och negativa jonerna ta ut varandra så att föreningen blir oladdad. Natriumjonen är envärt positiv (grupp 1 lämnar ifrån sig en elektron). Sulfatjonen är tvåvärt negativ (SO 4 2 ). När jonföreningen natriumsulfat bildas behövs då två natriumjoner för att väga upp de negativa laddningarna i sulfatjonen. Formeln blir då Na 2 SO Använd rutan ovan och skriv en lista på hur de olika sammansatta jonerna tecknas med kemiska tecken och laddning. 47. Skriv den kemiska formeln för natriumkarbonat. 48. Skriv den kemiska formeln för kalciumklorid 49. Vad är det kemiska namnet på CaCO 3? Analys jonreagens När man vill analysera en lösning med joner använder man sig av en reagens. Genom att vissa joner tillsammans bildas olösliga föreningar, grumlas lösningen om just dessa joner träffar på varandra. Man får en fällning. Om man blandar i silvernitrat i en lösning med kloridjoner (t.ex. natriumklorid) förenar sig silverjonerna med kloridjonerna till silverklorid. Silverklorid är svårlösligt och det bildas då en fällning. På samma sätt kan man påvisa sulfatjoner med hjälp av bariumklorid. Blandar man en syra i en lösning med karbonatjoner bildas kolsyra som sen sönderfaller till vatten och koldioxid. Det bildas då små bubblor. Silvernitrat kan användas som reagens på kloridjoner (fällning) Bariumkloridlösning kan användas som reagens på sulfatjoner (fällning) En syra kan användas som reagens på karbonatjoner (koldioxidbubblor) Atommassa Väte är det lättaste grundämnet. Den består av en proton och en elektron. Elektronen är så liten i förhållande till protonen att dess massa är försumbar. Detta innebär att en väteatom väger ungefär lika mycket som en proton. Genom olika metoder har man lyckats bestämma massan av väte till 0, gram. Genast ser man att det är opraktiskt att använda enheten gram vid kemiska beräkningar. Därför har man infört en särskild enhet för atommassa. Den kallas den universella massenheten och betecknas u (jfr engelska unit ). Definition: 1960 beslutades att massan för en atom kol12 ska vara exakt 12 u. 1u är alltså 1/12 av massan av en atom kol12. Ämnen och reaktioner Bertram Stenlund Fridell CC BYNCSA 9

9 Massan för en väteatom blir då 1 u. En neutron väger ungefär lika mycket som en proton, dvs 1 u. En elektron väger bara 0,00055 u, vilket är så pass lite att man alltså bortser från elektronens massa. Ett ämnes atommassa är alltså massan hos alla protoner och neutroner i kärnan. Formelmassa Den kemiska formeln för ett ämne beskriver hur många atomer det finns av varje ämne. I vatten ( 2 O) finns t.ex. två väteatomer (1u) och en syreatom (16u). Den totala formelmassan för vatten blir då =18u. Med hjälp av formelmassan kan man räkna ut hur många procent ett visst grundämne utgör av en kemisk förening. Beräkna hur många procent zink det finns i zinkoxid (ZnO). Zink har atommassan: 65 u Syre har atommassan: 16 u Zinkoxid har formelmassan 65u + 16u = 81u. 65 alten zink = 0,80 = 80%. 81 Använd en lista med atommassor och en miniräknare för att lösa dessa uppgifter: 50. Ange atommassan (i enheten u) för följande ämnen: a. Väte b. Syre c. Koppar d. Magnesium e. Guld f. Zink g. Kol 51. Skriv den kemiska formeln och beräkna formelmassan för följande ämnen: a. Koldioxid b. Kolmonoxid c. Kalciumoxid d. Ammoniak e. Svavelsyra f. Etanol 52. ur många procent brom finns i natriumbromid (NaBr)? 53. Skriv den kemiska formeln för metan och beräkna hur många procent kol det finns i metan. Substansmängd När en kemisk förening bildas förenas alltid atomerna i bestämda proportioner. T.ex. bildar kol och syrgas koldioxid enligt formeln C + O 2 CO 2 Vätgas och syrgas bildar vatten: O O För att bilda en ammoniakmolekyl, N3 behövs tre kväveatomer och en syreatom. När man ska bilda kemiska föreningar behöver man väga upp bestämda mängder av de ämnen som ska reagera. Tar man för mycket av något ämne kommer inte alla atomer att reagera. För att slippa sitta och väga atomer har man infört en enhet som kallas mol. Denna beskriver hur stor substansmängd (ungefär antal partiklar) något innehåller. 1 mol motsvarar ( ) partiklar av ett ämne. Med partiklar menas atomer, molekyler och joner. 1 mol 2 O är alltså vattenmolekyler. 1 mol svavel är atomer av svavel. Detta antal har man valt för att 1 mol av ett ämne alltid väger lika många gram som formelmassan anger. 1 molekyl vatten har formelmassan 18u. 1 mol vatten väger 18 g. Molmassan för vatten är 18 g. 54. Skriv den kemiska formeln för natriumhydroxid och beräkna formelmassan. 55. Vad är molmassan för natriumhydroxid? 56. ur många mol är 120 g natriumhydroxid? 57. ur stor massa (i gram) har a. 1 mol neon? b. 1,5 mol kalium? 58. Beräkna massan (i gram) av a. 3 mol silver b. 0,5 mol bly c. 0,02 mol guld Ämnen och reaktioner Bertram Stenlund Fridell CC BYNCSA 10

10 ur mycket ska man väga upp? När järn ingår en kemisk förening med svavel bildas järnsulfid (FeS). Varje järnatom binds samman med en svavelatom. Om man ska tillverka en mol järnsulfid behövs alltså en mol järn och en mol svavel. Atommassan för järn är 56u och för svavel 32u. Då är molmassan för järn 56 g och för svavel 32 g. För att tillverka en mol järnsulfid behöver man alltså väga upp 56g järn och 32g svavel. 59. Vi ska tillverka natriumjodid. Vi väger upp 46 g natrium. a. ur många mol är 46 g natrium? b. ur många mol jod behövs om allt natrium ska förena sig med allt jod? c. ur många gram jod behövs då? d. ur många gram natriumjodid bildas? 60. Beräkna substansmängden i 10 g kalcium. 61. Substansmängden 0,3 mol av ett grundämne har massan 2,7 g. a. ur stor är ämnets molmassa (g/mol)? b. Vilket är ämnet? 62. Beräkna massan i gram av det tenn som innehåller lika stor substansmängd som 13,5 g aluminium. Ämnen och reaktioner Bertram Stenlund Fridell CC BYNCSA 11

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi PERIODISKA SYSTEMET Atomkemi Atomhistorik 400 f.kr nämner den grekiske filosofen Demokritos att materiens minsta delar är odelbara atomer. 300 f.kr så strider Aristoteles mot Demokritos och säger att materia

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen 1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin

Läs mer

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/2017-10-12/PLE Hjalmar Namn: Fel svar på ervalsfrågorna ger poängavdrag! Del I: svara i provet 1. Ange masstal, atomnummer och antalet elektroner, protoner

Läs mer

Räkna kemi 1. Kap 4, 7

Räkna kemi 1. Kap 4, 7 Räkna kemi 1 Kap 4, 7 Ex vi vill beräkna hur mkt koldioxid en bil släpper ut / mil Bränsle + syre koldioxid + vatten. Vi vet mängden bränsle som går åt Kan vi räkna ut mängden koldioxid som bildas? Behöver

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i mitten av atomerna. Det är antalet protoner som bestämmer vilket atomslag

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna... Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén Atomens uppbyggnad Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomens uppbyggnad Elektronkonfigura5on Valenselektroner Ädelgasstruktur Elektronformler Atomens uppbyggnad Alla atomer består av

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas

Läs mer

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som

Läs mer

Joner, syror och baser

Joner, syror och baser Joner, syror och baser REPETITION ATOMER OCH MOLEKYLER Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl,

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén Atomnummer, masstal och massa Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomnummer Masstal Isotoper Atommassa Molekylmassa Atomnummer och masstal ü Atomkärnans sammansä3ning kan beskrivas med

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

Joner, syror och baser

Joner, syror och baser Joner, syror och baser REPETITION ATOMER OCH MOLEKYLER Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer: O = syre, N = kväve Exempel på molekyler: O2 = syremolekyl,

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs 7 2016 Innehållsförteckning 1 Atomer naturens egna byggstenar... 3 2 Molekyler är grupper av atomer... 4 3 Grundämnen och kemiska föreningar... 5 4 Kemiska

Läs mer

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi. - 1 - Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär att du får de viktiga orden/begreppen med

Läs mer

Atomer, molekyler och joner

Atomer, molekyler och joner Daltons Atomteori (1808) 1. Grundämnen är sammansa.a av extremt små par4klar kallade atomer. Atomer, molekyler och joner Kapitel 2 2. Alla atomer av e. grundämne är iden4ska, har samma storlek, massa och

Läs mer

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén Avancerade kemiska beräkningar del 3 Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Hur stor substansmängd O 2 behövs för fullständig förbränning av 2 mol metan CH 4? 2. Du ska framställa

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor. Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet

Läs mer

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1 Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Dessa frågor och svar ger dig grundläggande kunskaper i kemi för grundskolan. Det innebär

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Stökiometri Molberäkningar

Stökiometri Molberäkningar Stökiometri Molberäkninar Eftersom atomer och ekyler är så fruktansvärt små är det liksom inen ide att räkna de. Men nu faller det si så, att om man använder si av periodiska systemet och rundämnenas så

Läs mer

Här växer människor och kunskap

Här växer människor och kunskap Syror och baser 2 - Elektron, -1 - Protoner, +1 Natrium (Na) Valenselektron 1 st Elektronskal 3st 3 Natrium Neon 11 10 Alla ämnen vill ha fullt ytterskal. Så Na försöker efterlikna Ne. 4 Denna elektron

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA

Karl Johans skola Åk 6 MATERIA MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket

Läs mer

% Allmän oorganisk kemi

% Allmän oorganisk kemi Kalkvatten RGNISK Kalkvatten KEMI Koncentrerad svavelsyra % llmän oorganisk kemi Koncentrerad svavelsyra 614. Skriv formeln för magnesiumfosfat.* rmanganat 615. Skriv formeln för a) kalciumoxid b) magnesiumnitrid

Läs mer

Instuderingsuppgifter

Instuderingsuppgifter Instuderingsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces Kemisk bindning Uppgiftena är indelade i tre olika kategorier efter svårighetsgrad. bservera dock att det inte går att sätta betyg på en

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Joner, syror och baser

Joner, syror och baser Joner, syror och baser Vad kan vi hitta för information i det periodiska systemet? REPETITION Atomer och molekyler Atomer är byggstenar Flera atomer som sitter ihop kallas en molekyl Exempel på atomer:

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. JONER Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner. Från era studier i atomens uppbyggnad vet ni att atomen består av i huvudsak tre partiklar. Protonen,

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN

TESTA DIG SJÄLV 1.4 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN TESTA DIG SJÄLV 1.1 GRUNDBOK atom Atomerna är byggstenarna som bygger upp världen och allt levande som finns i den. atomslag Precis som det finns olika sorters legoklossar finns det olika sorters atomer.

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén Oxidation, reduktion och redoxreaktioner Niklas Dahrén Vad innebär oxidation och reduktion? Oxida'on: Ämnet får e* elektronundersko* genom a* elektroner avges helt eller delvis (oxida8onstalet ökar). Reduk'on:

Läs mer

Repetitionsfrågor i kemi

Repetitionsfrågor i kemi Repetitionsfrågor i kemi * Betyder att frågan är på mer än grundläggande nivå År 7 NO-körkort del 1 1. Förklara hur man använder hypoteser, experiment och teorier? 2. Vad betyder farosymbolerna nedan:

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening. Allmän kemi för BI Namngivningsschema Vad vill du namnge? Grundämne Jon Förening Komplex -förening Formel Namn Enkel jonl Samman -satt jon Binär förening Ickebinär förening Neutralt komplex Positivt komplex

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] Atomteori Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] http://pingpong.ki.se/public/courseid/7368/lang-sv/publicpage.do Kemibok på nätet: Khans

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2009-11-19 Sal TER1 Tid 8-12 Kurskod 9NV221 Provkod STN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Kemi (16-30) Skriftlig

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

KE02: Kemins mikrovärld

KE02: Kemins mikrovärld KE02: Kemins mikrovärld Annika Nyberg annika.nyberg@mattliden.fi samt wilma! Kursbok: Kaila et al KEMI 2 Kemins mikrovärld Bedömning Prov: 80% Inlämningsuppgifter: 20% Period 1: KE02 Period 3: KE04 (KE05

Läs mer

Kemi. Erik Cederberg Klass 10A 2005-08-23 -> 2005-09-02

Kemi. Erik Cederberg Klass 10A 2005-08-23 -> 2005-09-02 Kemi Erik Cederberg Klass 10A 2005-08-23 -> 2005-09-02 Kemins Historia Nio grundämnen var kända sedan urminnes tider av människan. Guld, silver, koppar, bly, tenn, järn och kvicksilver men även kol och

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén Att skriva och balansera reaktionsformler Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemiska reak*oner och reak*onsformler Hur skrivs en reak*onsformel? Hur balanseras en reak*onsformel? Kemiska

Läs mer